torsdag 28 februari 2013

Silltruten årets första isländska flyttfågel

Silltruten har som årets första flyttfågel kommit till Island från vintervistelsen i södra och östra Europa samt Västafrika. Återvändare som står näst på tur är svanar och grågäss. Den sista flyttfågeln som brukar anlända på vårkanten är brednäbbad simsnäppa.

Vid den här tiden börjar vårtecknen att rada upp sig. Ljungpiparen och lunnefågeln är kanske de mest klassiska, men på Grímsey brukar det första säkra tecknet på att våren är i antågande noteras redan i slutet på januari. Då brukar nämligen årets första sjuryggar fångas. Sjuryggen leker under vintern och våren och söker sig då till grundare vatten. Och den gör det när solen börjar att stiga på himlen.

Silltruten har enligt Fuglar.is observerats i Sandgerði och Seltjarnarnes på sydvästra Island. Arten övervintrar i södra och östra Europa samt i västra Afrika. Den brukar vara den första flyttfågeln som anländer till Island på våren.

I år sågs de första silltrutarna den 22 februari. Det var något senare än förra året, då de första observationerna gjordes redan den 10 februari. Det var i sin tur den tidigaste ankomsten på tio år.

Sillabben har också anlänt. Näst på tur står svanar och grågäss. Den sista flyttfågeln som återvänder till Island brukar vara brednäbbad simsnäppa, skriver Morgunblaðið.

Här kan du läsa mer om vårtecken.

Isländskt rekordträd över 25 meter högt

För första gången i Islands historia har ett träd blivit högre än 25 meter. Rekordträdet är en sitkagran i skogen just utanför Kirkjubæjarklaustur på södra Island. I samma skog finns många träd över 20 meter. Om sitkagranarna fortsätter att växa i samma fart kommer det inte att dröja många år innan de passerar 30 meter. Det skriver Skógrækt ríkisins i ett pressmeddelande.

Det finns ett par skämt som färska Islandsresenärer ofta får höra. Ett är att Blå lagunen är ett sätt att desinficera turister. Ett annat är att fråga vad den som går vilse i en isländsk skog bör göra. Svaret är förstås att ställa sig upp.

Men utanför Kirkjubæjarklaustur på sydkusten finns annat än knotiga björkar som kämpar för att nå upp till midjehöjd. I början av 1940-talet satte lokalbefolkning omkring 60 000 björkplantor i de backar och slänter som omger delar av samhället. År 1949 planterades så sitkagran, som därmed fick ett visst skydd av björken.

Skogen är i privat ägo men den statliga myndigheten Skógrækt ríkisins utövar sedan 1964 tillsyn på den. Skogvaktaren Hreinn Óskarsson gav sig nyligen ut för att mäta sitkagranarna - och kunde konstatera att de sannolikt är de högsta träd som någonsin vuxit i landet.

Den högsta sitkagranen är 25,2 meter hög. En mängd granar har passerat 20 meter och ytterligare några stycken ligger omkring 24 meter. Granarna växer fortfarande och myndighetens bedömning är att de inom de 10 till 15 närmaste åren kommer att bli högre än 30 meter.

Granarna i skogen vid Kirkjubæjarklaustur är inte bara höga. Många av dem har också en rejäl stam. Det bredaste trädet har i brösthöjd en diameter på 65 centimeter. Detta träd är 23,7 meter högt och växer alltjämt både på höjden och bredden.

Island tros vid tiden för koloniseringen av landet ha haft många och stora skogar längs med kusterna och en bit in i inlandet. Avverkning och djurhållning gjorde dock att skogbeståndet nästan försvann helt och hållet. Samtidigt svalnade klimatet vilket gjorde att förhållandena för återväxt försämrades.

I dag täcks allt större delar av Island av skog. Skog planteras främst för att motverka erosion. Att temperaturerna nu stiger gör det lättare för skogen att få fäste.

Här kan du läsa mer om skogens utbredning på Island.

Isländsk köttskandal: Köttpaj helt utan kött i butikerna

Köttpajens fyllning ska innehålla 30 procent nötkött. Men när Matvælastofnun undersökte pajen från Gæðakokkar visade det sig att den inte innehöll ett enda gram kött av något slag. Samma företag har också producerat köttbullar som bara innehåller lamm men enligt innehållsdeklarationen även ska innehålla nöt. Det senare är ett misstag som företaget medger. Men hur köttpajen blivit köttfri kan Gæðakokkar inte svara på.

I kölvattnet av den europeiska köttskandalen, där hästkött upptäckts i ett stort antal produkter, köpte myndigheten Matvælastofnun på sig 16 slumpvis utvalda inhemska köttprodukter i olika livsmedelsbutiker. Syftet var att undersöka om även islandshästar blivit lasagnehästar och fått ersätta nötkött. Men samtliga produkter var enligt ett pressmeddelande fria från hästkött.

Men även det övriga köttinnehållet i produkterna analyserades av labbet. Och där visade det sig enligt ett pressmeddelande att Gæðakokkar i Borgarnes producerat en köttpaj som inte innehåller ett enda gram kött - trots att nötkött enligt innehållsdeklarationen ska utgöra 30 procent av pajens fyllning.

Köttpajen består till hälften av deg och till hälften av fyllning. Fyllningen ska enligt varudeklarationen bestå av 40 procent vatten, 30 procent nötkött, tomatpuré, grönsaker, sojaprotein, buljong och diverse kryddor. Vad som använts i stället för kött är oklart, men möjligen kan det vara sojaprotein som har gett kunderna upplevelsen av att pajen innehållit kött.

Magnús Níelsson, en av Gæðakokkars ägare, säger i Morgunblaðið att han inte kan förklara hur köttpajen plötsligt visat sig vara köttfri. Men han tror inte att han har blivit lurad av leverantören SS, Sláturfélag Suðurlands. Han förnekar att företaget medvetet ska ha uteslutit nötköttet:
"Jag står bara här och kliar mig i huvudet eftersom det inte kan inträffa att någon produkt som inte innehåller det som ingår i receptet kommer ut på marknaden. ... Detta är inte grossister som lurar mig."
Han ifrågasätter i Vísir Matvælastofnuns undersökningar och antyder att de inte skötts korrekt, men myndigheten säger att all provtagning och analysarbete gått rätt till. Vid tveksamheter har testerna upprepats. Magnús Nielsson säger dock till RÚV att det kan ha förekommit misstag i produktionen och att tillsynen kan ha brustit, men att detta i så fall beror på slarv.

Däremot medger Magnús Níelsson i Morgunblaðið misstag med de italienska lammköttbullar som sålts på Kostur i Kópavogur. I innehållsförteckningen anges att de innehåller nötkött, men sedan en tid tillbaka har den ingrediensen försvunnit:
"Det är bara vårdslöshet från min sida. Vi hade mager nötfärs ihop med lammfärsen för att få ned fetthalten. Så lyckades vi köpa bättre lammfärs och då skippade vi nötfärsen. Det är helt riktigt att det inte finns i denna produktion. Det är ett fullständigt klanteri från min sida."
Både köttpajerna, som sålts på Kostur, Krónan och Nettó, och lammköttbullarna har dragits in från butikerna. Jóhannes Gunnarsson, ordförande för konsumentorganisationen Neytendasamtökin, är i Morgunblaðið mycket kritisk till vad han uppfattar som ett försök att lura kunderna:
"Detta är naturligtvis varubedrägeri och inget annat och ska behandlas som sådant. Jag undrar om det borde bli hårdare straff för sådant för att förhindra att sådant sker. ... På bemärkelsedagar slår vi oss för bröstet eftersom de inhemska matvarorna är så goda. Men vi får nästan årligen någon skandal som gäller matvaror. Så slutar det med att konsumenter slutar att lita på varorna. Jag undrar: Är det verkligen vad producenterna vill?"
Av de 16 testade varorna levde ingen helt och hållet upp till lagens krav vad gäller märkning. När en stor granskning gjordes av Matvælastofnun 2011 visade det sig att 16 procent av produkterna hade brister i innehållsförteckningen. Samtliga ingredienser hade nämligen inte deklarerats på förpackningarna.

Ett mindre antal köttprodukter tillverkade utanför Island har återkallats från butikerna efter misstankar om att de kan innehålla hästkött. Ikeas svenska köttbullar är inte en av dem. De tillverkas nämligen av Norðlenska i Húsavík.

Här kan du läsa mer om exporten av isländskt hästkött.

Dagens citat

"When we faced the co-called Icesave dispute in which the Governments of the United Kingdom and the Netherlands, supported by all EU governments and others, demanded that the ordinary people of Iceland – fishermen, farmers, teachers, nurses – should shoulder through their taxes the debts of a failed private bank – we had to choose between the financial interests as they were presented by the established leadership of Europe and the democratic will of the Icelandic nation and decided to allow democracy to prevail."

President Ólafur Ragnar Grímsson ger sin syn på Icesave-tvisten vid ett tal inför OECD-ambassadörer i Paris.

onsdag 27 februari 2013

Nikotinfritt snus förbjuds i isländska skolor

Nikotinfritt snus förbjuds i skolor, idrottsanläggningar och aktivitetshus i kommunen Árborg. Kommunen befarar att de tobaksfria varorna kan leda till att ungdomar provar riktig tobak. Den produkt som föräldrarna uppmanas ha uppsikt över är svenska Kickup. Till skillnad från vad ungdomarna ibland tror har den enligt kommunen en allt annat än positiv inverkan på hälsan.

Efter nyår började Kickup och Onico att importeras till Island. Försäljningen tog fart sedan alltinget släppt kravet på att tobaksliknande produkter som varken innehåller tobak eller nikotin ska distribueras genom ÁTVR, som hanterar handeln med alkohol och tobak. Nu går det att köpa nikotinfritt snus i många dagligvarubutiker.

I kommunen Árborg på sydvästra Island har ungdomar som besöker skolor, idrottsanläggningar och aktivitetshus förbjudits att använda nikotinfritt snus av märket Kickup. Kommunen skriver i ett brev som skickats till elevernas föräldrar att det på skolgården finns många missuppfattningar om det tobaksfria snuset. Det marknadsförs som något hälsosamt, energigivande och uppiggande, men i själva verket hävdar kommunen att koffeinet som finns i varan kan vara skadligt.

