Den fällande domen mot Geir H. Haarde bröt mot de mänskliga rättigheterna. Det hävdar den tidigare statsministern som nu vänder sig till Europadomstolen för att bli rentvådd. Geir H. Haarde anser att det fanns stora brister i den rättsprocess som fann honom skyldig till att på en punkt ha brutit mot den isländska grundlagen.Det har gått ett halvår sedan Geir H. Haarde fälldes för grundlagsbrott för att inte ha kallat till regeringssammanträden om oroligheterna på finansmarknaderna och de isländska storbankernas utsatta position. Övriga fem åtalspunkter lades ned eller ledde till friande domar.
Rättegången mot Geir H. Haarde kostade staten minst 184 miljoner isländska kronor. Själva rättegången kostade enligt ett interpellationssvar 117,5 miljoner, och kostnaden för åklagarens arbete uppgick enligt ett interpellationssvar till ytterligare 66,8 miljoner.
Geir H. Haarde har hela tiden varit mycket missnöjd med att han inte friades på samtliga punkter. Han har visserligen beskrivit rättegången som en nittiofemprocentig seger, men också hävdat att om grundlagen ska tolkas så bokstavligt som den gjordes för att fälla honom skulle alla andra statsministrar också ha gjort sig skyldiga till samma brott. Andra statsråd intygade också att det förekom diskussioner om bankernas situation, även om det inte skedde vid formella sammanträden.
Nu vänder sig Geir H. Haarde till Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Han hävdar i ett uttalande att rättsprocessen mot honom kränkte hans rättigheter och att den inte var rättvis. Geir H. Haarde skriver bland annat att han blivit utsatt för att ha blivit dömd för ett brott för vilket det saknas lagrum. Den fällande domen anser han vara baserad på "obevisade gissningar". Han invänder också mot att han inte fick svara på anklagelserna förrän under rättegången.
Vidare anser Geir H. Haarde att det av principiella skäl är viktigt att pröva rättsprocessen. Det var första gången någonsin som landsdomstolen sammankallades, och han menar att det är viktigt att få ett svar på om förfarandet efterlever de mänskliga rättigheterna.
Geir H. Haarde kallar även rättegången mot honom för en politisk process. Ett annat skäl att få den prövad är enligt den tidigare statsministern den finansiella oro som just nu råder i Europa. Förhoppningen är att därigenom kunna stoppa liknande processer.
Även Europarådet intresserar sig för rättegången mot Geir H. Haarde. Den nederländske parlamentarikern Pieter Omtzigt kritiserar i en rapport att alltinget - och därmed den tidigare statsministerns politiska motståndare - hade möjlighet att ställa Geir H. Haarde inför rätta. Ingen kunde enligt Pieter Omtzigt visa vad Geir H. Haarde skulle ha gjort för att förhindra krisen.
Han anser också att politiska ledare ibland måste ha rätt att fatta beslut som visar sig vara mindre lyckade utan att detta leder till åtal. Politiker tvingas ofta göra svåra överväganden i krissituationer, och det måste enligt Pieter Omtzigt finnas en förståelse för att beslut som tas snabbt och med bristande underlag inte alltid i efterhand visar sig vara de bästa.
Rättsprocesser, som den mot Geir H. Haarde, bidrar inte till ökad rättvisa. I stället är den främsta konsekvensen att den förstör det politiska klimatet, skriver Pieter Omtzigt.
Pieter Omtzigt framför sina åsikter i en rapport efter ett besök på Island och möten med flera av nyckelpersonerna i rättsprocessen. Europarådet granskar samtidigt också rättsprocesserna mot Ukrainas tidigare ledare Julia Tymosjenko.
Här kan du läsa mer om rättsprocessen mot Geir H. Haarde.
