söndag 30 september 2012

Dagens bonuscitat

"Allt har sin tid, så även min tid inom politiken och min tid har varit lång."

Jóhanna Sigurðardóttir, avgående statsminister och partiledare för Socialdemokraterna, i Fréttablaðið om sitt beslut att lämna politiken i samband med vårens val till alltinget - läs mer här.

Chopin och operasång ledde till lägenhetsbråk

I två års tid klagade grannarna på pianospel och operasång. När den ettårige sonen en kväll vaknade av att grannarna spelade Chopin urartade grälet till ett lägenhetsbråk. Men ord står mot ord och Héraðsdómur Reykjaness väljer därför att fria den man i 50-årsåldern som åtalats för att ha attackerat de musicerande grannarna i Kópavogur med en spade.

Grannfejden hade pågått i två års tid innan den i januari förra året övergick till handgripligheter. Den utlösande faktorn var Frédéric Chopin. Grannparet återvände till bostaden efter ett restaurangbesök. Vid tiotiden på kvällen bad mannen kvinnan att spela något av den franske tonsättaren. Några minuter senare bultade det på ytterdörren - där stod grannen som tröttnat på pianospelande och operasång.

Mannen ska både ha skrikit genom brevlådan och bankat på dörren. När den ettårige sonen vaknade av pianospelandet på kvällskvisten ansåg han att gränsen för grannarnas musikintresse överskridits.

Berättelserna om vad som sedan hände går isär. Paret hävdar att mannen attackerade dem med en skyffel. Han ska först ha tryckt upp kvinnan mot väggen och sedan slagit mannen med skyffelskaftet.

Mannen som rusade in för att få stopp på den oönskade kvällskonserten uppger i stället att han fick ett knytnävsslag i ansiktet av den manlige grannen. De skador som paret enligt läkarintyg åsamkats hävdar mannen inträffade när de gjorde sig illa på dörrkarmen i det tumult som uppstod.

Héraðsdómur Reykjaness väljer att fria mannen för misshandelsåtalet. Domstolen anser inte att det är bevisat att han attackerat grannarna. Till mannens fördel talar att mannen i grannparet ändrat sin berättelse mellan polisförhöret och rättegången, samt att den granne som såg en del av bråket inte uppfattade att mannen använde en skyffel som tillhygge.

Rättegångskostnaderna på 376 500 isländska kronor betalas av statskassan.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Nytt bolag flyger mellan Bakki och Västmannaöarna

Att flyga mellan Bakki och Västmannaöarna när färjan Herjólfur inte kan segla. Det är affärsidén för Air Arctic, som under namnet Eyjaflug återupptar trafiken mellan fastlandet och Hemön. Resan tar inte mer än fem minuter.

I dagsläget finns två sätt att ta sig mellan det isländska fastlandet och Västmannaöarna. Flygbolaget Ernir gör under vintern två dagliga turer mellan Reykjavík och Hemön. Och färjan Herjólfur gör fyra turer mellan Landeyjahöfn och Hemön. Bägge överfarterna tar ungefär en halvtimme.

Men när vintern närmar sig är det också troligt att problemen att angöra Landeyjahöfn åter ökar. Herjólfur går egentligen för djupt för att använda hamnen, och när inloppet proppas igen av sediment och vulkanaska från Eyjafjallajökull samtidigt som den genomsnittliga våghöjden stiger får många turer under vinterhalvåret i stället angöra Þorlákshöfn. Då minskar antalet dagliga turer till två och restiden ökar till närmare tre timmar.

Det lilla flygfältet Bakki ligger bara några kilometer från Landeyjahöfn. Fågelvägen är det här bara en dryg mil till ögruppen.

Flygfältet användes länge av Flugfélag Vestmannaeyja, men bolaget gick omkull och förlorade sina tillstånd ungefär i samma veva som färjetrafiken från den nya hamnen invigdes.

Eyjaflugs affärsidé är att närmast upprätta en luftbro mellan Bakki och Hemön när färjan av väderskäl tvingas stanna i hamn. Trafiken inleddes i somras och kostar 5 000 isländska kronor för en enkel resa. Det finns ingen tidtabell utan planet lyfter när det har tillräckligt många passagerare. Eyjaflug erbjuder också sightseeingflyg över södra Island, rapporterar Eyjafréttir.

Här kan du läsa mer om färjetrafiken till Västmannaöarna.

Dagens citat

"Sporthallen Bylta är bara öppen 25 timmar i veckan. Vi anser det förkastligt att Landsbanki på så sätt begränsar sin service till Bíldudalurs invånare till så begränsad tid som idrottshallens öppettider är."

Íbuasamtök Bíldudals klagar i en skrivelse som Bæjarins Besta tagit del av på att Landsbanki stängde det enda bankkontoret på orten och att den enda bankomaten finns i en byggnad med begränsad tillgänglighet - läs mer här.

lördag 29 september 2012

Dagens bonuscitat

"Nu har jag fyra års erfarenhet. När jag började i rikspolitiken kände jag inte till den mycket. Jag gick med i Socialdemokraterna i februari år 2009, men hade visserligen varit kommunchef i tre år för en tvärpolitisk lista så jag hade liten erfarenhet av partipolitik. Men nu har jag fått erfarenhet av dessa uppgifter och politiken, och det vore synd att inte utnyttja den erfarenheten i åtminstone ytterligare fyra år."

Oddný G. Harðardóttir, avgående finansminister, säger i DV att hon tar upp kampen med Björgvin G. Sigurðsson om förstaplatsen på Socialdemokraternas lista i den södra valkretsen.

Låginkomsttagare får rabatt på trafikbrott

Den som tjänar högst 247 500 isländska kronor i månaden kan få rabatt på trafikbrott. I regeringens budgetproposition föreslås att låginkomsttagare slipper betala 25 procent av det ursprungliga bötesbeloppet. För att få straffsumman minskad måste den skyldiga bevisa att inkomsten ligger klart under genomsnittet.

Redan i dag är det möjligt att få rabatt på bötesbelopp för brott mot trafikförordningen. Den som betalar böterna inom 30 dagar befrias nämligen från 25 procent av beloppet. Tidsperioden börjar räknas från det att böterna utfärdades eller att föraren fick kännedom om böterna. Den som bestrider böterna har inga möjligheter att få summan reducerad.

I budgetpropositionen för nästa år föreslår den rödgröna koalitionen ytterligare en rabatt för personer som bryter mot trafikförordningen. Denna gång gäller lindringen låginkomsttagare. Den som tjänar högst 247 500 isländska kronor i månaden kan få upp till 25 procent rabatt på bötesbeloppet.

Vilka som kan bli aktuella för rabatten avgörs genom kontroll av den senast tillgängliga självdeklarationen. Rabatten kommer därmed alltid att prövas mot inkomster som föraren hade under ett föregående år.

Här kan du läsa mer om budgeten.

Kommunchef: Gräsbrand dyraste hamburgaren i historien

Foto: Slökkvilið Ísafjarðarbæjar
Släckningsarbetet vid sommarens stora gräsbrand utanför Súðavík kostar kommunen över 20 miljoner isländska kronor. Skattebetalarna ser nämligen ut att få stå för notan - som motsvarar 100 000 per person. Kommunchefen Ómar Már Jónsson har inte helt gett upp hoppet om att staten ska ansvara för åtminstone en del av räkningen. Annars riskerar den engångsgrillare som orsakade branden att ha serverat kommunen den dyraste hamburgaren i landets historia.

Gräsbranden rasade på ett cirka fem hektar stort område under en vecka i augusti i år. Platsen var Laugardalur i Súðavíks kommun i Västfjordarna. Släckningsarbetet var besvärligt på grund av skiftande vindriktningar och brandkårer kallades in från Bolungarvík, Ísafjörður och Hólmavík.

Brandorsaken var en engångsgrill som någon lämnat efter sig. Glöden antände det torra gräset och därefter spred sig branden.

Kostnaderna för släckningsarbetet uppgår till drygt 20 miljoner isländska kronor. Det motsvarar en dryg fjärdedel av Súðavíks skatteintäkter under ett år. Men det ser ut som att räkningen kommer att landa hos skattebetalarna och därmed utgöra en stor belastning för den lilla kommunens finanser. Ómar Már Jónsson säger i Bæjarins Besta att beskedet från inrikesdepartementet i nuläget är att kommunen själv får stå för kostnaden:
"Detta är säkerligen den dyraste hamburgaren i Islands historia och därför hoppas jag så sannerligen att den var god."
Vem som lämnade den glödande engångsgrillen i Laugardalur är inte känt. Branden utreds fortfarande av polisen. Ómar Már Jónsson säger till Bæjarins Besta att gräsbranden i bästa fall kommer att fungera som en väckarklocka. Stigande temperaturer och fler turister på genomresa gör att han befarar att problemen med skogs- och gräsbränder kommer att öka:
"Det är stor sannolikhet att naturkatastrofer av liknande omfattning kan ske under de kommande åren på grund av förändringar i naturen. Temperaturen stiger och betet har blivit mer omfattande."
Ómar Már Jónsson föreslår en gemensam fond som i framtiden kan ersätta drabbade kommuner för liknande kostnader.

Dagens citat

"Jag litar helt till att Socialdemokraterna väljer min efterträdare på nästa landsmöte. ... Det som är av betydelse är att den som tar över stafettpinnen, oavsett om det blir en man eller en kvinna, fortsätter att leda partiet på den väg som vi tillsammans har stakat ut i min regering och i alltingsgruppen."

Jóhanna Sigurðardóttir, avgående statsminister och partiledare för Socialdemokraterna, i DV om vem hon vill se som sin efterträdare - läs mer här.

fredag 28 september 2012

Stoppad med plankor - fick snickra ihop annan hemresa

Foto: Lögreglan á Suðurnesjum
Den som transporterar gods i sin bil är skyldig att se till att lasten inte rör sig eller riskerar att ramla av under färden. Dessutom ska bagageutrymmet vara stängt och last som sticker ut ska märkas med en flagga. Lasten får heller inte skymma förarens utsikt. En bilförare som nyligen stoppades av polisen utanför byggvaruhuset Byko i Kópavogur lyckades med konststycket att på en och samma gång bryta mot samtliga dessa regler.

Mannen hade lastat den lilla personbilen med plankor som var ungefär 1,5 gånger så långa som fordonet. För att kunna transportera dem hade han lagt dem på snedden så att de stack ut både genom förarens fönsterruta och det öppna bagageutrymmet. Polisen råkade dock få syn på mannen när han lämnade byggvaruhusets parkeringsplats och stoppade den olagliga färden. Mannen fick hitta ett annat sätt att transportera plankorna, uppger polisen på Facebook.

Gästblogg: Ett semesterminne

Foto: Harry Tunong
Efter en underbar vecka så var vi på väg upp till Seyðisfjörður för att ta båten hem.Men först hade vi några stopp på vägen dit.
Vi stannade vid Reynisfjara gardar och bodde i en underbar stuga med magnifik utsikt över stranden.
Havet dånade som ett godståg i hög hastighet, det hade blåst kraftigt ett par dagar,vågorna var sådana som jag aldrig sett maken till.
Vi gick ned till stranden första dagen och vandrade längs den svarta stranden bort mot Reynisfjara drängar. Där innanför dem på stranden fanns en märklig grotta som vi besökte.

Dag nummer två så beslöt vi oss för att ta stövlar på, för hustrun hade blivit något blöt om fötterna dagen innan då vattnet sköjt över hennes skor.
Vi gick ungefär samma väg och kom fram till platsen där grottan befann sig strax bakom en utskjutande del av stranden. Vi såg lunnefåglar och vädret var underbart.
Jag tyckte dock det verkade lite farligt att runda udden och vi sa att vi går hemåt. Ett sista kort ville jag ändå ta på de mäktiga vågorna som dundrade in.

Det kunde verkligen ha blivit mitt sista kort. När jag vände mig om efter att ha tagit kortet så var vi plötsligt omgivna av skummande vatten upp över låren.
I nästa ögonblick försvann fästet under fötterna på mig, och när vågen slog mot klippväggen och gick ut igen så låg jag plötsligt i vattnet. Hustrun stod närmare klippväggen och fick tag i något att hålla sig i och fick även tag i mig.

Några tyska turister stod en bit ifrån och sprang fram mot oss och undrade hur det gick. Ja vi blev blöta svarade vi.
På väg tillbaka mot vår stuga så gick vi förbi skyltarna med varningstexter om oberäkniliga höga vågor och farliga strömmar på platsen.

När vi nämnde vår incident för uthyraren av stugor så sa han att vi var verkligen inte de första som blivit blöta på den stranden, men att trots att så många besöker platsen varje säsong så är svårare olyckor inte vanliga. Det var tre år sedan någon omkommit där.

Vi vill tacka Islänningarna för deras trevliga bemötande, och samtidigt råda er som står i färd med att besöka ön för första gången.
Läs skyltar och förhör er om risker innan ni beger er ut.

Kameran gick inte att rädda men SD kortet behöll sin information som tur var. Det blev det sista kortet jag tog med den kameran.
Hoppas kunna ta fler kort med min nya kamera som är vattentät och stötsäker.

Harry Tunong

Jóhanna Sigurðardóttir avgår - lämnar politiken i vår

Jóhanna Sigurðardóttir lämnar politiken i vår och ställer inte upp för omval till ordförande i Socialdemokraterna. Hon kommer heller inte att kandidera i det kommande alltingsvalet. Nu börjar partiets jakt på en ersättare som kan lyfta Socialdemokraternas opinionssiffror. Samtidigt lovordas Jóhanna Sigurðardóttir av partikamraterna för sina insatser.

I går meddelade Jóhanna Sigurðardóttir i ett uttalande att hennes politiska karriär tar slut i vår. Beslutet var inte oväntat. Inifrån det egna partiet har det funnits röster som förespråkat förnyelse - kanske mest uppmärksammat när utrikesminister Össur Skarphéðinsson tidigare i år i en intervju efterlyste ett nytt ledarskap till april månads alltingsval.

Jóhanna Sigurðardóttirs karriär inom isländsk politik är unik i sitt slag. Hon valdes in i alltinget 1978 och hade då nio år som flygvärdinna, sju år som kontorist och olika fackliga förtroendeuppdrag på meritförteckningen. Den 4 oktober fyller hon 70 år. När hon lämnar parlamentet i vår gör hon det som folkvald i halva sitt liv, hela 35 år. Hon har varit socialminister under fyra olika regeringschefer och förde Socialdemokraterna till makten våren 2009, och blev därmed Islands första kvinnliga statsminister.

Valsegern för drygt tre år sedan var också unik. För första gången i landets historia formades en rödgrön majoritetsregering som lämnade både Framstegspartiet och Självständighetspartiet utanför makten. Jóhanna Sigurðardóttir bars närmast fram till partiledaruppdraget och statsministerposten. Men den politiska smekmånaden blev oerhört kort. Opinionssiffrorna befinner sig inte längre i fritt fall, men var tredje väljare har övergivit Socialdemokraterna under mandatperioden.

Jóhanna Sigurðardóttirs i särklass största politiska framgång är, symboliskt nog, den ansökan om EU-medlemskap som lämnades in strax efter maktövertagandet sommaren 2009. Därefter gjorde Icesave-tvisten sitt intåg på dagordningen, lamslog regeringens handlingsförmåga, förvandlade vardagen i alltinget till ett ställningskrig mellan regering och opposition och omöjliggjorde allt normalt politiskt arbete. När stormen kring Icesave lade sig var koalitionen sargad och splittrad - och har de två senaste åren i praktiken regerat i minoritet trots en övervikt på ett mandat i alltinget.

Det är också denna politiska handlingsförlamning som kommer att prägla bilden av Jóhanna Sigurðardóttirs tid som statsminister. Finanskrisens effekter blev visserligen aldrig så svåra som många befarade hösten 2008, men de radikala förändringar som hon förespråkade har närmast gått om intet.

Reformeringen av fiskekvotsystemet slutar på sin höjd med en halvmesyr. Grundlagsarbetet går vidare till en folkomröstning i oktober där frågorna är ställda på ett sådant sätt att resultatet omöjligen kan tolkas med säkerhet. Och den rödgröna regeringen har definitivt inte brutit den borgerliga traditionen att utan något ansökningsförfarande ge statliga toppjobb till egna favoriter.

Kanske var det tyngsta bakslaget ändå när Jóhanna Sigurðardóttir fälldes för brott mot den jämställdhetslag hon själv varit med om att ta fram. Hon accepterade inte beslutet utan gick vidare till domstol - och förlorade på nytt. Det grumlar förstås bilden av henne som en av landets mest betydelsefulla feminister och jämställdhetsförespråkare.

Utomlands har hon kanske främst uppmärksammats för förhållandet med Jónína Leósdóttir. När den könsneutrala äktenskapsbalken infördes tidigare under mandatperioden var paret ett av de första som ansökte om att få sitt partnerskap omvandlat till ett äktenskap.

De senaste två åren har Jóhanna Sigurðardóttir sett trött ut. Ett av få tillfällen när glöden tittat fram var förra vårens misstroendeförklaring, som väcktes av Självständighetspartiets ledare Bjarni Benediktsson efter regeringens andra nederlag i en folkomröstning om Icesave. När regeringens liv hängde på en skör tråd tog hon striden och vann. Men sedan dess har det varit glest mellan de politiska framgångarna.

Möjligen märks det också i det uttalande som hon skickade till medierna och partikamraterna i går. Där beskriver hon de senaste åren i alltinget och vägen fram till ordförandeskapet och statsministerposten:
"Jag tilldelades ett enormt ansvar och visades oerhört förtroende. Jag strävade dock inte själv efter dessa svåra uppgifter, och för att vara ärlig hade jag planer på att sluta i politiken vid slutet av den mandatperiod som började våren 2007. Men mot bakgrund av en bestämd begäran från partikamrater och partiets dåvarande ledning, och inför de krävande uppgifter som vi stod inför i det isländska samhället, var det omöjligt att inte ta striden. Och det ångrar jag så sannerligen inte.
Dessa knappa fyra år har varit dramatiska och svåra för mig precis som för hela nationen, men också givande, inte minst på senare tid när resultatet av det tunga slitet har visat sig allt tydligare. Familjer, intresseorganisationer och företagens anställda, kommuner och institutioner har utfört en verklig bedrift genom sina gemensamma reaktioner på krisen. Över den framgången kan vi alla islänningar vara mycket stolta."
Redan i förra veckans intervju i Fréttablaðið gick det att ana att Jóhanna Sigurðardóttir var på väg ut. I flera frågor signalerade hon sådan kompromisslöshet att det närmast skulle bli omöjligt för Socialdemokraterna att hitta någon koalitionspartner.

Hon sade sig vilja se en fortsatt rödgrön regering efter valet, vid behov uppbackad av andra mitten- eller vänsterpartier. Däremot uteslöt hon ett regeringssamarbete med Självständighetspartiet. Samtidigt ansåg hon att eftergifter när det gällde ansökan om EU-medlemskap var uteslutna, en hållning som redan denna mandatperiod gjort koalitionen med Gröna vänstern svårnavigerad. I och med att Socialdemokraterna är det enda partiet i alltinget som förespråkar ett inträde i unionen är det också en hållning som skulle kunna tvinga bort partiet från regeringsmakten.

En ny partiledare kommer sannolikt att väljas vid Socialdemokraternas landsmöte i februari. Någon given efterträdare finns inte, men flera tunga namn överväger att kandidera. I går var det dock ingen som ville sia om framtiden, utan lyfte i stället fram Jóhanna Sigurðardóttirs betydelse för partiet och landet.

De namn som förekommer flitigast i spekulationerna är Katrín Júlíusdóttir, Árni Páll Árnason och Guðbjartur Hannesson. Katrín Júlíusdóttir, som tar över jobbet som finansminister vid månadsskiftet, är en klassisk socialdemokrat i partiets mittfåra och har pekats ut som Jóhanna Sigurðardóttirs personliga favorit. Frågan är om hon har den erfarenhet och det breda stöd inom partiet som krävs.

Árni Páll Árnason står längre till höger och var som statsråd för frispråkig för Jóhanna Sigurðardóttirs smak. Han är sannolikt Självständighetspartiets favorit - med honom som partiordförande ökar oddsen för en fortsatt rödgrön regering medan sannolikheten för ett samarbete över blockgränserna stiger.

Välfärdsminister Guðbjartur Hannesson är en samlande kraft utan ovänner inom partiet. Det kan göra honom till något av en kompromisslösning. På sistone har också alltingsledamoten Sigríður Ingibjörg Ingadóttir seglat upp som en outsider - även hon som något av en kompromisskandidat i partiets mittfåra.

Utrikesminister Össur Skarphéðinsson säger i DV att det främsta arvet efter Jóhanna Sigurðardóttir är att hon förde Island ut ur krisen. Samtidigt uppger han att han själv inte är intresserad av att leda partiet.

Árni Páll Árnason lyfter i Morgunblaðið fram att Jóhanna Sigurðardóttir var den politiker som åtnjöt folkets förtroende i en tid när det föreföll som om hela samhället höll på att kollapsa. Vice ordföranden Dagur B. Eggertsson, som inte heller han uppger sig vilja leda partiet, säger i DV att det var ett lyckokast för Island att Jóhanna Sigurðardóttir blev nationens ledare efter kraschen.

Sigríður Ingibjörg Ingadóttir säger i DV att partiledarjobbet inte kittlar henne, men att hon skulle överväga att ställa upp om partiet kallade. Guðbjartur Hannesson uppger för Vísir att han inte fattat något beslut om en eventuell kandidatur. Alltingsledamoten Lúðvík Geirsson ger i Morgunblaðið samma besked. Detsamma gör även kollegan Helgi Hjörvar i Morgunblaðið. Och Katrín Júlíusdóttir, som inte heller har bestämt sig, säger i Vísir att få politiker kommer att visa sig kapabla att följa den avgående ordförandens fotspår. Alltingsledamoten Skúli Helgason säger däremot nej till att leda Socialdemokraterna, uppger Morgunblaðið.

Från oppositionen var tongångarna annorlunda. Lilja Mósesdóttir, som representerar Solidaritet men är politisk vilde i alltinget, skriver på Facebook att hon önskar att även Steingrímur J. Sigfússon skulle avgå som ordförande för Gröna vänstern och därmed möjliggöra föryngring i partiledningen och partipolitiken. Bjarni Benediktsson säger i Eyjan att en unik karriär inom den isländska politiken snart är till ända:
"Även om jag inte har varit någon anhängare av Jóhannas åsikter eller stött hennes prioriteringar, så har hon varit uppriktig i sina kontakter med andra partier i tinget. Hennes största misstag under denna mandatperiod var att föra upp för många stridsfrågor på dagordningen, vilket ledde till att frågor som skulle ha fått prioritet gick förlorade. Jag tycker att hon för ofta har valt strid i stället för en kompromiss."
Här kan du läsa mer om Jóhanna Sigurðardóttir. 

Dagens citat

"Nothing distinguishes Iceland as much as its aid to consumers. To homeowners with negative equity, the country offered write-offs that would wipe out debt above 110 percent of the property value. The government also provided means-tested subsidies to reduce mortgage-interest expenses: Those with lower earnings, less home equity and children were granted the most generous support."

Bloomberg View om Islands hantering av finanskrisen.

torsdag 27 september 2012

Misstänkt bedragare ville göra isländska kronor svenska

Foto: Lancashire Constabulary
Mannen stegade in på Asda i Lancaster och ville växla 30 000 svenska kronor till brittiska pund. Men sedlarna han gav till den anställda på växlingskontoret var isländska kronor. Nu efterlyser polisen mannen som misstänkt för försök till bedrägeri.

Händelsen inträffade på eftermiddagen den 15 september. Mannen sade sig ha svenska kronor som han ville växla, men sedlarna var i själva verket isländska. Hade bedrägeriet med de påstått svenska pengarna lyckats hade han fått cirka 2 800 pund - medan de isländska sedlarna bara hade gett honom runt 150 pund.

Men personalen anade oråd och lät inte mannen växla några pengar. Han lämnade då Asda.

Polisen i brittiska Lancaster har nu gått ut med en bild från en övervakningskamera på den man som misstänks ligga bakom bedrägeriförsöket. I ett pressmeddelande uppmanas allmänheten att kontakta polisen om de känner igen mannen.

Lokalparti i Mosfellsbær väljer fittmuseum före vilda djur

Kommunen vill ställa ut vilda djur. Men invånare i Mosfellsbær föredrar ett fittmuseum. Ett museum tillägnat kvinnans könsorgan skulle signalera jämställdhet - i stället för samlingar av skjutna djur som symboliserar utdöende maskulina ideal om att människan ska försöka besegra naturen. De första utställningsobjekten i fittmuseet kan bli fem könsorgan från tackor som ett slakteri har lovat att skänka till initiativtagarna.

I år fyller Mosfellsbær, en av Reykjavíks grannkommuner, 25 år. Ett sätt att fira var att i augusti i år komma överens med Kristján Vídalín Óskarsson om en avsiktsförklaring om ett museum för vilda djur. Han har jagat i Asien, Afrika och Australien, och hemma i samlingarna finns uppstoppade noshörningar, strutsar, antiloper, elefanter och lejon. Jägaren skulle donera djuren och kommunen låta dem utgöra grundbulten för ett museum där de skulle få en inramning som påminde om deras naturliga miljö och beteende - som på jakt eller på flykt.

Men Íbúahreyfing Mosfellsbæjar, som har en representant i kommunfullmäktige, anser att tanken på att ställa ut uppstoppade djur är förlegad. I stället vill partiet skapa en utställning som blir en parallell till fallosmuseet i Reykjavík, nämligen ett fittmuseum. Valet förklaras så här i en resolution antagen av styrelsen:
"Enligt vår mening har fittmuseet mer som talar för sig än vilddjursmuseet. För det första lever vi i en tid av ett stort uppvaknande i jämställdhetsfrågor. Av det följer fittans stora blomstringstid som, så att säga, har kommit ut ur garderoben under de senaste åren. Teaterstycken skrivs till dess ära, musikgrupper identifierar sig med den och nu senast kom nyheten att den berömda konstnären Kristin Gunnlaugsdóttir har vävt en över fyra meter hög klocksträng som visar en jättefitta, och som kommer att visas på Listasafn Íslands nästa år. Det vore roligt om museet kunde äga detta ståtliga verk."
I resolutionen hävdar Íbúahreyfing Mosfellsbæjar att ett museum uppbyggt kring skjutna djur återspeglar en maskulint präglad världsbild som visat sig vara överspelad. Idén om att människan ska besegra naturen, vilket jakten på vilda djur sägs symbolisera, tillhör det förgångna.

Fittmuseet ska i stället präglas av hållbarhet, framåtanda, respekt och jämställdhet. Som en förebild nämns penismuseet i Reykjavík, som har lyckats samla ett könsorgan från varje på Island levande däggdjur - inklusive människan - utan att någon tvingats sätta livet till just för detta syfte. Fittmuseet skulle byggas på en liknande grund, men också utgöra en motvikt genom att enbart samla kvinnliga könsorgan:
"Mosfellsbær har lagt mycket krut på att skapa bilden av en kommun som lever i närhet och samförstånd med naturen, och Íbúahreyfingin anser att ett vilddjursmuseum rimmar illa med det attitydarbetet. Därför anser vi att idén om ett vilddjursmuseum saknar samklang med Mosfellsbærs slagord, som är respekt, optimism, progressivitet och omsorg. Dessutom väcks frågor om huruvida ett vilddjursmuseum skulle locka tillräckligt många turister för att bära sig. Besök från turister måste ligga till grund för driften av ett sådant museum. Skulle människor exempelvis besöka ett isländskt folksedsmuseum under en resa runt Afrika?"
Intresset för fittor sägs däremot vara på uppgående. Dessutom har föreningen redan säkrat de första utställningsobjekten. Ett slakteri har lovat att donera fem könsorgan från tackor till museet:
"Samma företag har också uppmuntrats att skaffa fram fittor från fler slaktdjur. Siktet är inställt på att ha en fitta från alla isländska husdjur när museet öppnar, och att inom tio år ha fittor från hela faunan till utställning. Det vore en stor vinst för museet om det kända ryska punkbandet Pussy Riot kunde spela vid invigningen."
Värt att notera är att det planerade fittmuseet också valt en hållning liknande penismuseet när det gäller översättningen av namnet. Hið íslenzka reðasafn, som är det isländska namnet på det som på engelska kallas The Icelandic Phallological Museum, betyder Isländska penismuseet (reður betyder 'penis' och reðurtákn betyder 'fallos'). Den engelska översättningen förefaller något mildare. Detsamma gäller Píkusafnið, som inte gärna kan översättas till annat än Fittmuseet. I resolutionen används vid ett tillfälle Vulva Museum som engelsk översättning, vilket även det sannolikt har något mindre uppmärksamhetsfaktor.

Är då fittmuseet på allvar? Nej, det är snarare Íbúahreyfing Mosfellsbæjars brandfackla i debatten om vilddjursmuseet. Partiet vill ha en folkomröstning i museifrågan innan ytterligare steg tas. Íbúahreyfing Mosfellsbæjars inställning är att ett museum fyllt av jakttroféer är minst lika bisarrt som det på skämt föreslagna fittmuseet.

Här kan du läsa mer om penismuseet.

Flygflytt till Keflavík tvingar fram nedläggningar

Ett halverat antal flygningar och nedlagda rutter till Västmannaöarna, Höfn och Ísafjörður. Det skulle bli några av konsekvenserna om inrikesflyget flyttades från Reykjavík till Keflavík. Dessutom skulle både restid och reskostnader öka för landsbygdsbefolkningen samtidigt som akutsjukvårdens kvalitet skulle försämras. Det framkommer i en rapport från KPMG utförd på uppdrag av sju isländska kommuner.

Flygplatsens läge vid Vatnsmýrin i centrala Reykjavík har varit en stridsfråga i flera årtionden. Kommunens nuvarande styre vill ha bort flygplatsen och antingen bygga nytt utanför stadskärnan eller - helst - flytta inrikestrafiken till Keflavík. På önskelistan men avlägset i verkligheten finns tanken om att huvudstaden och den internationella flygplatsen skulle länkas samman med hjälp av snabbtåg, men det är en dröm som det inte kommer finnas resurser att förverkliga inom åtminstone det närmaste årtiondet.

Regeringen vill däremot ha kvar flygplatsen i Reykjavík. Att bygga nytt är oerhört kostsamt samtidigt som Keflavík för majoriteten innebär längre och dyrare resor. I en motion kräver tolv alltingsledamöter hemmahörande i Självständighetspartiet, Framstegspartiet och Socialdemokraterna att Reykjavík fortsätter att utgöra navet för inrikesflyget.

Eftersom kommunen styr detaljplanen kan regeringen inte köra över flygplatsmotståndarna inom Socialdemokraterna och Bästa partiet. Målet för kommunen är alltjämt att gradvis avveckla flygplatsen. Landningsbanan som går från norr till söder ska stängas år 2016 och den kvarvarande banan senast 2024. Att avvecklingen av den ena banan gör flygplatsen mindre användbar är något som koalitionen i Reykjavík inte riktigt verkar hålla med om. Hjálmar Sveinsson säger i Morgunblaðið att piloterna är vana att lyfta och landa vid svårare omständigheter, som i Ísafjörður och på Grönland.

Inrikesminister Ögmundur Jónasson kallar i Fréttablaðið kommunens inställning för oresonlig. Han anser att flygplatsen i Reykjavík fyller en viktig samhällsfunktion som ännu inte kommit fram i debatten. Vulkanutbrott skulle kunna göra flygplatsen i Keflavík obrukbar, och då är det nödvändigt att ha tillgång till en flygplats i huvudstadsregionen.

Konsekvenserna av en flytt till Keflavík skulle enligt KPMG:s rapport bli stora. Bara hälften av turerna skulle bli kvar när fler resenärer skulle ta bilen i stället för flyget. Och tre av dagens inrikeslinjer - till Höfn, Västmannaöarna och Ísafjörður - skulle läggas ned medan linjen till Bíldudalur skulle behöva ytterligare statligt stöd för att inte gå samma öde till mötes.

Rapporten är utförd på uppdrag av sju berörda kommuner, Vesturbyggð, Ísafjarðarbær, Akureyrarbær, Fljótsdalshérað, Fjarðabyggð, Hornafjörður och Vestmannaeyjabær. Slutsatsen är att avståndet mellan huvudstaden och landsbygden skulle öka, näringslivets villkor skulle försämras, kostnaderna för sjuktransporter skulle stiga och patientsäkerheten minska med längre restid till de stora sjukhusen i Reykjavíkområdet. Detta gäller i synnerhet universitetssjukhuset Landspítali där valet av plats gjorts på grund av närheten till flygfältet.

Förra året gjordes drygt 800 000 resor med inrikesflyget. På vissa sträckor skulle bortfallet av passagerare vid en flytt till Keflavík bli 40 procent. I undersökningen uppger hela 85 procent att de skulle flyga mer sällan om planen i stället landade i Keflavík. På tre av linjerna skulle därmed passagerarunderlaget bli så litet att trafiken inte längre skulle bära sig. Och vad gäller Bíldudalur, den i särklass minsta flygplatsen i undersökningen med bara drygt 3 000 resenärer om året, skulle den trafik som redan i dag drivs med stora statliga bidrag behöva ännu större tillskott.

Flytten till Keflavík skulle för samtliga landsbygdsresenärer innebära ökade restider med minst en halvtimme. Den skulle också göra det dyrare att ta flyget - totalt 6 till 7 miljarder isländska kronor om året. Enda rutten som skulle behålla konkurrenskraften närmast intakt är Egilsstaðir, där avståndet alltjämt skulle göra flyget till ett tidsbesparande alternativ.

Även kulturlivet skulle enligt rapporten påverkas negativt av en flytt. Banden mellan Reykjavík och övriga landet skulle försvagas. Detsamma gäller också näringslivet.

En flytt skulle också kunna bidra till utflyttningen från landsbygden. Närheten till samhällsservice är avgörande för valet av bostadsort. Med sämre tillgänglighet till det utbud av tjänster som bara finns i Reykjavík skulle möjligen fler välja att överge glesbygden.

Tillgången till akut- och specialistsjukvård är en annan av nyckelfrågorna. Varje år sker i snitt 460 sjuktransporter med flyg till Reykjavík. Landspítali, som är landets mest avancerade sjukhus, ligger bara minuter från flygplatsen. Dessa kan ibland vara avgörande. En läkare i Akureyri vittnar i rapporten om att det vid åtminstone två fall förra året handlade om några få minuter för att rädda livet på patienten. Restiden mellan Keflavík och Reykjavík skulle därför kunna kosta människoliv.

Helikopter döms i rapporten ut som ett alternativ till ambulansflyget. För att inte äventyra vårdkvaliteten borde i så fall en flytt av inrikesflyget till Keflavík också medföra att ett nytt akutsjukhus med hög kompetens skulle byggas i nära anslutning till den internationella flygplatsen.

Här kan du läsa mer om flygplatsfrågan.

Dagens citat

Foto:  Magnús Viðar/Landsbjörg
"Detta var får som kröp upp ur snödrivorna. Jag har en hund och försöker att se om jag kan hitta några fler som är på väg upp ur snön. ... Många av dem som vi hittade under helgen var mycket dåliga. De hade ju legat och svält i detta under lång tid. Där fanns lamm som borde vara på 38 till 39 kilo, men som inte vägde mer än 27 kilo."

Birgir Hauksson, bonde i Hella vid Mývatn, i Morgunblaðið om att han alltjämt hittar får vid liv i den djupa snö som bildades av ett oväder för drygt två veckor sedan - läs mer här.

onsdag 26 september 2012

Tusentals liter mjölk till spillo efter oväder

Hundratals döda får, oframkomliga vägar, omfattande strömavbrott, avåkningar, insnöade turister och omkullblåsta träd var inte de enda konsekvenserna av höstens första snöoväder. I Mývatnområdet dröjde det för många gårdar flera dagar innan elektriciteten kom tillbaka. Omkring 4 000 liter mjölk fick därför hällas ut.

Höstens första snöstorm inträffade i år ovanligt tidigt och drog in över norra Island den 9 september. Strömförsörjningen slogs ut i nästan hela landet norr om höglandet. Ett av de svårast drabbade områdena var Mývatn. Här föll inte bara stora mängder snö som strandsatte tusentals får. Även mjölkproduktionen drabbades.

Många gårdar var utan ström i flera dygn. Det innebar att mjölken inte kunde kylas ned och fick så småningom kasseras. Kristján Gunnarsson vid MS i Akureyri säger till 641.is att det rörde sig om cirka 4 000 liter mjölk som fick hällas ut.

Här kan du läsa mer om snöovädret.

Rekordmånga isländska elever läser engelska

Fyra av fem isländska grundskoleelever läser engelska. Det är den högsta andelen någonsin. Engelska är också det språk som kryper nedåt i åldrarna och studeras nu av fyra av tio av första- till tredjeklassarna. Spanska befäster sin ställning som de senaste årens raket i de isländska skolornas språkundervisning. Det visar statistik från Hagstofa Íslands.

Läsåret 2011-2012 läste 80,1 procent av grundskoleeleverna engelska. Siffran för engelska har aldrig varit högre. Undervisningen i språket börjar oftast i fjärde klass, men vissa elever börjar läsa engelska mellan ettan och trean. Hela 39,2 procent av eleverna i första till tredje årskursen studerar nu engelska - för fem år sedan var andelen inte ens hälften så stor.

Danskan blir för de flesta ett obligatoriskt ämne i sjunde klass. Förra läsåret började 956 elever läsa danska före årskurs sju. Danskan kan, om det finns särskilda skäl, bytas ut mot svenska eller norska. Förra året läste 108 isländska elever svenska i stället för danska och 77 elever läste norska.

Allt färre grundskoleelever studerar ett tredje främmande språk. För tio år sedan var andelen 3,8 procent, nu har den minskat till 2,4 procent. Spanskan är populärast som tredje språk med 624 elever följd av franska med 255 elever och tyska med 252 elever. Spanskan är det snabbast växande främmande språket - så sent som för tolv år sedan lästes det bara av ett tjugotal grundskoleelever.

I gymnasieskolan har snittet minskat till 1,36 främmande språk per elev. Samtidigt pluggar 74 procent minst ett främmande språk, vilket är en historiskt hög siffra. Den grupp som har drabbats av det största bortfallet är den med elever som läser minst tre främmande språk.

Populärast är engelska som studeras av 61,5 procent av gymnasieeleverna. Därefter följer danska med 31,6 procent, tyska med 17,4 procent, spanska med 16 procent och franska med 8,7 procent. Kvinnliga elever läser främmande språk i något större utsträckning än manliga.

Här kan du läsa mer om språkundervisning i den isländska skolan.

Makrillkriget: EU säger ja till sanktioner mot Island

EU fungerar som en norsk presstalesperson i makrillkriget. Den domen kommer från utrikesminister Össur Skarphéðinsson sedan ministerrådet i går sagt ja till att inleda sanktioner mot Island om ingen lösning på fiskedispyten hittas. Men det är oklart vilka straffåtgärder som kan bli aktuella efter gårdagens beslut. På Island möts det ändå av lika stora delar missnöje som oförståelse.

I slutet av oktober görs sannolikt ett sista försök mellan EU, Norge, Färöarna och Island att komma överens om makrillkvoter i Nordostatlanten för 2013. Hittills har parterna inte varit i närheten av varandras bud i tvisten. Island kräver 16 procent av den totala fångstkvoten, men kan sannolikt tänka sig att pruta ner mot 10 procent mot att i gengäld få fiska delar av kvoten i norska sensommarvatten. Då är fisken nämligen som fetast och mest värdefull.

EU har hittills erbjudit Island och Färöarna 7 procent var. Det är visserligen mer än inför årets förhandlingar, då slutbudet var att unionen och Norge ensidigt tilldelade varandra drygt 90 procent av fångstrekommendationen och lät Island, Färöarna och Ryssland dela på resten.

Island begärde i tio års tid en plats vid förhandlingsbordet innan EU och Norge gick med på att öppna dörren. Då hade öriket redan börjat fiska ansenliga mängder makrill sedan arten i allt större utsträckning rör sig norrut mot kallare - och därmed isländska - vatten. Undersökningar visar att omkring en tredjedel av det totala beståndet finns i den isländska fiskezonen under någon del av året.

EU och Norge hävdar i stället att de nationer som traditionellt bedrivit makrillfiske i Nordatlanten ska ha rätten att fortsätta fiska på samma nivåer. Eftersom någon lösning på konflikten inte är i sikte har makrillen överfiskats under de tre senaste åren, och om trenden inte bryts kan beståndets hållbarhet vara hotat redan inom några få år.

Parterna möttes senast i början av september. EU och Norge skyllde då misslyckandet på Färöarna och Island, medan Island skyllde misslyckandet på Norge. Besvikelsen tycks också vara störst över att Norge ansluter sig till de sanktioner som EU klubbar. Utrikesminister Össur Skarphéðinsson säger till Eyjan att han förundras över att fiskekommissionären Maria Damanaki också tillåts föra Norges talan i tvisten:
"Jag är mycket missnöjd med att norrmännen låter fiskekommissionären Damanaki vara något slags presstalesperson för den norska regeringen i den här frågan, och att hon för våra vänner och släktingar i Norges räkning hotar oss med handelsåtgärder. Varför talar de inte själva med oss i stället för att använda sådana metoder? Jag anser det helt otänkbart att norrmännen tänker delta i några sanktioner om vilka det råder tvivel om de följer EES-avtalet. Finns det inte något som heter nordisk solidaritet?"
Bland de sanktioner EU hotat med finns enligt ett pressmeddelande landningsförbud för isländska makrillfartyg - en åtgärd som inte strider mot EES-avtalet - samt möjligheter att stoppa import av fisk från nationer som enligt unionen ägnar sig åt ohållbart fiske. Detta skulle bland annat kunna förhindra försäljning av isländsk makrill till Europa. Något som tveklöst skulle kunna bli kännbart för ekonomin eftersom makrillen har simmat upp som den näst viktigaste arten för den isländska fiskeflottan efter torsken.

Efter det förra förhandlingsfiaskot sade Össur Skarphéðinsson till DV att Island inte skulle böja sig för hot i makrilltvisten. Han hävdade även att importförbud skulle stå i strid med EES-avtalet och kallade i Vísir Europaparlamentets beslut - som banade vägen för gårdagens beslut i ministerrådet - för dumt. När ministerrådet tog beslutet rådde oenighet om vilka sanktioner som skulle vara förenliga med regelverket. Sverige ansåg att inga straffåtgärder fick stå i strid med EES-avtalet, ett ställningstagande som i Eyjan rosas av utrikesministern:
"De är vänner på riktigt."
Össur Skarphéðinsson poängterar i Fréttablaðið att både Danmark och Tyskland avstod från att rösta. Danmark reserverar sig rätten att få alla sanktioner mot Färöarna prövade i domstol. I praktiken innebär det att samma sak gäller Island. För den isländska regeringens del är det, intressant nog, nu Sverige och Danmark som lyfts fram som föredömen. I Icesave-tvisten var situationen den omvända. Norge tog mindre notis om de brittiska och nederländska påtryckningarna medan Sverige och Danmark var mest måna om att följa EU-linjen, något som fick såväl Jóhanna Sigurðardóttir som Bjarni Benediktsson att tala om ett svek från Danmarks och Sveriges sida.

Samtidigt kan Norges agerande i makrilltvisten knappast ha kommit som någon total överraskning. Fiskeminister Lisbeth Berg-Hansen sade nyligen i Morgunblaðið att införandet av sanktioner stod på dagordningen. Samma besked kom i Morgunblaðið också från fiskeriutskottets ordförande Gabriel Mato Adrover. Han menade att Island var tvungna att acceptera EU:s regler - både gällande makrillfisket i synnerhet och fiskepolitiken i allmänhet vid ett eventuellt inträde i unionen.

Den brittiska Europaparlamentarikern Diane Dodds beklagar i ett uttalande att sanktioner visat sig vara enda vägen att gå eftersom förhandlingarna aldrig lett till några resultat. Landsmannen Nigel Farage är av motsatt åsikt. Han fördömer i Morgunblaðið de metoder ("en sammanblandning av kapital, diplomatiskt hemlighetsmakeri och skamlösa hot") unionen använder för att få Island och Färöarna att backa i konflikten. Han anser det självklart att Island råder över fisket i den egna exklusiva ekonomiska zonen.

Fiskeminister Steingrímur J. Sigfússon samlar nu en samrådsgrupp som enligt Morgunblaðið inför oktobermötet ska få bort alla missuppfattningar och felaktigheter som cirkulerar om det isländska makrillfisket. Partikamraten Árni Þór Sigurðsson säger i Vísir att han ogillar att frågan om EU-medlemskap ständigt koppas ihop med makrillkriget. Jón Bjarnason, som också tillhör Gröna vänstern, dömer i Morgunblaðið ut EU:s förslag på sanktioner som olagliga. Han kallar metoden för "hot" befriad från "ett sakligt närmande" till frågan.

Benjamin Leruth, doktorand i statsvetenskap, skriver i Europp om makrillkrigets karaktär av moment 22. Utan en lösning på fisketvisten inget isländskt EU-medlemskap, och någon lösning på tvisten är inte i sikte så länge EES-avtalet inte respekteras.

Här kan du läsa mer om makrillkriget.

Dagens citat

"Om inte regeringen drar tillbaka dessa förslag måste det vara högsta prioritet för en ny regering att stoppa dessa attacker på turistnäringen. Superskattepolitiken från Socialdemokraternas och Gröna vänsterns regering måste upphöra. Snart går vi till val och då ges en möjlighet att korrigera Jóhanna Sigurðardóttirs regerings många överilade handlingar."

Ásmundur Einar Daðason, alltingsledamot för Framstegspartiet, i Morgunblaðið om regeringens förslag att höja hotellmomsen från 7 till 25,5 procent - läs mer här.

tisdag 25 september 2012

Glitnirchef i rätten åtalad för insiderbrott

Vid fem tillfällen under Glitnirs sista månader sålde Friðfinnur Ragnar Sigurðsson aktier i banken till ett totalt värde av 20,2 miljoner isländska kronor. Nu riskerar han upp till sex års fängelse för insiderbrott. Åklagaren hävdar att Friðfinnur Ragnar Sigurðsson hade tillgång till information om Glitnirs utsatta position på marknaden som gjorde att han hann sälja aktierna innan de blev värdelösa i samband med kraschen.

Rättegången mot Friðfinnur Ragnar Sigurðsson inleddes i dag i Héraðsdómur Reykjaness. Han står åtalad för insiderbrott, ett brott som kan ge upp till sex års fängelse.

Vid fem tillfällen under Glitnirs sista månader, den 12 mars, 3 och 9 april samt 17 och 18 september, sålde han bankaktier till ett totalt värde av 20,2 miljoner. Åklagaren hävdar att Friðfinnur Ragnar Sigurðsson i sin roll som direktör hade tillgång till information om det allt bistrare marknadsläget som andra aktieägare saknade. Dessa upplysningar ska ha påverkat hans beslut att sälja och därmed förhindrat att aktierna blev värdelösa när Glitnir förstatligades.

