
När Björk Eiðsdóttir 1997 döpte sin dotter Blær Bjarkardóttir hade varken hon eller prästen kontrollerat om namnet var tillåtet. När prästen efter ceremonin upptäckte att Blær bara var godkänt för pojkar var det för sent. Björk Eiðsdóttir ville inte byta namn.
Därför är den i dag 15-åriga Blær Bjarkardóttir en av de drygt hundra isländska kvinnor som i folkbokföringen bär namnet Stúlka ('flicka'). Detta namn ges rutinmässigt av myndigheterna när de av något skäl inte fått in det namn som föräldrarna är skyldiga att ge sitt barn inom sex månader från födseln.
Björk Eiðsdóttir är den första som tar strid med staten i domstol för att få en namntvist prövad. Hon har stämt inrikesminister Ögmundur Jónasson med kravet att dottern Blær Bjarkardóttir får heta just så.
Substantivet Blær ('vindpust, nyans, atmosfär') är visserligen maskulinum, men det var ändå en slump att det registrerades som pojknamn. År 1991 infördes Mannanafnaskrá, en förteckning över alla tillåtna för- och mellannamn. När listan skapades gick myndigheterna igenom alla namn på då levande islänningar.
Blær ansågs då för sällsynt för att platsa. Baldur Sigurðsson, docent i isländska vid Háskóli Íslands och tidigare ledamot av beslutandenämnden Mannanafnanefnd, berättar för RÚV att det då fanns en kvinna och tre eller fyra män med namnet Blær. Namnet togs då inte upp på listan. Så skedde först några år senare när en man fick namnet godkänt.
Namnlagen säger att pojkar ska ha pojknamn och att flickor ska ha flicknamn. Den bestämmelsen har av Mannanafnanefnd hittills tolkats som att ett namn som är godkänt för flickor inte kan vara godkänt för pojkar och vice versa. Därför har Blær Bjarkardóttir aldrig haft någon chans.
Trausti Fannar Valsson, lektor i juridik vid Háskóli Íslands och ledamot av Mannanafnanefnd, öppnar nu för en ny tolkning av lagen. Han säger till RÚV att det skulle kunna gå att se på Blær som två olika namn, och som kan skapa sig den hävd som kan ge plats på mannanafnaskrá var för sig:
"Teoretiskt är det inte uteslutet. Det handlar lite om den hävd som det aktuella namnet har, hur tydligt ett kön är bundet till namnet och så vidare, men jag är faktiskt jurist och skulle hellre rikta de funderingarna till språkvetare. Men teoretiskt vore det allmänt sett inte omöjligt att namn som har vunnit sig hävd eller är erkända i språket som kvinnonamn eller mansnamn då inte ska ges till det andra könet."Rättegången inleds i Héraðsdómur Reykjavíkur den 21 januari. En dom i målet är att vänta inom fyra veckor. Oavsett utgången lär den överklagas - det är nämligen troligt att den kan bli prejudicerande.
Här kan du läsa mer om turerna kring namnet Blær.