Kommunen anser dessutom att det nikotinfria snuset öppnar dörren för att använda tobak. Eftersom de olika varianterna konsumeras på samma sätt finns det enligt kommunen en risk för att Kickup och liknande produkter avdramatiserar steget till att börja använda tobak.

Selfoss är huvudort i Árborg. Andra tätorter i kommunen, som därmed också omfattas av förbudet, är Eyrarbakki och Stokkseyri.

Försökte ta sig till Landmannalaugar - jeep sjönk i å



I en stor jeep tog de chansen att nå fram till Landmannalaugar mitt i vintern. Men vid sista vadstället tog det stopp. Bilen stannade mitt i den för årstiden ovanligt djupa och strömma ån, motorn stoppade och vattnet började att strömma in genom fönstren. De fem resenärerna kunde rädda sig upp på taket och kunde efter nästan två timmar räddas av en helikopter från kustbevakningen. Jeepen står dock kvar i ån. Polisen utreder nu om chauffören gjort sig skyldig till brott.

Januari var ovanligt varm på Island, och de för årstiden ovanligt milda temperaturerna på upp till 15 grader har fortsatt även i februari. De senaste dagarna har plusgraderna satt igång en omfattande snösmältning som tillsammans med riklig nederbörd lett till att vattenståndet på många håll är betydligt högre än normalt. På sina håll har smältvatten sköljt över vägar och myndigheterna har varnat för höga flöden.

Alla höglandsvägar är dock stängda, men landsvägen är fri från snö och is ända fram till Hrauneyjar. Och därifrån är det bara ett par mil till Landmannalaugar på höglandet.

Vägen till Landmannalaugar brukar öppna i juni och vara framkomlig en bit in i september. Under gynnsamma förhållanden går det att ta sig fram till Landmannalaugar med vanlig personbil. Det brukar visserligen inte vara tillåtet med hyrbil, men den som väljer rätt väg fram och tillbaka slipper alla vadställen utom ett och kan därmed ta sig nästan hela vägen till Landmannalaugar utan att riskera att köra fast.

Med en jeep med däck på 44 tum är färden till Landmannalaugar inget problem under sommaren. I måndags bestämde sig fem personer, en isländsk chaufför från researrangören Extreme Iceland och fyra brittiska turister, för att försöka. Vägen är blöt, täckt av snömodd och lerig vilket gör att körningen tar tid. Men de kom nästan ända fram.

Vid lilla Námskvísl precis innan parkeringsplatsen vid Landmannalaugar körde besökarna ned i vattnet utan att kontrollera djupet. I vanliga fall är ån inget som helst problem för en jeep, men de senaste dagarnas värme har fått vattenståndet att stiga snabbt och gjort ån betydligt strömmare än vanligt. Jeepen fick motorstopp och fastnade i ån. Vatten började att sippra in genom fönsterrutorna. De fem resenärerna hade inget annat val än att klättra upp på taket och vänta på räddning.

Klockan 17.08 ringde resenärerna nödnumret 112. Fyra räddningsstyrkor ryckte ut med jeep och snöskoter. Eftersom det skulle ta lång tid för dem att hinna fram inkallades i stället en helikopter från kustbevakningen. Den lyfte 17.35 och var framme 18.46. Tolv minuter senare hade resenärerna plockats upp från bilens tak.

Resenärerna fördes enligt ett pressmeddelande till sjukhus i Reykjavík för kontroll. Ingen av dem hade dock ådragit sig några skador, men en person hade hunnit bli ganska nedkyld efter att ha fått en hel del smältvatten över sig. Samtliga fick lämna sjukhuset efter att ha fått upp kroppsvärmen.

Landsbjörg uppger i ett uttalande att det inte var långt ifrån att det kunde ha gått riktigt illa för resenärerna. Vattennivån hade klättrat en bra bit över fönsterrutorna och närmade sig taket. Hade helikoptern varit en halvtimme senare hade de strandsatta tvingats att hoppa från taket och försöka simma i säkerhet.

Att dra loss jeepen ur Námskvísl, där den fastnat rejält, bedömdes inte vara lätt gjort under de rådande omständigheterna. Den fick därför stå kvar i ån. Räddningsstyrkorna som var på väg med jeep och snöskoter vände sedan beskedet kom att de nödställda undsatts av helikopter.

Polisen i Hvolsvöllur utreder nu om chauffören gjort sig skyldig till brott. Själv säger han till Vísir att det var ett misstag som gjorde att han körde ned i Námskvísl. I själva verket hade han bestämt sig för att vända eftersom han skulle ha sett att ån var för ström och djup, men han förväxlade backen och ettan och hann köra någon meter framåt och fastnade därmed på botten.

Jeepturen arrangerades av Extreme Iceland. Polisen uppger för RÚV att det inte är första gången som researrangören hamnar i liknande situationer på det isländska höglandet. Extreme Iceland anordnar turer till Landmannalaugar året runt.

Ovan kan du se hur det gick till när de fem strandsatta räddades genom att firas upp från biltaket från helikopter.

Nya katastrofsiffror för Bjarni Benediktsson

Bjarni Benediktsson är Islands minst betrodda toppolitiker. Bara 14,6 procent av väljarkåren har förtroende för Självständighetspartiets ledare. Populärast i landet är presidenten Ólafur Ragnar Grímsson. Hela 58,6 procent säger sig ha förtroende för statschefen. Det visar en opinionsmätning utförd av MMR.

Ólafur Ragnar Grímsson fortsätter att rida på en popularitetsvåg efter Icesave-domen. Rekordhöga 58,6 procent har förtroende för presidenten. Det är den starkaste noteringen för hans del under de senaste fyra åren. Bara 24 procent anger att de har litet eller inget förtroende för Ólafur Ragnar Grímsson. Det innebär att han är den minst misstrodda inom dagens politiska elit.

För Bjarni Benediktssons del fortsätter däremot opinionsundersökningarna att leverera dystra siffror. Han är alltjämt den enda toppolitikern i landet som får lägre betyg än statsminister Jóhanna Sigurðardóttir. Bara 14,6 procent säger sig ha förtroende för Bjarni Benediktsson, medan hela 65,9 procent saknar förtroende för honom. Det är de i särklass sämsta siffrorna i hela mätningen. Att Självständighetspartiet i opinionen däremot ligger stabilt över 30 procent understryker ordförandens utsatta position.

Hanna Birna Kristjánsdóttir, Självständighetspartiets toppnamn i Reykjavík, åtnjuter ett helt annat förtroende hos väljarna. Av de tillfrågade säger sig 47,1 procent ha stort eller ganska stort förtroende för henne. Det gör henne till den populäraste partipolitikern i landet. Högre popularitetssiffror har bara Ólafur Ragnar Grímsson.

Nästan lika respekterad är Gröna vänsterns Katrín Jakobsdóttir. Med 44,4 procent är hon den i särklass mest omtyckta politikern som representerar något av regeringspartierna.

Därefter följer Reykjavíks borgmästare Jón Gnarr, där 30,6 procent av väljarna säger sig ha förtroende för Bästa partiets ledare. Motsvarande siffra för Framstegspartiets Sigmundur Davíð Gunnlaugsson är 28,2 procent. Socialdemokraternas ledare Árni Páll Árnason får 25,1 procent, Gröna vänsterns Steingrímur J. Sigfússon 23,4 procent, Ljus framtids Guðmundur Steingrímsson 21,8 procent, Rörelsens Birgitta Jónsdóttir 18,8 procent och Jóhanna Sigurðardóttir 17,9 procent. I botten återfinns alltså Bjarni Benediktsson.

Opinionsinstitutet MMR ställde senast samma fråga för ett år sedan. De som har ökat mest i popularitet under det gångna året är Ólafur Ragnar Grímsson, Jón Gnarr, Sigmundur Davíð Gunnlaugsson och Guðmundur Steingrímsson. Bjarni Benediktsson är den enda som har tappat förtroendekapital sedan den förra mätningen.

Bjarni Benediktsson kan åtminstone glädja sig åt hyggliga siffror från de egna väljarna, 50,6 procent. De är dock långt ifrån Hanna Birna Kristjánsdóttirs 84,6 procent.

Han får dock de i särklass lägsta betygen från de övriga partiernas sympatisörer. Inte en enda av Gröna vänsterns väljare säger sig ha förtroende för Bjarni Benediktsson, motsvarande siffra för Ljus framtid är 1,3 procent, Socialdemokraterna 5,6 procent och Framstegspartiet 13,2 procent.

Värt att notera är att Árni Páll Árnason åtnjuter betydligt större förtroende i de socialdemokratiska leden än Jóhanna Sigurðardóttir, 82,7 procent respektive 67,4 procent. Inom Gröna vänstern är situationen densamma. Arvtagaren Katrín Jakobsdóttir får 86,1 procent - den högsta enskilda noteringen i hela undersökningen - mot Steingrímur J. Sigfússons 77,6 procent.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Dagens citat

"Det är som att det inte går in i skallen på researrangörerna i Reykjavík att det är öppet på vintern någonstans på landsbygden. Researrangörerna i Reykjavík försöker att hålla människorna där under vintern. Det råder stor okunnighet vad gäller kommunikationer. Folk vill inte tro att det finns en buss som går till Hólmavík fyra gånger i veckan året runt. Människor har ringt mig och frågat hur de tar sig hit."

Sigurður Atlason, som äger häxkonstmuseet i Hólmavík, hävdar i Bæjarins Besta att researrangörer saknar kunskap om vad Island har att erbjuda utanför Reykjavík under lågsäsongen.

tisdag 26 februari 2013

Journalist: Ingen riktig debatt om EU-frågan på Island



Någon riktig debatt om EU-frågan existerar inte på Island. Det hävdar den Brysselbaserade journalisten Þorfinnur Ómarsson i en intervju. Han tror heller inte att den isländska flaggan kommer att vaja utanför Europaparlamentet inom överskådlig tid. Dessutom finns en stor osäkerhet kring vad som händer med förhandlingarna efter valet. Parlamentarikern Cristian Dan Preda är mer optimistisk och säger att EU kan lära mycket av Islands fiskeförvaltning. Ovan ser du ett inslag om Islands förhandlingar om EU-medlemskap från parlamentets egen tv-kanal.

