Ett krav på att Island drar tillbaka sin ansökan om EU-medlemskap och inte återupptar förhandlingarna förrän en majoritet av islänningarna sagt ja i en folkomröstning. Och ett krav på en folkomröstning om förhandlingarna ska stoppas eller fortsätta. Dessa förslag får alltinget ta ställning till under året.I våras ven ånyo partipiskan inom den rödgröna koalitionsregeringen tillräckligt hårt för att skrapa ihop en majoritet i alltinget för att inte folkomrösta om Islands fortsatta förhandlingar om EU-medlemskap, något som hade kunnat innebära en återkallad ansökan. Men inom Gröna vänstern sjuder alltjämt missnöjet, och ju närmare valdagen kommer desto närmare kokpunkten kommer frågan om förhandlingarna.
Sannolikt är det också främst till Gröna vänsterns parlamentariker som framstegspartisterna Vigdís Hauksdóttir och Ásmundur Einar Daðason samt självständighetspartisten Árni Johnsen riktar sina förhoppningar när de åter lämnar in en motion om att folkomrösta om förhandlingarna om EU-medlemskap. Även om förslaget sannolikt kommer att röstas ned kommer det sannolikt att innebära ytterligare samarbetsproblem för regeringskoalitionen och nya samvetskval för Gröna vänstern - vilket inte är det sämsta för en borgerlighet som i vår siktar på att återta makten från de rödgröna.
I motionen skriver de tre alltingsledamöterna att förhandlingarna har förvandlats till en anpassningsprocess, vilket sägs överskrida det mandat som parlamentet givit. Dessutom anses det vara ett svaghetstecken att samtliga EU-beslut röstats igenom med knapp majoritet samtidigt som folket aldrig fått säga sitt. Därför vill de se en folkomröstning om förhandlingsfrågan senast samma dag som vårens alltingsval.
Splittringen inom regeringen och folkets ointresse för att gå med i unionen anser motionärerna också talar för en folkomröstning. Detsamma gör de omfattande förändringar som EU just nu genomgår med tunga röster som talar för en ökad centralisering.
Vigdís Hauksdóttir, Ásmundur Einar Daðason och Árni Johnsen uppmanar alla politiker som talar sig varma för ökad direktdemokrati att låta islänningarna avgöra om förhandlingarna ska fortgå. Om det skulle bli ett nej till detta i folkomröstningen skulle Islands ansökan om EU-medlemskap dras tillbaka.
Gröna vänsterns Jón Bjarnason och politiske vilden Atli Gíslason kräver i en motion just att ansökan förpassas till papperskorgen. Även här riktar motionärerna in sig på EU:s förändring - de hävdar att den union i vilken Island ansökte om medlemskap i dag har förvandlats till något helt annat, där federalismen har blivit tongivande. De skriver vidare att de eftergifter som unionen vill tvinga Island till strider mot nationens intressen.
Jón Bjarnason och Atli Gíslason nämner också Icesave-tvisten som ett skäl att dra tillbaka ansökan. Agerandet i dispyten, där unionen till sist öppet tog ställning mot Island, visar enligt alltingsledamöterna hur unionen inte drar sig för att hota och pressa små stater trots att de inte har rätten på sin sida.
Vidare hävdar de att euron, som hela tiden varit det främsta skälet till intresset för EU-medlemskap, inte längre kan vara den mirakelkur för den inhemska ekonomin och penningpolitiken som förespråkarna hoppats. Under de senaste åren har det också visat sig att euron kan vara en oerhörd börda för enskilda stater och till och med tvinga dem i bankrutt.
Atli Gíslason och Jón Bjarnason markerar också sitt missnöje mot vad de kallar isländsk anpassning till EU:s regelverk trots att alltingsbeslut om detta saknas. De dömer också ut förhandlingarna som resultatlösa och kostsamma.
Målet är att ansökan ska dras tillbaka. För att förhandlingarna ska återupptas kräver Jón Bjarnason och Atli Gíslason att ett sådant beslut föregås av en majoritet i en folkomröstning.
Här kan du läsa mer om Island och EU.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar