måndag 31 december 2012

Dagens bonuscitat

"Vi har inte gjort detta tidigare, men vi anser att marknaden är tillräckligt stark. ... Detta är först och främst avsett för att utöka servicen. Vi är också intresserade av att erbjuda vandringsturer för grupper här i området och hela södra Västfjordarna."

Rögnvaldur Johnsen, som tillsammans med Heiða Steinsson driver gästhemmet Bjarkarholt i Barðaströnd, säger i Bæjarins Besta att de under sommaren även vill hyra bygdegården och grundskolan i Birkimelur för att få fler sängplatser.

Nyårsfirande på Island - två kilo fyrverkerier per person

Två kilo fyrverkerier per person väntas islänningarna fyra av i kväll. Och varannan vuxen har laddat upp inför firandet med ett besök på Vínbúðin, det isländska systembolaget. De flesta nyårsfirare väljer att släcka törsten med öl eller champagne. I Reykjavík tros fyrverkerierna ännu ett år göra så att mängden hälsofarliga partiklar i luften stiger långt över gränsvärdena.

Inför årets nyårsfirande har enligt ett pressmeddelande 586 ton fyrverkerier importerats till Island. Kvar finns också fyrverkerier som inte såldes under de två föregående åren. Om islänningarna sätter fyr på allt detta innebär det cirka två kilo raketer och smällare per person.

Gränsvärdet för dammpartiklar i luften är 50 mikrogram per kubikmeter luft per dygn. I kväll väntas torrt och blåsigt väder, vilket ger ypperliga förutsättningar för att åter överskrida gränsvärdet. Rekordet sattes för två år sedan med 225 mikrogram, men under de senaste åren har även vulkanaska fått mätinstrumenten att skjuta i höjden.

Alkoholförsäljningen under mellandagarna väntas i år landa på över 700 miljoner isländska kronor. Om trenden håller i sig kommer omkring 100 000 personer att besöka någon av Vínbúðins butiker. Enbart sett till de islänningar som har åldern inne gör det att varannan vuxen gör ett besök på bolaget. Förra året såldes 503 000 liter alkohol under de fem mellandagarna, rapporterar Fréttatíminn.

Den som på isländskt vis vill säga adjö till 2012 men inte befinner sig i öriket kan förlita sig på RÚV och webbkameror. Klockan 16.05 lokal tid (17.05 i Sverige) sänder Rás 2 en inspelning av Sigur Rós konsert på Iceland Airwaves i Reykjavík i höstas. Du hör den direkt här. Klockan 22.30 (en timme senare i Sverige) är det dags för Áramótaskaupið, den humoristiska nyårsrevyn som brukar få nästan hela nationen att bänka sig framför tv:n. Du ser programmet direkt här.

Därefter är det bara att titta upp mot himlen och titta på när islänningarna för välgörenhets skull (intäkterna går till de frivilliga räddningstjänsterna) fyrar av en färgsprakande kanonad in i midnattsmörkret. Operatören Míla har en webbkamera särskilt inriktad på fyrverkerierna, men du kan säkerligen få bevittna det årliga spektaklet även genom några av de kameror som listas här på bloggen.

Völvans spådom för 2013: Grundlagsfiasko för regeringen

Arbetet med att skapa en ny grundlag blir inte ett monument över Jóhanna Sigurðardóttirs inflytande som statsminister, utan ett bevis på den rödgröna koalitionens misslyckande. I valet backar bägge regeringspartierna samtidigt som Självständighetspartiet inte går lika starkt framåt som väntat. Det kommer därför att bli svårt att bilda regering i vår. Det förutspår Völvan i Fréttablaðið.

Efter att på senare år både ha testat völvor, spåkvinnor och ingenting alls gör Völvans spådom för det nya året comeback i Fréttablaðið. När det gäller luddighet och mångtydighet spelar denna völva i samma liga som Vikans. DV:s völva är den som lämnat de mest preciserade förutsägelserna, vilket också minskar tolkningsutrymmet för att prognosen i efterhand ska kunna sägas ha varit en framgång.

På många håll går tolkningarna av det kommande årets skeenden också isär. Samtliga har exempelvis helt olika bilder av vad som kommer att ske vid alltingsvalet den 27 april.

Fréttablaðiðs völva förutspår att Jóhanna Sigurðardóttirs mandatperiod slutar med ett fiasko. Regeringen lyckas inte genomföra några förändringar av grundlagen. I stället slutar ansträngningarna som ett monument över statsministerns misslyckade försök att hålla ihop både det egna partiet och regeringen.

Både Socialdemokraterna och Gröna vänstern backar i valet. Framstegspartiet gör ett gott resultat liksom Självständighetspartiet, men siffrorna blir långt ifrån så starka för Bjarni Benediktsson som hans sympatisörer säger i dag.

Regering bildas något oväntat av Självständighetspartiet och Gröna vänstern. Möjligen behöver ett tredje parti - som blir ett helt nytt i parlamentariska sammanhang - lockas till den nya koalitionen för att den ska få majoritet. I övrigt blir det svårt för nya politiska krafter att klara femprocentsspärren.

Jóhanna Sigurðardóttir står fast vid att hon lämnar politiken till våren. Enligt Völvan kommer hon dock att spela en avgörande roll när det gäller en invandringsfråga under året. Hennes agerande kommer att ge henne beröm från många håll och blir ett slags kompensation för de löften som regeringen inte lyckades hålla.

Guðbjartur Hannesson väljs med knapp marginal till ny ordförande för Socialdemokraterna. Steingrímur J. Sigfússon klamrar sig kvar vid makten över Gröna vänstern, men de interna konflikterna fortsätter och partiet utstrålar inte harmoni. På väg uppåt på den politiska karriärstegen är däremot Självständighetspartiets Hanna Birna Kristjánsdóttir. Hon kommer allt närmare den absoluta makten inom partiet.

En som går motsatt väg är Reykjavíks borgmästare Jón Gnarr. Satsningen på en plats i alltinget är enligt Völvan bara ett skämt. Han nöjer sig med att styra huvudstaden tills mandatperioden går ut våren 2014. Då kommer han att börja ägna sig åt annat än politik.

Både stora vulkanutbrott och kraftiga jordskalv kommer att äga rum under året. Men eruptionerna blir - möjligen med undantag för någon sida precis innan tryckning - enligt Völvan ofarliga. De kommer att äga rum under havsytan och därmed knappt vara synliga för människan. De största skalven sker i nordost utan att någon människa kommer till skada. I nordväst kan dock personer skadas eller omkomma i samband med laviner.

Här kan du läsa mer om Vikan-Völvans spådom för år 2013.

Dagens citat

"Enstaka personer som är aktiva i kommentarsfält hävdar iskallt i debatterna på nätet att jag 'hatar' landsbygden eftersom jag hellre vill ha bebyggelse på Vatnsmýrin än en flygplats. Jag måste medge att jag tycker att det är en ganska tråkig vanföreställning eftersom jag inte hyser något hat mot landsbygden. Tvärtom tycker jag ganska bra om den. Och jag vill verkligen att staten (som äger och driver flygplatsen) hittar en ny plats för flygplatsen som antingen är i huvudstaden eller har goda förbindelser med den. Tänker sig någon att en Akureyribo som hade intresse av stadsplaneringsfrågor och ansåg det bättre att flygplatsen i Akureyri skulle flyttas 15 till 20 minuters resavstånd från staden skulle anklagas för att hata Reykjavíkbor?"

Gísli Marteinn Baldursson, kommunfullmäktigeledamot i Reykjavík för Självständighetspartiet, i ett blogginlägg om diskussionerna om att flytta inrikesflygplatsen - läs mer här.

söndag 30 december 2012

Dagens bonuscitat

"This is a country the size of England -- a big part of it is volcanic desert, glaciers, rivers, lakes -- so if we decide to do it we can control the traffic in such a way that we allow people to enjoy the beauty of the country without being overcrowded. ... When this decade comes to an end we might have two million tourists coming to Iceland every year, and we have to plan for that. ... That is a debate I have encouraged the nation to engage in over the next few years."

President Ólafur Ragnar Grímsson i CNN om turismens utveckling på Island.

Island tar emot nio kvotflyktingar från Afghanistan

Nio kvotflyktingar från Afghanistan får en fristad på Island. De tre familjerna - ensamstående kvinnor med barn i åldern 5 till 21 år - får bostad i Reykjavík. Röda Korset och välfärdsminister Guðbjartur Hannesson har undertecknat ett avtal om att frivilligorganisationen bistår med kläder, heminredning och kontaktpersoner som ska hjälpa flyktingarna i sitt nya hemland.

Det är första gången som Island tar emot flyktingar från Afghanistan. Det handlar om nio personer, tre ensamstående kvinnor med barn. Samtliga har vistats i flyktingläger i Irak och där genom FN-organet UNHCR fått status som kvotflyktingar.

År 1956 var första gången som Island tog emot flyktingar. Då kom den första gruppen om 52 flyktingar till landet från Ungern. Totalt har Island genom åren tagit emot 525 flyktingar genom FN. Majoriteten av dessa kom från Balkan under en tioårsperiod från 1995 och framåt som präglades av krig, oroligheter och förföljelse i regionen.

De senaste kvotflyktingarna kom från Colombia 2010. Flera av dem fick nyligen isländskt medborgarskap efter ett beslut i alltinget.

De nio flyktingarna från Afghanistan har, enligt ett pressmeddelande från välfärdsdepartementet, redan kommit till Island. Familjerna har fått bostäder i Reykjavík där barnen har börjat skolan och kvinnorna går på undervisning i isländska.

