Sju minuter isländsk sommar

Ísland är namnet på Ryan Walkers sju minuter långa film inspelad på södra Island i juni i år. För musiken svarar North Atlantic Drift, för bilderna svarar bland annat Jökulsárlón, Vík í Mýrdal, Skógafoss och Reykjavík.

Isländska bönder exporterar två ton lammpenisar till Kina

Två ton isländska lammpenisar går på export från Sláturfélag Suðurlands i Selfoss. Destination: Kina och lyxätare som friterar penisen innan de mumsar i sig delikatessen. Intresset på den isländska hemmamarknaden är än så länge lågt. Men fårbönderna gläds åt att över 90 procent av de lamm som går till slakt används.

Att käka syrade fårtestiklar är en isländsk tradition - även om den inte uppskattas i var mans mun. Intresset för själva penisen har dock hittills varit blygsamt. Men Sláturfélag Suðurlands i Selfoss har nu hittat en exportmarknad för könsorganen från de 50 000 baggar som slaktats under hösten. Närmare två ton färska lammpenisar är nu på väg till Kina.

Guðmundur Svavarsson, produktionschef vid Sláturfélag Suðurlands, säger till Vísir att lammpenisar i Kina betraktas som en delikatess. Penisarna, som väger mellan 30 och 40 gram styck, friteras innan de äts. Han är dock själv måttligt nyfiken på att provsmaka:

"Jag är inte särskilt intresserad av det. Men på vilket sätt är detta annorlunda än att exempelvis äta syrade fårtestiklar? Detta är bara mat precis som annat som kommer från lammet."

Þórarinn Ingi Pétursson, styrelseordförande för fårböndernas branschorganisation Landssamtök sauðfjárbænda, berättar för DV att över 90 procent av slaktkropparna nu används på något sätt. Och det är inte bara Sláturfélag Suðurlands som exporterar fårpenisar till Kina. Även Norðlenska, en annan branschjätte, säljer tiotusentals lammpenisar till den asiatiska marknaden.

Ett annat vanligt användningsområde är enligt Þórarinn Ingi Pétursson soppor. Penisen torkas och mals till ett fint pulver som hälls i soppan. Penisen tros i Kina ha en hälsofrämjande och stimulerande effekt:

"De är väldigt slängda på att laga alla möjliga sorters mat av mycket märkliga råvaror."

Vísir rapporterar att de anställda på Sláturfélag Suðurlands komponerat en liten visa till penisexportens ära. Fritt översatt går den ungefär så här:

Jag har en känsla av att förutsättningarna genomgår en revision
för fåraveln på våra grönskande ängar.
Raska bönder kommer att söka efter en innovation
som kan förstora baggarnas penisar.

Stabil S-seger för Guðbjartur Hannesson i nordväst

Välfärdsminister Guðbjartur Hannesson vann en betryggande seger i det socialdemokratiska provvalet i den nordvästra valkretsen. Resultatet stärker honom inför vårens val av ny partiordförande. Även tvåan Ólína Þorvarðardóttir försvarade sin plats på listan med bred marginal. Valdeltagandet var 46,9 procent.

Árni Páll Árnason är hittills den enda som anmält sitt intresse för att ta över ordförandeskapet i Socialdemokraterna när Jóhanna Sigurðardóttir lämnar politiken i vår. Han kommer dock inte att vara den enda kandidaten. För många traditionella socialdemokrater representerar han en högervridning som innebär ett steg bort från den politik som partiet i regeringsställning fört tillsammans med Gröna vänstern.

Árni Páll Árnason väntas vid en valseger snarare söka ett samarbete med Självständighetspartiet eller Framstegspartiet eftersom Gröna vänstern anses vara både marknadsfientliga och regeringsodugliga.

I provvalet besegrade Árni Páll Árnason finansminister Katrín Júlíusdóttir, som är den kandidat som Jóhanna Sigurðardóttir själv ryktas vilja se som sin efterträdare. Hon har fortfarande inte bestämt sig för om hon ställer upp, men provvalet stärkte inte hennes position.

Andra namn som förekommer i spekulationerna är utrikesministern Össur Skarphéðinsson, alltingsledamoten Sigríður Ingibjörg Ingadóttir och välfärdsminister Guðbjartur Hannesson. Den senare ses som något av en kompromisskandidat. Guðbjartur Hannesson är uppskattad i alla läger och har under sina snart sex år i alltinget inte skaffat sig några fiender.

I provvalet i den nordvästra valkretsen tog han i går en betryggande seger. Hela 76 procent av de partimedlemmar som röstade hade Guðbjartur Hannesson i topp på listan. Resultatet stärker honom inför vårens ordförande- och alltingsval. Med så starka siffror i ryggen skulle han bli en tuff utmanare om partiledarposten, och det skulle vid en valseger också bli svårt att inte ge honom fortsatt förtroende som statsråd.

Även tvåan Ólína Þorvarðardóttir försvarade sin plats på den socialdemokratiska valsedeln med god marginal nedåt. Att hon i alltinget nyligen deklarerat att hon inte utan flera långtgående ändringar kommer att rösta ja till regeringens förslag till nytt fiskekvotsystem verkar inte ha påverkat hennes ställning varken positivt eller negativt.

Socialdemokraterna har i dag två mandat i den nordvästra valkretsen och lär få svårt att vinna nya platser. Trea blev Hörður Ríkharðsson, fyra Hlédís Sveinsdóttir och femma Benedikt Bjarnason. Eftersom partiet tillämpar kvotering på listorna flyttades Hörður Ríkharðsson upp ett steg på Hlédís Sveinsdóttirs bekostnad.

Valdeltagandet var 46,9 procent, vilket är förhållandevis högt för ett provval.

Här kan du läsa mer om de socialdemokratiska provvalen och här se resultatet i sin helhet.

Dagens citat

Foto:  Hallgrímur Óli Guðmundsson/
Landsbjörg

"Detta har varit ett fruktansvärt år, det i särklass värsta året jag har upplevt sedan jag började bedriva jordbruk. Man har blivit himla trött. ... Jag har ett fyrtiotal lamm som jag inte kan slakta eftersom de var så avmagrade efter att ha suttit fast i snön i längre eller kortare tid. De tillkommer därför till utfodringen i vinter."

Guðmundur Jónsson, bonde på gården Fagraneskot i Aðaldalur söder om Húsavík, i Morgunblaðið om ett år som präglats av dålig höskörd och dåligt väder - läs mer här.

Stal harðfiskur - döms till fängelse

Den 9 juli i år lämnade mannen Krónans butik på Jafnasel i Reykjavík med stulen harðfiskur till ett värde av 13 156 isländska kronor. Men 36-åringen stoppades och döms nu av Héraðsdómur Reykjavíkur till 30 dagars fängelse för stöld. Första gången mannen dömdes till fängelse var han bara 17 år gammal.

Den omsorgsfulla och långa tillverkningsprocessen gör att harðfiskur är en ganska dyr delikatess. I somras hade en 36-årig man ingen fiskelycka när han försökte stjäla torkad kolja till ett värde av 13 156 isländska kronor från Krónan på Jafnasel i östra Reykjavík.

Mannen stoppades dock innan han hann lämna butiken. Under rättegången i Héraðsdómur Reykjavíkur erkände han stölden.

36-åringen har vid sju tidigare tillfällen dömts till fängelse för olika förmögenhetsbrott. Den första domen fick han redan som 17-åring. Senast han straffades var den 30 juni 2011 då han dömdes till tre månaders fängelse för stöld och försök till stöld.

Eftersom det rör sig om upprepad brottslighet undkommer 36-åringen inte fängelsestraff den här gången heller. För förstagångsförbrytare brukar annars liknande brott sluta med böter eller villkorlig dom. Mannen döms till 30 dagars fängelse.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Tusentals får dog i ovädret - drabbade bönder ersätts

Foto:  Magnús Viðar/Landsbjörg

Totalt 9 423 får från 224 olika gårdar saknas efter det snöoväder som drog in över norra Island i början av september. Staten ersätter de drabbade bönderna med sammanlagt 142 miljoner isländska kronor. Många döda djur kommer sannolikt att upptäckas först till våren. Men många av de får som satt fast i veckor i snön är nu på god väg att återhämta sig.

När en snöstorm drog in över norra Island den 9 september i år blev det ett hårt slag mot regionens bönder. Endast ett fåtal djur hade samlats in efter sommarens bete. Många får sökte skydd från ovädret i sprickor och hålor - men snön föll på många håll så djupt att de täcktes utan möjligheter att ta sig ut.

Sökandet efter överlevande får pågick i över en månad. Många får klarade sig förvånansvärt bra trots att de varit insnöade utan mat och vatten i veckor. Den mest spektakulära räddningen var av ett får som då hade varit levande begravd i snömassorna i 45 dagar.

Regeringen har enligt ett pressmeddelande beviljat ersättningar till de drabbade bönderna på totalt 142 miljoner isländska kronor. Pengarna ska gå till kompensation för försvunnen boskap, foder, stängsel och andra nödvändigheter för fårhållningen.

Totalt saknas 9 423 får, varav 6 318 lamm och 3 105 tackor, efter ovädret. Dessutom dog 50 nötdjur och 132 kilometer stängsel förstördes. Anmälningar om skador har inkommit från 224 gårdar.

Tusentals får kunde också räddas ur snödrivorna. Ett av dem är tackan Móra från gården Presthvammur några mil söder om Húsavík. Efter tjugo dagar i snön utan tillgång till mat och vatten vägde Móra bara 25 kilo vid räddningen den 30 september.

Bonden Sæþór Gunnsteinsson berättar för 641.is att Móra först fick stanna inne i ett par dagar och äta hö. Därefter släpptes tackan ut på nytt på vallen. Nu har både Móra och de två lammen ätit upp sig rejält. Inget av djuren kommer dock att gå till slakt i år.

Sæþór Gunnsteinsson säger sig ha förlorat ett stort antal får i snöovädret. Att konsekvenserna av stormen inte blev värre anser han beror på fårens styrka. Móra har rötter från Reykjahlíð vid Mývatn och en släkt som anses särskilt robust och tålig. Dessutom har han tackor som leder de andra fåren. Ett par dagar efter att ovädret upphört vandrade ledartackorna in på gården med ett hundratal får i släptåg, skriver 641.is.

Här kan du läsa mer om snöstormen.

Regeringen saknar majoritet för höjd hotellskatt

Regeringens budget riskerar att fällas i alltinget. Varken Guðmundur Steingrímsson eller Róbert Marshall sluter upp bakom momshöjningen på övernattningar. Den rödgröna koalitionen saknar därmed majoritet för förslaget. De vill i stället få in pengarna genom att införa besöksavgifter vid populära turistmål och riktade åtgärder mot den omfattande svarta verksamheten som finns inom turistnäringen.

När Róbert Marshall tidigare i år lämnade Socialdemokraterna för Ljus framtid deklarerade han att han som invald på ett socialdemokratiskt mandat skulle sluta upp bakom partiets politik under resten av mandatperioden. Men så blir inte fallet. Tillsammans med Guðmundur Steingrímsson, som förra året lämnade Framstegspartiet för Ljus framtid, tänker han inte stödja regeringens förslag om en momshöjning för övernattningar.

Regeringens ursprungliga plan var att höja momsen på hotellövernattningar från dagens 7 procent till 25,5 procent. Om hela den ökningen skulle drabba kunderna skulle genomsnittspriset för ett hotellrum stiga med 17 procent.

Men branschen har sågat förslaget och hävdar att det äventyrar en allt viktigare näringsgren och framtida investeringar inom turistsektorn. I onsdags aviserade finansminister Katrín Júlíusdóttir att regeringen backar från det ursprungliga förslaget och i stället inför ett nytt momssteg på 14 procent. Denna skattesats är tänkt att från den 1 maj nästa år gälla samtliga övernattningar på hotell, gästhem, vandrarhem och så vidare.

Förslaget ingår visserligen inte i budgeten, men de 2,6 miljarder isländska kronor som skattehöjningen beräknas ge är medräknade i propositionen. Även om momsstriden inte direkt gäller budgeten kan den alltså ändå påverka den.

I samband med Róbert Marshalls avhopp förlorade regeringen majoriteten i alltinget. För första gången går han nu emot den partilinje han tidigare avsåg att sluta upp bakom. Och regeringen kan inte räkna med stöd för budgeten från något av de tre övriga oppositionspartierna.

Róbert Marshall säger till Vísir att han tidigare meddelat regeringen att han inte står bakom momshöjningen. Han kritiserar också den rödgröna koalitionen för ett dåligt förberett förslag. I stället föreslår han att staten plockar in intäkterna genom att införa besöksavgifter på populära besöksmål i naturen och tuffare åtgärder mot det omfattande svartarbete som förekommer inom turistbranschen:

"Jag anser att det inte går att behandla näringslivet på det här sättet. Det behövs längre varsel för att höja momsen för turistindustrin. De har så att säga redan utannonserat sina priser för nästa säsong, och genom detta beskattas företagen och inte dem som köper tjänster av dem. ... Detta behöver skötas på ett annat sätt, med samtal och samråd och längre varsel så att man kan räkna med det när man presenterar sina prislistor."

Róbert Marshall reagerar alltså mot att momshöjningen riskerar att slå mot företag i stället för kunder. Även på denna punkt har dock regeringen tidigare backat något. Den ursprungliga planen var att låta skatteökningarna träda i kraft vid årsskiftet. Datumet har därefter skjutits fram till den 1 maj 2013.

Guðmundur Steingrímsson säger i Morgunblaðið att Ljus framtid inte kategoriskt säger nej till höjd hotellmoms. Men liksom Róbert Marshall anser han att sådana beslut måste fattas långt i förväg och efter bättre dialog med branschen. I stället vill även Guðmundur Steingrímsson införa ett naturpass för turister, som mot en avgift ska ge tillträde till naturpärlor som finns på statlig mark.

Trots att regeringen för första gången nu på allvar får känna på hur det är att regera i minoritet säger Björn Valur Gíslason, ordförande i budgetnämnden, i Vísir att det inte finns någon anledning till oro för nästa års budgetproposition. Björn Valur Gíslason tror dessutom alltjämt att det finns stora förutsättningar att lyckas få igenom budgeten i alltinget.

Här kan du läsa mer om den föreslagna momshöjningen.

Dagens citat

"Producenterna tog kontakt med mig och övertygade mig om att de skulle producera en film som skulle bli ett självständigt konstverk, visserligen byggt på mina böcker men ett helt självständigt verk med sina egna regler."

Författaren Jón Kalman Stefánsson i ett pressmeddelande sedan förlaget Bjartur sålt filmrättigheterna till romantrilogin Himnaríki og helvíti, Harmur englanna och Hjarta mannsins till svenska Cap Horn Film.

Jón Gnarr fick sig själv i present

När Jón Gnarr tog emot en reporter och en fotograf från Informacje, en polskspråkig nyhetssajt för polsktalande bosatta på Island, avslutades intervjun med att han fick en miniatyrdocka som gåva. Dockan föreställde honom själv i rosa kostym. Dockan hade tillverkats av konstnären Tadeusz Wnęk efter ett fotografi taget under en manifestation mot bröstcancer. Gåvan fick Reykjavíks borgmästare att brista ut i gapskratt. Du ser hur överlämnandet gick till ovan.

Översvämning från Grímsvötn sjunker tillbaka i Gígjukvisl

Vattenståndet i Gígjukvísl steg som mest 1,5 meter. Översvämningarna från Grímsvötn tros ha kulminerat under natten mot måndagen. Broarna över ringvägen har aldrig varit i fara och inget tyder på att översvämningen har något samband med vulkanisk aktivitet. Det uppger Veðurstofa Íslands.

Översvämningarna från Grímsvötn började under torsdagen. Strax därpå registrerades stigande vattenstånd i Gígjukvísl och ökad elektrisk ledningsförmåga i vattnet, något som är ett tydligt tecken på att det rör sig om översvämningar från vulkaniskt eller geotermiskt aktiva områden.

Grímsvötn svämmade dock över så sent som i januari i år. Då steg vattenståndet med omkring två meter och vid översvämningar 2010 var ökningen tre meter. Den här gången stannade ökningen på förhållandevis blygsamma 153 centimeter, vilket gör översvämningen till den minsta från Grímsvötn sedan 2008.

Förklaringen till att översvämningarna denna gång inte blir mer omfattande är just att Grímsvötn tömts närmast regelbundet under de senaste åren. Det har också gjort att broar, vägar och bebyggelse inte varit hotade.

Myndigheterna höjde i torsdags beredskapen i regionen på grund av översvämningarna. Den förhöjda beredskapen är alltjämt i kraft, men den kommer sannolikt att avbrytas i veckan om vattenståndet i Gígjukvísl fortsätter att sjunka tillbaka till normala nivåer.

Det har inte förekommit några tecken på vulkanisk aktivitet i samband med de stigande vattenmassorna. Jordskalven i Vatnajökullmassivet har inte varit fler än normalt.

Här kan du läsa mer om översvämningarna från Grímsvötn.

Regeringen backar om hotellskatt - inför ny momssats

Regeringen backar från planerna på att höja momsen för övernattningar till 25,5 procent. I stället föreslår finansminister Katrín Júlíusdóttir ett tredje steg i momstrappan på 14 procent för alla övernattningar. Branschen är fortfarande mycket kritisk mot de aviserade höjningarna. Utan att dra tillbaka det ursprungliga förslaget hade regeringen sannolikt inte fått igenom budgeten för nästa år.

Förra året införde regeringen en skatt på övernattningar. Inför 2013 ville den rödgröna koalitionen höja momsen på övernattningar från dagens 7 procent till 25,5 procent. Reaktionerna från turistnäringen lät inte vänta sig. Den föreslagna skattehöjningen skulle äventyra branschens framtid och omöjliggöra investeringar. Inför beslutet har det i medierna duggat tätt med rapporter om hotellägare som skjuter på utbyggnader och nysatsningar. Höjd moms skulle nämligen följas av högre priser vilket skulle leda till färre besökare.

Regeringen har kontrat med att turistnäringen år 2007 snarare gavs ett undantag när momsen på övernattningar sänktes från 14 procent till 7 procent. Dessutom visade det sig att den sänkningen inte på något sätt gynnade besökarna genom lägre priser. Antingen stoppade ägarna förtjänsten i egen ficka eller investerade.

Eftersom regeringen i dag saknar egen majoritet i alltinget tvingas den rödgröna koalitionen nu ge vika i momsfrågan. Stödet för en höjning till 25,5 procent är inte tillräckligt - och att hålla fast vid den linjen skulle äventyra hela budgetpropositionen för nästa år.

Efter gårdagens regeringssammansträde sade finansminister Katrín Júlíusdóttir till Morgunblaðið att koalitionen nu förespråkar att ett tredje steg på momstrappan återinförs. Det steget innebär att alla övernattningar på hotell, gästhem, vandrarhem och så vidare beläggs med 14 procent moms. Katrín Júlíusdóttir kallade kovändningen för en lyckad kompromiss:

"Alla har följt denna debatt under de senaste veckorna och månaderna. Min slutsats är att detta är en utmärkt uppgörelse, att återgå till år 2007 när skatten var 14 procent. Därför föreslår jag inför tinget att vi återinför det steget."

Regeringen har tidigare av principskäl sagt nej till en tredje skattesats. I stället har de två befintliga momsnivåerna, 7 procent som bland annat gäller livsmedel, böcker och tidningar och 25,5 procent som gäller övriga varor och tjänster, beskrivits som de enda nödvändiga.

Katrín Júlíusdóttir backar nu inte bara om skatten på övernattningar. Regeringen ville tidigare även slopa de skattelättnader som gäller isländska biluthyrare. De får i dag en skatterabatt som gör det betydligt billigare att köpa in nya fordon. Det ursprungliga förslaget var att denna rabatt skulle avskaffas i två steg, under 2013 och 2014. Katrín Júlíusdóttir vill nu i stället bara genomföra det första steget av denna höjning, vilket betyder att biluthyrarna alltjämt kommer att ha något förmånligare villkor vid inköp än andra fordonsägare.

Trots att regeringen tvingas till reträtt är kritiken från branschorganisationen Samtök ferðaþjónustunnar alltjämt skarp. Den planerade höjningen döms ut som en obegriplig åtgärd som förhindrar turistnäringens möjligheter att växa. Regeringen får också kritik för att inte ha förankrat förslaget i branschen. Dubbleringen av momsen sägs beröra 608 företag - och Samtök ferðaþjónustunnar kommer enligt uttalandet att försöka påverka politikerna för att stoppa den.

Det ursprungliga förslaget skulle enligt budgetpropositionen ge statskassan ett tillskott på 2,6 miljarder isländska kronor. Till skillnad från branschen trodde inte regeringen att turister i stor utsträckning skulle välja bort Island som resmål vid en momshöjning.

Turistnäringen har även kritiserat den korta tiden från förslag till genomförande. Eftersom kontrakt med researrangörer ofta görs upp långt i förväg skulle momshöjningen främst belasta isländska företag utan möjligheter att ta ut den av kunderna.

Ovissheten har också fått många utländska arrangörer att tveka. Magnea Þórey Hjálmarsdóttir, vd för Icelandair Hotels, säger i Morgunblaðið att det nuvarande bokningsläget är 15 procent sämre än inför föregående sommar - och att det beror på oklarheter om momsen:

"Osäkerheten som råder i branschen är rent ut sagt oacceptabel. Vi ser en minskning av bokningar jämfört med föregående år och resegrossisterna har uppenbart hållit tillbaka när det råder osäkerhet om situationen här i landet."

Här kan du läsa mer om de föreslagna skattehöjningarna.

Dagens citat

"Fyra år har gått förlorade. Ministrar har kommit och gått. Departement har slagits ihop för att dölja ansvar och virvla upp dumheter, där allt annat än statsmaktens behandling av invånarnas hem och företag diskuteras."

Tidigare kyrkoherden Halldór Gunnarsson anklagar i Morgunblaðið regeringen för att ha svikit nödställda medborgare.

Birgitta Jónsdóttir leder isländska pirater

Birgitta Jónsdóttir blir ordförande för Píratapartýið. I de isländska piraternas första punktprogram finns bland annat krav på transparens inom samhället och ökade medborgerliga rättigheter. Målet är att ta plats i alltinget i vårens val. Piratpartiet kommer framför allt att sikta in sig på att värva unga anhängare som är aktiva på nätet.

I lördags grundades formellt Píratapartýið vid ett möte i Reykjavík. Birgitta Jónsdóttir, som i dag är alltingsledamot för Rörelsen, valdes till ordförande i det verkställande utskottet. I ledningen ingår även Björn Þór Jóhannesson, Halldóra Mogensen, Jason Scott och Stefán Vignir Skarphéðinsson - samt Herbert Snorrason och Einar Valur Ingimundarson som valdes in slumpmässigt.

Målet är att i april klara femprocentsspärren till alltinget och nå representation i parlamentet. Det isländska piratpartiet siktar främst in sig på att nå yngre och nätaktiva väljare.

Under mötet klubbades också ett punktprogram. I detta finns bland annat krav på ökade medborgerliga rättigheter, ett samhälle som präglas av transparens och öppenhet, stopp för inskränkningar av den personliga friheten och yttrandefrihet som enbart får begränsas när den kan skada en annan part.

Rörelsen, som i valet ingår i paraplyorganisationen Gryning, ser ut att överges av samtliga av dagens tre parlamentariker. Både Þór Saari och Margrét Tryggvadóttir avser enligt ett pressmeddelande att kandidera för Gryning.

Här kan du läsa mer om det isländska piratpartiet.

Bjarni Benediktssons framtid döms ut efter provvalsfiasko

Bjarni Benediktsson är slut som politiker. Efter ett eget katastrofval i den sydvästra valkretsen och Hanna Birna Kristjánsdóttirs storseger i Reykjavík har han tappat kontrollen över Självständighetspartiet. Det hävdar DV:s chefredaktör Reynir Traustason i en ledare. Och i Fréttablaðið förutspår Kolbeinn Óttarsson Proppé att de två rivalerna inte kommer att kunna samsas i en regering.

Våren 2009 förde den då färske partiordföranden Bjarni Benediktsson Självständighetspartiet till ett historiskt uselt val. Men med bankkraschen bara ett halvår avlägsen var partiets självförtroende stukat och många toppnamn belastade av kopplingar till krisen. Så Bjarni Benediktsson blev kvar. Han har besegrat Kristján Þór Júlíusson, Pétur H. Blöndal och Hanna Birna Kristjánsdóttir i kampen om ordförandeposten, men alltid med knapp marginal och utan att övertyga.

Han har också haft det svårt att övertyga sina egna och ena partiet. Det för Bjarni Benediktsson ödesdigra beslutet att backa upp det tredje och sista Icesave-avtalet gjorde att han utsattes för skoningslös kritik från Självständighetspartiets främsta propagandaorgan, tidningen Morgunblaðið under ledning av tidigare statsministern Davíð Oddsson. Inte heller efterträdaren Geir H. Haarde gav honom sin välsignelse. Han talade sig under provvalskampanjen i stället varm för juristen Brynjar Níelsson.

I provvalet i den sydvästra valkretsen fick Bjarni Benediktsson nöja sig med 54 procent - trots att tunga motståndare saknades. I Reykjavík ville 74 procent se Hanna Birna Kristjánsdóttir som Självständighetspartiets toppnamn - i konkurrens med just Brynjar Níelsson och fyra av partiets tyngsta politiker i alltinget.

Hanna Birna Kristjánsdóttir saknar erfarenheter av rikspolitiken. Men hon saknar också kopplingar till tveksamma affärer med anknytning till finanskraschen.

Den övertygande segern för Hanna Birna Kristjánsdóttir och det starka stödet för Brynjar Níelsson - som knep fjärdeplatsen - visar att Självständighetspartiets väljare kräver förändring. Bjarni Benediktssons förtrogne Illugi Gunnarsson fick nöja sig med andraplatsen medan den politiske ensamvargen Pétur H. Blöndal slutade trea.

Hanna Birna Kristjánsdóttir brukar i opinionsmätningarna vara dubbelt så populär som sitt parti. Samtidigt har Bjarni Benediktsson inte lyckats utnyttja regeringens svagheter. Den rödgröna koalitionen är historiskt impopulär, har tappat sin majoritet i alltinget och har närmast varit politiskt handlingsförlamade. Ändå har Bjarni Benediktsson inte lyckats lyfta Självständighetspartiet till några övertygande opinionssiffror. Partiet är visserligen i särklass störst på Island - men någon plats i nästa regering är långt ifrån garanterad.

Kolbeinn Óttarsson Proppé förutspår i Fréttablaðið att Bjarni Benediktsson och Hanna Birna Kristjánsdóttir skulle få svårt att samsas i en regering. Hennes ställning är nu så stark att han måste ge henne en ministerpost - samtidigt är hon den i praktiken starkare politikern av de två. Även om Hanna Birna Kristjánsdóttir i nuläget säger sig lägga fokus på rikspolitiken och inte på nytt avser att utmana Bjarni Benediktsson om ledarskapet lär hon snart åter ta strid om ordförandeskapet.

I DV skriver Reynir Traustason att Bjarni Benediktsson nu leder Självständighetspartiet på nåder. När Hanna Birna Kristjánsdóttir vill kan hon enkelt peta honom eftersom väljarna nu har sagt att de vill att hon ska göra upp med en partikultur präglad av korruption och svågerpolitik. Frågan är också hur en så svag ledare som Bjarni Benediktsson ska kunna leda partiet till framgång i vårens alltingsval.

Jónas Kristjánsson, tidigare bland annat chefredaktör för DV och Fréttablaðið, kommer i ett blogginlägg till en liknande slutsats. Självständighetspartiets medlemmar har gjort sitt val, och det är Hanna Birna Kristjánsdóttir.

Även om många bedömare anser att Bjarni Benediktssons politiska karriär är på väg mot sitt slut avser inte Hanna Birna Kristjánsdóttir att kandidera mot honom på landsmötet i februari. Hon säger i Morgunblaðið att hon kan tänka sig att i framtiden på nytt utmana om ordförandeskapet, men att inträdet i rikspolitiken nu blir hennes huvuduppgift där hon kommer att leda listan i södra Reykjavík. På landsmötet kommer också delegaterna att till stor del vara desamma som gav Bjarni Benediktsson nytt förtroende när hon kandiderade.

Här kan du läsa mer om helgens provval.

Kräver Island bryter diplomatiska förbindelser med Israel

Bryt alla diplomatiska och politiska förbindelser med Israel. Och totalförbjud import av varor från Israel. Kravet framförs i en tvärpolitisk motion från sex alltingsledamöter. De drastiska åtgärderna är enligt de isländska politikerna det enda tänkbara svaret på Israels attacker mot Gaza och en nation som vägrar att följa internationella överenskommelser.

Bägaren är sedan länge överfull. Därför måste den israeliska regeringen få tydliga signaler om att agerandet i Gaza är oacceptabelt och i strid med de mänskliga rättigheterna. Så motiverar de sex alltingsledamöterna förslaget att inte bara bryta de diplomatiska förbindelserna med Israel, utan också totalförbjuda import av varor från Israel så länge palestiniernas mänskliga rättigheter tillgodoses.

Ett liknande importförbud har införts en gång tidigare, och då riktat mot apartheidregimen i Sydafrika. Då genomförde många länder liknande bojkotter. I motionen finns också en uppmaning till de övriga nordiska länderna att följa Islands exempel och bryta alla kontakter på officiell nivå med Israel.

Bakom motionen står Birgitta Jónsdóttir, Þór Saari, Lilja Mósesdóttir, Sigmundur Ernir Rúnarsson, Bjarkey Gunnarsdóttir och Atli Gíslason. Birgitta Jónsdóttir sökte stöd från samtliga 63 parlamentariker i alltinget, men fick alltså nöja sig med sex folkvalda.

Det finns dock en stark opinion mot Israels agerande i Gaza. För ett år sedan erkände Island som första västeuropeiska land Palestinas självständighet enligt de gränser som gällde före 1967 års krig. Detta innebär i praktiken även att ett stort antal israeliska bosättningar befinner sig inom palestinskt territorium.

I förra veckan samlades ett tusental demonstranter vid kravallstaketen utanför USA:s ambassad på Laufásvegur i Reykjavík. Det är inte första gången protesterna riktas mot den amerikanska ambassaden eftersom Israel saknar diplomatisk representation på Island. Aldrig tidigare har dock så många demonstranter samlats utanför ambassaden.

En av talarna var inrikesminister Ögmundur Jónasson. Han uppmanade i sitt tal president Barack Obama att stoppa blodbadet och sade att Israel genom attackerna mot Gaza förvandlats till ett monster som begår folkmord på palestinierna. Ögmundur Jónasson ifrågasatte också hur en statsbildning som Israel förvandlats till en terrorregim.

Efter talet anklagades Ögmundur Jónasson av tidigare justitieministern Björn Bjarnason för judehat och för att förstöra Islands rykte på det internationella planet. I Evrópuvaktin ifrågasatte han även vilket inflytande ett isländskt statsråd skulle kunna tänkas ha på USA:s president.

Bland demonstranterna återfanns även alltingsledamöterna Árni Þór Sigurðsson och Helgi Hjörvar samt näringsgrensminister Steingrímur J. Sigfússon.

Situationen i Gaza debatterades även i alltinget i förra veckan. Utrikesminister Össur Skarphéðinsson sade att han mycket väl kunde tänka sig att diskutera de diplomatiska förbindelserna med Israel. Samtidigt fick han genom kontakter med arabländer ständigt uppmaningen att inte bryta dialogen, utan i stället fortsätta att tala för palestiniernas sak. Om Island skulle bryta de diplomatiska förbindelserna skulle detta enligt statsrådet ske efter samtal med andra länder, i synnerhet de nordiska grannländerna.

Árni Þór Sigurðsson, ordförande för utrikesnämnden, var den som tog initiativ till debatten. Han sade att tålamodet med Israel närmade sig bristningsgränsen. Därför måste Island sätta press på USA och Israel för att få ett stopp på attackerna mot Gaza.

Självständighetspartiets ledare Bjarni Benediktsson sade att han vill se ett stopp på våldet i regionen. Han uppmanade samtidigt alltingsledamöterna till att ha en helhetssyn på konflikten. Han menade att bägge sidor gjort sig skyldiga till stridshandlingar och att det kommer att vara svårt att nå en varaktig fred så länge Hamas företräder palestinierna.

I en namninsamling som skådespelaren Stefán Jónsson tagit initiativ till kräver över 5 000 islänningar att Island stoppar importen av israeliska varor.

Här kan du läsa mer om Island och Palestina.

Dagens citat

"At the time, the willingness to join among the traditionally euro-skeptic Icelanders was high. Now the fear of Europe prevails again, especially when it comes to our fishing rights. Yet we haven't even talked to Brussels at all about the decisive acquis chapters regarding fisheries and food safety. For me personally, that is the real disappointment."

Näringsgrensminister Steingrímur J. Sigfússon i Der Spiegel om Islands ansökan om EU-medlemskap.

Gunnar Bragi Sveinsson vinnare i nordväst

Gruppledaren Gunnar Bragi Sveinsson toppar Framstegspartiets lista i den nordvästra valkretsen i vårens alltingsval. Tvåa på valsedeln är alltingsledamoten Ásmundur Einar Daðason. Valberedningens förslag godkändes utan invändningar vid lördagens nomineringsmöte i Reykir vid Hrútafjörður.

Provval är det vanligaste sättet att avgöra vilka kandidater och i vilken ordning dessa ska representera sitt parti i val till alltinget. Men på sina håll förekommer andra sätt att utse kandidaterna. I den nordvästra valkretsen presenterar Framstegspartiets valberedning en lista som medlemmarna får ta ställning till vid ett möte.

Gunnar Bragi Sveinsson, som i dag är gruppledare för Framstegspartiet i alltinget, får nytt förtroende att toppa partiets valsedel. Om partiet lyckas vinna ett andra mandat i distriktet vid vårens val går det till Ásmundur Einar Daðason, alltingsledamot som förra våren lämnade Gröna vänstern för Framstegspartiet. Huvudskälet till partibytet var missnöje med partiets kompromisser om Europapolitiken för att inte äventyra regeringssamarbetet med Socialdemokraterna.

Trea på valsedeln är Elsa Lára Arnardóttir, lärare och kommunpolitiker i Akranes, och fyra är Jóhanna María Sigmundsdóttir, agronom och student från Látur vid Mjóifjörður.

Bland de övriga namnen på den sexton personer långa listan märks bland annat Stefán Vagn Stefánsson, polischef i Sauðárkrókur, och Magdalena Sigurðardóttir, tidigare ersättare i alltinget från Ísafjörður.

Här kan du se nomineringarna i sin helhet.

Katrín Jakobsdóttir vinnare i Gröna vänsterns provval

Katrín Jakobsdóttir är inte bara vinnaren i Gröna vänsterns provval i Reykjavík. Den betryggande segern över Svandís Svavarsdóttir gör också att hon är den mest naturliga efterträdaren till partiordföranden Steingrímur J. Sigfússon. I den södra valkretsen blir Arndís Soffía Sigurðardóttir partiets toppnamn medan Ögmundur Jónasson i sydväst lyckades besegra utmanaren Ólafur Þór Gunnarsson.

Steingrímur J. Sigfússon är sedan Gröna vänstern grundandes 1999 partiets hittills enda ordförande. Han kandiderar dock för en ny mandatperiod i alltinget, vilket kan betyda att han ännu inte funderar på att lämna över ledarskapet. Statsråden Svandís Svavarsdóttir och Katrín Jakobsdóttir brukar pekas ut som de troligaste efterträdarna - och i lördags var det den senare som kopplade ett ännu hårdare grepp om makten.

Katrín Jakobsdóttir får med god marginal förtroendet att leda en av Gröna vänsterns valsedlar i Reykjavík. Hon följs av tre alltingsledamöter, Svandís Svavarsdóttir, Árni Þór Sigurðsson och Álfheiður Ingadóttir.

I 2009 års alltingsval fick Gröna vänstern fyra mandat i Reykjavík, ett resultat som enligt opinionssiffrorna kan bli svårt att upprepa. Femman Steinunn Þóra Árnadóttir och sexan Ingimar Karl Helgason kan sannolikt glömma tankarna på ett inträde i alltinget. Och för sjuan Björn Valur Gíslason lär den första mandatperioden i parlamentet bli den sista.

Inför provvalet valde Björn Valur Gíslason att byta valkrets från nordost till Reykjavík. Stödet i huvudstaden visade sig dock inte vara starkare än att han med all säkerhet mister sin plats i alltinget.

Med 54 procent av rösterna lade inrikesminister Ögmundur Jónasson beslag på toppsätet på Gröna vänsterns lista i den sydvästra valkretsen. Huvudutmanaren, alltingsersättaren Ólafur Þór Gunnarsson, ryktades ha samlat ihop flera hundra nya medlemmar under kampanjveckorna för att ge sig själv möjlighet att besegra Ögmundur Jónasson.

Han var dock aldrig nära att peta statsrådet. Och då Gröna vänstern har kvoterade listor kommer sannolikt Ólafur Þór Gunnarsson att flyttas till tredje plats medan Rósa Björk Brynjólfsdóttir tar ett kliv uppåt. I så fall lär Ólafur Þór Gunnarsson även gå miste om ett mandat i alltinget - i det förra rekordvalet tog Gröna vänstern två platser i sydväst.

Fyra blev Margrét Pétursdóttir, femma slutade Guðbjörg Sveinsdóttir och sexa var Garðar H. Guðjónsson. Guðfríður Lilju Grétarsdóttur, som toppade partiets lista i distriktet för fyra år sedan, ställde inte upp för omval.

I den södra valkretsen röstade medlemmarna i lördags vid ett möte om valsedeln. Toppkandidat blir Arndís Soffía Sigurðardóttir, 34-årig jurist och ersättare i alltinget bosatt i Fljótshlíð. Inga Sigrún Atladóttir, teolog och kommunpolitiker i Vogar, och Þórbergur Torfason, fiskodlingsexpert från Höfn, är tvåa och trea på listan.

Här, här och här kan du ta del av provvalsresultaten.

Storseger för Hanna Birna Kristjánsdóttir i Reykjavík

Hanna Birna Kristjánsdóttir är helgens stora segrare i Självständighetspartiets provval. Hon går från en plats i kommunfullmäktige i Reykjavík till att toppa partiets lista i en av de tyngsta valkretsarna. Ingen av de fyra alltingsledamöterna som deltar i provvalet är i närheten att rubba henne. Och segern innebär dessutom att Bjarni Benediktssons ledarskap ifrågasätts ännu en gång.

Att Hanna Birna Kristjánsdóttir skulle segra i Självständighetspartiets provval i Reykjavík var tämligen givet. Hon har i många år varit partiets starka namn i huvudstaden, och åtnjuter enligt opinionsmätningar dubbelt så stort förtroende bland Reykjavíks väljare som partiet hon representerar.

Politiskt är hon till skillnad från många andra av partiets toppnamn ren från kopplingar till finanskrisen. Den största plumpen i protokollet är, utöver att ha förlorat makten i Reykjavík till Bästa partiet och Socialdemokraterna, den nattsvarta rapport om läget i det kommunala energibolaget Orkuveita Reykjavíkur som hon diskret lät den nya majoriteten i staden ta hand om.

Hade väljarna fått avgöra hade hon redan varit Självständighetspartiets ordförande. När hon utmanade Bjarni Benediktsson på förra landsmötet fick Hanna Birna Kristjánsdóttir dock bara 45 procent av delegaternas röster. Bjarni Benediktsson har dock inte stärkt sina aktier sedan dess, medan Hanna Birna Kristjánsdóttir i lördags fick det stöd partiledaren bara kunnat drömma om.

Trots att han saknade reella utmanare fick Bjarni Benediktsson bara 54 procent av rösterna till förstaplatsen i den sydvästra valkretsen. Hanna Birna Kristjánsdóttir saknar erfarenhet av rikspolitiken och kämpade mot bland annat fyra alltingsledamöter. Hon fick ändå 74 procent av rösterna till toppsätet - och bara 6 procent av medlemmarna valde att inte ge henne någon röst alls.

Illugi Gunnarsson, som också pekats ut som en tänkbar utmanare om ordförandeposten, var rejält distanserad på andraplats. Alltingsledamoten Pétur H. Blöndal, som på grund av sjukdom knappt kunnat kampanja och i parlamentet ofta går sin egen väg, slutade trea vilket måste ses som ett styrkebesked. Fyra blev ännu en nykomling, den 52-årige juristen Brynjar Níelsson, som saknar politisk erfarenhet men nu sannolikt får byta arbetsplats till alltingshuset.

För femman Guðlaugur Þór Þórðarson och sexan Birgir Ármannsson kan inte utgången beskrivas på annat sätt än ett fiasko. Bägge lär visserligen sitta tämligen säkert i alltinget, men partimedlemmarnas betyg på deras insatser förefaller inte vara särskilt högt.

Sjua är Sigríður Á. Andersen, åtta Áslaug María Friðriksdóttir, nia Ingibjörg Óðinsdóttir och tia Elínbjörg Magnúsdóttir.

Hanna Birna Kristjánsdóttir, som inte har lämnat besked om hon vill toppa listan i södra eller norra Reykjavík, säger sig i dagsläget inte vara intresserad av att på nytt utmana Bjarni Benediktsson. Däremot håller hon dörren öppen för att kandidera till uppdraget som vice ordförande, en post som blir ledig i vår när Ólöf Nordal flyttar utomlands.

Ändå pekar Styrmir Gunnarsson, tidigare chefredaktör för Morgunblaðið, i Evrópuvaktin ut Hanna Birna Kristjánsdóttir som Självständighetspartiets mest inflytelserika politiker. Och Stefanía Óskarsdóttir, lektor i statsvetenskap vid Háskóli Íslands, säger till Vísir att utgången i provvalet visar att väljarna vill se förnyelse i partiledningen:

"Detta förstärker bara ytterligare kravet att hon kandiderar mot Bjarni Benediktsson. Vissa säger att det är osannolikt att hon gör det, men jag tror att det kommer att bli ett fortsatt starkt krav från gräsrötterna. Så är det också en fråga om hur Bjarni värderar sin och partiets position i valupptakten. Vissa har föreslagit att han tar en paus och inte ställer upp, men det är bara spekulationer."

I den nordvästra valkretsen fick Einar K. Guðfinnsson, som har representerat Självständighetspartiet i alltinget sedan 1991, nytt förtroende av lördagens distriktsmöte. Tvåa på valsedeln blir Haraldur Benediktsson, ordförande för Bændasamtök Íslands, och trea Eyrún Ingibjörg Sigþórsdóttir, kommunchef och kommunalråd i Tálknafjarðarhreppur.

Här kan du läsa mer om Bjarni Benediktsson och här och här ta del av resultaten från helgens provval.

Dagens citat

"Städerna är lika stora med 200 000 invånare och ett omland (län respektive land) på över 100 000. Båda städerna är multikulturella och har ett rikt kulturliv, och kända skulptörer (Bror Hjorth och Olof Hellström respektive Asmundur Sveinsson och Einar Jonsson - de isländska med imponerande skulpturparker). Dessutom har Reykjavik en rad museer och ett nytt konsert- och kongresshus, som får UKK att blekna, även om båda har Henning Larsen som arkitekt."

Bernt Jonsson i Upsala Nya Tidning om kulturlivet i Reykjavík och Uppsala.

Dagens bonuscitat

"Men det var inte maten som sådan strävade efter, utan snarare atmosfären. Känslan var god. Svartvita fotografier från svunna tider på väggarna öppnade fönster in i en försvunnen värld, bokhyllor med en märklig samling av böcker och spel för barn gjorde att vi kände som om vi hade kommit in i ett privat hem. En bekväm och lätt stämning smittade av sig."

Viðskiptablaðið i en recension av maten på Hótel Djúpavík.

Vill totalförbjuda fotografering i isländska domstolar

Att fotografera under pågående domstolsförhandling är inte tillåtet. Nu vill alltingsledamoten Siv Friðleifsdóttir stänga dörren även för att fotografera in i rättssalar under pauser samt förbjuda fotografering av personer inblandade i rättsprocesser på väg till och från domstolen. I motionen skriver hon att den fotografering som förekommer i dag är störande för alla inblandade och riskerar att skrämma bort vittnen.

Samtliga i rättssalen tvingas att ständigt vara på sin vakt och kan därför inte koncentrera sig på den juridiska processen. Det är huvudargumentet som Siv Friðleifsdóttir, alltingsledamot för Framstegspartiet, för fram i en motion där hon kräver ett totalförbud mot fotografering i och i närheten av isländska domstolar. Bara den som har tillstånd ska få ta bilder på inblandade personer.

I dag är det förbjudet att fotografera under pågående förhandling. Det innebär att många fotografer tar chansen att fotografera in i rättssalen när dörrarna öppnas för en paus. De som är inblandade i uppmärksammade rättsprocesser kan också räkna med att bli fotograferade på vägen till och från domstolen.

Hon menar också att ett fotostopp skulle rikta sig mot den teknik - avancerade mobiltelefoner, surfplattor med mera - som gör det möjligt att diskret fotografera dokument som kan vara känsliga eller belagda med sekretess.

Siv Friðleifsdóttir föreslår ett förbud för att undanröja något hon anser vara ett störande moment. Fotografering avskräcker vittnen och flyttar fokus från rättsprocessen. Ofta tvingas de inblandade som inte vill vara med på bild gång på gång skyla sina ansikten i samband med pauser när dörrarna öppnas och fotograferna har möjlighet att ta bilder utifrån in i rättssalen.

Domstolarna ska enligt Siv Friðleifsdóttir vara de enda som har möjlighet att fotografera under processer. Hon anser inte att ett fotoförbud riktat mot massmedierna skulle förhindra rätten att ta upp ljud från domstolarna. Hon tycker inte heller att det skulle stå i strid med kravet på öppna dörrar vid rättegångar.

Exakt hur fotoförbudet skulle avgränsas - exempelvis när en person inblandad i ett mål kan anses vara på väg till eller från rättssalen - framkommer inte.

Siv Friðleifsdóttir har själv erfarenhet av oönskad fotografering. När hon separerade från sin sambo hamnade parets bodelningstvist i rätten. Ex-sambon fälldes också för att ha kartlagt hennes rörelser bland annat med hjälp av en färdskrivare. Turerna väckte ett medialt intresse för förhandlingarna som Siv Friðleifsdóttir tycktes måttligt road av.

Här kan du läsa mer om Siv Friðleifsdóttir.

Stjärnspelare åter fälld för misshandel

Först slog han kvinnan, drog henne i håret och kastade henne i marken utanför sportbaren Breiðin i Akranes. Sedan skallade han henne och höll för hennes mun när hon skrek så att hon fick svårt att andas. Den brittiske stjärnspelaren döms på nytt för misshandel men kan även denna gång slippa fängelsestraff. Mannen döms av Héraðsdómur Vesturlands till 45 dagars fängelse - men domen är villkorad på tre år.

Den 22-årige mittfältaren och försvararen var med om att spela upp ÍA från Akranes till den högsta isländska fotbollsligan efter tre års frånvaro. Mannens tid i laget har dock präglats av skador och skandaler.

I april förra året greps 22-åringen av polisen utanför Gamla Kaupfélagið i Akranes. Efter en dispyt på toaletten med en annan besökare slog spelaren ett ölglas i huvudet på mannen. Offret fick flera djupa skärsår men skadades inte allvarligt.

ÍA-spelaren dömdes mot sitt nekande och hävdade att han råkade slå ölglaset i huvudet på mannen sedan mannen tagit tag i hans skuldra. En dörrvakt vittnade dock om att misshandeln inte var någon olyckshändelse.

Spelaren dömdes då till fyra månaders fängelse villkorat på tre år. Han dömdes dessutom att betala skadestånd och rättegångskostnader på drygt 200 000 isländska kronor.

I maj samma år greps 22-åringen utanför sportbaren Breiðin sedan han misshandlat sin dåvarande flickvän. Han ska först ha slagit henne med knytnäven i ansiktet så att hon ramlade ned från det biljardbord hon satt på. Sedan ska han utanför sportbaren ha släpat kvinnan i håret och vid flera tillfällen ha kastat ned henne på marken.

I oktober förra året kallades polisen till mannens hem i Akranes. Han ska då åter ha misshandlat flickvännen genom att ha slitit henne i håret, skallat henne och hållit för hennes mun och näsa så att hon fick svårt att andas.

Mannen förnekade brott men fälls av Héraðsdómur Vesturlands för bägge misshandelsfallen. Vittnen och läkarintyg styrker kvinnans berättelser. Trots att 22-åringen redan har en villkorlig dom över sig slipper han även denna gång fängelse. Straffet blir visserligen 45 dagar i fängelse, men straffet är villkorat på tre år. Han ska dessutom betala rättegångskostnader på 250 000 isländska kronor.

22-åringen lämnade Island för Storbritannien efter säsongens slut och var inte kvar i landet när domen föll. Det finns heller inget som säger att han behöver befinna sig på Island för att antalet dagar för den villkorade domen ska börja ticka mot sin ände.

Mannen är nu klubblös och kan sannolikt få svårt att få ett nytt kontrakt på Island. Att han fått spela vidare trots åtal och domar mot sig har väckt reaktioner.

Efter en dispyt med klubbledningen gick 22-åringen i juli i år från ÍA till Stjarnan från Garðabær. Klubben kontrakterade spelaren trots att han redan dömts för ett fall av misshandel och nyligen åtalats för ytterligare två. Många i Stjarnans led var enligt DV kritiska till övergången och menade att den bröt mot klubbens etiska regler. Ledningen ville dock inte kommentera affären och lät 22-åringen spela.

ÍA gjorde samma val, vilket också föranledde kritik. I en debattartikel i Fótbolti förklarar Örn Gunnarsson från klubbens ledning att ÍA ansåg det mer ansvarsfullt att inte stöta bort 22-åringen och att den hade ett ansvar för en ung man som hamnat snett.

Artikeln bidrog dock inte till att dämpa kritiken. Örn Gunnarsson glömde att nämna att han själv var 22-åringens advokat. Han skrev vidare att spelaren hade rätt till en rättvis rättegång och talade enbart om misstankar - trots att mannen redan var dömd för misshandel.

Här kan du läsa mer om 22-åringen och här kan du läsa domen i sin helhet.

Dagens citat

"Imagine laying the pipes for this building. It is one of Iceland's biggest shopping malls and contains everything you need for the perfect date—cinema, liquor store, and pharmacy. Nobody realized it looked like a dick from the plans, it was only after viewed from the air that notice was made."

Complex utser köpcentrumet Smáralind i Kópavogur till en av världens löjligaste penisformade byggnader.

Dagens bonuscitat

"If you leave your inhibitions at the door of farm/restaurant Fjallakaffi in Möðrudalur in Fjöll, you might enjoy this black pudding cake. The cake idea came about as the farm is known for its meat but had not made use of its offal. A team conspired to create the cake using root vegetables instead of fat, flavouring it with thyme, and moulding it as pictured."

Tom Banks i Designweek om isländsk design efter finanskrisen.

Lärare kränkte man på nätet - döms till villkorligt fängelse

Dö ditt äckel och har du slutat att slå kvinnan och barnen? var några av de kommentarer som den 45-åriga kvinnan skrev under mannens profil på en insamling mot cancer i mars i år. Nu döms kvinnan för ärekränkning. Straffet blir en villkorlig fängelsedom på 30 dagar. Om 45-åringen inte upprepar brottsligheten inom två år slipper hon avtjäna straffet.

Det är andra gången den 45-åriga kvinnan, som är bosatt i Reykjavík och verksam som lärare på en skola i huvudstadsområdet, hamnar i domstol efter verbala attacker mot samma man. I december förra året fälldes hon för brott mot barnavårdslagen. Hon hade då skickat sms till mannen med avsikten att såra och kränka. Då villkorades domen på ett år.

I mars i år gick 45-åringen på nytt till upprepad verbal attack mot mannen. Han deltog då i Mottumars, en årlig kampanj för att öka kunskapen om cancer. Ett inslag i kampanjen är att män sparar mustasch och samlar in pengar till forskning och undersökningar.

Vid mannens profil skrev kvinnan flera grova kommentarer, bland annat dö ditt äckel, ansiktet är som ett ruttet äpple som liknar den ruttna själen och vice versa, det är känt att du och sambon regelbundet runkar till andras olycka och lidande, ruttna i helvetet och har du slutat att slå kvinnan och barnen?

Kvinnan erkände under rättegången i Héraðsdómur Reykjavíkur att hon skrivit kommentarerna. Det har aldrig framkommit varför hon gått till verbala angrepp mot mannen.

45-åringen döms nu till en villkorlig fängelsedom på 30 dagar. Om kvinnan inte straffas på nytt inom loppet av två år slipper hon avtjäna straffet.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Flygstopp hindrar inte influensaepidemier

Att stoppa flygtrafiken kan inte förhindra att Island drabbas av influensaepidemier. Det virus som sprider infektionssjukdomen har ändå lyckats leta sig fram till det isolerade öriket. Men flygtrafiken gör att virus nu når Island snabbare än under 1900-talets början. Det visar en studie utförd av Magnús Gottfreðsson och Haraldur Briem publicerad i den vetenskapliga tidskriften American Journal of Epidemology.

Stängda gränser och stoppad flygtrafik tros inte kunna förhindra att epidemier når Island. Den slutsatsen drar Magnús Gottfreðsson, professor vid Háskóli Íslands, och Haraldur Briem, smittskyddsläkare och docent vid Háskóli Íslands, som tillsammans med utländska forskare i epidemiologi har undersökt hur öriket drabbats av influensaepidemier mellan åren 1915 och 2007. I studien jämförs data från Island, Nordamerika och Europa.

Precis som i många andra delar av världen går de influensaepidemier som drabbar Island närmast i cykler. Andelen smittade når sin kulmen under vintern på samma sätt som i andra länder med liknande klimat.

Island har enligt studien med åren blivit allt mer likt grannländerna. I dag finns inte längre den eftersläpning på omkring en månad som rådde under 1900-talets första hälft. Nu nås Island genom internationella kontakter och ökat resande snabbt av virus från omvärlden, sannolikt till stor del på grund av flyget som utgör en pålitlig distributör av influensavirus.

Något flygstopp skulle dock inte leda till något influensastopp. Även under 1930-talet, före passagerarflygets början, följde de inhemska epidemierna i regel samma mönster som i Nordamerika och Europa. Ett flygstopp skulle därför, enligt forskarna, i bästa fall kunna bidra till något mindre spridning av ett virus.

Dagens citat

"For about 10 years I was in the indie circuit, and I think a lot of people that were doing that were doing it half-heartedly, and didn't really belong there. Then when acid house came, half of the indie rock people were like, whoosh! Jumped over to the other boat. Going to all those first raves, it was really obvious that there wasn't really one correct way of doing a song."

Björk i The Independent om sin musikaliska utveckling.

Chockbantat banksystem - men ändå flest bankanställda

Island har Nordens minsta banksystem. Men inte i något annat nordiskt land är en lika stor del av befolkningen sysselsatt inom bankväsendet - trots att finanskraschen tvingade fram massuppsägningar inom finanssektorn. Det visar en rapport från McKinsey som Vísir tagit del av.

När de isländska storbankerna kollapsade hösten 2008 hade de en omsättning på 973 procent av landets bruttonationalprodukt. I förhållande till BNP var banksystemet ett av världens största.

Fyra år senare motsvarar omsättningen bara 218 procent av BNP. Det gör det isländska banksystemet minst i Norden. I Danmark är siffran 432 procent, i Sverige 295 procent, i Finland 266 procent och i Norge 251 procent.

Däremot återfinns den största andelen bankanställda alltjämt i öriket. På 1 000 islänningar går det i dag 10,3 banktjänstemän. I de övriga nordiska länderna är motsvarande siffror betydligt lägre. I Danmark går det 6,9 bankanställda på 1 000 invånare, i Finland 4,8, i Norge 4,2 och i Sverige bara 3 banktjänstemän på var tusende invånare.

Översvämning från Grímsvötn - vattnet stiger i Gígjukvísl

Myndigheterna höjer beredskapen efter översvämningar vid Grímsvötn. Hittills har vattenståndet stigit och vattnets elektriska ledningsförmåga ökat i Gígjukvísl. Översvämningarna tros dock ha kulminerat under förmiddagen. Det har aldrig varit aktuellt att stänga vägen över Skeiðarársandur. Vattenmassorna hotar i nuläget varken vägen eller bebyggelse.

Översvämningarna började under torsdagen. Vid lunchtid registrerades högre vattenstånd och ökad elektrisk ledningsförmåga i Gígjukvísl. Under de senaste dagarna har dessutom istäcket över Grímsvötn sjunkit - hela tio meter inom loppet av ett dygn, vilket är ett tecken på att smältvatten strömmar från den underjordiska sjön mot havet.

Vattenmassor kan fortfarande vara på väg att ta sig fram från Grímsvötn till Gígjukvísl. Översvämningarna tros dock enligt Veðurstofa Íslands ha kulminerat under förmiddagen. Vattenståndet var då inte högre än under en varm sommardag när avsmältningen från glaciären är betydande.

Det finns heller inget som pekar på att översvämningarna skulle kunna åstadkomma några skador. Grímsvötn har de senaste åren svämmat över tämligen regelbundet, vilket gör att inga betydande vattenmassor samlats. Efter vulkanutbrottet vid Gjálp 1996 har översvämningarna från Vatnajökull dessutom minskat i storlek. Inget tyder på att den översvämning som nu äger rum har något samband med vulkanisk aktivitet.

Almannavarnir höjer ändå beredskapen i området på grund av översvämningarna. Detta är främst en försiktighetsåtgärd. I nuläget finns inga tecken på att det stigande vattenståndet skulle hota ringvägen och broarna över Skeiðarársandur.

Förra årets vulkanutbrott vid Grímsvötn var det kraftigaste som drabbat Vatnajökullmassivet på över hundra år. Experterna räknar med att Island är på väg in i en period där vulkanisk aktivitet vid Vatnajökull blir allt vanligare. Grímsvötn tros bli skådeplatsen för en majoritet av de kommande utbrotten. Vulkanen började också efter förra årets utbrott direkt att samla kraft inför ett nytt - med ny magma som strömmar in och spänningar som ökar i berget.

Inom kort tros även Skaftá eller Hverfisfljót drabbas av översvämningar från Skaftárjökull, en av Vatnajökulls sydvästra utlöpare. Den längsta kända pausen mellan översvämningarna är tre år, och det har nu gått två år sedan den förra översvämningen, skriver Morgunblaðið.

Här kan du läsa mer om Grímsvötn.

Surtsey åter Islands varmaste plats

Varmast på Surtsey och Garðskagaviti och kallast vid Brúarjökull. Oktober månads temperaturer låg i hela landet runt genomsnittet. Att vintern är i antågande märks tydligt - Islands sydligaste utpost bjuder åter på det mildaste klimatet medan de lägsta temperaturerna noteras i norra delen av Vatnajökullmassivet. Det visar statistik från Veðurstofa Íslands.

Med 6,3 grader i medeltemperatur var Surtsey Islands varmaste plats under oktober. I bebyggelse var Garðskagaviti, fyren i Garður på Reykjanes norra udde, varmast med 6,1 grader. Månadens varmaste dag var den 4 oktober då 14,6 grader uppmättes vid Önundarhorn söder om Eyjafjallajökull.

Brúarjökull, som ligger i nordöstra delen av Vatnajökullmassivet, svarade både för månadens enskilt lägsta temperatur och det lägsta snittet. Den 26 oktober sjönk kvicksilvret till -19,8 grader. Medeltemperaturen var -4,1 grader. I befolkade områden toppade ett annat köldhål listan. Den 25 oktober var det -18,8 grader kallt i Möðrudalur, Islands högst belägna gård på 469 meters höjd.

I Reykjavík var medeltemperaturen 4,4 grader (minus 0,1 grader under medelvärdet för åren 1961 till 1990), Stykkishólmur 4 grader (+0,1), Bolungarvík 2,8 grader (-0,6), Akureyri 2 grader (-0,9), Egilsstaðir 1,9 grader (-1,2), Dalatangi 3,9 grader (-0,6), Teigarhorn 4,1 grader (-0,3), Höfn 4,4 grader (-0,1), Kirkjubæjarklaustur 4,2 grader (-0,3), Stórhöfði på Hemön 5,2 grader (+0,2), Árnes 2,9 grader (-0,7) och Hveravellir -1,5 (-0,3).

Månaden var nederbördsfattigare än normalt. I Akureyri registrerades 31,2 millimeter snö och regn, vilket gör årets oktober till den torraste på nästan tjugo år. På Stórhöfði uppmättes 88,2 millimeter nederbörd, som bara är hälften av den genomsnittliga oktobermånaden.

Oktober var dessutom ovanligt solrik med 121,7 soltimmar i Reykjavík (38 timmar över snittet) och 83,2 soltimmar i Akureyri (31 timmar över snittet).

Hittills är medeltemperaturen under årets tio första månader i Reykjavík 6,4 grader. Det gör 2012 till det trettionde varmaste året sedan mätningarna började 1971.

Enligt den gamla kalendern, då Island bara hade två årstider, började sommaren i år den 19 april och slutade den 26 oktober. Räknat på detta sätt är årets sommar den solrikaste någonsin med 1 319,5 soltimmar i Reykjavík och 1 107 soltimmar i Akureyri. Bägge noteringarna är omkring 300 timmar över medelvärdet.

Värt att notera är dock att i den gamla kalendern hade alla månader 30 dagar. Tillsammans med några olika tilläggsdagar har det vanliga året 364 dagar. För att ändå få ihop det får vissa år - med fem till sju års mellanrum - extra sommardagar. I år är ett sådant år, vilket ökar sannolikheten för rekord när det gäller exempelvis soltimmar och nederbörd.

Den genomsnittliga sommartemperaturen var under perioden i Reykjavík 8,8 grader och i Akureyri 7,6 grader. Det gör årets sommar till den kallaste sedan 2005.

Här kan du läsa mer om vädret på Island.

Dagens citat

"Efter bankkraschen och mot bakgrund av den usla situationen i trafikförbindelsefrågor i södra Västfjordarna beslutades att debatten om en tunnel mellan Súðavík och Ísafjörður skulle vänta. Nu är det säkert att Dýrafjörðurtunneln blir verklighet och att vägen i de södra Västfjordarna för gott har tagits upp i anläggningsplanen. Då är det naturligt att kräva att Súðavíktunneln följer härnäst efter Dýrafjörðurtunneln. Detta är kommunikationer som berör alla invånare i norra Västfjordarna."

Ómar Már Jónsson, kommunchef i Súðavík, i Bæjarins Besta om önskan efter en tunnel som förbinder orten med Ísafjörður och därmed minskar risken för att bilister drabbas av laviner och stenras.

Fortsatt höjd beredskap för jordskalv på norra Island

Illustration: Veðurstofa Íslands

Myndigheterna lyfter inte det förhöjda beredskapsläget för stora jordskalv på norra Island. Trots att den jordskalssvärm som nu drabbat området i drygt två månader fortsätter att avmattas vill inte Almannavarnir blåsa faran över. Risken för ett jätteskalv bedöms alltjämt till cirka 2 procent.

I mitten av september inleddes den mest omfattande jordskalvssvärmen på Island på många år. Med ibland flera hundra skalv om dagen spred sig bland delar av lokalbefolkningen en oro för ett jätteskalv.

Majoriteten av skalven har haft sitt epicentrum i havet ett par mil norr om Siglufjörður. Med tiden har svärmen rört sig österut samtidigt som intensiteten och omfattningen minskat med tiden. De kraftigaste skalven, som uppmättes i slutet på oktober, uppmättes till 5,6 respektive 5,2 på Richterskalan.

Under de senaste dygnen har det i snitt rört sig om ett skalv i timmen. Inget har dock överstigit 3 på Richterskalan.

Almannavarnir behåller enligt ett beslut fattat i går ändå den förhöjda beredskapen i regionen. Sannolikheten för ett jätteskalv, som kan nå en magnitud på upp till 7 på Richterskalan, bedöms nu till 2 procent.

Här kan du läsa mer om jordskalven.

Var tionde islänning kan inte äta sig mätt

En av tio islänningar har någon gång under det senaste året inte haft tillräckligt med mat. För var hundrade tillhör det vardagen att gå hungrig. Nio av tio islänningar uppger däremot att de kan äta sig mätta. Det visar en undersökning som utförts av Capacent Gallup och som RÚV tagit del av.

Under det senaste året säger 1 procent att de ofta upplever att maten inte räcker till. Ytterligare 4 procent uppger att de ibland tvingas gå hungriga.

Utslaget på hela befolkningen betyder detta att omkring 16 000 personer ibland har problem att få pengarna att räcka till mat. Dessutom anger 4 procent att de någon enstaka gång inte kunnat äta sig mätta. För den stora majoriteten av islänningar, hela 91 procent, är dock maten aldrig något problem.

Totalt omfattar undersökningen 50 000 personer i 57 länder. Även om finanskrisen alltjämt plågar många hushåll ligger Island klart under genomsnittet. I snitt saknar 12 procent tillgång till den föda de behöver. Om dessa siffror tillämpas på hela jordklotet innebär det att cirka 840 miljoner människor har gått hungriga någon gång under det senaste året.

De flesta som svälter är bosatta i Afrika. Allra värst är situationen i Sydsudan. Där uppger hela 80 procent att de någon gång under det senaste året inte kunnat äta sig mätta.

Den isländska delen av undersökningen genomfördes i november och december förra året, rapporterar RÚV.

Här kan du läsa mer om matbristen.

Efter kritik - utreder risk för vulkanutbrott nära Reykjavík

Riskerna för ett vulkanutbrott nära Reykjavík ska utvärderas av myndigheterna. Flera nya bostadsområden i huvudstadsregionen kan slukas av lava om Krýsuvík åter skulle bli ett aktivt vulkaniskt område. Själva Reykjavík tros dock inte ligga i farozonen - däremot riskerar huvudstaden att bli avskuren samtidigt som el- och vattenförsörjningen hotas. Vid ett behov av evakuering finns det också stora risker för trängsel på lederna ut ur staden.

Myndigheterna har det senaste året fått kritik för att försumma riskerna med ett vulkanutbrott nära Reykjavíkområdet. Först ut att anklaga myndigheterna för att tysta ned faran var tv-profilen Ómar Ragnarsson, som på nära håll följt över tjugo vulkanutbrott. I våras gick även vulkanologen Haraldur Sigurðsson ut och hävdade att både myndigheter och forskare blundade för risken.

Bakgrunden till oron är händelserna vid Krýsuvík. I flera års tid har jordskorpan växelvis höjt sig och sjunkit tillbaka, som mest hela åtta centimeter. Landhöjningen kan bero på gas eller magma. Sigrún Hreinsdóttir, docent i geofysik vid Háskóli Íslands, uppger för RÚV att landhöjningen upphörde i maj. Vad som nu händer är svårt att förutsäga:

"Vi tycker att detta är en mycket märklig händelse, men vi har ännu inga svar. Vi väntar bara spänt efter att se om detta lägger sig eller om marken stiger på nytt."

Granne med Krýsuvík är Kleifarvatn, en sjö som påverkas av jordskalv och växelvis stiger och sjunker. Även här händer saker som förbryllar experterna. Fritidsdykare kunde i somras berätta att stora mängder död och ruttnande fisk fanns på sjöns botten. Det kan handla om kokhett vatten som på sina håll sipprar upp i sjön eller om gasen svavelväte som kan orsaka fiskdöden, berättar Vísir.

Krýsuvík är det vulkaniska system som ligger närmast Reykjavík. Något utbrott har dock inte skett sedan år 1151, men det råder ingen tvekan om att detta inte är någon vulkan som somnat in för gott. Den senaste eruptionen skapade den lava som i dag utgör utkanterna av Hafnarfjörður och Reykjavík.

Haraldur Sigurðsson är mycket kritisk till att myndigheterna har tillåtit bebyggelse på så förhållandevis färsk lava. Sannolikheten är stor att det område som tidigare drabbats av utbrott förr eller senare också drabbas på nytt. Haraldur Sigurðsson anser också att myndigheterna förtiger eller blundar för riskerna. I Almannavarnirs senaste rapport om Reykjavíkområdet avhandlas exempelvis risken för vulkanutbrott på en halv sida. I Morgunblaðið förklarar han andras tystnad med att han själv inte är beroende av statliga pengar eller universitetsväsendet, och detta gör att han kan "käftas".

Visserligen tror Haraldur Sigurðsson att riskerna för människoliv är små. Lavan är inte snabbare än att de drabbade områdena kommer att hinna evakueras. Det han invänder mot är att många i god tro bygger hus och lokaler på platser som ligger i farozonen för ett vulkanutbrott vid Krýsuvík. Han pekar bland annat ut bebyggelsen nära Heiðmörk, Elliðavatn och delar av Hafnarfjörður som vid Straumsvík kring aluminiumsmältverket.

Samtidigt som han vill göra allmänheten medveten om riskerna vill Haraldur Sigurðsson heller inte skapa oro i onödan. Ingen kan i dag säga hur händelserna vid Krýsuvík ska tolkas. Han säger till Vísir att det enda som kan göras är att noga följa händelseförloppet:

"Det är möjligt att magma samlas där och det är inte känt om den magman bara håller sig lugn eller om den bildar magmaintrusioner och tar sig in i spricksystemet till nordost eller sydväst, eller om den kommer upp till ytan. Så det är något som sker där under Krýsuvík som måste övervakas. ... Det är ingen klocka som tickar. Så är det bara med vulkaner. ... Detta är ingen väckarklocka. Så det är inte möjligt att bedöma sannolikheten utifrån tidigare utbrott."