Som bevisning åberopar åklagaren bland annat flera internmejl som Friðfinnur Ragnar Sigurðsson fick skickade till sig under det sista halvåret. Dessa illustrerade Glitnirs svårigheter att få in kapital för att kunna hålla verksamheten vid liv. Som direktör ska han ha fått veta att allt fler dörrar till lånemöjligheter stängdes för den isländska banken.

Åklagaren kräver att Friðfinnur Ragnar Sigurðsson ska återbetala 19,2 miljoner kronor. Så stor del av köpeskillingen återstod nämligen när kapitalskatten räknats bort.

Friðfinnur Ragnar Sigurðsson nekar till brott.

Här kan du läsa mer om åtalet.

Existatopp åtalad - misstänks ha lurat aktieägare

Lýður Guðmundsson misstänks ha bluffat till sig fortsatt aktiemajoritet i finansbolaget Exista. Bolagets tidigare styrelseordförande åtalas nu för brott mot aktiebolagslagen. Juristen Bjarnfreður H. Ólafsson, som då satt i  Kaupþings styrelse, åtalas för att ha möjliggjort bluffen genom att lämna vilseledande information.

Den 8 december 2008 meddelades att Lýður Guðmundsson gått in med 50 färska miljarder i finansbolaget Exista. Det skedde som en reaktion på att Kaupþing fem dagar tidigare hade skickat ett brev till Bakkabræður Holding, ett bolag kontrollerat av Lýður Guðmundsson och brodern Ágúst, där banken krävde ett kapitaltillskott eller ökad säkerhet. Annars skulle Kaupþing kräva in de aktier i Exista som utgjorde säkerhet för lån till bolaget.

Tillskottet kom i form av 50 miljarder isländska kronor. Bjarnfreður H. Ólafsson meddelade samma dag Ríkisskattstjóri och Verðbréfaskráning Íslands att Existas aktiekapital växt rejält tack vare bröderna Lýður och Ágúst Guðmundsson.

Men detta visade sig inte vara sant. I själva verket betalade Lýður Guðmundsson enligt åklagaren bara 1 miljard för ett aktiekapital på 50 miljarder. Miljarden slussades från Lýsing, ett bolag kontrollerat av Exista, till Exista men dök aldrig upp i verksamheten. Pengarna ska i stället ha stannat på ett konto hos advokatbyrån Logos, där Bjarnfreður H. Ólafsson är delägare.

Bakkabræður Holding ägde vid den här tiden 45 procent av aktierna i Exista. Genom det påstådda tillskottet på 50 miljarder kunde brödernas företag behålla kontrollen över bolaget.

Nu åtalas Lýður Guðmundsson och Bjarnfreður H. Ólafsson för brott mot aktiebolagslagen. Om de fälls kan straffet bli upp till två år i fängelse. Åklagaren kräver dessutom att Bjarnfreður H. Ólafsson blir av med juristlicensen.

Åklagaren hävdar att upplägget säkrade bröderna fortsatt kontroll över Exista samtidigt som de övriga ägarnas aktieposter föll i värde på grund av det falska tillskottet. Den aktiepost Kaupþing hade som säkerhet minskade exempelvis från 45 till 10,4 procent på grund av manövern. De övriga ägarna ska därmed ha blivit förda bakom ljuset av Lýður Guðmundssons agerande.

Bjarnfreður H. Ólafsson möjliggjorde enligt åklagaren bluffaffären genom att skicka felaktig information till myndigheterna. Han påstod där att Existas aktiekapital hade ökat med 50 miljarder och att hela affären inklusive betalningen var i hamn. I juni 2009 underkändes affären.

Lýður Guðmundsson kritiserade i en artikel i Fréttablaðið förra sommaren brottsutredningarna mot Exista och hävdade att den parlamentariska kriskommissionens rapport innehöll mängder av felaktigheter om bolaget. Han menade att åklagarämbetet undersökte påstådd brottslighet som inte existerade.

Exista har i dag bytt namn till Klakki. Under 2008 och 2009 förlorade bolaget 448 miljarder isländska kronor. Dess ledning valde ändå att betala ut bonus för de egna insatserna. Efter massiva protester drogs bonusarna in.

Bröderna Lýður och Ágúst Guðmundsson är mest kända från Bakkavör, ett företag specialiserat på färdigmat.

Åtalet är det åttonde som väckts av den specialåklagare som utreder brott med misstänkt koppling till finanskraschen.

Här kan du läsa mer om Exista och här åtalet i sin helhet.

Turbulens inom Framstegspartiet - Siv Friðleifsdóttir slutar

Siv Friðleifsdóttir lämnar alltinget i vår efter 18 år. Med det mister inte bara Framstegspartiet en av parlamentets verkliga veteraner. Det öppnar också dörren för ytterligare turbulens och rockader inför det kommande valet. Eygló Harðardóttir siktar på att ta över toppsätet i valkretsen. Samtidigt är inte Höskuldur Þór Þórhallsson och Sigmundur Davíð Gunnlaugsson överens om vem som ska leda partiet i nordost.

Våren 1995 valdes Siv Friðleifsdóttir in i alltinget. Efter arton år i parlamentet - varav sex som statsråd - och dessutom ytterligare några år som kommunpolitiker i Seltjarnarnes lämnar hon politiken i samband med april månads alltingsval. Hon fyllde nyligen 50 år. I ett uttalande skriver hon att hon står inför en vändpunkt och att det är dags att göra något nytt, även om det är oklart vad hon tänker ägna sig åt.

Beskedet är inte överraskande. Under den senaste mandatperioden har hon blivit alltmer isolerad inom Framstegspartiet. När den nya ledningen vänt sig bort från EU och lierat sig med Självständighetspartiet mot regeringen har hon alltjämt varit en röst som varken avfärdat tanken på EU-medlemskap eller ett samarbete med den rödgröna koalitionen. När Guðmundur Steingrímsson hoppade av för att bilda Ljus framtid förlorade hon sin sista åsiktsfrände inom alltingsgruppen.

Sigmundur Davíð Gunnlaugssons Icesave-motstånd vägde tungt när han valdes till partiledare för snart fyra år sedan. Icesave är också den främsta anledningen till att Framstegspartiet svängt radikalt i EU-frågan. Från att tidigare haft dörren på glänt till ett medlemskap har den under Sigmundur Davíð Gunnlaugssons ledarskap slagits igen med besked.

Siv Friðleifsdóttir har också haft en delvis annan syn på de nordiska ländernas - i synnerhet Sveriges - agerande i Icesave-tvisten. Där Sigmundur Davíð Gunnlaugsson anklagat grannländerna för svek genom att backa upp Nederländerna och Storbritannien i dispyten samt villkora nödlån med ansvar för Icesave har Siv Friðleifsdóttir visat viss förståelse för det svenska förhållningssättet. Hon har bland annat ansett att det varit rimligt att hålla inne nödlånen mot krav på någon form av motprestation, och antytt att riksbankschefens Stefan Ingves misstro mot sin tidigare isländske kollega Davíð Oddsson inte varit helt ogrundad.

Att det är just i dessa frågor som hon gått emot partilinjen säger också en hel del om Siv Friðleifsdóttir. Hon har varit en stark röst för nordiskt och europeiskt samarbete. Resten av alltingsgruppen består av uttalade EU-motståndare. Det gör att hennes avgång kan betraktas som att Framstegspartiets ideologiska förnyelse härmed är slutförd. I partitoppen finns inte längre några EU-vänner. Möjligen kan det också ha spelat in i hennes beslut att lämna politiken - kanske hade det varit problematiskt att i en valrörelse ställa sig bakom en partilinje som i så stor utsträckning inte längre är hennes egen.

En annan förklaring kan möjligen återfinnas i privatlivet. När hon förra året separerade från sin sambo gjorde han anspråk på delar av den ansenliga pension hon samlat på sig under alla år i alltinget. Samtidigt anklagade hon honom för att spionera på hennes rörelser efter separationen, något också som ledde fram till åtal och en fällande dom för brott mot personuppgiftslagen. Nyligen meddelade DV att de nått en förlikning i pensionstvisten. Vad den innehåller är inte känt.

I helgen tillkännagav Framstegspartiets vice ordförande Birkir Jón Jónsson att han inte ställer upp för omval i vår. Samtidigt meddelade partiledaren Sigmundur Davíð Gunnlaugsson att han siktar på att ta över hans plats som toppkandidat i den nordöstra valkretsen, en plats som redan alltingsledamoten Höskuldur Þór Þórhallsson gjort anspråk på. Distriktet är av tradition ett av partiets starkaste.

Ställer Sigmundur Davíð Gunnlaugsson upp i norra Reykjavík, där Framstegspartiet har svårt att locka väljare, riskerar han att gå miste om platsen i alltinget. Men till skillnad från Höskuldur Þór Þórhallsson saknar han band till den nordöstra valkretsen. I södra Reykjavík avser Vigdís Hauksdóttir enligt DV att åter toppa partiets lista.

Ännu en gång är nu en maktkamp på väg att bryta ut mellan Sigmundur Davíð Gunnlaugsson och Höskuldur Þór Þórhallsson. Höskuldur Þór Þórhallsson skriver i ett uttalande att han inte förvarnades om Sigmundur Davíð Gunnlaugssons byte av valkrets och att han själv inte avser att backa i kampen om förstaplatsen på valsedeln. Han uppmanar i stället ordföranden att ändra sina planer och kandidera i Reykjavík för att där hjälpa Framstegspartiet till ett bättre valresultat. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson säger dock till Morgunblaðið att konkurrenten fått kännedom om hans byte av valkrets innan uppgifterna nådde medierna.