Isländska Röda Korset har tillsammans med välfärdsminister Guðbjartur Hannesson kommit överens om ett introduktionsprogram för flyktingarnas första år på Island. Frivilligorganisationen ställer upp med kläder och heminredning. Varje familj får också flera kontaktpersoner, som ska hjälpa flyktingarna i sitt nya hemland. Tanken är att kontakterna ska vara både sociala och praktiska - det kan handla om allt från att samtala över en kopp kaffe till att visa hur stadsbussarna fungerar.

Syftet med kontaktpersonerna är att flyktingarna ska få band till det isländska samhället och ett socialt nätverk i det nya landet. Projektet varar visserligen i ett år, men enligt Röda Korset brukar relationen till kontaktpersonerna kvarstå eftersom starka band utvecklas mellan deltagarna.

Här kan du läsa mer om Islands flyktingmottagande.

Völvans spådom för 2013: Ett skitår för ekonomin

2013 blir ett skitår. Bankerna växer sig åter rika på medborgarnas bekostnad. Men det blir inga nya jobb och inga investeringar. Till och med Huang Nubo ger upp planerna på att få arrendera Grímsstaðir á Fjöllum. I stället kan fastigheten få en annan ägare som nyligen förälskat sig i landet: Russell Crowe. Det förutspår Völvan i den årliga spådomen publicerad i veckotidningen Vikan.

Inför nyåret har åtminstone tre olika spådomar signerade völvor publicerats, i Vikan, DV och Fréttablaðið. Till den senare återkommer Islandsbloggen i morgon. Men bara genom att jämföra förutsägelserna i DV och Vikan står det klart att minst en av völvorna kommer att ha fel.

Vikans völva förutspår ett dystert nytt år. Island har inte lärt något av krisen och tycks göra om samma misstag på nytt. Bankerna växer sig åter stora medan åtgärderna för att minska den ekonomiska bördan för skuldsatta hushåll och företag är lätt räknade. Pengar kommer därför även under 2013 att utgöra ett framträdande inslag i samhällsdebatten.

Tillväxt, arbetstillfällen och investeringar utvecklas ytterst blygsamt eller inte alls. Ett problem är, enligt Völvan, att islänningarna möter utländska intressenter med den misstänksamhet som mötte vissa isländska investerare under det ekonomiska uppsvingets era. Då agerade vissa islänningar ohederligt. Nu befarar islänningarna att de själva kan utsättas för samma ohederliga metoder från utländska investerare.

En som ger upp är dock Huang Nubo. Den kinesiske investeraren lyckas aldrig övertyga varken regeringen eller folket om sina planer för Grímsstaðir á Fjöllum. Ändå kan det bli så att fastigheten ändå byter ägare under året. Völvan förutspår att den som flyttar in i stället kan bli skådespelaren Russell Crowe.

Inom politiken fortsätter striderna om fiskekvotsystemet och grundlagen. Även EU-debatten kommer att bli intensiv. Unionens intresse för Island är nämligen mindre än vad många bedömare räknat med. Det blir därför nej till särskilda undantagsvillkor för isländska naturtillgångar som exempelvis fisk. Dessa motgångar för de isländska förhandlarna kommer dessutom att tystas ned och döljas för medborgarna.

I alltinget kommer den politiska debatten att fortsätta präglas av smutskastning och dolkstötar. Efter svaga valresultat för både Framstegspartiet och Gröna vänstern bildar Självständighetspartiet och Socialdemokraterna på nytt en koalitionsregering eftersom det saknas majoritet för en borgerlig regering. Det går inte helt smärtfritt eftersom Socialdemokraterna alltjämt försöker svära sig fritt från allt politiskt inflytande i samband med krisen och i stället lägger över allt ansvar på Självständighetspartiet.

Bjarni Benediktsson, Självständighetspartiets ledare, har det dock fortsatt svårt att ena partiet trots ett starkt valresultat i ryggen. Hanna Birna Kristjánsdóttir, partiets starka namn i Reykjavík, kan därför åter bli en stark utmanare om ordförandeposten.

Det enda nya partiet som tar sig in i alltinget blir Ljus framtid. Och det blir inte övertygande. Partiet får nöja sig med ett mandat eller två.

Völvan räknar med två vulkanutbrott under nästa år. Platsen blir Reykjanes, alltså bara några mil från det tätbefolkade Reykjavíkområdet.

Om det är att sticka ut hakan har Völvan också några tämligen säkra spådomar. Bland annat förutspås att turistanstormningen fortsätter att öka samt att problemen vid hamnen Landeyjahöfn rullar vidare.

Den isländska Völvan har också något att säga om den svenska kungafamiljen. Prinsessan Madeleine får ett lyckat bröllop - men kung Carl XVI Gustaf blir sjuk och tvingas läggas in på sjukhus.

Här kan du läsa mer om DV-Völvans spådom för 2013.

Dagens citat

"Jag utesluter inte att jag kandiderar till vice ordförande på nästa landsmöte, men framför allt är jag upptagen av den uppgift som väntar oss i vår. ... Jag vill förändra politiken och jag tror att jag kan göra det utan att ha en viss position vid makten. Kanske har jag för mycket tro på mig själv, men jag tror att jag kan göra det från den position jag har här och nu."

Hanna Birna Kristjánsdóttir, Självständighetspartiets toppnamn i Reykjavík, i DV om sin politiska framtid - läs mer här.

lördag 29 december 2012

Dagens bonuscitat

"Mjölkransonen har kommit och då är allting bra. Vi fick cirka 72 liter i går och jag hoppas att det räcker. ... Nu har vi de mest grundläggande förnödenheterna i lager. Före jul, medan det var framkomligt, åkte räddningsarbetare hit från Hólmavík med fyrverkerierna. Vi kan därför fira nyåret högtidligt genom att skjuta upp raketer."

Ragnheiður Edda Hafsteinsdóttir, butikschef för lanthandeln i Norðurfjörður, i Morgunblaðið om förutsättningarna för nyårsfirandet i den isolerade kommunen Árneshreppur.

Glitnirs Lárus Welding döms till nio månaders fängelse

Nio månaders fängelse varav sex månader villkorligt. Så straffas Glitnirs tidigare vd Lárus Welding och förre toppchefen Guðmundur Hjaltason. Héraðsdómur Reykjavíkur anser att de gjorde sig skyldiga till trolöshet mot huvudman när Glitnir beviljade ett lån på 102 miljoner euro till Milestone-sfären. Bägge fälls mot sitt nekande. De ska också betala 9,7 miljoner isländska kronor i rättegångskostnader.

I februari 2008 lånade Glitnir ut 102 miljoner euro till Milestone. Turerna började med att pengarna slussades till Vafning och Þáttur International som i sin tur löste ett lån från Morgan Stanley. Denna summa cirkulerade sedan fram och tillbaka mellan banken och olika bolag inom Milestone-sfären.

Lånebeloppet motsvarade vid den här tiden 10 miljarder isländska kronor. Det gjorde att den tillåtna utlåningen till Milestone-sfären överskreds med 4,1 miljarder. Inom bröderna Karl och Steingrímur Wernerssons affärsimperium fanns också en av bankens största aktieägare.

Lånet beviljades utan någon öronmärkt säkerhet och utan att bankens riskbedömningsnämnd sammankallades. I domstolen hävdade både Lárus Welding och Guðmundur Hjaltason att de inte godkänt något lån till Milestone. Rätten anser det dock osannolikt att en enskild tjänsteman ska ha fattat ett sådant beslut. Det finns också uppgifter som visar att toppduon ska ha känt till och godkänt affären.

Åklagaren krävde under slutpläderingen fem och ett halvt års fängelse för Lárus Welding och fem års fängelse för Guðmundur Hjaltason. Maxstraffet för trolöshet mot huvudman är sex års fängelse vid grovt brott, annars högst två års fängelse.

Héraðsdómur Reykjavíkur anser dock att varken Lárus Welding eller Guðmundur Hjaltason haft någon egen vinning på att bevilja lånet. Rätten menar heller inte att de finansiella riskerna var lika omfattande som åklagaren ville göra gällande. Det initiala lånet återbetalades inom loppet av några dagar.

Dessutom fastslår rätten att det fanns en säkerhet genom ett tidigare avtal med Milestone-sfären, även om denna säkerhet kanske inte hade täckt hela beloppet. Åklagaren hävdade i rätten att lånet beviljats utan någon säkerhet.

Däremot står det enligt rätten klart att Lárus Welding och Guðmundur Hjaltason både brutit mot bankens regelverk och överskridit sina befogenheter, och därmed utsatt Glitnir för en omfattande om än kortvarig finansiell risk. Domstolen tror trots detta på Lárus Weldings och Guðmundur Hjaltasons uppgifter om att de enbart hade det bästa för banken och den isländska finanssektorn i åtanke när lånet godkändes.

Straffet för bägge blir nio månaders fängelse, varav sex månader villkorligt. Lárus Welding ska också betala rättegångskostnader på 5,1 miljoner isländska kronor och Guðmundur Hjaltason på 4,6 miljoner.

Domen är närmast en besvikelse för bägge sidor. Åklagarsidan lyckas visserligen fälla ytterligare två toppchefer, men sett till den tid och den prestige som myndigheten ägnat fallet är utgången mager. Det är därför troligt att domen överklagas.

Lárus Welding åtalades nyligen för ytterligare brott under den tid han basade över Glitnir. Denna gång gäller det bankens affärer med Jón Ásgeir Jóhannesson.

Här kan du läsa mer om rättsprocessen, här mer om det nya åtalet mot Lárus Welding och här domen i sin helhet.

Völvans spådom för 2013: Vulkaner och regeringsskifte

Självständighetspartiet gör ett historiskt valresultat och återtar regeringsmakten på Island. Men framgången kommer först sedan den sittande partiledaren Bjarni Benediktsson till sist lämna uppdraget till förmån för den populära Hanna Birna Kristjánsdóttir. Hon går därmed direkt från rådhuset i Reykjavík. Och Öræfajökull vaknar ur dvalan med det största vulkanutbrottet på Island på två sekel. Lavamassorna och översvämningarna kommer att förändra landskapet på sydkusten i grunden. Det är några av huvudnumren i Völvans spådom för 2013 publicerad i DV.
Den traditionella nyårskioskvältarförutsägelsen levereras av veckotidningen Vikan. Jämfört med DV:s spådom är den dock oerhört vag och välfylld av självklarheter. För den med måttlig tro på Völvans siar(o)förmåga kan skillnaden möjligen bero på att den ena spådomen är (o)signerad landets vassaste tidningsredaktion (föga underligt nog går också ledarsidans värderingar igen in i förutsägelserna), och den andra en familjevänligare redaktion som sällan sticker ut hakan.
 
Den 27 april nästa år gör Självständighetspartiet enligt Völvan ett historiskt valresultat. Partiet får hela 42 procent av rösterna - och bildar överraskande en ny majoritetsregering med Ljus framtid, som i sin tur också gör ett starkt första val och lockar 15 procent av väljarna. Det nya partiets två politiskt mest erfarna, Guðmundur Steingrímsson och Róbert Marshall, tar också plats i regeringen.
 
Ny statsminister blir Hanna Birna Kristjánsdóttir. Situationen för den sittande partiordföranden Bjarni Benediktsson blir till slut ohållbar och i januari lämnar han politiken. Det svaga interna stödet och kopplingar till tveksamma affärer i samband med finanskraschen gör det till sist tvunget för honom att avgå.
 
Hanna Birna Kristjánsdóttir gör därmed om företrädaren Davíð Oddssons resa - direkt från rådhuset i Reykjavík till uppdragen som statsminister och partiledare. Och det starka valresultatet är framför allt hennes förtjänst. I partiet finns dock två läger - det råder delade meningar om partiet gjort upp med krisen och Hanna Birna Kristjánsdóttir anklagas både för att ha gjort för lite och för mycket för att staka ut en ny riktning för partiet.
 
Statsrådsportföljerna går dock till flera oväntade namn. Att Einar K. Guðfinnsson återfår jobbet som fiskeminister är ingen sensation. Däremot blir kritiken från fiskeindustrin massiv när regeringen väljer att inte riva upp den rödgröna koalitionens beslut om ökade fångstskatter. Brynjar Níelsson - nykomling i politiken men erfaren inom juridiken - blir överraskande ny justitieminister. Men den största skrällen är att Ásdís Halla Bragadóttir får en statsrådspost. Hon har visserligen gedigen erfarenhet från näringslivet och kommunpolitiken, men sitter inte ens i alltinget.
 
Med knapp majoritet vinner Guðbjartur Hannesson ledarstriden inom Socialdemokraterna. Utmanaren Árni Páll Árnason lämnar därefter politiken. Völvan förutspår ett valresultat på 21 procent, vilket får anses vara hyggligt med tanke på hur opinionssiffrorna dalat under de senaste åren.
 
Men det är inte bara Socialdemokraterna som kämpar i motvind. Med bara 10 procent av rösterna tvingas Sigmundur Davíð Gunnlaugsson abdikera som Framstegspartiets ledare. Gunnar Bragi Sveinsson går segrande ur kampen med Vigdís Hauksdóttir om ordförandeposten.
 
Även inom Gröna vänstern är det enligt Völvan dags för ledarskifte. Efter att ha fallit tillbaka till 14 procent i vårens alltingsval bestämmer sig Steingrímur J. Sigfússon, parlamentets veteran efter att Jóhanna Sigurðardóttir lämnat politiken, för att sluta och i stället ägna sig åt ett toppjobb med inriktning på nordiskt samarbete. Katrín Jakobsdóttir blir ny partiledare och Svandís Svavarsdóttir vice ordförande.
 
En majoritet av islänningarna kommer också att rösta nej till EU-medlemskap. Förhandlingarna om inträdesvillkoren avslutas under sommaren och folkomröstningen sker på hösten. Völvan förutspår att den blir jämnare än vad opinionssiffrorna antyder i dag, men att det massiva landsbygdsmotståndet avgör utgången.
 
Inte bara inom politiken kommer 2013 att kännetecknas av stora förändringar. Ett vulkanutbrott vid Öræfajökull blir det största Island bevittnat på två sekel. Vulkanen har erupterat två gånger sedan landet befolkades, 1362 och 1727, och bägge med ödesdigra konsekvenser. Völvan säger sig se isberg stora som slott rusa från glaciären Vatnajökull mot havet och ett tjockt lager aska som täcker stora delar av södra Island.
 
Utbrottet kommer att påminna om 1362 års eruption - med undantaget för att det krävde omkring 400 människoliv. Däremot kommer många av regionens naturpärlor att förintas och stora områden att överges sedan aska och lava gjort dem obrukbara. Utbrottet kommer dessutom att bli långvarigt. Det börjar på hösten men eldsflammorna kommer att fortsätta att lysa upp natthimlen långt in på vintern.
 
Även norr om Vatnajökull väntas ett vulkanutbrott. Kratern uppstår nära Askja och utbrottet kommer att påminna om 1961 års eruption. Eftersom här bara uppstår lava men ingen aska blir inte effekterna stora. Däremot uppstår ett praktgräl mellan turistnäringen på ena sidan och myndigheter och experter på den andra sidan. Myndigheternas beslut att spärra av området får hård kritik från turistbranschen eftersom det finns stor efterfrågan från resenärer att få se utbrottet på nära håll.
 
Markarfljót kommer också detta år att svämma över efter vulkanisk aktivitet vid Mýrdalsjökull. Völvan förutspår att brungrått smältvatten kommer att strömma över bron över riksvägen. Om händelsen ska klassas som ett vulkanutbrott är däremot oklart.
 
Den kanske underligaste förutsägelsen i hela spådomen för nästa år är att en myndighet eller institution kommer att lämna sina lokaler eftersom de är hemsökta av ett spöke. Och det är inte vilket spöke som helst, utan en poltergeist. Flera anställda ska ha blivit så skrämda att de vägrat gå till jobbet. Cheferna, som så småningom lyssnar på berättelserna, får sedan hård offentlig kritik för att de byter lokaler på grund av ett påstått spöke.
 
Vidare tror Völvan att 2013 blir året då tidigare statsministern Geir H. Haarde gör succé med ett eget tv-program på RÚV. Koncentrationen inom fiskenäringen fortsätter då de största aktörerna köper till sig nya fångstkvoter. Landsbanki och Arion banki går samman under året. Intresset för närproducerade livsmedel växer vidare. Och bland de kändisar som kommer att besöka Island under det nya året finns bland annat Arnold Schwarzenegger.
 
Här kan du läsa om DV-Völvans spådom för 2012 och här läsa en isländsk chatt med Völvan inför nästa år.
 
Islandsbloggen i morgon: Vikan-Völvans spådom för 2013.

Dagens citat

"Jag anser i detta fall att det egentligen bara finns två vägar för oss att gå gentemot dessa ständiga nyheter om EES och grundlagen. En är att vinna inflytande och makt genom att gå med i EU eller att stoppa detta och gå ur EES. Jag rekommenderar inte den vägen, jag rekommenderar den förra."

Mörður Árnason, alltingsledamot för Socialdemokraterna, i RÚV om hur grundlagen går ihop med det avsägande av självbestämmande som är en konsekvens av EES-avtalet.

fredag 28 december 2012

Dagens bonuscitat

"Det är mest så att folk ringer oss eftersom de är ensamma under julen. Människor som har ångest ringer också, men de har bekymmer över det och de andra över julen. Det ringde lika många nu som förra julen."

Haukur Árni Hjartarson, projektledare för isländska Röda Korsets hjälptelefon 1717, i Morgunblaðið om de 90 samtal som togs emot mellan den 23 och den 25 december.

300 kilo rökt lax gick upp i rök

Drygt 300 kilo rökt lax blev bytet när tjuvar slog till mot Eðalfiskur i Borgarnes under julhelgen. Personerna bakom kuppen hade tidigare undersökt den container som laxen förvarades i. Polisen uppmanar nu den som blir erbjuden att köpa rökt lax i förpackningar avsedda för export att höra av sig, rapporterar Skessuhorn.

I början på julveckan bröt sig tjuvar in i en container tillhörande Eðalfiskur i Borgarnes. Där förvarades 30 lådor rökt laxfilé med en totalvikt på drygt 300 kilo. Men den gången lät tjuvarna fisken vara ifred.

Eðalfiskur bytte till bättre lås på containern. Vid lunchtid på julafton var allt i sin ordning.

Ett dygn senare hade tjuvarna slagit till. Medan de flesta var upptagna med att fira jul passade några på att stjäla lax till ett värde av en miljon isländska kronor.

Den rökta laxen var förpackad för export i en typ av förpackningar som normalt inte säljs på Island. Eftersom det rör sig om så stora mängder tror polisen att tjuvarna kan försöka sälja laxen. Den som blir erbjuden lax i sådana förpackningar eller tror sig ha sett något av det omfattande omlastningsarbete som måste ha pågått under julhelgen uppmanas kontakta polisen, skriver Skessuhorn.

