Fyra av fem isländska journalister utövar självcensur

Fyra av fem isländska journalister utövar någon gång självcensur i yrket. Samtidigt anser 97 procent att det är viktigt att skildra verkligheten på ett riktigt sätt. Däremot tycker bara 1,8 procent att politiska ledare ska skildras i ett positivt ljus. Det framkommer i en rapport från Háskóli Íslands.

De isländska genomsnittsjournalisterna är en 42-årig man med 13 år i yrket och en 36-årig kvinna med 8 år i branschen. Bägge tjänar knappa 300 000 isländska kronor i månaden efter skatt, där han har ett visst löneförsprång framför henne. De kvinnliga journalisterna har dubbelt så ofta som sina manliga kollegor pluggat på universitet. Hela 45 procent av kvinnorna har en journalistik- eller medieutbildning på meritförteckningen. För männen är motsvarande siffra bara 20 procent.

Undersökningen, som utfördes i våras, visar att en bred majoritet av den isländska journalistkåren sluter upp bakom klassiska pressetiska ideal. Hela 97,2 procent anser det vara en huvuduppgift att ge en korrekt bild av skeenden och 93,5 procent tycker att det är viktigt att journalisten har rollen av en opartisk observatör. Och hela 88 procent uppger att det är viktigt att ge läsarna en fördjupad bild av företeelser i samhället.

I andra änden på skalan hamnar attityden till politiker. Bara 1,8 procent uppger att politiker bör skildras på ett positivt sätt. Ännu färre, bara 0,5 procent, anser att det är viktigt att stötta regeringens politik.

Anmärkningsvärt är att hela 80 procent någon gång anser sig utöva självcensur i yrket. Detta har tidigare förklarats med det synnerligen begränsade utbudet av journalistjobb på Island. Bara 14,3 procent säger däremot att censur i allmänhet påverkar arbetet.

Rejäla majoriteter tar också avstånd från bland annat bildmanipulering, mottagande av pengar från källor och att lägga ord i intervjuobjekts mun.