Ord står mot ord mellan de två. Klart är att partisekreteraren Eygló Harðardóttir också byter valkrets. Hon skriver i ett blogginlägg att hon siktar på att toppa listan i sydväst, den position som Siv Friðleifsdóttir hade inför förra valet. Ómar Stefánsson, kommunpolitiker i Kópavogur, är enligt Eyjan också intresserad av förstaplatsen på listan.

I den södra valkretsen är alltingsledamoten Sigurður Ingi Jóhannsson, som vill ta över posten som vice ordförande efter Birkir Jón Jónsson, ett sannolikt toppnamn. Ersättaren Birgir Þórarinsson har meddelat att han siktar på listans andra plats.

Guðni Ágústsson, tidigare partiledare och jordbruksminister, tillbakavisar dock i Morgunblaðið ryktena om att han skulle överväga att åter ge sig in i rikspolitiken.

Här kan du läsa mer om utvecklingen inom Framstegspartiet.

Dagens citat

"Prideparaden har lett till en attitydförändring hos Reykjavíkborna och har lett till ett mer progressivt samhälle - inte bara bland HBTQ-människor utan bland alla islänningar. Paraden har också lett till intresse från hela världen för Reykjavík som en stad för mänskliga rättigheter. Islänningarna är stolta över att kunna visa omvärlden att de bor i ett samhälle där mänskliga rättigheter står i fokus."

Reykjavíks borgmästare Jón Gnarr uppmanar i ett brev sin kollega i Moskva, Sergej Sobjanin, att tillåta prideparaden i den ryska huvudstaden.

måndag 24 september 2012

Island runt på 25 000 bilder



Landmannalaugar, Skógafoss, Jökulsárlón och Mývatn är några av de platser som skimrar förbi i Icelandia, en video framställd av 25 000 fotografier tagna under en tvåveckorsresa till Island. Klippet är signerat amerikanen Doug Urquhart.

Markägare vill ta betalt av turister vid Mývatn

Turismen är en så stor belastning för Mývatnområdet att markägarna nu vill börja ta betalt av besökarna. Inträdespengarna ska gå till att skydda den känsliga naturen och bättre service åt gästerna. Planerna kan bli verklighet redan nästa år.

Med omkring 300 000 besökare varje år är Mývatn en av Islands populäraste turistattraktioner. Utöver sjön och dess unika fågelliv finns här bland annat basaltformationerna vid Dimmuborgir, de heta källorna vid Hverir och Kraflas lavalandskap.

Men tillströmningen av besökare sliter också på naturen. Ólafur H. Jónsson, ordförande för Landeigendafélag Reykjahlíðar, hävdar i Morgunblaðið att området inte klarar av fler turister utan att något görs:
"De främsta turistattraktionerna i Mývatnbygden har nått gränsen för vad som kan tolereras på grund av åverkan, och därför måste något göras. ... Vi kan inte låta förstöra hela och halva naturunderverk. Den som nyttjar bör betala och det ska turisten göra, inte turistnäringens parter. Om inte det görs något åt detta nu så kommer det att uppstå problem."
Ólafur H. Jónsson hoppas att markägarna under vintern ska kunna komma överens om en gemensam hållning. Därefter anser han att de bör grunda en förening eller ett bolag som både arbetar för att skydda naturen och förbättra servicen till besökarna. Det kan bli aktuellt med inträdesavgifter redan nästa år.

Diskussionen liknar den som förekommer vid Geysir. Där avser markägarna att börja ta betalt av besökarna. Regeringen vill köpa området, men markägarna säger nu nej sedan tidigare diskussioner om en försäljning strandat. Miljöminister Svandís Svavarsdóttir har sagt att hon anser att det vore lämpligare att staten tog ut avgifter av turisterna, men nu ser det ut som att ett liknande system kan vara på väg även vid Mývatn.

Svandís Svavarsdóttir säger till Vísir att staten inte är intresserat av att köpa loss andra naturpärlor än Geysir. Av turistattraktioner som är i privat ägo finns bland annat vattenfallet Hraunfossar, Barnafoss, Seljalandsfoss, Skógafoss och Glymur. Privat är också stora delar av Hornstrandir och Mývatnområdet.

Här kan du läsa mer om Geysir.

Birkir Jón Jónsson slutar - dragkamp om toppsäte

Birkir Jón Jónsson lämnar politiken i vår. Det innebär inte bara en förväntad kamp om vice ordförandeposten i Framstegspartiet. När toppnamnet i den nordöstra valkretsen slutar kommer både partiledaren Sigmundur Davíð Gunnlaugsson och alltingsledamoten Höskuldur Þór Þórhallsson att slåss om att stå överst på valsedeln i ett av partiets av tradition starkaste distrikt.

När Birkir Jón Jónsson valdes in i alltinget våren 2003 var han bara 25 år gammal. Han hade då redan hunnit assistera socialministern under flera år. År 2009 valdes han till vice ordförande för Framstegspartiet vid ett närmast sensationellt landsmöte. I finanskrisens kölvatten genomgick partiets ledning en avsevärd förändring och föryngring - främst symboliserad genom den nya ordföranden Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, som bara hade varit medlem i några veckor innan han valdes.

Birkir Jón Jónsson skriver i ett uttalande att han efter femton år i politiken vill göra något annat. Han uppmanar nu Sigmundur Davíð Gunnlaugsson att kämpa för att leda partiets lista i nordost. Till Vísir säger Birkir Jón Jónsson att han inte har några bestämda planer för den närmaste framtiden:
"Jag är bara 33 år gammal och det är mycket som kan bli aktuellt, men först och främst kommer jag kanske att ta hand om familjen. ... Jag kommer naturligtvis att använda mina krafter för Framstegspartiet i alltinget nästa vinter och i valrörelsen. Så får framtiden utvisa vad som tar vid."
Sigmundur Davíð Gunnlaugsson uppger i ett uttalande att han nu avser att bli partiets toppkandidat i nordost. Nyligen aviserade alltingsledamoten Höskuldur Þór Þórhallsson att han tänker kämpa för samma position. Det blir inte första gången som de två politikerna drabbar samman.

När Sigmundur Davíð Gunnlaugsson valdes till partiordförande i januari 2009 hade knappt bläcket hunnit torka på hans ansökan om medlemskap. Han hade då gjort sig känd som en av nätverket Indefences talespersoner i kampen mot det första Icesave-avtalet, och inom Framstegspartiet väckte hans agerande så stor respekt att han förmanades att gå med i partiet och kandidera till ordförande.

Motkandidaten var Höskuldur Þór Þórhallsson. Han skulle just stiga upp på landsmötets scen och tacka för förtroendet när det visade sig att det skett ett misstag - den som fått 449 röster mot 340 var inte Höskuldur Þór Þórhallsson, utan Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Något snopet fick Höskuldur Þór Þórhallsson åter sätta sig bland de övriga deltagarna och lyssna till Sigmundur Davíð Gunnlaugssons tacktal.

Den nordöstra valkretsen är traditionellt en av Framstegspartiets starkaste. Både Höskuldur Þór Þórhallsson och Sigmundur Davíð Gunnlaugsson strävar efter förstaplatsen på valsedeln med målsättningen att åter göra partiet till distriktets största.

Vid det förra alltingsvalet våren 2009 kandiderade Sigmundur Davíð Gunnlaugsson i stället i norra Reykjavík, där han knep distriktets åttonde mandat. Valkretsen är för Framstegspartiets del betydligt osäkrare än nordost där landsbygdsväljarna - som till stor del utgör partiets gräsrötter - är fler. Höskuldur Þór Þórhallsson var år 2009 nummer två på partiets lista i nordöstra valkretsen.

Samtidigt som Sigmundur Davíð Gunnlaugsson genom att kandidera i nordost befriar sig från risken att missa platsen i alltinget på grund av partiets låga opinionssiffror i huvudstaden får han en tuff motståndare i Höskuldur Þór Þórhallsson. För partiledarens del signalerar valkretsbytet också en närmast historisk rockad - av tradition har ordföranden ofta ställt upp just i Reykjavík för att tjäna som röstmagnet i huvudstadskommunerna. Kommunalvalen för två år sedan, som slutade i fiasko då partiet blev utan representation i Reykjavíks kommunfullmäktige, bevisade onekligen för Sigmundur Davíð Gunnlaugsson att Framstegspartiet alltjämt har svårt att locka storstadsväljarna.

En kandidat har redan anmält sitt intresse för att ta över posten som vice ordförande efter Birkir Jón Jónsson, alltingsledamoten Sigurður Ingi Jóhannsson. Detta skriver han på Facebook. Sigurður Ingi Jóhannsson valdes in i parlamentet våren 2009 i den södra valkretsen. Landsmötet äger rum i februari nästa år.

Andra tänkbara utmanare är bland annat Höskuldur Þór Þórhallsson, gruppledaren Gunnar Bragi Sveinsson och alltingsledamoten Vigdís Hauksdóttir. Höskuldur Þór Þórhallsson lär dock få det svårt att nå partiledningen - av tradition brukar inte ordföranden och vice ordföranden representera samma valkrets.

Här kan du läsa mer om Framstegspartiet.

Dagens citat

"Vi håller just på att avsluta vår största sommar och har redan börjat förbereda oss för nästa. Vi förväntar oss ännu fler gäster då och bygger ett nytt kök och matsal för att svara på kravet från den växande marknaden."