Det ser dock ut som att myndigheterna till slut har uppmärksammat Haraldur Sigurðssons och Ómar Ragnarssons kritik. Under de kommande tre åren lägger Ofanflóðasjóður 34 miljoner isländska kronor om året på att utvärdera riskerna för vulkanutbrott. Det handlar dels om Reykjanes och Reykjavíkområdet, men också om Vatnajökullmassivets olika vulkaniska system, andra vulkaner på södra Island och Västmannaöarna.

Arbetet går ut på att sammanställa kunskaperna om landets aktiva vulkaner. Tonvikten kommer att läggas på risker för översvämningar, explosionsutbrott och eruptioner som kan orsaka stor ekonomisk skada genom att exempelvis drabba befolkade och bebyggda områden, bland annat internationella flygplatser.

I ett interpellationssvar skriver inrikesminister Ögmundur Jónasson att det förefaller osannolikt att hela Reykjavíkområdet skulle behöva evakueras i händelse av ett vulkanutbrott på Reykjanes eller vid Bláfjöll. Det troliga är att enstaka stadsdelar kan behöva utrymmas, och att en sådan evakuering inte medför några större problem. Visserligen kan det bli mycket trångt på vägarna österut, men om trafiken dirigeras om till olika leder tros inte heller detta utgöra något större problem.

I en annan interpellation undrar Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir, alltingsledamot för Självständighetspartiet, hur beredskapen ser ut inför ett vulkanutbrott där lavan skulle nå fram till Hafnarfjörðurs utkanter. Hon hänvisar bland annat till Haraldur Sigurðssons blogginlägg om aktiviteten vid Krýsuvík. Ögmundur Jónasson skriver i sitt svar att departementet kontaktat Haraldur Sigurðsson och utreder riskerna.

Myndigheterna har tidigare kommit fram till att vulkanutbrott i Reykjavíkområdet sannolikt skulle likna de eruptioner som ägde rum vid Krafla mellan 1975 och 1984. Där handlade det främst om lavautbrott med lång förhistoria.

Geofysikern Páll Einarsson tror bara att det är två tätorter som riskerar att direkt påverkas av lava. I Morgunblaðið pekar han ut Grindavík och Hemön som de två platser där lava kan nå stadskärnorna:

"Det är på Island mycket ovanligt att lava strömmar till bebyggelse. De flesta av våra lavaområden är i ödemarker. Därför är risken för lavaströmmar för det mesta minimal."

Här kan du läsa mer om Krýsuvík.

Dagens citat

"Nej, jag kan inte säga att vi tjänar mycket. ... Men det är ett tillskott, det är ett tillskott."

Sigursteinn Sveinbjörnsson, bonde i Litla-Ávík vid Trékyllisvík i Árneshreppur, i Vísir om betydelsen av den drivved som bland annat används till staketstolpar, golv, fasader och uppvärmning.

Ännu en långsam resa ut i den isländska naturen

Att ge sig ut i den isländska naturen med en kamera och ett stativ, ta tusentals bilder på samma plats och sedan pussla ihop den till en film verkar närmast vara på väg att utvecklas till en folkrörelse. Ovan kan du följa med på en knappt tretton minuter lång resa till bland annat Gullfoss och Jökulsárlón.

West Ham - en sista spillra av ett isländskt imperium

Björgólfur Guðmundsson gjorde den största personliga konkursen i Islands historia. En av affärsmannens mest uppmärksammade affärer var köpet av den engelska fotbollsklubben West Ham United. Trots att Björgólfur Guðmundsson sedan länge tvingats bort från klubben ägs alltjämt en dryg tredjedel av West Ham av isländska intressen. Innehaven ska säljas, men när vet ingen.

Hösten 2006 svarade isländska affärsmän för ännu en spektakulär affär. Investerarna Björgólfur Guðmundsson och Eggert Magnússon köpte den anrika Londonklubben West Ham, och plötsligt var de isländska storägarna stamgäster på hedersläktaren.

De sportsliga framgångarna under det isländska ledarskapet var måttliga. Redan den första säsongen lyckades klubben med nöd och näppe undvika nedflyttning från Premier League. Köpen av stjärnspelarna Carlos Tévez och Javier Mascherano genomfördes trots mängder av oklarheter i övergångshandlingarna. West Ham tvingades till poängavdrag som höll på att kosta klubben kontraktet.

När finanskrisen med full kraft drabbade Island hösten 2008 stod det snart klart att Björgólfur Guðmundssons imperium skulle slås i spillror. Som storägare i kollapsade bankerna Landsbanki och Straumur-Burðarás stod han snart med en mängd värdelösa värdepapper. West Ham ägdes genom bolaget Hansa som gick i konkurs sommaren 2009 samtidigt som Björgólfur Guðmundsson.

Straumur-Burðarás heter i dag ALMC. ALMC kontrollerar 69,4 procent av aktierna i CB Holding. I detta bolag finns ytterligare fem minoritetsägare, varav en är Landsbanki. CB Holding äger i dag 35 procent av aktierna i West Ham.

År 2010 köpte David Sullivan och David Gold hälften av aktierna i klubben. Detta köp följdes av en nya aktieposter på ytterligare totalt 15 procent. Förra året kunde huvudägarduon glädjas åt en vinst på 6,8 miljoner pund, den första gången på många år som West Ham gått med vinst. Jämfört med klubbens bankskulder på 38 miljoner pund och totala fordringar på 91,2 miljoner pund är det ekonomiska läget ändå svajigt.

Varken Landsbanki eller ALMC ser sig som framtida ägare av en engelsk fotbollsklubb. David Sullivan och David Gold uppges ha option på att köpa ALMC:s innehav i ytterligare två år. Islänningarna - i synnerhet Landsbanki som vill undanröja konsekvenserna av en Icesave-smäll - söker i stället efter möjligheter att sälja de sista aktierna till ett så bra pris som möjligt. Ju mer pengar som trillar in i konkursbona, desto större återhämtning för fordringsägarna.

Några köpare finns dock inte i dagsläget. Även om Björgólfur Guðmundsson sedan länge är ute ur bilden utgör ALMC:s och Landsbankis innehav små spillror av det som en gång var ett affärsimperium. Även dessa aktier ska säljas. Men var och när är enligt DV alltjämt oklart.

Här kan du läsa mer om Björgólfur Guðmundsson.

Reykjanesbær - kommunen som inte nobbar kärnvapen

Bara tre isländska kommuner har inte tagit avstånd från kärnvapen, biologiska stridsmedel och kemiska vapen. En av dem är Reykjanesbær. Där hävdar förespråkarna för en kärnvapenfri zon att det är attityder som övervintrat från det kalla kriget som får en majoritet av kommunfullmäktige att säga nej till förslaget.

Ända sedan 1975 har det i alltinget gång på gång lagts förslag om att Island ska utgöra en kärnvapenfri zon. Motionerna har närmast blivit symboliska, och lika symboliskt har ingen av dem nått i mål.

För tio år sedan tog i stället en ny rörelse fart. Med inspiration från Japan började isländska kommuner ta ställning mot kärnvapen, biologiska stridsmedel och kemiska vapen. I dag har 72 av 75 isländska kommuner tagit avstånd från att sådana vapen ska förekomma inom kommungränserna. De tre undantagen är Skútustaðahreppur, Grímsnes- og Grafningshreppur och Reykjanesbær.

I Reykjanesbær behandlades frågan nyligen av kommunledningen. Självständighetspartiet sade nej och det symboliska förbudet uteblev därmed - trots skrivningen "Reykjanesbær är en fredsälskande kommun som inte har några kärnvapen inom sin kommungräns". Socialdemokraten Friðjón Einarsson reserverade sig dock mot beslutet:

"Vid millennieskiftet år 2000 stod fredsrörelser över hela världen för ett erbjudande till kommuner att fridlysa sin mark från förvaring och spridning av kärnvapen och att ställa kravet på dess avskaffande. Nästan alla kommuner på Island har undertecknat denna deklaration och undertecknad beklagar att Självständighetspartiets majoritet inte har tåga nog att skriva under en sådan deklaration."

I Eyjan utvecklar Friðjón Einarsson sitt resonemang. Han hävdar att kommunen säger nej enbart för att initiativet kommer från Samtök hernaðarandstæðinga, arvtagaren till den organisation som kämpade för att få bort Nato-basen från Keflavík:

"Budbäraren blev skjuten."

Stefán Pálsson, ordförande för Samtök hernaðarandstæðinga, säger i Eyjan att nejet är ett arv från kalla kriget:

"Jag misstänker att de i Reykjanesbær har fastnat i något slags kalla kriget-växel och kämpar emot att gå med på ett förslag som kommer från oss. Jag hoppas åtminstone att det inte är några underliga bevekelsegrunder som ligger bakom."

Även Reykjavík har sagt ja till att kommunen ska hållas fri från kärnvapen. Den enda som röstade nej till förslaget var då självständighetspartisten Kjartan Magnússon. Under gårdagens fullmäktigemöte blossade dispyten mellan honom och borgmästaren Jón Gnarr upp på nytt. Jón Gnarr vill nämligen att den isländska huvudstaden ska utgöra ett område helt befriat från soldater och vapen. Det betyder bland annat att Nato-fartyg, som ibland ingår i räddningsinsatser och civila övningar, inte skulle få angöra hamnen i Reykjavík.

Kjartan Magnússon uppmanade borgmästaren att ha kustbevakningen och räddningsuppdrag i åtanke, men Jón Gnarr sade att han hoppades att alla sådana samarbeten ska kunna äga rum utan att blanda in militär. Han sade vidare att en av hans drömmar är att Palestina och Israel ska underteckna ett fredsavtal i Höfði. En annan är att Island ska lämna Nato. Även sådana motioner dyker titt som tätt upp i alltinget. Dock än så länge utan framgång för motionärerna.

Här kan du läsa mer om Island och kärnvapen.