Våldsman rymde - inget nytt stängsel till fängelse

24-åringen kröp under stängslet och var så på fri fot. I sju dagar höll sig den dömde våldsbrottslingen gömd på landsbygden på södra Island innan han gav upp. Trots den enkla flykten från landets enda högsäkerhetsfängelse kommer inte stängslet att bytas ut. Det är enligt inrikesminister Ögmundur Jónasson helt enkelt för dyrt.

I höstas 24-åringen till fem års fängelse sedan han funnits skyldig till mordförsök på sin 31-åriga styvmor. Mannen ska ha varit förälskad i kvinnan som dock aldrig tog intresset på större allvar. 24-åringen ska ha känt sig sviken och utnyttjad och därför attackerat kvinnan i hennes hem i Kópavogur i våras.

Mannen tog sig in i lägenheten genom att krossa ett fönster. Han misshandlade kvinnan med en ljusstake och krävde att hon skulle bryta kontakten med pappan. Annars skulle han döda honom. Kvinnan lyckades fly ut på gården och grannar tillkallade polis som grep 24-åringen.

Bara dagarna innan flykten ska han enligt DV ha upprepat sina hot mot kvinnan. När mannen sedan rymde från fängelset valde hon att lämna det nya hemmet i Flúðir och resa utomlands med sina barn av rädsla för att 24-åringen skulle söka upp henne på nytt.

Efter att ha fastat i sex dagar flydde 24-åringen den 17 december från Litla Hraun, Islands enda högsäkerhetsfängelse beläget i Eyrarbakki på sydkusten. Flykten var allt annat än svår. Övervakningskameran var trasig. 24-åringen kröp vid ett oövervakat ögonblick under stängslet och var så på fri fot. Det dröjde sedan ett par timmar innan personalen upptäckte att mannen saknades.

Om 24-åringen fick hjälp utifrån är oklart. Men någon gav honom skjuts från vägskälet mellan Eyrarbakki och Stokkseyri. Under flera dagar finkammade sedan polis och frivilliga utan resultat de många sommarstugeområden som finns nära fängelset.

Vid femtiden på julaftonens morgon bultade 24-åringen på dörren till gården Ásólfsstaðir i Þjórsárdalur ungefär sju mil från Litla Hraun. Han ropade att han gav upp och att de boende skulle ringa polisen. Först fick han något att dricka under tiden som han genom fönstret talade med kvinnan på gården. Mot löftet om att han lämnade vapnen - knivar, en yxa och ett gevär - utanför fick han sedan komma in i köket och bjöds bland annat på hangikjöt innan polisen från Selfoss anlände och grep 24-åringen.

Mannen hävdar att han stulit geväret från en sommarstuga i Árnes. Detsamma gäller knivarna och yxan. Anledningen till att han gav upp och överlämnade sig till polisen ska ha varit att han inte ville störa släktingarnas julefrid. På hans Facebook-sida hade bland annat modern uppmanat honom att ge upp.

24-åringen är nu tillbaka på Litla Hraun där han inledningsvis tvingas att sitta isolerad i två veckor.

Litla Hraun är Islands enda högsäkerhetsfängelse. Ändå var det inte svårare att fly från anstalten än att krypa under stängslet. Några större förbättringar av säkerheten är heller inte att vänta. Det finns nämligen inga pengar till det i budgeten.

Inrikesminister Ögmundur Jónasson säger till RÚV att Litla Hraun fått anslag på 50 miljoner isländska kronor till säkerhetsåtgärder under året. Nästa år får anstalten lika mycket för att förbättra säkerheten. Men att byta ut stängslet kostar cirka 200 miljoner, och det finns det i dagsläget inte råd till. Det nya fängelset på Hólmsheiði i östra Reykjavík, som är på planeringsstadiet, ska dock erbjuda betydligt bättre säkerhet.

Men det är inte bara där det finns brister i säkerheten. Den isländska polisen, som inte bär skjutvapen, har heller inte alltid tillgång till skyddsvästar. Ett av dessa distrikt är just Selfoss, där besparingarna gjort att polisen lokalt prioriterat fler poliser i tjänst än säkerhetsutrustning. Den patrull som grep den beväpnade 24-åringen hade därför inga skottsäkra västar, skriver Morgunblaðið.

Här kan du läsa mer om planerna för ett nytt fängelse.

Dagens citat

"Jag är av åsikten att det vore mycket bättre för dessa småstater att gå med direkt i EU snarare än att bli medlemmar av Efta och EES. Jag anser att det tjänar deras intressen bättre."

Utrikesminister Össur Skarphéðinsson i Vísir om intresset från San Marino, Andorra och Monaco att gå in i frihandelsunionen Efta som i dag består av Island, Norge och Liechtenstein.

torsdag 27 december 2012

Dagens bonuscitat

"Det som så ofta händer inom politiken är att nytt folk kommer in i en värld som är rik på traditioner och finner det enklast att följa dem. Bästa partiet förändrade inte politiken, politiken förändrade dem. Det är ingen särskild skillnad mellan Bästa partiet och andra politiska krafter. Människorna där är mindre konventionella men prioriteringarna och arbetsmetoderna är desamma."

Hanna Birna Kristjánsdóttir, tidigare borgmästare i Reykjavík och Självständighetspartiets starka namn i kommunen, säger i DV att förlusten till Bästa partiet i kommunalvalet våren 2010 är hennes största nederlag inom politiken.

Hajen ohotad - får fortsätta ätas vid EU-medlemskap

Den som vill ha en ursäkt att pimpla Brennivín kan även i framtiden förlita sig på jäst haj. Den traditionella stinkbomben räknas nämligen som en maträtt med anor. Därför kommer inte EU att försöka stoppa det isländska hajfisket. Det uppger Matvælastofnun i ett pressmeddelande.

Om Island skulle bli medlem av EU är det flera maträtter som unionen vill få bort från det isländska matbordet. Det handlar framför allt om den symboliska valfångsten, men också om alkor som exempelvis lunnefågel. EU anser nämligen att jakten bör stoppas.

Ett undantag för alkor är inte otänkbart. Frågan om valfångsten har ett helt annat symbolvärde. EU hävdar att jakten inte är ekologiskt hållbar och att det dessutom saknas exportmarknader för köttet. Island anser däremot att bestånden på de valarter som jagas är stabila och att den begränsade jakten inte hotar fortlevnaden.

Island kommer att ta strid för valfångsten. Även om det inom regeringen finns flera statsråd som gärna skulle bli kvitt den har frågan samma politiska sprängkraft som det svenska snuset. Även om fångstnäringen i dag är marginaliserad är jakten en tradition. Val har ända sedan landnamstiden varit förknippat med välgång. Trots att val på tallriken i dag snarare är en turistattraktion än en nationalrätt är det associationer som inte tvättas bort i första taget.

En annan isländsk tradition är jäst haj. Men den låter EU ligga kvar på tallriken. Den ingår nämligen i gruppen foods with traditional characteristitics, mat som tillverkas enligt traditionella metoder och därför fredas för att trygga fortsatt kulinarisk mångfald.

Alltinget beslutade i våras att regeringen skulle ta fram en lista över sådana maträtter. En sådan är enligt Matvælastofnun att vänta någon gång under nästa år.

Saltlakrits lär förmodligen inte hamna på den listan, men även detta livsmedel låter EU leva vidare. EFSA, unionens livsmedelsmyndighet, har under en lång tid lobbat för att kraftigt begränsa användningen av ammoniumklorid, salmiak, i bland annat godis. Mängden skulle bantas till 3 gram per kilo. Som jämförelse används för saltlakrits cirka 70 gram salmiak per kilo. I praktiken hade det alltså handlat om ett saltlakritsförbud.

Ett sådant förbud hade inte varit något problem för Island i detta skede - även om exporten av saltlakrits till EU-länder hade stoppats - men väl vid ett eventuellt medlemskap i unionen. Efter invändningar från flera nordeuropeiska länder valde dock EU-kommissionen att inte driva igenom de föreslagna begränsningarna.

Här kan du läsa mer om jäst haj.

Landsbanki stämmer PWC på 100 miljarder

Usla och regelvidriga revisioner orsakade Landsbanki förluster på 100 miljarder isländska kronor. Det hävdar banken i en stämningsansökan riktad mot Price Waterhouse Coopers, PWC. Revisorerna anklagas för att ha agerat felaktigt och saknat handlingsförmåga. Landsbanki anser bland annat att PWC skulle ha slagit larm om att bankens utlåning till huvudägarna passerat de tillåtna gränserna, rapporterar RÚV.

PWC var åren före finanskraschen revisorer åt både Glitnir och Landsbanki. Efter bankkollapsen har PWC fått ta emot hård kritik för att ha godkänt årsredovisningar och kvartalsrapporter utan att ha reagerat på att någon av bankerna drevs på sådana sätt att det inte var förenligt med regelverket. Samtidigt som det egna kapitalet var för litet var utlåningen till huvudägarna för stor. Inget av detta uppmärksammade PWC.

Glitnir har precis som Landsbanki sedan tidigare stämt PWC på miljardbelopp. Bankens upplösningskommitté hävdar att PWC inte fullgjort sina skyldigheter och att både årsredovisningar och kvartalsrapporter skulle ha underkänts. Om revisorerna hade följt de interna reglerna hade bristerna upptäckts tidigare och förlusterna därmed blivit mindre.

PWC har hittills tillbakavisat all kritik. Revisionsjätten hävdar att det inte fanns anledning att misstänka några oegentligheter i bokföringen, och att det inte var företagets uppgift att granska bankernas finanser på det sätt som upplösningskommittéerna hävdar.

Nu står PWC alltså inför en ny rättsprocess. Den här gången är det Landsbanki som stämmer företaget på 100 miljarder isländska kronor. Genom brister i redovisning och rådgivning ska PWC ha orsakat banken dessa miljardförluster, uppger RÚV.

Landsbankis utlåning till huvudägarna, Björgólfur Thor Björgólfsson och Björgólfur Guðmundsson samt företag i deras intressesfär, översteg med råge den tillåtna nivån på 25 procent av bankens eget kapital. Under 2008 strömmade pengar ur bankens kassor till huvudägarna - ändå godkände PWC kvartalsrapporterna och årsredovisningarna utan några som helst invändningar. Av dessa lån återfår banken i vissa fall bara bråkdelar.

Vid halvårsskiftet passerade Landsbanki den nedersta gränsen för eget kapital. Revisorer har en lagstadgad skyldighet att anmäla detta till Fjármálaeftirlitið, den isländska finansinspektionen. Hade detta skett hade banken antingen blivit av med tillståndet eller tvingats till sträng sanering. Nu kunde Landsbanki fortsätta ostört och därmed orsaka ytterligare förluster.

I stämningsansökan riktar även bankens upplösningskommitté kritik mot PWC för att företaget trots en dom från högsta instans, Hæstiréttur Íslands, vägrar att lämna ut dokument rörande arbetet med årsredovisningarna. Upplösningskommittén anser att det är synonymt med att PWC fortsätter att missköta sina skyldigheter.

PWC har enligt RÚV ytterligare ett par veckor på sig att inför Héraðsdómur Reykjavíkur bemöta stämningsansökan.

Här kan du läsa mer om stämningarna mot Price Waterhouse Coopers.

Dagens citat

"Jag trodde alltid att jag skrev den sista dikten i världen, och den bästa, men att jag var så lyckosam att jag kunde lägga detta ifrån mig och vänta. Senare såg jag att jag i början bara återupprepade andra. Det fanns också så mycket oro i sinnet och så mycket som jag ville få ut att detta inledningsvis var mycket kaotiskt. Det tog dessa fem år att hitta min ton. År 1980 var jag färdig med tre böcker och skickade manuskripten hem med post. Sedan väntade jag i tre månader efter svar, övertygad om att förlagen skulle svälja en sådan pojke från Breiðholt. Så kom svaret. Nej."

Einar Már Guðmundsson i DV om början av sitt författarskap.

onsdag 26 december 2012

Dagens bonuscitat

"An economic future with the Icelandic krona continuing to be a source of instability, inflation and interest rates much higher than everywhere else in Europe, is not acceptable to me. An economic future based on the krona in a strait-jacket of capital controls of some sort, leading to less foreign investment, less export, less growth and less jobs, is likewise not acceptable. Surely, the euro is not a silver bullet, but several facts convince me that Europe and the euro is the right path forward for Iceland."

Utrikesminister Össur Skarphéðinsson argumenterar i ett tal för isländsk anslutning till EU och EMU.

Fjarskipti tredje nykomlingen på Reykjavíkbörsen i år

Fjarskipti blev den tredje nykomlingen på Reykjavíkbörsen i år. Mobiloperatörens börsvärde ökade med 2,2 procent under första dagens handel. Fjarskipti står bakom varumärket Vodafone. Bolagets största ägare är fonden Framtakssjóður Íslands.

Finanskraschen hösten 2008 gjorde inte bara att värdet på de isländska börsbolagen minskade med 95 procent. Eftersom många av de börsbolag som ändå överlevde krisen gjorde det genom konstgjord andning från banker avregistrerades många bolag.

I december förra året blev detaljhandelsjätten Hagar den första nyintroduktionen på börsen sedan krisen. I år har ytterligare tre introduktioner följt. I juli börsnoterades fastighetsbolaget Reginn, i november rederiet Eimskip och den 18 december Fjarskipti, som driver mobiloperatören Vodafone.

Fjarskipti har den senaste tiden kontrollerats av fonden Framtakssjóður Íslands. Den sålde i början av december ut 60 procent av aktierna, men är med 19,7 procent av aktierna alltjämt den största enskilda ägaren.

Under första dagens handel ökade aktien i värde med 2,2 procent, från introduktionskursen 31,50 isländska kronor till 32,20. Totalt omsatte aktien första dagen 162 miljoner isländska kronor. När börsen stängde inför jul hade Fjarskiptiaktien klättrat ytterligare till 32,70 kronor. Bolagets totala marknadsvärde är omkring 11 miljarder.

Här kan du läsa mer om den isländska börsen.

Reykjavík kan få torg uppkallat efter Nelson Mandela

Reykjavík är på väg att bli den första nordiska staden som tillägnar Nelson Mandela ett torg. Tre tänkbara platser i stadskärnan har setts ut och kommunen ställer sig bakom planerna. För idén svarar Arkitektur- og designhøgskolen i Oslo. Torget skulle nämligen ritas av skolans sistaårsstudenter.

Reykjavíks borgmästare Jón Gnarr har höjt kommunens profil i frågor gällande mänskliga rättigheter och fredsarbete. Han har bland annat nobbat traditionen att ta emot flottbesök, kritiserat Slovakiens behandling av romer, uppmanat Kina att avskaffa munkavlen för politiska dissidenter och vid olika tillfällen tagit ställning för hbtq-rättigheter.

I linje med detta kan den isländska huvudstaden snart få ett torg tillägnat Nelson Mandela. Bakom initiativet står studenter vid den norska Arkitektur- og designhøgskolen. Studenterna ritar torget kostnadsfritt och samlar in medel som täcker byggkostnaderna. Men för att insamlingen ska kunna börja behöver de klartecken och en tomt från kommunen.

Reykjavíks kommun tittar på tre olika platser i stadskärnan: ÓðinstorgVitatorg och Káratorg vid norra ändan av Kárastígur. Något beslut är ännu inte fattat, men ett besked är att vänta inom kort.

Förklaringen till det norska intresset för just Island är enligt Fréttablaðið att Arkitektur- og designhøgskolens rektor är gift med en islänning och att bröllopet ägde rum på Island. Där ska också känslorna för Reykjavíks arkitektur och lusten att skapa ett band mellan högskolan och huvudstaden ha vaknat.

Dagens citat

"Detta var en väldigt rolig överraskning. Vi hade ingen aning om detta. ... De ringde oss spontant och erbjöd oss huset. ... Och vi fick nyheten att de bara hyr ut huset under de närmaste åren på villkoret att vi kan komma in där vid påsk. Byggðastofnun förtjänar mycket beröm för detta och vi är mycket glada."

Jón Þór Þorleifsson, festivalchef för Aldrei fór ég suður i Ísafjörður, i Fréttablaðið om att myndigheten Byggðastofnun säkrat lokaler åt festivalen sedan tidigare hyresgästen KNH gått i konkurs och byggnaden tas över av Gámaþjónusta Vestfjarða.

tisdag 25 december 2012

Dagens bonuscitat

"Jag sade bara: Ju större borrplattform och ju svårare omständigheter, desto bättre. ... Idén är att nästa år tillsammans med en norrman skriva en bok som delvis utspelar sig på en oljeborrplattform, och då behöver en av oss skriva den del som utspelar sig där och den andra det som utspelar sig i land. ... Jag måste naturligtvis ha varit på en sådan för att kunna skriva realistiskt om ämnet."

Författaren Yrsa Sigurðardóttir i DV om att hon under januari vistas på en oljerigg för att skriva.

Jäst rocka nådde inte Gimli - luktade för illa för UPS



Islänningarna i kanadensiska Gimli blev utan rocka i år. Budjätten UPS trodde nämligen att det kylda fiskpaketet som skickats från Västfjordarna förstörts på vägen till Winnipeg. Personalen kände uppenbarligen inte till att det är så rocka ska lukta.

Rocka kan ses som Islands motsvarighet till surströmming. Fisken - som är släkt med haj, vilket inte är en dum referens varken när det gäller smak eller lukt - är nämligen en riktig stinkbomb. Det gör att många i dag undviker att tillaga rockan inomhus. Många avnjuter i stället den traditionella måltiden på restaurang eller på ett ställe där lukten är lättare att vädra ut. Ovan kan du se ett filmklipp där en bilverkstad får tjänstgöra som tillfällig festlokal.

Traditionen med rocka började i Västfjordarna. Precis som surströmmingen var det en regional tradition som senare spreds över landet.

I dag äter fyra av tio islänningar rocka dagen före julafton. Det är främst äldre och personer bosatta på landsbygden som håller liv i traditionen. Många äter rocka bara en gång om året, men i synnerhet bland äldre glesbygdsfiskare kan rätten stå på bordet oftare än så.

Rocka, skata på isländska, serveras i regel med lammfett, potatis och rågbröd. Ofta blandas detta till ett slags stuvning, skötustappa, som blir så fast i konsistensen att den går att skära med kniv. På senare år har det blivit allt mer populärt att skölja ned rockan med brennivín. Brännvinet är dock rätt mjäkigt i jämförelse med den förlamande smaksensationen som den första tuggan rocka har för munnen.

Det är dock främst lukten som är den jästa slätrockans signum. Att den bland oinvigda inte associeras till något ätbart fick 26 västislänningar bosatta i kanadensiska Gimli erfara dagen före julafton. Grétar Axelsson berättar i Morgunblaðið att en traditionell festkväll med rocka influgen från Västfjordarna. Men festens huvudnummer uteblev. Transportören utgick nämligen från att den kylda fisken förstörts under resan på grund av den fräna lukten:
"Det kom ingen rocka hit. Budfirman UPS sade att den hade förstörts på vägen och därför är den fast i ett lager i Winnipeg. De känner uppenbarligen inte till doften."
Här kan du läsa mer om traditionen att äta jäst rocka.

Hangikjöt självklart val för islänningar på juldagen

Hangikjöt, varmrökt lammkött, är huvudrätten för sju av tio islänningar på juldagen. Trots ohotad ställning som nummer ett tycks dess popularitet dock vara på väg nedåt. Kassler och kategorin övrig julmat vinner dock nya anhängare. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Få saker är så klassisk isländsk husmanskost som hangikjöt. Det varmrökta lammköttet serveras traditionellt med sås, potatis och gröna ärtor. Med åren har tillgången till färska eller frysta ärtor blivit betydligt bättre. Ändå propsar många traditionalister på att hangikjöt ska avnjutas tillsammans med konserverade ärtor från den inhemska tillverkaren Ora.

Hela 70,3 procent av islänningarna tänker i år äta hangikjöt på juldagen. Kassler hamnar på tallriken hos 8,5 procent och kalkon hos 3,6 procent.

Lammköttets popularitet tycks dock dala något. De senaste två åren har andelen hangikjötkonsumenter minskat med 2,4 procentenheter.

I stället blir kassler - som äts av hälften av islänningarna på julafton - också allt mer populärt på juldagen. Mest ökar dock kategorin övrigt. I år äter hela 17,6 procent av islänningarna mat som inte är typisk för juldagen, som fisk, vegetariskt, vilt, fågel, kyckling, fläsk eller nöt.

Här kan du läsa mer om juldagsmaten.

Dagens citat

"Frågan är därför väldigt enkel. Valet är: Vill vi gå med i EU eller inte. Om det kan vi ta ett beslut redan i dag. En av förutsättningarna för ansökan om EU-medlemskap var på sin tid att titta i paketet och se vad som fanns där. EU:s ministerråd har nu undanröjt allt tvivel om att varaktiga undantag för Island lika lite finns i EU:s ordbok som för andra stater. Vi kan dock säkert förhandla om tillfälliga undantag på vissa punkter. De som i ord säger sig vara emot EU men fortsatt ville vänta på att titta på julklapparna från Bryssel måste nu tänka om."

Jón Bjarnason, alltingsledamot för Gröna vänstern, i ett blogginlägg om Islands ansökan om EU-medlemskap.

måndag 24 december 2012

Dagens bonuscitat

"As the clock strikes midnight, the city erupts with fireworks and huge crowds gather around landmarks like the Hallgrímskirkja church, Perlan (The Pearl) and Landakotskirkja church for an extravaganza that aims to rival the northern lights. It's after midnight that the city's renowned nightlife swings into action, with bars and clubs blaring long into the New Year."

Huffington Post rankar Reykjavík som en av de bästa platserna för att fira nyårsafton.

En julhälsning från Jón Gnarr



Så här ser det ut när Reykjavíks borgmästare Jón Gnarr önskar kommunens anställda och invånare god jul och ett gott nytt år med många framtida framgångar för staden som han kallar "den snyggaste och tuffaste i hela världen". Förutom den vid det här laget välanvända apmasken och islandströjan med kommunvapnet fick även en docka föreställande Jón Gnarr, som han fick av en polskspråkig nyhetssajt, vara med under inspelningen.

Kassler favorit på det isländska julbordet

Kassler behåller platsen som islänningarnas favorit på julbordet. Rätten uppskattas framför allt bland yngre och personer bosatta utanför Reykjavíkområdet. Däremot väljer i år något färre islänningar att äta ripa och kalkon på julafton. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Kasslerns position som nummer ett på julafton är ohotad. Hela 52,1 procent av islänningarna tänker äta kassler till jul. Även 2010 och 2011, när MMR ställde samma fråga i en opinionsmätning, svarade drygt hälften att det var just kassler som skulle vara huvudrätt på julafton.

Kanske påverkar alltjämt finanskraschen julmenyerna. Dyrare mat, som ripa och kalkon, minskar i popularitet medan gris och lamm håller ställningarna. Lamm kommer i år att finnas på 11,3 procent av islänningarnas jultallrikar, 7,4 procent äter ripa, 7,2 procent kalkon och 5 procent gris.

Hela 17 procent uppger att de tänker äta något annat på julafton. I denna kategori, som är den som ökar mest, återfinns bland annat fisk, kyckling, vilt, vegetariskt och hangikjöt, varmrökt lammkött som inte räknas in bland övrigt lammkött.

Kasslerätarna finns i synnerhet bland yngre, låg- och medelinkomsttagare, personer bosatta på landsbygden och Framstegspartiets väljare. De som oftast ratar kasslern sympatiserar med Gröna vänstern eller Ljus framtid.

Höginkomsttagare mumsar oftare på ripa än andra grupper. Låginkomsttagare äter gärna lamm - en preferens de delar med personer som har fyllt 50 år och Gröna vänsterns väljare.

Den grupp som sticker ut mest är dock Ljus framtids sympatisörer. Här föredrar var tredje något ur kategorin övrigt som huvudrätt på julafton.

Här kan du läsa mer om islänningarnas matvanor på julafton.

Dagens citat

"If you take a long-term view of about 100 years or so, the history of northern Europe is that countries have become independent one after the other. ... Whether Scotland will follow that route is a decision for the Scots to take. ... But despite difficulties that we have all faced, the moral of the story of independence in the North Atlantic - from Norway, through Iceland and growing self rule in the Faroes and Greenland - is of course that the nations have fared quite well. ... Independence is not a disaster, but can be the road towards prosperity and a good society."

President Ólafur Ragnar Grímsson i BBC om sin syn på skotsk självständighet från Storbritannien.

söndag 23 december 2012

Julklappen till den som har allt: Monopoly Akureyri

För 9 900 isländska kronor erbjuder Nordic Games julklappen till den som har allt: Monopoly Akureyri. Det handlar alltså om en specialutgåva av det klassiska brädspelet som här utspelar sig på Akureyris gator. Det gäller bland annat att lägga beslag på den botaniska trädgården, kulturhuset Hof och Hlíðarfjall. Vinnaren är som vanligt i slutändan den som lyckas smälla upp flest inkomstbringande hotell på gatorna i stadens hjärta.

Rocka vanligast på jultallriken hos äldre islänningar

Fyra av tio islänningar äter rocka dagen före julafton. Men traditionen tycks vara på väg att avta. Maträtten är nämligen betydligt populärare bland äldre, medan yngre inte alls i samma utsträckning har fattat tycke för rocka. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Traditionen att äta rocka dagen före julafton sägs ha börjat i Västfjordarna, för att sedan sprida sig över landet. Den är dock betydligt starkare i glesbygden än i storstäderna. På landsbygden uppger 47,6 procent att rocka står på menyn den 23 december. För Reykjavíkområdet är motsvarande siffra bara 35,3 procent.

Att äta rocka är inte bara en sedvänja med geografisk spridning. Skillnaden är också stor mellan olika åldersgrupper. Hos personer mellan 18 och 29 år är det bara 23 procent som har rocka på menyn. Bland islänningar mellan 50 och 67 år är det däremot hela 56,5 procent som inte tänker gå miste om den traditionstyngda fiskrätten.

Hos 40,5 procent av islänningarna står rocka på matsedeln. De som ratar rockan bland befolkningen som helhet är 59,5 procent. Jämfört med förra året är det denna jul ytterligare 1,3 procentenheter som nobbar fisken.

Män och höginkomsttagare äter rocka i större utsträckning än andra grupper. Rockan har också fler anhängare bland regeringens än oppositionens väljare. De som främst tar ställning för rockan är dock Ljus framtids sympatisörer. Där väljer hela 48,2 procent rocka som dagens rätt.

Här kan du läsa mer om traditionen att äta rocka dagen före julafton.

-45 grader förutspås - nytt köldrekord väntar Island

Illustration: Veðurstofa Íslands
Är Island på väg mot ett nytt köldrekord? Mellandagarna väntas bli rejält kalla i landet - så kalla att en nästan hundraårig bottennotering kan utraderas. Om prognoserna från Veðurstofa Íslands håller i sig väntar nämligen temperaturer under -40 grader vid Mývatn. Så lågt har kvicksilvret aldrig tidigare sjunkit.

På morgonen den 21 januari 1918 läste Sigurður Kristjánsson på Grímsstaðir á Fjöllum som vanligt av sina två termometrar. Klockan åtta visade de -36 respektive -38 grader. Han anade att detta var ett historiskt ögonblick. I vanliga fall noterade Sigurður Kristjánsson temperaturer utan att använda decimaler. Men det närmaste dygnet jämförde han temperaturerna från de bägge termometrarna och fastslog lägstanoteringen till -38,9 grader. Detta justerades senare av danska meteorologer till -37,9 grader.

I dag bedöms detta som en korrekt uppskattning, även om det finns utrymme för några tiondelsgraders skillnad uppåt eller nedåt, berättar Veðurstofa Íslands.

I Möðrudalur, som liksom Grímsstaðir á Fjöllum ligger i höglandets utkanter, uppmättes vid två tillfällen samma dag -38 grader. Det danska väderinstitutet bokförde dock aldrig mätningar från väderstationer som inte registrerade lägstanoteringar. Sigurður i Möðrudalurs noteringar fördes därför aldrig in i böckerna, trots att det är troligt att det var minst lika kallt här som i Grímsstaðir á Fjöllum.

Januari 1918 är den kallaste månaden i Islands historia. På många andra platser i landet sattes köldrekord med temperaturer under -30 grader som står sig än i dag.