Journalist: Jón Ásgeir försöker pressa enskilda reportrar

Jón Ásgeir Jóhannesson är dömd för skattebrott, står åtalad för ekonomisk brottslighet och inblandad i flera härvor som utreds av åklagare. Samtidigt har han fått ett nytt toppjobb inom mediekoncernen 365. Dessa kopplingar är inte bara negativa för mediernas trovärdighet. Dessutom försöker Jón Ásgeir Jóhannesson genom osmakliga påtryckningar att påverka vad som rapporteras om honom i de egna medierna. Det hävdar Magnús Halldórsson, journalist inom 365-koncernen, i ett debattinlägg som snabbt fick enorm uppmärksamhet och spridning.

I 365-koncernen ingår dagstidningen Fréttablaðið, tv-kanalen Stöð 2, webbplatsen Vísir och radiostationen Bylgjan. Jón Ásgeir Jóhannesson utsågs nyligen till utvecklingsansvarig för hela koncernen. Hans fru, Ingibjörg Pálmadóttir, kontrollerar samtidigt 90 procent av aktierna i bolaget.

Jón Ásgeir Jóhannesson är en synnerligen omstridd affärsman. Han har fällts för skattebrott, står åtalad för ekonomisk brottslighet och är inblandad i ytterligare härvor av misstänkt brottslighet med koppling till finanskrisen. Vid flera tidigare tillfällen har han anklagats för att utnyttja sin position till att försöka påverka rapporteringen om sig själv i de egna medierna eller för att försöka bli av med anställda som besvärar honom.

DV avslöjade till exempel tidigare att Jón Ásgeir Jóhannesson hösten 2009 försökte få en nyanställd journalist sparkad från Fréttablaðið. Jón Ásgeir Jóhannesson hade nyligen i en intervju berättat om vilka tillgångar han förlorat i bankkraschen. Journalisten tyckte synd om honom och startade därför på Facebook en insamling åt honom. Målet var att få ihop 312 miljarder isländska kronor, slutnotan för Jón Ásgeir Jóhannessons detaljhandelsimperium Baugurs konkurs.

Jón Ásgeir Jóhannesson uppskattade inte omtanken. I stället vände han sig till chefredaktören Jón Kaldal och vd:n Ari Edwald med kravet på att journalisten skulle få sparken. Ari Edwald instämde i kravet medan Jón Kaldal visserligen ansåg att journalistens beteende kunde betraktas som mindre lämpligt, men att det inte på något sätt utgjorde skäl för uppsägning. Jón Kaldal lyckades få behålla journalisten. Själv fick han i stället sparken några månader senare.

Nu är det Magnús Halldórsson, nyhetschef för Stöð 2:s ekonomiavdelning, som hamnat i blåsväder. I en artikel i Vísir skriver han att det är olämpligt att Jón Ásgeir Jóhannesson får ett nytt toppjobb inom koncernen samtidigt som han är dömd för och misstänks för ekonomisk brottslighet. Det förhållandet gör att publiken med viss rätt kan ifrågasätta om rapporteringen om Jón Ásgeir Jóhannessons affärer är objektiv:
"Detta är respektlöshet inför det som har all betydelse i journalistiskt arbete, den redaktionella trovärdigheten. Medier är inte som många andra sektorer när det gäller detta. Det vore enkelt att göra nytta för företaget och dess anställda genom att ta beslutet att Jón Ásgeir inte kommer nära jobb för företaget medan ovissheten om han är en stor manschettbrottsling eller inte avgörs i domstolar. Det är ingen liten sak. Den ovissheten föreligger sannerligen, enligt åtal och pågående utredningar, och den är olämplig för trovärdigheten i den nyhetsrapportering som journalister utövar nu i en historisk tid där uppgörelser med de exempellösa händelserna hösten 2008 och åren däromkring står som högst. Den är också värst för läsare, lyssnare och tittare. De tvivlar på nyhetsrapporteringens hederlighet på grund av Jón Ásgeir och hans kopplingar till ägarskapet."
Magnús Halldórsson skriver vidare att Jón Ásgeir Jóhannesson vid flera tillfällen ska ha försökt pressa journalister när det gäller rapporteringen om hans egna affärer. Påtryckningarna sägs ha varit "osmakliga" och ska ha gått ut på att försöka få Jón Ásgeir Jóhannesson att framstå i god dager.

Påtryckningarna har bestått i att Jón Ásgeir Jóhannesson vänt sig till ledningen med klagomål på enskilda journalister. Trots att inga felaktigheter förekommit i rapporteringen har han använt sina kontakter i företagets topp för att komma åt enskilda anställda. Detta tycks enligt Magnús Halldórsson ha varit så vanligt att Jón Ásgeir Jóhannesson aldrig tyckts fundera på lämpligheten i detta.

Artikeln fick ett starkt gensvar. Ett stort antal kollegor inom 365-koncernen har enligt Magnús Halldórsson gillat, delat eller kommenterat artikeln. Många ska också ha haft liknande upplevelser av Jón Ásgeir Jóhannesson, uppger DV.

Ólafur Stephensen, chefredaktör för Fréttablaðið, sade i Bylgjan att "en hederlig journalist som Magnús inte pratar strunt" och att han själv vid flera tillfällen utsatts för påtryckningar av Jón Ásgeir Jóhannesson. Han ska då ha hört av sig till redaktionen för att klaga på hur nyheter gällande honom själv presenterats och försökt påverka detta. Ólafur Stephensen ska då ha lutat sig mot koncernens etiska regler som säger att det inte ska tas särskild hänsyn till missnöje från ägare eller närstående i tidningens rapportering.

Vd:n Ari Edwald har en annan åsikt. I Morgunblaðið säger han att Magnús Halldórsson dels går för långt i sin kritik och utanför sitt ansvarsområde, dels att han borde ha framfört kritiken internt i stället för genom en artikel. I DV ställer sig Ari Edwald frågande till Magnús Halldórssons agerande och anklagar honom för att hålla på med billiga felaktigheter och undanflykter. De gånger Jón Ásgeir Jóhannesson haft synpunkter på rapporteringen har dessa varit motiverade. Det har enligt Ari Edwald då handlat om att Jón Ásgeir Jóhannesson inte fått möjlighet att kommentera publiceringarna.

Jón Ásgeir Jóhannesson säger i DV att han inte får någon särbehandling på grund av sin position inom koncernen. Han ska heller aldrig försökt stoppa eller dra tillbaka någon publicering:
"Jag har dock vid några tillfällen anmärkt mot nyheter som publicerats i 365-medier om jag har ansett att det farits med osanning och att företagets etiska regler brutits. Jag anser mig ha rätt till det precis som andra som det rapporteras om i företagets medier varje gång. Detta gäller även andra medier - där har jag haft liknande anmärkningar. Det som har kommit fram i dag och i går genom Ólafur och Magnús är att någon nyhet som har gällt mig eller mitt aldrig har ändrats eller dragits tillbaka. Det är huvudsaken."
Att försöka belägga någon journalist med munkavle är enligt Jón Ásgeir Jóhannesson inte aktuellt. Däremot är han i DV mycket kritisk till Magnús Halldórsson och säger att det enda syftet med artikeln är "att förstöra för företaget och dess anställda. Ett sådant tillvägagångssätt är i bästa fall skamligt."

Här kan du läsa mer om Jón Ásgeir Jóhannesson.

Rekordökning för export av isländskt hästkött

Produktionen av hästkött nästan fördubblades under förra året. Och exporten till utlandet närmare trefaldigades. Det största intresset för hästkött finns i Ryssland, Schweiz, Frankrike och Italien. Förklaringen till att allt fler isländska hästar går till slakt är att det är dyrt att hålla dem som riddjur. Däremot är det ytterst få som föder upp hästar på Island med syftet att de ska bli köttdjur.

Hästkött var ett givet inslag i dieten under tiden för koloniseringen av Island. Men när landet kristnades år 1 000 var hästköttet ett av skälen till att religionen inledningsvis hade svårt att få fäste bland invånarna. Asatron hade inga invändningar mot att häst var en del av kosten, men kyrkan ogillade traditionen eftersom den var starkt förknippad hedendom.

Så småningom tilläts islänningarna fortsätta äta häst. Det handlade dock snarast om ett tyst accepterande. Inom kyrkan har det alltid setts som ett oskick att äta hästkött.

I dag svarar hästköttet en ytterst begränsad del av hästkonsumtionen. Nöt, fläsk, lamm och kyckling säljs i helt andra kvantiteter. Men hästkött finns i regel i butikerna och serveras också på många restauranger.

Förra året ökade produktionen av hästkött dramatiskt - från 878 ton år 2011 till 1 500 ton under 2012. Både den inhemska och utländska marknaden ökade, men exporten trefaldigades nästan. Totalt gick 875,6 ton hästkött på export jämfört med 311,7 ton under 2011, uppger Fréttablaðið.

Intresset för isländskt hästkött är störst i Ryssland, Frankrike, Italien och Schweiz. Kött från föl säljs däremot i större utsträckning på den inhemska marknaden.

Hulda Geirsdóttir vid hästuppfödarnas förening Félag hrossabænda säger i Fréttablaðið att förklaringen till att fler hästar går till slakt är att det är dyrt att hålla djur. Köttet blir därför en viktig sidoinkomst för bönder som föder upp ridhästar. Bara ett fåtal avlar hästar som köttdjur. För detta krävs det stora flockar och stora arealer för att hålla nere foderkostnaderna:
"Just nu är exempelvis efterfrågan stor efter att slakta eftersom det är dyrt att hålla hästar. Det kan också vara en betydande väntan på att få hästar slaktade, men marknaden finns. ... Om man jämför detta med andra näringsgrenar inom jordbruket så får man inget ut av att föda upp hästar för köttproduktion. Man håller inte på med det för att kunna leva på det."
På Island finns i dag närmare 80 000 hästar. Den genomsnittliga islandshästen väger närmare 400 kilo. De går i regel utomhus hela året. Utanför Island finns cirka 150 000 islandshästar.

Dagens citat

"År 2000 upptäckte en forskare att nålen på en seismograf vid vulkanen Hekla börjat röra sig. Tecknen påminde om hur det sett ut vid det senaste utbrottet 1991. Så han ringde civilförsvaret och luftfartsmyndigheten, och på radionyheterna klockan 18.00 sändes en varning om att ett utbrott väntades inom 20 minuter. Klockan 18:19 kom mycket riktigt den första explosionen!"

Erik Sturkell, professor i tillämpad geofysik vid Göteborgs universitet, i GU-Journalen om sitt arbete på Island.

måndag 25 februari 2013

Jón Gnarr och Ég var einu sinni nörd



År 1999 turnerade Jón Gnarr med ståupp-föreställningen Ég var einu sinni nörd. Han skämtar om omöjliga hantverkare, flygrädsla, Akureyri, födelsedagar, inomhusfotboll och sin egen uppväxt. En av kvällarna på Loftkastalinn i Reykjavík filmades och gavs ut på video och senare på dvd. Ovan kan du se föreställningen.

Gröna vänstern vill fullfölja Islands EU-förhandlingar

Island ska inom begränsade tidsramar slutföra förhandlingarna om EU-medlemskap. Därefter ska folket avgöra om Island ska gå med i unionen eller inte. Det något överraskande beslutet fattades vid Gröna vänsterns landsmöte i Reykjavík i helgen. Mindre överraskande var att Katrín Jakobsdóttir valdes till ny partiledare efter Steingrímur J. Sigfússon. Ny vice ordförande blev Björn Valur Gíslason.

Med 98,4 procent av rösterna valdes Katrín Jakobsdóttir i helgen till ny ledare för Gröna vänstern. Hon efterträder Steingrímur J. Sigfússon som basat över partiet ända sedan det grundades 1999. Katrín Jakobsdóttir har varit vice ordförande sedan 2003. Någon motkandidat fanns inte.

I sitt installationstal förespråkade Katrín Jakobsdóttir ett näringsliv som växer på hållbar grund. Även om de fyra senaste åren varit svåra - hon mindes bland annat att hon fick kritik för att hon inför förra valet utlovade sänkt köpkraft och högre skatter - har utvecklingen vänt och Island är på väg att resa sig ur krisen. Trots att ekonomin återhämtar sig har det politiska klimatet inte förbättrats:
"Kraschen förde med sig svårigheter och minskande tilltro till samhället och dess institutioner. Efter kraschen har vackra löften om debattkulturen inte infriats. Skyttegravskriget inom politiken har lyckats att ytterligare minska förtroendet för politiker. Därför tycker jag att det är viktigt att säga att jag inte ser på någon som arbetar inom politiken på Island som min fiende. Prioriteringarna är sannerligen olika och jag är djupt oense med vissa politiker som jag dock uppskattar mycket. Vi blir förmodligen aldrig överens om vad som är bäst för Island, men samtidigt anser jag att det vore bättre för samhället om människor inte alltid spelade på denna stora ovänskapen inför medierna. Politik på Island är ofta som ett lekprogram där frågor kring vilka det kanske hade kunnats nå enighet blåses upp som tvistefrågor eftersom det passar, och alltingsledamöter som man mycket väl känner som de artigaste och hövligaste människor ses aldrig i medierna annat än som rasande och fräsande. Så är det naturligtvis över hela världen, men problemet är att det isländska folket har tappat intresset för denna lek och lever sig inte in i teatern och jag måste medge att jag förstår det mycket väl. Vi har alla mycket bättre saker att göra av vår tid."
Alltingsledamoten Björn Valur Gíslason valdes till vice ordförande med 57 procent av rösterna. Daníel Haukur Arnarsson, som sitter i styrelsen för partiets ungdomsförbund, fick 22 procent och bonden Þorsteinn Bergsson 21 procent. Sóley Tómasdóttir och Hildur Traustadóttir fick nytt förtroende som sekreterare respektive kassör.

Gröna vänstern förnyade under landsmötet ställningstagandet att Island bör stå utanför EU. Men något överraskande fick förslaget om att förhandlingarna om EU-medlemskap ska slutföras majoritet, 83 röster mot 72. Den förlorande sidan ville att förhandlingarna skulle fortsätta först efter ett ja i en folkomröstning. Partiet vill dock se en snäv tidsgräns för förhandlingarna, sannolikt ett år efter valet, för att slutföra processen.

Inrikesminister Ögmundur Jónasson argumenterade i debatten för att Gröna vänstern med alla medel skulle signalera att isländskt EU-medlemskap är uteslutet. Alltingsledamoten Árni Þór Sigurðsson och Katrín Jakobsdóttir hävdade att det demokratiskt riktiga vore att låta folket avgöra förhandlingarnas framtid. Katrín Jakobsdóttir lovade dock att respektera landsmötets beslut. Miljöminister Svandís Svavarsdóttir, Björn Valur Gíslason och Sóley Tómasdóttir ansåg däremot att förhandlingarna nått så långt att de borde fullföljas.

Gröna vänstern förefaller ha fattat ett pragmatiskt beslut om EU-förhandlingarna. I linje med detta fälldes också ungdomsförbundets förslag om att inte ingå i ett regeringssamarbete med Självständighetspartiet. Om Gröna vänstern inte ska förlora makten efter valet behöver partiet hålla alla dörrar öppna.

Huvudspåret är en fortsatt koalition med Socialdemokraterna. Tillsammans med Ljus framtid är det inte uteslutet att de rödgröna på nytt skulle kunna nå majoritet. Men både Ljus framtid och Socialdemokraterna driver linjen om att förhandlingarna om EU-medlemskap ska fullföljas. Ett motsatt ultimatum från Gröna vänstern, som i dagsläget är det svagaste av de tre partierna i opinionen, vore synonymt med att säga nej till regeringsmakten.

Tillsammans med Självständighetspartiet skulle EU-frågan bli lättare att hantera. Få av Gröna vänsterns väljare skulle beklaga att ansökan om medlemskap drogs tillbaka - i synnerhet om det skulle ske efter en folkomröstning.

Här kan du läsa mer om Gröna vänstern.

Självständighetspartiet vill dra tillbaka Islands EU-ansökan

Islands förhandlingar om EU-medlemskap ska avbrytas och inte återupptas förrän en majoritet av islänningarna ger sitt stöd för fortsatta förhandlingar i en folkomröstning. Det beslutade Självständighetspartiet under helgens landsmöte i Reykjavík. Bjarni Benediktsson fick förnyat förtroende som ordförande - men fick samtidigt nya bevis på hans svaga ställning inom partiet. Hanna Birna Kristjánsdóttir valdes till vice ordförande.

Bjarni Benediktsson är ständigt ifrågasatt som Självständighetspartiets ordförande. Ändå valdes han i helgen till partiledare för ett femte år. Segermarginalen var visserligen bred - hela 78,9 procent lade sin röst på Bjarni Benediktsson - men sättet han vann på var allt annat än övertygande.

Den enda motkandidaten var pastor Halldór Gunnarsson, som fick 1,6 procent av rösterna. Han uppmanade i sin tur delegaterna att inte lägga sin röst på honom själv, utan i stället att rösta på Hanna Birna Kristjánsdóttir, som trots att hon deklarerat att hon inte stod till förfogande fick 18,8 procent. Turerna kring ordförandevalet visar att det finns ett stort missnöje med Bjarni Benediktsson och att han sannolikt hade förlorat mot Hanna Birna Kristjánsdóttir om hon hade utmanat honom.

Hanna Birna Kristjánsdóttir, partiets toppnamn i Reykjavík, var den enda som kandiderade till uppdraget som vice ordförande. Hon fick 95 procent av landsmötets röster. I sitt tal beskrev hon Självständighetspartiet som landets ledande demokratiska drivkraft samtidigt som hon riktade hård kritik mot i synnerhet uppstickarpartierna Ljus framtid och Bästa partiet:
"Självständighetspartiet är ett riktigt demokratiskt parti. 20 000 människor över hela landet deltog i att ta fram partiets kandidatlistor till det kommande alltingsvalet. 20 000 människor - fundera på det - drygt hälften mer än alla de som deltog i att ta fram kandidatlistor för alla andra politiska partier. Drygt hälften fler än sammanlagt för alla andra partier.
Ändå tillåter sig dessa politiska partier att säga sig vara demokratins särskilda budbärare. Detta blir aldrig, aldrig övertygande samtidigt som ledare som Steingrímur J. Sigfússon får mindre än 200 röster i ett provval i en valkrets på 40 000 personer.
Och det är inte heller övertygande när ledaren för det nyaste demokratipartiet, Ljus framtid, lät handplocka sig själv vid ett glest besökt cellmöte där mycket få - men underhållande - bekanta och vänner till honom satt tillsammans. Jag vet inte hur många som kom dit i Star Wars-dräkter, men i kommunfullmäktige låter de åtminstone ofta som om de kom från en helt annan planet."
Alltingsledamoten Kristján Þór Júlíusson omvaldes till andre vice ordförande med 58,6 procent av rösterna. Utmanaren, Hveragerðis kommunchef Aldís Hafsteinsdóttir, fick 41,2 procent.

Landsmötet beslutade att Självständighetspartiet ska verka för att Islands förhandlingar om EU-medlemskap stoppas. De ska bara återupptas om det finns en majoritet i en folkomröstning för att förhandla. Ett förslag om att förhandlingarna skulle fullföljas fälldes av en bred majoritet av delegaterna.

Beslutet innebär att partiet nu driver EU-motståndet hårdare än tidigare. Vid det föregående landsmötet klubbades en resolution om att förhandlingarna skulle frysas och återupptas efter majoritetsbeslut i en folkomröstning. Nu kommer Självständighetspartiet att agera för att stoppa processen helt och hållet.

En akut uppgift är enligt Självständighetspartiet att avskaffa kapitalkontrollerna. Med fortsatta valutarestriktioner kommer den isländska exportindustrin inte att kunna konkurrera på lika villkor med utländska företag. En krona omgiven av dagens restriktioner kan inte vara Islands framtidsvaluta. Partiet ska utvärdera vilka alternativ som finns i valutafrågan - inklusive att ensidigt uppta ett annat lands valuta.

I resolutionen om näringsliv och ekonomi vill partiet även underlätta för skuldsatta hushåll genom att sänka skatter. Om Självständighetspartiet hamnar i regeringsställning ska samtliga skattehöjningar som genomförts av den rödgröna regeringen prövas. Partiet vill också slå vakt om välfärden och garantera att alla invånare har tillgång till samhällsservice. Dessutom ska 18-åringar få köpa alkohol.

En anmärkningsvärd formulering som först fick majoritet var att alla isländska lagar skulle stiftas på grundval av den kristna tron. Just denna passage blev sedan föremål för en egen omröstning, och då drogs kravet tillbaka. Formuleringen hann väcka omfattande debatt på nätet. Vissa undrade bland annat om det i så fall blivit dags att byta namn på partihögkvarteret Valhöll, Valhall.

Här kan du läsa mer om Självständighetspartiet.

Dagens citat

"Detta var som en inbjudan till en godisbutik där ingen får dåliga tänder. ... Bjarni tänker sänka skatten för företag, sänka skatterna generellt, det var hans uppfattning att han vill öka resurserna till hälsovården genom att bland annat höja lönen för läkare, så tänker han minska skulderna för dem som har en skuldbörda efter bankkraschen på grund av bostadsköp, och utöver det lovade han att avskaffa neddragningar inom pensionssystemet och höja pensionerna för äldre människor. ... Jag antar att detta var ett av de dyraste tal som en politiker har hållit. Sådana trollformler går tyvärr inte ihop med verkligheten."

Utrikesminister Össur Skarphéðinsson i DV om Bjarni Benediktssons tal under Självständighetspartiets landsmöte.

söndag 24 februari 2013

Dagens bonuscitat

"Undantag beviljades för några småbåtar som landar i Gjögur, och fångsten kördes så till Norðurfjörður och vägdes där. Vår hamn är först och främst hamnen i Norðurfjörður."

Oddný Þórðardóttir, kommunchef i Árneshreppur, i Bæjarins Besta om hur det kom sig att 13 ton bottenfisk landades i Gjögur trots att hela kommunens fångst få 457 ton registrerades i Norðurfjörður.

Skickade kort och koder tillsammans - konton länsades

Landsbanki skickade betalkort och koder som skulle till Reykhólar i samma försändelse. Någon kom över och öppnade paketet - och tog sig till en bankomat för att tömma korten. Kortinnehavarna fick inget veta. Nu får Landsbanki kritik för agerandet, skriver DV.

Det senaste året har det i många mindre samhällen utvecklats ett kompakt missnöje med Landsbanki. Anledningen är att banken trots stora vinster stängt många glesbygdskontor för att minska kostnaderna. I Reykhólar i södra Västfjordarna har Landsbanki trots många uppmaningar aldrig haft något kontor. Och den bankomat som invånarna efterlyst har heller aldrig blivit verklighet.

En annan sak som väcker irritation i Västfjordarna är nedläggningen av postens sortering i Ísafjörður. Alla brev som postas i regionen skickas nu till Reykjavík för sortering. Under vintern, när framkomligheten kan vara begränsad, leder det ofta till att det kan ta flera dagar att komma fram för ett brev som ska från en adress till en närliggande adress. För att slippa risken för förseningar har i stället många företagare börjat leverera posten på egen hand.

Nyligen fick invånarna i Reykhólar vatten på sin kvarn när både posten och Landsbanki var inblandade i ett missöde. Ett paket med färska betalkort och koder skulle från Patreksfjörður i Västfjordarna till Reykhólar. Det betyder att försändelsen måste ta omvägen över Reykjavík. I huvudstaden fick någon upp ögonen för innehållet, lade beslag på kort och koder och begav sig till en bankomat för att tömma kontona. Trots att flera konton länsades fick innehavarna inget veta.

Jón Atli Játvarðarson var en av de bankkunder som fick det nya betalkortet stulet. I DV ifrågasätter han Landsbankis syn på kundernas säkerhet:
"Jag tycker att det är helt otroligt att de skickar pin-koderna med korten."
Landsbanki medger enligt DV att det var ett misstag att skicka kort och koder i samma försändelse. Någon bankomat, bankkontor eller andra postrutiner kan invånarna i Reykhólar däremot inte räkna med.

Här kan du läsa mer om Landsbankis nedläggningar av glesbygdskontor.

Nypremiär för båtresa från Norðurfjörður till Hornstrandir

I sommar blir det åter möjligt att ta båten från Norðurfjörður till Hornstrandir. Bakom initiativet står Arinbjörn Bernharðsson, som driver gästhem, stugor och campingplats under namnet Urðartindur i Norðurfjörður i Västfjordarna. Syftet med att återuppta trafiken är att locka fler turister till regionen.

Under många år seglade Reimar Vilmundarson från Norðurfjörður i Árneshreppur till Hornstrandir. Trafiken gjorde det möjligt att ta båten till en hamn på östra sidan, vandra över nationalparken och sedan fortsätta västerut med en båt till Ísafjörður. Många valde också att bli avsläppta någonstans på vägen för att vandra i några dagar och sedan återvända samma väg tillbaka.

Men efter en sommar med dåligt väder och sviktande intresse bestämde sig Reimar Vilmundarsson för att upphöra med trafiken. Förra året låg trafiken mellan Norðurfjörður och Hornstrandir nere.

I sommar blir det nypremiär för båtturerna. Bakom initiativet står Arinbjörn Bernharðsson. Han har under de senaste fyra åren satsat rejält på turismen i denna avlägsna del av Island. Urðartindur omfattar nu stugor, gästhem och campingplats i Norðurfjörður. Han öppnar i mitten av maj och stänger en bit in i september.

En båt har köpts in för att användas för seglingarna. Arinbjörn Bernharðsson säger i Bæjarins Besta att han räknar med att trafiken blir ett lyft för hela kommunen:
"Detta blir första gången som vi erbjuder dessa seglingar och det är helt klart att detta kommer att öka all aktivitet i Árneshreppur vad gäller handel, tjänster och boende."
Tanken är att båten inte enbart ska användas för att skeppa turister till Hornstrandir. Arinbjörn Bernharðsson berättar i Bæjarins Besta att det även finns planer för kortare båtturer i området:
"Här finns också så mycket historia, och vi har tänkt att börja med historiska seglingar och resor runt Trékyllisvík och Norðurfjörður. Här går det att berätta landnamshistorier, historier om häxbränningar och andra folksagor."
Här kan du läsa mer om turismen i Árneshreppur.

Dagens citat

"Om ministern syftar på folkomröstningen i höstas där knappt 49 procent av medborgarna deltog - och där 64,2 procent sade sig vara för grundlagsrådets förslag - så är det helt fel att tala om att folkviljan i frågan har visat sig. Detta är en liten minoritet av röstberättigade människor. Hur i hela friden kan valet visa folkviljan när hälften av väljarna struntar i det?"

Sigurður Lindal, professor emeritus i juridik, i Morgunblaðið om näringsgrensminister Steingrímur J. Sigfússons syn på utgången i folkomröstningen om en ny grundlag.

lördag 23 februari 2013

Dagens bonuscitat

"Man skulle kunna säga att detta bara är en viss excentricitet och vidskepelse. ... Vi ville bara inte vara där. ... När detta kom upp var jag inte beredd att sitta på den trettonde våningen."

Þorsteinn Már Baldvinsson, vd för fiskejätten Samherji, i Fréttablaðið om att företagets kontor i Reykjavík befinner sig på en våning som är skyltad som den fjortonde men i själva verket är den trettonde.

Skivbolaget Kimi Records i konkurs

Kimi Records går i graven. Det isländska skivbolaget går i konkurs efter flera svaga år. Men ägaren Baldvin Esra Einarsson hoppas på att så småningom kunna återuppväcka etiketten som bland annat har gett ut artister som Hjaltalín och Retro Stefson.

Sex år efter starten läggs Kimi Records ned. Bolaget Afkimi, som har svarat för distribution och utgivning, går i konkurs. Trots att ägaren Baldvin Esra Einarsson mot slutet bantade verksamheten lyckades han inte få företaget att gå runt. Han säger i Fréttablaðið att skivbolaget aldrig dragit in några större pengar:
"Om man ser detta från företags- och driftsmässiga hänsyn har jag aldrig haft någon vinstverksamhet. ... Det var en period där det gick bra med några skivor, men som helhet har verksamheten aldrig varit genialisk. Detta var, om man ser på det så, på lång sikt oundvikligt trots att man har försökt göra vad man kan."
Kimi Records bästsäljare blev Hjaltalíns debut Sleepdrunk Seasons, som sålde i omkring 8 000 exemplar. Andra band som gett ut skivor på bolaget är bland annat Prinspóló, Retro Stefson och Reykjavík! Artisterna har gjort upp om utgivning utgåva för utgåva och ersatts efter hur skivorna har sålt. Det innebär att ingen sitter fast med ett kontrakt med det nu konkursade bolaget.

Baldvin Esra Einarsson säger i Fréttablaðið att han sörjer nedläggningen. Men han hyser ändå förhoppningar om att någon gång kunna återuppväcka etiketten Kimi Records:
"Det är inte många som bryr sig om utkantspopgenren på Island. Det är en stor förlust av Afkimi för som sådant har företaget genom åren gjort mycket gott."

Isländsk värmebölja över hela landet i januari

Sällan har det varit så varmt i januari som detta år. I hela landet låg temperaturerna långt över genomsnittet. Varmast var det som vanligt på Surtsey med en medeltemperatur på 5,2 grader. Den högsta enskilda temperaturen, 14,2 grader, noterades i Skjaldþingsstaðir i Vopnafjörður den 5 januari. Det visar statistik från Veðurstofa Íslands.

Januari bjöd visserligen inte på några rekord, men i stora delar av landet är det nödvändigt att bläddra långt tillbaka i historieböckerna för att hitta en lika varm inledning av året. I Reykjavík var det den varmaste januarimånaden sedan 1987, i Hveravellir och Höfn den varmaste sedan 1973.

Surtsey, Islands sydligaste utpost, var som vanligt varmast för årstiden. Under januari var medeltemperaturen 5,2 grader. Kallast var det i Sandbúðir, -4,2 grader, och i befolkade områden i Svartárkot, -2,2 grader. Där noterades den 31 januari också månadens lägsta temperatur i bebyggelse, -17,9 grader. Kallare var det bara vid Brúarjökull den 14 januari, -18,2 grader. Den högsta temperaturen, 14,2 grader, uppmättes den 5 januari i Skjaldþingsstaðir i Vopnafjörður.

I Reykjavík var medeltemperaturen 2,7 grader (plus 3,3 grader över medelvärdet för perioden 1961 till 1990), i Stykkishólmur 2,2 grader (+3,5), Bolungarvík 1,8 (+3,0), Akureyri 1,0 (+3,2), Egilsstaðir 1,6 (+4,0), Dalatangi 3,2 (+2,9), Teigarhorn 2,9 (+3,2), Höfn 3,4, Kirkjubæjarklaustur 2,5 (+2,9), Stórhöfði på Hemön 4,1 (+2,8), Hveravellir -2,2 (+4,0) och Árnes 1,9 (+4,0).

Med en nederbörd på 119,5 millimeter föll ovanligt mycket snö och regn i Reykjavík. I Höfn och på Stórhöfði var det ännu blötare, 207,6 respektive 289,7 millimeter, vilket nästan motsvarade en dubblering av den genomsnittliga nederbörden. I Stykkishólmur och Akureyri var januari däremot något torrare än vanligt.

I Reykjavík noterades under januari 12,6 soltimmar, vilket är nio under snittet. I Akureyri var motsvarande siffra 7,2 soltimmar, vilket är normalt för årstiden.

Här kan du läsa mer om vädret på Island.

Dagens citat

"Introducing censorship without compromising freedom of expression and speech is like trying to mix oil and water: it is impossible. I know my fellow MPs can often turn strange and dangerous laws into reality, but this won't be one of them."

Birgitta Jónsdóttir, alltingsledamot för Rörelsen, skriver i The Guardian att inrikesminister Ögmundur Jónassons förslag till nätporrförbud har små möjligheter att få majoritet i parlamentet.

fredag 22 februari 2013

Skyrproduktion flyttas från Akureyri till Selfoss

Tillverkningen av KEA:s skyr flyttar från Akureyri i norr till Selfoss i söder. Men varumärket blir detsamma trots att produkten tappar den sista kopplingen till regionen och Kaupfélag Eyfirðinga. Mejeriet i Akureyri får i stället ta hand om produktion av färskost, cheesecake, risgrynsgröt och minimåltider, berättar Akureyri Vikublað.

År 1886 grundades KEA, Kaupfélag Eyfirðinga med säte i Akureyri. Kooperativet var under en period norra Islands största arbetsgivare. KEA ägnade sig åt handel, fiske, slakt och mejeriverksamhet. I dag är KEA ett investmentbolag som inte längre tar hand om någon mjölk. Varumärket KEA har ändå levt kvar, och förknippas med skyr som anses lite mer traditionell och genuin än Skyr.is.

Nu försvinner ytterligare något av traditionen. Under våren flyttas nämligen produktionen av skyr under varumärket KEA till Selfoss. Flytten gäller samtliga smaksatta sorter. Produktionen av naturell skyr blir dock kvar i Akureyri, rapporterar Akureyri Vikublað.

Mejeriet i Akureyri, som nu ingår i mejerijätten MS, har den senaste tiden fått ta hand om annan produktion som tidigare ägde rum på mejerier i söder. Det gäller bland annat färskost, cheesecake, risgrynsgöt, rismål och minimåltider. Omflyttningen är ett led i MS strävan att samla all produktion av en viss grupp av varor på ett ställe.

Här kan du läsa mer om mejeriet i Selfoss.

Självständighetspartiet: Kronan inte Islands framtidsvaluta

En krona omgiven av kapitalkontroller är inte Islands framtidsvaluta. I stället bör restriktionerna avvecklas så snart som möjligt samtidigt som Island ensidigt tar upp en annan valuta. De bästa alternativen är den amerikanska och den kanadensiska dollarn. Så ser Självständighetspartiet på framtidens penningpolitik i ett utkast till resolution till det pågående landsmötet i Reykjavík.

Självständighetspartiet fortsätter att vara en bestämd röst mot isländskt EU-medlemskap. I samband med landsmötet tar delegaterna ställning till en resolution som säger att Island ska fortsätta att stå utanför unionen, och att partiet ska verka för att ansökan dras tillbaka och att förhandlingarna om medlemskap inte återupptas förrän en sådan linje fått stöd av en majoritet vid en folkomröstning.

Innan finanskrisen drabbade Island fanns det en betydande minoritet inom Självständighetspartiet som förespråkade EU-medlemskap. Efter de senaste årens dispyter - i synnerhet EU:s agerande i Icesave-tvisten - har denna grupp marginaliserats. Men samtidigt som intresset för unionen minskat har inte intresset för en ny valuta, som varit EU:s främsta lockbete, avtagit på något sätt.

Självständighetspartiet anser, enligt ett utkast till en resolution som landsmötets delegater får ta ställning till, att dagens valutasituation är allt annat än önskvärd. Kapitalkontrollerna utgör stora hinder både för isländska företag att konkurrera på internationella marknader och för möjligheterna att locka investeringar till landet. Därför är det en prioriterad fråga att så snart som möjligt börja lätta på restriktionerna för att så småningom riva upp dem helt och hållet.

Island har nu levt med kapitalkontroller i drygt fyra år. Samtidigt som Självständighetspartiet menar att detta är ohållbart är en flytande krona inte heller något bra alternativ. En stabil valuta är nödvändig för att ge näringslivet goda förutsättningar att utvecklas och ge hushållen en chans till lägre räntor och inflation.

En annan fördel med att skrota kronan är ökad valfrihet och minskad osäkerhet. Oavsett vilken valuta som skulle bli Islands skulle det ge företagen möjligheter att handla och redovisa i valfri valuta. Företagen skulle alltså kunna anpassa sig efter sina marknadsområden och därmed bli mer konkurrenskraftiga.

EU och EMU är inget alternativ för Självständighetspartiet. I stället föreslås i utkastet att Island ensidigt tar upp en annan valuta. De valutor som är aktuella är den amerikanska och kanadensiska dollarn, den norska kronan, det brittiska pundet och euron.

Självständighetspartiets huvudspår är den amerikanska eller kanadensiska dollarn. Bägge anses vara stabila och partiets bedömning är att inget av länderna skulle motsätta sig att Island började använda deras valuta. För- och nackdelar med dessa två valutor bör enligt utkastet undersökas särskilt noga. Särskilt intressant är den kanadensiska regeringens inställning till något slags samarbete om dollarn.

En ny valuta är dock inte högsta prioritet. Först måste Island enligt utkastet uppnå ekonomisk stabilitet och balanserade budgetar. Självständighetspartiet hävdar alltså inte att kronan måste skrotas omedelbart. Däremot poängteras det i förslaget till resolution att det är viktigt att inleda en debatt om valutafrågan för att kunna agera när de ekonomiska omständigheterna gör det möjligt.

Partiledaren Bjarni Benediktsson sade i sitt öppningstal att kronan kommer att vara Islands valuta inom överskådlig framtid. Han betonade att näringslivet måste återuppbyggas med kronan som redskap. Ett skifte kan ske först när ekonomisk stabilitet råder - annars är riskerna med ett byte av valuta för stora. Det gör att det kommer att dröja. Däremot argumenterade även Bjarni Benediktsson för att så snart som möjligt börja lätta på kapitalkontrollerna.

Självständighetspartiet väljer också ny ledarduo i helgen. Eftersom Hanna Birna Kristjánsdóttir bara kandiderar till vice ordförande sitter Bjarni Benediktsson säkert på partiledarposten. Halldór Gunnarsson är hittills den enda motkandidaten som anmält sig.

Här kan du läsa mer om helgens landsmöte.

Þór Saari drar tillbaka misstroendeförklaring

I ett knappt dygn hotades Jóhanna Sigurðardóttirs regering av en misstroendeförklaring. Sedan valde Rörelsens Þór Saari att dra tillbaka förslaget - men bara för att det innehöll en felaktig formalitet. Han säger sig vara redo att på nytt väcka misstroende mot den rödgröna koalitionen i nästa vecka. Om inte regeringen gör allt för att driva igenom den nya grundlagen anser han att den bör avgå.

Åtta arbetsdagar återstår i alltinget före nyvalet den 27 april. Samtidigt finns ett femtiotal frågor att behandla. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, ordförande för Framstegspartiet, undrade under gårdagens frågestund vad statsminister Jóhanna Sigurðardóttir avsåg att prioritera under de sista dagarna. Han efterlyste bland annat åtgärder för att minska hushållens skuldbörda.

Jóhanna Sigurðardóttir svarade genom att kritisera arbetet i nämnderna under den senaste veckan. Hon ansåg att alltingsledamöterna inte utnyttjat möjligheterna att arbeta långa dagar för att hinna beta av så många av de kvarvarande lagförslagen som möjligt:
"Det finns ingen anledning att påminna mig om hur lite som återstår av detta ting. Jag följer kalendern noga och är hjärtligt överens om att dessa dagar bör utnyttjas mycket väl."
En av de tunga frågorna som återstår att behandla är förslaget till ny grundlag. Nu ser det ut som att förslaget är mer eller mindre klart i nämnden, och att det kan föras vidare till alltinget på måndag eller tisdag för den andra debattrundan av tre. Vilken hänsyn som tagits till den kritik förslaget fått från experter och remissinstanser är inte känt.

Men det är inte detta som fick Þór Saari, alltingsledamot för Rörelsen, att i går dra tillbaka den misstroendeförklaring mot regeringen som han lade fram i onsdags. I stället tvingas han att backa på grund av en formalitet. Han föreslog nämligen att en övergångsregering med representanter från samtliga fem partier i alltinget skulle styra Island fram till ett tidigarelagt nyval den 13 april. Någon sådant regeringsalternativ finns dock inte.

Hotet om en misstroendeförklaring är dock inte över. Þór Saari överväger att på nytt väcka misstroende mot regeringen i början av nästa vecka - om den inte kommer med en trovärdig plan för hur förslaget till ny grundlag ska prioriteras så att det hinner klubbas före valet.

Regeringen svarade nämligen inte Þór Saari om grundlagsarbetet. I stället hävdar han i Morgunblaðið att de räknade huvuden och drog slutsatsen att de skulle kunna avvärja misstroendeförklaringen sedan Ljus framtids Guðmundur Steingrímsson bestämt sig för att avstå från att rösta. Därför ville regeringen också behandla förslaget redan under gårdagen. Þór Saari hade däremot siktat på att omröstningen i alltinget skulle ske på tisdag:
"Enligt ordningen i alltinget ska en sådan fråga ligga framme i två nätter innan den behandlas. De ville driva frågan framåt med snabbehandling. Jag föreslog att frågan inte skulle diskuteras förrän efter helgen för att ge dem tillräckligt utrymme för att komma fram med en plan om grundlagen. Det var min kompromissvilja i den frågan och jag hoppades att regeringspartierna skulle behandla detta under helgen, men de har uppenbarligen några andra idéer om denna frågas framåtskridande."
Þór Saari säger sig vara besviken över regeringens reaktion. Han tror att den kände sig säker under denna vecka på grund av vilka alltingsledamöter som är frånvarande. Men redan nästa vecka skulle utgången kunna bli en annan. Därför hotar han fortfarande med en misstroendeförklaring.

En sådan omröstning hade sannolikt blivit mycket jämn. Regeringen kontrollerar i dag 30 av alltingets 63 mandat. Mycket talar för att den rödgröna koalitionen hade kunnat sitta kvar med en enda rösts övervikt. Både Framstegspartiet och Självständighetspartiet hade aviserat att de skulle ställa sig bakom Þór Saaris förslag.

I knappt ett dygn stod regeringen inför hotet att fällas efter en misstroendeförklaring. Att Þór Saari så snart drog tillbaka förslaget fick från vissa håll hård kritik. En av dem var Björn Bjarnason, tidigare justitieminister och alltingsledamot för Självständighetspartiet. I Evrópuvaktin anklagar han Þór Saari för att inte ha stått emot trycket:
"Han tolererar inte pressen viker ned sig när det verkligen gäller."
Här kan du läsa mer om misstroendeförklaringen.

Dagens citat

"Nu för tiden har de vulkaniska systemen undersökts så väl att de är mycket väl kända. Men dessa är oförutsägbara med många osäkerhetsfaktorer. Det kan bli vulkanutbrott i något av de vulkaniska system som finns på Reykjanes, men ingen vet var eller när. Det tog exempelvis Eyjafjallajökull sexton år från att den började visa tecken på att ett utbrott var på väg tills den erupterade. Så fanns liknande funderingar om Hengill för tio till femton år sedan, men där blev det aldrig något utbrott."

Geologen Ari Trausti Guðmundsson i Morgunblaðið om riskerna för ett vulkanutbrott på sydvästra Island nära Reykjavík - läs mer här.

torsdag 21 februari 2013

Hallgrímur Helgason om Islands väg mot ny grundlag



Vilka är folket? Du och jag? Alltinget? Fiskelobbyn? Regeringen ser ut att misslyckas att driva igenom några förändringar i den isländska grundlagen under denna mandatperiod. De senaste lördagarna har islänningar som står bakom den nya författningen samlats i Reykjavík för att uppmana den rödgröna koalitionen att arbeta för att förverkliga förslaget. En av dem är författaren Hallgrímur Helgason. Den 9 februari läste han den färska dikten Hverjir eru þjóðin? där han just frågar vilka som egentligen är folket. Du ser uppläsningen ovan och kan läsa texten här.

Misslyckades i provval - kritiserar könskvotering

Björn Valur Gíslason floppade i provvalet och mister sannolikt sin plats i alltinget. Nu kritiserar han Gröna vänsterns krav på varvade listor. Han säger sig fortfarande vara för könskvotering - men vänder sig mot att det inte tas någon hänsyn till helhetsbilden när rangordningen på valsedlarna fastställs.

Våren 2009 valdes Björn Valur Gíslason in på Gröna vänsterns tredje mandat i den nordöstra valkretsen. Sedan dess har partiets opinionssiffror rasat, och att Gröna vänstern skulle kunna försvara de tre mandaten förefaller osannolikt. Minst lika osannolikt vore att Björn Valur Gíslason skulle lyckas peta Steingrímur J. Sigfússon från förstaplatsen på valsedeln. Med partiledaren som given etta går andraplatsen automatiskt till en kvinna - Gröna vänstern tillämpar nämligen kvotering som innebär varvade listor med varannan man och varannan kvinna.

Inför höstens provval tog Björn Valur Gíslason i stället ett sent beslut om att kandidera i Reykjavík. Försöket blev dock ett fiasko och han slutade på sjunde plats.

Att han skulle lyckas peta ministrarna Katrín Jakobsdóttir och Svandís Svavarsdóttir trodde ingen. Även rutinerade alltingsledamöterna Árni Þór Sigurðsson och Álfheiður Ingadóttir föreföll vara svåra nötter att knäcka. Men att även Steinunn Þóra Árnadóttir och Ingimar Karl Helgason skulle hinna före var närmast en sensation.

Reykjavík består av två valkretsar. De sex kandidaterna fördelas alltså på två listor, norr och söder. En sjunde plats totalt för Björn Valur Gíslason innebär därmed att han blir fyra på en av listorna. Och att Gröna vänstern ska lyckas att ta fyra mandat i en av huvudstadsvalkretsarna förefaller otroligt.

Björn Valur Gíslason har blivit en av Steingrímur J. Sigfússons favoriter och närmaste inom alltingsgruppen, som han också fått förtroende att leda. Det har gjort att det ryktats flitigt om påstötningar för att få Ingimar Karl Helgason att avsäga sig sin plats. Då skulle Björn Valur Gíslason bli trea på en av listorna - något som åtminstone skulle innebära att han hade en chans att behålla platsen i alltinget.

I Akureyri Vikublað går nu Björn Valur Gíslason ut och kritiserar Gröna vänsterns regelverk för könskvotering. Det talas i stadgarna om att partiet ska ta hänsyn till helheten när det gäller könsfördelningen på valsedlarna. Men detta försummas enligt Björn Valur Gíslason:
"Jag har full förståelse för vikten av jämställdhet på kandidatlistor och har inga invändningar mot det. I partiets stadgar står det dock att hänsyn ska tas till helhetsbilden, och den är nu sådan att bara två män har toppsätena i de sex valkretsarna, och kvinnor i alla de andra. Var det den bild vi ville teckna när jämställdheten skulle ökas? Situationen är sådan att kvinnor kan inneha första och andra plats på listan, men inte två män. Är det normalt sett till helheten?"
Än så länge har listorna från provvalen inte spikats formellt, vilket gör att det ännu inte går att räkna bort Björn Valur Gíslason från alltinget.

Björn Valur Gíslason kandiderar också till vice ordförande för Gröna vänstern efter Katrín Jakobsdóttir. Den enda motkandidaten är hittills Daníel Haukur Arnarsson, som de sex senaste åren suttit i styrelsen för partiets ungdomsförbund. Han återfinns dessutom på sjätte plats på Gröna vänsterns lista i den sydvästra valkretsen i vårens val.

Vem som blir ny ordförande och vice ordförande avgörs under helgens landsmöte i Reykjavík. I ett blogginlägg motiverar Björn Valur Gíslason varför han vill bli vice ordförande:
"Den mandatperiod som nu är till ända har först och sist handlat om att återuppbygga Island efter det finansiella systemets kollaps och samtidigt skapa en grund för ett bättre och rättvisare samhälle än det som ledde till kraschen hösten 2008. Det har till stor del gått bra och gått bättre än vad som troddes i början, även om det är långt ifrån att vi som nation är fri från alla de svårigheter som finanskraschen kallade över oss. Det finns många utmaningar i det isländska samhället framöver där det är viktigt att de löses på den grund som har lagts under de senaste fyra åren. Gröna vänstern har i isländsk politik uppgiften att utveckla och trygga alla medborgares sociala och ekonomiska välfärd och slå vakt om landets miljö och natur. Island kommer utan Gröna vänstern inte att bli det hållbara välfärdssamhälle som vi alla vill bo i."
Här kan du läsa mer om Gröna vänstern.

Ny misstroendeförklaring - Islands regering riskerar fällas

Framtiden för Islands regering hänger på en skör tråd när den på tisdag ställs inför ännu en misstroendeförklaring. Bakom kravet på den rödgröna koalitionens avgång står Rörelsens Þór Saari - men både Självständighetspartiet och Framstegspartiet kommer att backa upp förslaget. Voteringen kommer att bli mycket jämn. Det kan komma att handla om en enda röst som antingen räddar eller fäller regeringen.

I april 2011 lyckades Jóhanna Sigurðardóttirs regering med knapp marginal gå segrande ur en misstroendevotering. Initiativtagare var då Självständighetspartiets ledare Bjarni Benediktsson. Efter att islänningarna en andra gång röstat nej till ett Icesave-avtal ansåg han att regeringen borde avgå.

Sedan dess har den rödgröna koalitionen förlorat sin majoritet i alltinget, och kontrollerar i dag bara 30 av 63 mandat. Efter Efta-domstolens beslut tidigare i år att fria Island från ansvar i Icesave-tvisten försökte Framstegspartiet samla stöd för en misstroendeförklaring. Men Rörelsen ville avvakta och det stod därför klart att förslaget inte skulle få majoritet.

Nu är det Rörelsens Þór Saari som kräver att regeringen avgår och parlamentet upplöses senast den 28 februari. Fram till valet, som ska ske den 13 april, ska en övergångsregering med representanter från samtliga fem partier i alltinget styra landet.

Skälet till att Þór Saari nu väcker misstroende mot regeringen är koalitionens hantering av förslaget till ny grundlag. Arbetet har försenats gång på gång samtidigt som tunga kritikinstanser har sågat delar av förslaget med hänvisning till att konsekvenserna av det inte utretts tillräckligt. I nuläget finns heller inget som tyder på att regeringen skulle hinna driva igenom en ny författning före den ordinarie valdagen den 27 april. Det ryktas om att koalitionen i tysthet försöker hitta enighet för vissa punkter i förslaget för att åtminstone hinna med dessa, men även detta har små utsikter att lyckas.

