Sten i fiskenätet avslöjar hydrotermala skorstenar

Guðmundur Ragnar Guðmundsson återvände nyligen hem till Drangsnes med en unik fångst i fiskenätet - en sten som visar att det finns hydrotermala skorstenar i området. Ur skorstenarna strömmar mineralrikt varmvatten som ger förutsättningar för ett ovanligt rikt liv på havets botten. Sådana hydrotermala utlopp har tidigare bara hittats på två ställen i isländska vatten.

Stenen som Guðmundur Ragnar Guðmundsson råkade få i nätet hade sannolikt inte legat länge på botten efter att den hade brutits loss från den hydrotermala skorstenen. Den var 30 till 40 centimeter på varje sida, och full av 3 till 7 centimeter breda springor som vattnet kunde strömma genom. Han hittade stenen söder om Grímsey i Steingrímsfjörður i Västfjordarna, berättar Strandir.

Hydrotermala skorstenar har tidigare påträffats på två ställen i isländska vatten, bägge i Eyjafjörður. Den ena ligger vid Svalbarðsströnd och den andra vid Hjalteyri. År 2001 blev den hydrotermala skorstenen utanför Svalbarðsströnd det första naturvårdsobjektet under vatten. Sex år senare skyddades även den andra skorstenen.

De hydrotermala skorstenar som finns i Eyjafjörður står på havets botten och är mellan 10 och 33 meter höga. Vid öppningarna, som kan vara flera meter i diameter, strömmar mineralrikt varmvatten ut i havet. Detta ger unika förutsättningar för ett ovanligt rikt liv, och denna typ av skorstenar har också kopplats ihop med det biologiska livets uppkomst på jorden.

Hur den hydrotermala skorstenen i Steingrímsfjörður ser ut är omöjligt att veta. Det finns ingen kännedom om liknande fynd i fjorden sedan tidigare, men hydrotermala skorstenar anses allmänt vara svåra att upptäcka då de brukar ha sina utlopp långt under havsytan. Enligt Strandir står det dock utom tvivel att det nu faktiskt finns hydrotermala områden i Steingrímsfjörður.

Hydrotermala skorstenar är en relativt ny upptäckt. De återfinns vid vulkaniska ryggar på havets botten. Forskningen kring dem har tagit fart först under de senaste 35 åren. De kan sägas vara något av havets motsvarigheter till gejsrar och heta källor.

Havsvattnet värms upp när det sipprar ned genom sprickor i botten och kommer i kontakt med hetare områden som värms upp av magma. Uppvärmningen gör att vattnet åter stiger mot ytan efter att ha förlorat densitet. Vattnet som vänder vid den magmatiska värmekällan för med sig mineraler och metaller som guld och silver. Det gör att det i dag också finns ett intresse för att söka efter värdefulla metaller vid hydrotermala skorstenar.

Vid skorstenarnas öppningar, där temperaturerna kan vara allt från 10 till 400 grader, finns levande organismer som lyckas överleva genom att livnära sig på bakterier. Dessa organismer kan hantera både avsaknaden av ljus och det höga trycket. Det gör att de tros kunna ha ett samband med uppkomsten av liv på jorden.