Sedan dess har temperaturen på Island aldrig sjunkit under -35 grader. Det var dock nära den 7 mars 1998, då -34,7 grader uppmättes vid Neslandatangi vid Mývatn. Kallast detta sekel var det den 23 december 2004 vid Setur söder om Hofsjökull, då temperaturen sjönk till -30,7 grader. Nästan lika kallt, -30,5 grader, var det i Möðrudalur den 25 januari 2002.

Men nu kan det alltså vara dags för nya köldrekord. Och om Veðurstofa Íslands prognoser håller i sig kommer rekorden att sättas med besked i mellandagarna. Under natten mot den 27 december väntas temperaturen vid Mývatn sjunka till -41 grader vid midnatt. Dygnet senare tros det bli ännu kallare, -45 grader.

Några prognoser för Grímsstaðir á Fjöllum och Möðrudalur finns ännu inte, utan enbart för Mývatn. Dessa tre platser ligger dock nästan som i en triangel på nordöstra Islands inland. Närheten till höglandet och avståndet till kusten gör att de är något av Islands köldhål. Akureyri får exempelvis nöja sig med förhållandevis blygsamma -20 grader.

Dagens citat

"At present, each country sets a voluntary quota on the amount of mackerel it will catch. But because the quotas are self-imposed and there is no limit on the collective catch, mackerel is being overfished.
That's not good for anyone. Yet instead of looking for a solution that grants everyone a fair share, certain EU states are blaming Iceland, demanding that it alone reduce its catch."

Fiskeminister Steingrímur J. Sigfússon i Wall Street Journal om makrillkriget mellan Island och Färöarna samt Norge och EU.

lördag 22 december 2012

Dagens bonuscitat

"Det finns så länge det inte råder något tvivel om att det är det officiella språket i landet kanske ingen särskild anledning till att i grundlagen fastslå isländska som Islands nationella språk, men det tycks nu under de senaste åren kunna ses tecken på att det inte är självklart att isländska är huvudspråket på Island."

Ari Páll Kristinsson, professor i isländska, i Morgunblaðið om förslaget att ta upp isländskans roll i samhället i förslaget till ny författning - läs mer här.

Islandströja duger inte alltid i alltinget

Lopapeysan, den traditionella islandströjan, är ett klädesplagg som kan bäras i princip när och var som helst. Den finns i garderoben från småbarn till presidenten. Och den är så klassisk att det ytterst sällan kan uppfattas som att den som bär islandströja klär ned sig.

Men i alltinget gäller speciella regler. Kraven på vårdad klädsel innebär i regel att män bär kostym medan kvinnor har något fler valmöjligheter. Islandströja är dock inte ett av dem.

Nyligen fick en trio alltingsledamöter av talmannen Ásta Ragnheiður Jóhannesdóttir veta att islandströjan inte var tillräckligt högtidlig för att bäras i parlamentet. Först tvingades socialdemokraten Oddný G. Harðardóttir byta kläder. Hon påpekade i sin tur att Självständighetspartiets Árni Johnsen och Gröna vänsterns Katrín Jakobsdóttir också bar islandströja - och även de tvingades att byta kläder.

För Katrín Jakobsdóttir var det lätt gjort eftersom hon hade en annan tröja under islandströjan. Árni Johnsen fick däremot ta bilen till tjänstebostaden i Reykjavík för att hämta en kavaj.

Attityden till islandströja i alltinget är dock långt ifrån konsekvent. Katrín Jakobsdóttir har tidigare tillåtits bära plagget i parlamentet - som på bilden ovan från den 28 mars 2011.

Plastgran vanligaste valet i isländska hem

Nio av tio islänningar har julgran i år. Men majoriteten av islänningarna föredrar plastgran framför riktig gran. Låginkomsttagare ratar oftare granen än höginkomsttagare. Och traditionen med gran är mer populär på landsbygden än i Reykjavíkområdet. Det visar en undersökning utförd av MMR.

I hela 90,8 procent av de isländska hushållen kommer det att finnas en gran under julen. Av dessa väljer 51,7 procent plastgran och 39,1 procent äkta gran. Granens popularitet tycks vara stabil. År 2010 uppgav 91,2 procent att de skulle ha gran, och förra året var siffran 90,6 procent.

Granen är dock inte lika populär i alla grupper. Den förekommer oftare hos äldre, höginkomsttagare och personer bosatta på landsbygden. Bland dem som i större utsträckning än andra väljer bort granen återfinns låginkomsttagare, Reykjavíkbor och yngre. Kvinnor har gran i hemmet något oftare än män.

MMR undersökte också attityderna till julgran efter partisympatier. Bara 2,8 procent av Framstegspartiets väljare - som är flest på landsbygden - nobbar gran, medan hela 14,9 procent av Ljus framtids sympatisörer - som återfinns i Reykjavíkområdet - ratar julgranen.

Men det finns också politiska skiljelinjer när det gäller vilken gran som hamnar i stugan. Hela 59,7 procent av Gröna vänsterns väljare skaffar en riktig gran. Samma preferens har 54,9 procent av Ljus framtids anhängare. Bland Framstegspartiets och Självständighetspartiets sympatisörer faller i stället valet på plastgran hos 59,6 respektive 57,7 procent. Även hos Socialdemokraternas väljare är plastgranen det vanligaste valet med 48 procent.

Här kan du läsa mer om islänningarnas attityder till julgran.

Dagens citat

"Det har varit så att jag har visat och marknadsfört den ganska mycket i USA och det har kommit rätt många erbjudanden i kölvattnet av det. Eftersom man känner till Contraband och gillar den och att den gick bra, men nu ser de en annan och allvarligare sida av mitt filmskapande. ... Ju längre som en isländsk film går, desto större möjligheter får andra isländska filmer."

Regissören Baltasar Kormákur i Vísir om att hans film Djúpið, The Deep, är en av nio som kan bli Oscarsnominerad till årets bästa utländska film.

Foto: Norden.org

fredag 21 december 2012

Jagade våldsman på rymmen - hittade fastfrusen häst

Helikoptern från kustbevakningen deltog i jakten på en 24-årig våldsman. Men hittade i stället en häst som frusit fast i en damm. Om inte besättningen hade upptäckt djuret hade det sannolikt mist livet. 24-åringen är dock fortfarande på rymmen från högsäkerhetsfängelset Litla-Hraun.

I måndags lyckades en 24-årig man rymma från Litla-Hraun, Islands största fängelse beläget utanför Eyrarbakki på sydkusten. I ett obevakat ögonblick ska han ha lyckats ta sig över stängslet. Vid vägskälet mellan Stokkseyri och Eyrarbakki har polisen hittat en luva tillhörande 24-åringen. Men där slutar spåren.

24-åringen dömdes i höstas till fem års fängelse för mordförsök sedan han gått till våldsam attack mot sin tidigare styvmor. Han bedöms som farlig och ett stort polisuppbåd har tillsammans med kustbevakning och räddningstjänst sökt efter honom. Jakten har hittills koncentrerats till trakten nära Litla-Hraun. Polisen har bland annat undersökt de många sommarstugeområden som finns bara några kilometer från fängelset.

I onsdags deltog även kustbevakningen, Landhelgisgæsla Íslands, i sökandet genom helikopter. Några spår efter den eftersökte 24-åringen påträffades visserligen inte, men besättningen kunde däremot rädda en häst som annars troligtvis hade gått mot en säker död. Den hittades nämligen fastfrusen stående i en damm.

Björn Brekkan Björnsson vid Landhelgisgæslan berättar i Morgunblaðið att upptäckten gjordes under en flygtur inte långt från anstalten:
"Vi höll på att leta där runt fängelset när vi fick syn på hästen där den stod mitt ute i en damm, och allt som fanns där var små dammar. Det var uppenbart att den var fastfrusen och att hovarna var fast i isen. ... Hästen hade förmodligen inte långt kvar att leva. Man såg varken dammen eller hästen från vägen och det gick faktiskt inte att se den utan att vara i hagen."
Besättningen tog kontakt med bonden som tillsammans med en medhjälpare lyckades bryta upp istäcket och rädda hästen. Den var nedkyld och orkade inte längre stå upp och lades i stallet under en filt. Efter att ha fått medicin av en veterinär verkar djuret dock vara på bättringsvägen, skriver Morgunblaðið.

Medielag stoppar Ryan Seacrest - talar inte isländska

Ryan Seacrest får inte presentera de populäraste låtarna i USA i isländsk radio. Så länge programledaren för American Top 40 varken talar isländska eller översätts till språket stoppar lagen utsändningen i Kaninn. Beslutet är ett av de första från den nyinstiftade isländska mediemyndigheten Fjölmiðlanefnd.

Den privatägda radiostationen Kaninn har en tydlig amerikansk profil. Denna förstärktes när kanalen började sända Ryan Seacrests presentation av den amerikanska topplistan. Men nu är det slut på sändningarna. Lagen säger nämligen att program som sänds i radio ska vara på isländska, och det är ett krav som Kaninn inte kan efterleva.

Kaninn skriver till Fjölmiðlanefnd att den med 15 minuters mellanrum skulle kunna lägga in förklaringar på vad som sägs i programmet. Detta anser myndigheten inte vara tillräckligt för att leva upp till lagens innebörd. Där framgår att program på främmande språk, i det här fallet engelska, ska textas, dubbas eller på annat sätt göras tillgängliga på isländska. Korta sammanfattningar av ett i övrigt engelskspråkigt program anses inte duga.