Birna Mjöll Atladóttir, en av ägarna av Hótel Breiðavík, i Bæjarins Besta om förväntningarna inför nästa turistsommar - läs mer här.

söndag 23 september 2012

Dagens bonuscitat

"Jag har bestämt mig för att köra en annan stil. Islänningar vet till exempel inte vad kräftor är. Jag gör saker som spettekaka och kronärtskockor. Jag vill gå tillbaka till mina rötter och det är inte bara Indien. Det är Sverige."

Svensk-islänningen Yesmine Olsson i Helsingborgs Dagblad om sin kommande tv-serie i RÚV där hon presenterar svensk mat.

Översnöade får hittas vid liv efter tolv dygn

Foto:  Magnús Viðar/Landsbjörg
Tio får hittades i går vid liv vid Gjástykki norr om Mývatn. Djuren hade varit översnöade i tolv dygn utan möjlighet att röra sig, ta sig ut eller tillgång till mat. Där stod de tätt sammanpackade i den lilla grotta som bildats under snötäcket. Alltjämt saknas minst tusen djur, rapporterar RÚV.

Islandsfåret är ett så kallat nordeuropeiskt kortsvansfår känt för sin tålighet. Den tjocka ullen gör att djuret kan stå emot kyla, regn och snö under lång tid. I nödsituationer kan fåret i brist på annan föda dessutom äta sin egen ull.

Det finns exempel på att får tidigare klarat sig i två till tre veckor efter att ha blivit insnöade och närmast levande begravda. Snön gör dock att det finns tillgång till vatten, vilket är en förutsättning för att kunna överleva så länge under så extrema förhållanden.

Under gårdagens sökande norr om Mývatn påträffades tio får vid liv vid Gjástykki. De hade då varit översnöade i tolv dygn utan möjlighet att ta sig ut. Sedan dess hade de stått tätt sammanpressade i det hålrum som bildades när det kraftiga snöovädret drog över norra Island för två veckor sedan.

Två lamm hittades även vid liv i förrgår i samma område. Gísli Rafn Jónsson, som deltog i sökandet, säger i Morgunblaðið att tackan var död medan de bägge lammen som hittades översnöade var förhållandevis pigga:
"Vi ser upp till fem meter djupa drivor. De kommer ingenstans."
Alltjämt saknas tusentalet djur i området. Sökandet fortgår med hjälp av hundar men den djupa snön gör arbetet svårt och mödosamt. En av gårdagens frivilliga var enligt RÚV nära att rasa ned i en tio meter djup spricka som inte syntes på grund av snötäcket, men kunde dras upp av sina kamrater.

Här kan du läsa mer om sökandet efter får.

Jordskalvssvärm kan ha orsakat jordskred vid Siglufjörður

Illustration: Veðurstofa Íslands
Den mest omfattande jordskalvssvärmen på åtta år skakar norra Island. Inom loppet av några dygn har över 500 skalv registrerats. Majoriteten har sitt epicentrum norr om Siglufjörður. De kraftigaste har uppmätts till över 4 på Richterskalan. Skalven kan också ha utlöst ett jordskred vid berget Móafellshyrna söder om Siglufjörður.

Det så kallade Tjörnesbrotabeltið, en sprickzon döpt efter Tjörneshalvön på norra Island, drabbas ofta av jordskalv. Områdets mest aktiva del ligger några mil utanför kusten och utgör själva övergången mellan den oceaniska jordskorpan och den isländska jordskorpan som bildar ön. Senast 1996 och 2004 inträffade här jordskalvssvärmar som varade i flera dagar med flera skalv som hade en magnitud på minst 4 på Richterskalan, uppger Veðurstofa Íslands.

Den senaste jordskalvssvärmen började den 14 september, men de kraftigaste skalven ägde rum den 19 och 20 september. Bägge dagarna nådde två jordskalv över 4 på Richterskalan. Majoriteten av skalven har sitt epicentrum två till tre mil nordost om Siglufjörður. Skalven har också känts i bland annat Ólafsfjörður, Dalvík, Akureyri, Sauðárkrókur och Húsavík. Några mindre skalv har haft sitt epicentrum nära Grímsey, i Eyjafjörður och vid ön Flatey i Skjálfandi utanför Húsavík.

Under gårdagen mattades aktiviteten och jordskalvssvärmen kan möjligen vara över för den här gången.

I torsdags inträffade ett stort jordskred vid berget Móafellshyrna några mil söder om Siglufjörður. Jordskredet drog med sig lera och sten över ett område som beräknas vara 300 meter brett och 1 000 meter långt. Förklaringen är enligt RÚV förmodligen en kombination av snösmältning, höstregn och jordskalven. Mullret från berget ska ha fortsatt under fredagen när ytterligare skred inträffade på samma plats.

Jordskalven har hittills inte orsakat några materiella skador. Almannavarnir skriver i ett pressmeddelande att det är svårt att sia om hur länge skalven kommer att pågå. Myndigheten uppmanar dock till förberedande åtgärder för att minska skadorna vid kraftigare skalv eller sådana som har epicentrum närmare fastlandet.

Dagens citat

"Iceland [had been losing] its perception as an expensive destination. ... This tax rise effectively punctures that impression."

Tom Jenkins, chef för European Tour Operators Association, i Daily Telegraph om de planerade skattehöjningarna på övernattningar och hyrbilar som kan göra det betydligt dyrare att turista på Island - läs mer här.

lördag 22 september 2012

Dagens bonuscitat

"Close your eyes and imagine Iceland. What did you see? Grassy knolls? Snowcapped peaks? Slow-moving glaciers? Steaming volcanoes? All of this and more can be found about four hours east of Reykjavik in Vatnajökull and Skaftafell National Park. Combined, the neighboring reserves cover 40 percent of the island nation and form Europe's largest park. This serene amphitheater of glistening blue ice and mossy mounds boasts a network of popular trails that take visitors through misty fields past thundering waterfalls and twisted birch woods."

International Business Times rankar Vatnajökull och Skaftafell som ett av världens bästa nationalparksområden - läs mer här.

Amerikansk version av Mýrin får ny regissör

Brian Kirk ska regissera den amerikanska nyinspelningen av Mýrin. Filmprojektet ska nu bli verklighet efter att ha legat på is i flera år. Baltasar Kormákur, som regisserade det isländska originalet, kommer att producera filmen. Det uppger Los Angeles Times.

Det har gått fyra år sedan rättigheterna till en nyinspelning av Mýrin, baserad på en roman av Arnaldur Indriðason som i svensk översättning heter Glasbruket, såldes till USA och Overture Films. Projektet har sedan den första köparen gick i graven valsat runt mellan olika bolag och olika regissörer.

Nu är det meningen att inspelningen ska bli av. Och regissör blir Brian Kirk, främst känd för sitt arbete med Game of Thrones. Baltasar Kormákur, som regisserade det sex år gamla isländska originalet, blir en av filmens producenter.

Grundhistorien är densamma i det amerikanska manuset. Men kommissarien Erlendur Sveinsson blir Martin Ford och i stället för sydvästra Island och sumpiga stadsdelen Norðurmýri i Reykjavík kommer morddramat att utspela sig i Louisianas träsk.

Här kan du läsa mer om Mýrin.

Foto: Norden.org

Får begravda i snön hittas levande efter tio dagar

Foto:Hallgrímur Óli Guðmundsson/Landsbjörg
Får hittas alltjämt vid liv på nordöstra Island trots att de varit insnöade utan mat eller möjlighet att röra sig i tio dygn. Sökandet efter djur som överlevt höstens första oväder fortsätter under helgen. Många djur har dock dött till följd av snön och rovdjursattacker. Sannolikt har över tusen får fått sätta livet till i snöstormen.

När höstens första riktiga oväder drog in över norra Island den 9 september kom snön och stormbyarna ovanligt tidigt. Insamlingen av får hade bara börjat, vilket gjorde att de stora mängder snö som föll på kort tid orsakade stora problem för fårfarmare i stora delar av landet.

Hittills beräknas minst tusen får ha mist livet till följd av ovädret. Många begravdes i snön utan möjligheter att ta sig ut på egen hand. Andra, som snöat fast, blev ett lätt byte för fjällräv och korp som i många fall ätit dem levande.

Samtidigt fortsätter berättelserna om mirakelräddningar. Så sent som i torsdags kunde frivilliga gräva fram levande får ur snödrivorna på nordöstra Island. De hade då varit begravda i snön i tio dygn utan mat. Många ska dessutom ha varit riktigt pigga, uppger Landsbjörg i ett pressmeddelande.

Ovädret gjorde också nästa hela nordöstra Island strömlöst. För många abonnenter varade avbrottet i flera dagar. Stormen och den tunga snön knäckte på sina håll träd som kunde vara upp till hundra år gamla. Kostnaderna efter ovädret uppgår till flera hundra miljoner isländska kronor.

Veðurstofa Íslands skriver att ovädret kom tidigare än normalt och dessutom var betydligt kraftigare. På nordöstra Island föll på sina håll en halv meter snö. I Akureyri har marken inte varit snötäckt så tidigt på hösten sedan 1940. Och ett jämförbart oväder inträffade senast 1971. Då drabbades framför allt bönder i trakten kring Vopnafjörður i nordost. Mängden snö var då visserligen mindre, men den gången drog ovädret in redan den 26 augusti.

Vidare uppger Veðurstofa Íslands att ovädrets omfattning inte borde ha kommit som någon överraskning. Det framkom i prognoser med en veckas förvarning att ett omfattande snöoväder var på väg in över Island. Däremot blev temperaturerna något lägre än vad som förutspåddes.

Här kan du läsa mer om ovädret och dess konsekvenser.