måndag 10 december 2012

Toppjurist dömer ut remisstid för förslag till ny grundlag

En av Islands tyngsta jurister sågar regeringens ansträngningar att driva igenom en ny grundlag. Remisstiden är för kort för att experterna ska kunna granska konsekvenserna av den föreslagna konstitutionen. Och grundlagsrådets ordförande hävdar att regeringen i sin iver att avklara förändringarna före valet håller på att göra om samma misstag som skedde vid privatiseringen av bankerna. Men regeringen vill inte ge debatten mer tid.

Ett av regeringens stora mål under denna mandatperiod är att ta fram en ny grundlag. Men som mycket annat den rödgröna koalitionen eftersträvat har hanteringen blivit kraftigt försenad eftersom regeringen är svag och splittrad.

Statsminister Jóhanna Sigurðardóttir vill att alltinget debatterar grundlagsförslaget direkt efter jul och röstar om frågan i god tid före vårens alltingsval. Sedan ska islänningarna på nytt tillfrågas i en folkomröstning. Vid ett ja röstar alltinget på nytt i frågan, och en ny grundlag kan då träda i kraft på Islands nationaldag den 17 juni nästa år.

Men vägen mot enighet i frågan är lång. Och det gäller inte bara mellan regeringspartierna och oppositionen. Även inom regeringen finns ett utbrett motstånd mot delar av förslaget. Det gör att minoritetsregeringen måste få stöd från delar av oppositionen för att driva igenom förändringarna.

Socialdemokraternas Ólína Þorvarðardóttir och Gröna vänsterns Jón Bjarnason har redan deklarerat att de motsätter sig förslaget att ta bort den regel som ger landsbygdsvalkretsarna proportionellt fler mandat än vad invånarantalet motiverar. Denna åsikt delas sannolikt av ytterligare ledamöter inom Gröna vänstern. Och kulturminister Katrín Jakobsdóttir har aviserat att hon vill att det isländska språkets ställning ska omfattas av grundlagen - och några sådana formuleringar finns inte ens på skisstadiet. Däremot har avsnittet om frihet på nätet sparkats ut, vilket har fått Rörelsens ledamöter att gå i taket.

Men motståndet mot regeringens hantering finns inte bara inom parlamentet. Även tunga experter dömer ut processen. Statsvetarprofessorn Gunnar Helgi Kristinsson, som annars brukar vara välvilligt inställd till Socialdemokraterna, har redan kritiserat beslutsunderlaget. Han hävdar att regeringen missbrukar resultatet från höstens folkomröstning och gör tolkningar som det saknas fog för. Han anklagar regeringen för att utnyttja resultatet för att tysta debatten - i stället för att öppet diskutera de föreslagna förändringarna. I en debatt sade han nyligen enligt Vísir dessutom att ingen har en klar bild av vilka konsekvenser den nya författningen skulle få för den parlamentariska demokratin, även om det förefaller uppenbart att den försvagas.

Nu sågar en annan expert, juridikprofessorn Björg Thorarensen, regeringens agerande. Hon har blivit ombedd att ge sina synpunkter på förslaget till ny grundlag. I vanliga fall får hon och andra experter ett par månader på sig när det gäller smärre ändringar av befintliga lagar. Nu klubbas en ny konstitution - och remisstiden har bantats till ett par veckor. I ett brev till alltinget, som Morgunblaðið tagit del av, utvecklar hon kritiken:
"Jag undrar, är det verkligen tänkt att det ska vara möjligt att utarbeta ett välgjort utlåtande till alltingets nämnd på denna exempellöst korta frist vid alltingets behandling av förslaget till en ny konstitution, en frist som knappast är jämförbar behandlingen av vanliga lagförslag om småfrågor? ... Även om jag lägger alla andra uppgifter åt sidan tvivlar jag på att jag lyckas att bereda en godtagbar analys av dessa punkter."
Remisstiden löper ut i dag. Även grundlagsrådets ordförande, filosofiprofessorn och etikexperten Salvör Nordal, kritiserar nu regeringens hantering av frågan. Genom att inte tillåta tillräcklig remisstid håller den rödgröna koalitionen på att göra om samma misstag som gjordes vid privatiseringen av bankerna. Salvör Nordal säger till RÚV att arbetet borde fortsätta in på nästa mandatperiod för att undvika riskerna för snedsteg:
"Det tycks för mig som att tinget lite är på väg att göra det nu, genom att ha en kort remisstid, att snabba på frågan genom tinget. Jag tror att folk borde läsa både vad som sägs om privatiseringen i den parlamentariska kriskommissionens rapport om finanskrisen och kanske fler exempel som visar att vi vill lära av tidigare erfarenheter."
I stället föreslår Salvör Nordal att regeringen hittar de punkter som det finns ett brett stöd för i alltinget och försöker nå samförstånd om dessa före valet. Detta, såväl som längre remisstid, har dock redan avvisats av socialdemokraten Valgerður Bjarnadóttir, som basar över den nämnd som bereder förslaget. Hon har i alltinget sagt att en normal tidsfrist för synpunkter, som vore en förlängning till den 31 januari nästa år, inte hinns med. Då finns det nämligen inte tillräckligt med tid att klubba förslagen i alltinget.

I debatten fick hon mothugg av Gröna vänsterns Guðfríður Lilja Grétarsdóttir, som menade att regeringen borde se att frågan inte bara gäller regeringsarbetet:
"Jag anser att det för hela frågan är gott och sunt att ge det mer tid. Att vi har på oss till januari att gå igenom denna fråga. Vi vill alla lägga manken till. Vi vill alla visa denna fråga den genomtänkthet och omsorg som den förtjänar. ... Det är inte bara bra för oss här, den parlamentariska världen, utan även för alla olika parter i samhället som har mycket att bidra med i detta avseende, som vill delta men inte kan göra det med så kort varsel som det faktiskt är, och därför anser jag att vi borde enas om att förlänga denna frist och göra det så att vi alla kan känna oss nöjda."
Debatten i alltinget om förslaget till ny grundlag har heller inte alltid varit konstruktiv. Politiker från bägge sidor har reagerat på hånfulla kommentarer riktade mot motståndarsidan. Vid ett tillfälle sade sig Birna Lárusdóttir, ersättare i alltinget för Självständighetspartiet, vara chockad över parlamentarikernas beteende. Som ny försökte hon lära sig hur alltinget fungerade, men konstaterade att debatten präglades av kränkningar och missaktning.

Här kan du läsa mer om arbetet med att ta fram en ny grundlag.