Att i radio löpande översätta Ryan Seacrest och hans intervjuer med popstjärnor skulle enligt Kaninn inte fungera. Därför har importprogrammet i nuläget försvunnit ur tablån. Kaninn slipper dock böter för lagbrottet så länge inte sändningarna återupptas på enbart engelska.

Programchefen Sigvaldi Kaldalóns säger till Fréttatíminn att han saknar förståelse för myndighetens beslut:
"Man sitter bara och skakar på huvudet. ... Lagen har stiftats för att värna det isländska språket och jag kan respektera det till fullo, men isländska barn börjar lära sig engelska vid åtta års ålder och det har blivit vårt andraspråk."
Sigvaldi Kaldalóns hoppas enligt Fréttatíminn att Fjölmiðlanefnd ska tänka om och riva upp beslutet. Så länge får den som vill lyssna på Ryan Seacrest i stället slå på tv:n och titta på American Idol, som är en - textad - succé även på Island.

Regeringen tvingas till ny reträtt om höjd hotellskatt

Regeringens budgetproposition för 2013 är i hamn. Underskottet på fyra miljarder isländska kronor är det lägsta sedan landet drabbades av finanskrisen. Men Gröna vänsterns Jón Bjarnason lade ned sin röst i protest mot att EU-bidrag ingår i budgeten. Samtidigt tvingas regeringen till ytterligare en reträtt i frågan om höjd hotellmoms. Skattehöjningen ska nu genomföras först till hösten.

Med 28 ja-röster mot 26 nedlagda röster klubbade alltinget i går regeringens budget för nästa år. Den rödgröna koalitionen räknar med ett underskott på fyra miljarder kronor i statskassan, vilket är det bästa utfallet sedan bankkraschen drabbade landet för fyra år sedan. I budgeten återfinns reformer som högre barnbidrag och längre föräldraledighet, men också många skattehöjningar. Livsmedel med högt sockerinnehåll och preventivmedel tillhör de varor som därför blir dyrare.

Finansminister Katrín Júlíusdóttir beskrev i alltingets talarstol i går budgeten som ett led i den ekonomiska återhämtningen med siktet inställt på att förbättra livsvillkoren för medborgarna i landet och skapa fler arbetstillfällen. Näringsgrensminister Steingrímur J. Sigfússon lyfte fram att statsfinanserna nästa år nästan väntas vara i jämvikt.

Från den borgerliga oppositionen var kritiken hård. Regeringen anklagades för överdriven optimism och prognoser vars enda syftet var att se bra ut inför vårens alltingsval. I själva verket, hävdade både företrädare för Framstegspartiet och Självständighetspartiet, skulle underskottet bli betydligt större och regeringen gjorde sig därmed skyldig till verklighetsförfalskning.

Socialdemokraten Mörður Árnason efterlyste en budgetmotion från Självständighetspartiet och undrade hur oppositionens planer för Island såg ut. Ordföranden Bjarni Benediktsson svarade att partiets politik går ut på att minska bördan för företag och hushåll, och att väljarna får ta ställning till den linjen i nästa val.

Både Róbert Marshall och Guðmundur Steingrímsson, som nu bägge representerar Ljus framtid, röstade ja till budgeten. Övriga ledamöter tillhörande oppositionspartierna lade ned sina röster. Även Gröna vänsterns Jón Bjarnason avstod från att rösta. Han motiverade ställningstagandet med att han inte kunde acceptera en budget där Island använder sig av bidragspengar från EU.

Jón Bjarnasons agerande innebär att han fortsätter att glida bort från regeringen och närmast bedriver oppositionspolitik gentemot den koalition hans eget parti ingår i. När Atli Gíslason, Lilja Mósesdóttir och Ásmundur Einar Daðason hösten 2010 lade ned sina röster var det enligt Socialdemokraterna synonymt med att de övergett regeringen. Senare begärde också alla tre utträde ur Gröna vänstern. Jón Bjarnason lär knappast lämna partiet eftersom han anser att han i själva verket är en av få ledamöter som faktiskt förespråkar den politik som återfinns i partiprogrammet.

Samtidigt tvingas regeringen åter till reträtt i frågan om höjd moms för hotellövernattningar. Katrín Júlíusdóttir avsåg först att från den 1 maj nästa år höja momsen från 7 till 25,5 procent. Efter hård kritik från branschen och insikten om att det saknades majoritet för förslaget i alltinget landade höjningen i stället på 14 procent. Nu backar hon ytterligare och skjuter upp införandet av den nya momssatsen till den 1 september nästa år.

Turistbranschen kritiserade både höjningen och tidsutrymmet. Momsen skulle inte bara äventyra de investeringar som gjorts i turistnäringen under de senaste åren. Eftersom höjningen dessutom aviserades med så kort varsel skulle företagen själva behöva stå för momsen. Då kontrakt med researrangörer ofta görs upp långt i förväg kunde de inte i efterhand höja priserna och därmed bryta ingångna avtal.

Kritiken är inte längre lika massiv, men förslaget är fortfarande extremt impopulärt i branschen. Samtidigt har regeringen pekat på att den momssänkning som gjordes för fem år sedan, då skattesatsen halverades från 14 till 7 procent, inte alls kom kunderna till godo. I stället stoppade branschen pengarna i egen ficka.

Här kan du läsa mer om hotellskatten.

Dagens citat

"Detta var ett ganska litet rör, bara precis tillräckligt stort för att den skulle kunna tränga sig igenom. ... Men detta är den enda vägen som den kan ha använt, om den inte har hoppat över vägen som i Free Willy."

Björg Björgvinsdóttir i Vísir om den späckhuggare som hon hittade strandad i ett litet grunt vattendrag på andra sidan landsvägen och havet mellan Rif och Ólafsvík.

torsdag 20 december 2012

Steingrímur J. Sigfússon och lammköttet

Ibland förefaller alltinget vara en bananrepublik med ledamöter som gör sitt yttersta för att undvika konstruktiv debatt och ömsesidig respekt. Ofta är det humorn som då och då lyckas bryta skyttegravspolitiken i det anrika vuxendagiset. En av parlamentets mest uppskattade är Steingrímur J. Sigfússon.

Steingrímur J. Sigfússon är en av alltingets verkliga veteraner. Han har suttit i parlamentet sedan 1983 och allt annat än ett återval i vår vore en sensation. Gröna vänsterns politik är långt ifrån uppskattad i alla läger - marknadsfientlig och protektionistisk är två vanliga omdömen från motståndarsidan - men partiledaren Steingrímur J. Sigfússon bär ändå med sig respekt i många läger.

Ett av skälen till populariteten är förmodligen hans humor. I ett interpellationssvar till Ásmundur Einar Daðason, ledamot för Framstegspartiet men som tidigare representerade Gröna vänstern i alltinget, tittar den fram. Frågan gäller hur regeringen hanterar importen av lammkött från Nya Zeeland. Steingrímur J. Sigfússon skriver bland annat att köttet kommer att märkas i enlighet med isländsk lag men att myndigheterna förlitar sig på de tester av köttet som görs i andra länder.

Ásmundur Einar Daðason undrar också var det importerade lammköttet kommer att säljas. Steingrímur J. Sigfússon svarar:
"Näringsgrens- och innovationsministern är inte i position att ange var sådant kött skulle säljas, men förväntar sig att det blir i butiker."
Här kan du läsa mer om Steingrímur J. Sigfússon.

Kaniner fortsätter sprida sig över södra Island

Kaninen fortsätter att sprida sig över sydvästra Island. En större koloni har nu bildats öster om Selfoss. Där äter de vad de kan hitta på gårdarna - och gnager sig ofta in i hörullar avsedda för boskap. Ofta både äter och bor kaninerna i höet, rapporterar Vísir.

De första tamkaninerna smet från fångenskapen redan under 1800-talet, men det är först under de senaste årtiondena som ett stabilt bestånd av förvildade tamkaniner har uppstått. De första kolonierna uppstod i Reykjavík under 1970-talet och bestod av kaniner som antingen rymt eller släppts ut av sina ägare.

Det allt mildare klimatet har gjort att de kunnat föröka sig och i allt större utsträckning överleva vintrarna. På sina håll i Reykjavíkområdet är det också vanligt att människor regelbundet matar kaninerna. Dessutom har de få naturliga fiender. Det rör sig främst om fjällräv och rovfåglar, men även mink.

Kaninen är ett omstritt djur. Det finns utbredda farhågor för att kaniner ska förstöra känslig växtlighet. När zoologen Ævar Petersen tidigare i år gick ut och sade att kaninen nu var så etablerad att den borde betraktas som en del av Islands fauna kontrade snabbt Náttúrufræðistofnun Íslands, myndigheten han arbetar för, med att den alltjämt måste ses som ett skadedjur.

Kaninen fortsätter att breda ut sig över sydvästra Island. Det senaste året har ett stort antal kaniner dykt upp på landsbygden strax öster om Selfoss. Många bönder klagar enligt Vísir på skador som orsakats av kaniner. Vissa har försökt fånga kaniner med hjälp av hundar eller fällor, men hittills utan framgång.

I stället för att gräva egna hålor utnyttjar många kaniner de många rämnorna i lavalandskapet. Dessa ger ofta också ett utmärkt skydd mot rovdjur. Andra bosätter sig i hörullar avsedda för böndernas boskap. Kaninerna tuggar sig igenom plasten och kan därefter både sova och äta av rullarna.

För många bönder var årets höskörd mager. När kaninerna gnager sig in i rullarna börjar höet att ruttna och blir snart obrukbart som foder. Varje förstörd rulle kostar bonden 12 000 isländska kronor.

Här kan du läsa mer om kaninens utbredning på Island.