Vid flera tillfällen de senaste veckorna ska Þór Saari ha försökt få svar på hur regeringen tänker hantera grundlagsfrågan, men utan att få något besked. Detta ska vara den utlösande faktorn bakom misstroendeförklaringen.

Þór Saari anklagar därför regeringen för att ha svikit den majoritet av väljarna som i höstas röstade för förändringar av grundlagen. Koalitionen borde enligt honom ha tagit strid för förslaget eftersom det har islänningarnas stöd. I stället anser han att risken är överhängande att regeringen ger upp, vilket innebär att Island även i fortsättningen bland annat kommer att ha ytterst små möjligheter till personval och att olika röster kommer att väga olika tungt i alltingsval.

Samtidigt håller Þór Saari dörren öppen för att återkalla misstroendeförklaringen. Då krävs enligt ett pressmeddelande att regeringen prioriterar grundlagsfrågan.

Vid den förra misstroendeförklaringen talade en knapp majoritet för regeringen. Så är det förmodligen även denna gång, men marginalerna kommer att bli oerhört små. Det är sannolikt att det kan komma att handla om en enda röst som avgör regeringens öde.

Regeringen har i dag 30 mandat i alltinget. En av avhopparna, Róbert Marshall, är dock frånvarande vid tisdagens omröstning. Hans ersättare är Anna Margrét Guðjónsdóttir, som däremot är lojal med Socialdemokraterna. Det innebär 31 mandat för regeringen.

För två år sedan lade Guðmundur Steingrímsson ned sin röst. Sedan dess har han lämnat Framstegspartiet och grundat Ljus framtid, dit han även lockat över Róbert Marshall. Om han även denna gång avstår från att rösta kan han rädda regeringen eftersom oppositionen då högst kan få 31 röster.

Men det kan bli mer komplicerat än så. Gröna vänsterns Þráinn Bertelsson, som en gång var partikamrat med Þór Saari, har sagt att han kommer att upphöra att stödja regeringen om den inte på allvar försöker klubba en ny grundlag. Det är nämligen den nytta han anser att regeringen kan göra i nuläget. Om den inte driver på i tillräcklig utsträckning har han öppnat för ett avhopp, och då hänger koalitionens framtid på en mycket skör tråd.

Både Självständighetspartiet och Framstegspartiet, som tillsammans har 25 mandat i parlamentet, har redan aviserat att de ställer sig bakom Þór Saaris förslag om att fälla regeringen. Detta är inte helt okontroversiellt. I synnerhet Självständighetspartiet är emot den nya grundlagen och har allt annat än underlättat förslagets resa genom parlamentet.

Däremot lär de två borgerliga partierna inte vilja se en samlingsregering med representanter för samtliga fem partier som styr Island fram till valet. I stället kommer de till skillnad från Þór Saari sannolikt att förespråka att en minoritetsregering tar över tillfälligt.

Men vem som ska ta över kommer i andra hand. Där kan oppositionen presentera olika ändringsförslag som inte påverkar utgången i själva misstroendeomröstningen. Och för både Framstegspartiet och Självständighetspartiet skulle det innebära en triumf att på upploppet lyckas fälla Jóhanna Sigurðardóttirs hårt prövade regering.

I omröstningen finns dock flera jokrar. Framstegspartiets Siv Friðleifsdóttir är en politiker som möjligen skulle kunna bryta mot partilinjen. Rörelsens Birgitta Jónsdóttir och Margrét Tryggvadóttir har ännu inte ställt sig bakom partikamratens förslag, men kommer i vilket fall som helst inte att rösta emot det.

Även de politiska vildarna Atli Gíslason, Jón Bjarnason och Lilja Mósesdóttir kan komma att påverka utgången. Och ingen av dem kommer att rädda regeringen. Möjligen kan Jón Bjarnason tänkas avstå från att rösta, men mer stöd från Gröna vänsterns forna ledamöter kan regeringen inte räkna med. Och sannolikheten är minst lika stor att Jón Bjarnason i stället tar chansen att dela ut ett tjuvnyp för att hämnas på Jóhanna Sigurðardóttir.

Det som denna gången talar emot regeringen är att den är på väg att misslyckas i en av mandatperiodens tyngsta frågor. En översyn av grundlagen var dessutom ett löfte från Jóhanna Sigurðardóttir. Bland de politiker som varken tillhör regeringen eller den borgerliga oppositionen är grundlagen en hjärtefråga. Det gör att de sannolikt är mer benägna att denna gången rösta emot regeringen. För två år sedan handlade misstroendeförklaringen lika mycket om att försöka fälla koalitionen som för Bjarni Benediktsson om att ena det egna partiet sedan han själv utsatts för hård kritik efter att ha tagit ställning för det sista Icesave-avtalet.

I dagsläget ser det ut som att Þráinn Bertelsson och Guðmundur Steingrímsson avgör regeringens framtid. Det kommer att bli en mycket jämn omröstning, men den troligaste utgången är trots allt att de räddar den rödgröna koalitionen från ett nesligt nederlag några veckor innan valet.

Þór Saaris misstroendeförklaring är dock ett bete av sådan storlek att Självständighetspartiets och Framstegspartiets blodvittring är motiverad. Och det kan räcka med en enda oväntad stödröst för att de ska lyckas fälla bytet.

Här kan du läsa mer om det kommande alltingsvalet och här mer om Þór Saari.

Dagens citat


"Jämförelsen med Kuba var ogenomtänkt och dum, och det är naturligtvis bara att be om ursäkt för den."

Gylfi Magnússon, tidigare handels- och finansmarknadsminister, i Fréttablaðið om att han sade att Island skulle isoleras och bli Nordens Kuba om inte det blev ett ja till Icesave-avtalet.

onsdag 20 februari 2013

Norrsken över Island och moln över Jökulsárlón



Jökulsárlón, ringvägen, norrsken och konserthuset Harpa i Reykjavík är några av ingredienserna i den här videon från Island.

Vill göra Sauðárkrókur till reservflygplats vid vulkanutbrott

Gör Alexandersflugvöllur i Sauðárkrókur till reservflygplats för Keflavík, Reykjavík och Akureyri. Det skulle kunna förkorta restiderna avsevärt om någon av de internationella flygplatserna tvingas att stänga på grund av vulkanutbrott eller andra naturkatastrofer. Det skriver sex alltingsledamöter i en tvärpolitisk motion. De uppmanar inrikesminister Ögmundur Jónasson att utreda kostnaderna för att flygplatsen i Sauðárkrókur ska uppfylla kraven.

Vid årsskiftet återupptogs flygtrafiken mellan Reykjavík och Sauðárkrókur efter att ha legat nere i ett år. Trots statsbidrag är det svårt för de små inrikesflygbolagen att få sträckan att gå runt. Flygplatsen var alltså igenbommad i ett år. Men nu vill alltingsledamöterna Gunnar Bragi Sveinsson, Ásmundur Einar Daðason, Ólína Þorvarðardóttir, Einar K. Guðfinnsson, Jón Bjarnason och Ásbjörn Óttarsson ge Alexandersflugvöllur en viktig roll.

I en motion föreslår de att inrikesminister Ögmundur Jónasson undersöker möjligheterna att göra Sauðárkrókur till reservflygplats för Reykjavík, Keflavík och Akureyri. Statsrådet ska återkomma till alltinget med en kostnadsplan senast i september i år.

Under vulkanutbrotten vid Grímsvötn och Eyjafjallajökull tvingades flera isländska flygplatser att stänga. Av de fyra internationella flygplatserna var det tidvis bara Egilsstaðir på östra Island som var öppen. Många flyg tvingades att landa där i stället för Keflavík, och passagerarna bussades de 65 milen till Reykjavík.

Att liknande situationer kommer att uppstå i framtiden är sannolikt. Alltingsledamöterna pekar bland annat på Krýsuvík och Bláfjöll som aktiva vulkaniska system som ligger granne med både Reykjavíkområdet och Keflavík. Vid utbrott där är det mycket troligt att landets två största flygplatser skulle tvingas att stänga på grund av farorna med vulkanaska i luften.

Detta talar enligt motionärerna för att utrusta flygplatsen i Sauðárkrókur så att den uppfyller internationella krav och kan användas som reservflygplats vid vulkanutbrott eller andra naturkatastrofer. Det är flygplatsens läge som är avgörande. Sauðárkrókur ligger 26 mil från Reykjavík och 12 mil från Akureyri. Om storflygplatserna i sydväst inte kan användas är Sauðárkrókur ett alternativ som ligger på betryggande avstånd från aktiva vulkaner, men samtidigt ligger förhållandevis nära Islands bägge befolkningscentrum.

Sauðárkrókur skulle, i en situation där även flygplatsen i Akureyri är användbar, spara tid för många resenärer. Det skulle inte bara ge ökad trygghet för flyget utan också förbättra den nationella säkerheten.

Men det finns fler faktorer än avstånden som talar för Sauðárkrókur. Alltingsledamöterna påpekar att flygplatsen ligger öppet utan hinder i närheten, att banan går i en gynnsam riktning från norr till söder och att regionen sällan har problem med stora mängder snö under vintern. En satsning på Sauðárkrókur skulle enligt motionärerna dessutom öka tryggheten på hela norra Island eftersom den skulle skapa ett bra alternativ till flygplatsen i Akureyri.

Även vägförhållandena talar enligt politikerna för Sauðárkrókur. Om ringvägen av någon anledning skulle vara oframkomlig går det ändå att navigera sig fram till Alexandersflugvöllur. Dessutom är sträckan mellan Reykjavík och Sauðárkrókur mer sällan avspärrad på grund av snö eller oväder än hela vägen till Egilsstaðir.

Här kan du läsa mer om flyget i Sauðárkrókur.

Isländskt får överlevde 82 dagar som levande begravd i snö

Foto:  Magnús Viðar/Landsbjörg
Under ridturen upptäckte fårbonden Jóhann F. Þórhallsson plötsligt att någon stirrade på honom ur snödrivan. Han grävde fram djuret - och hittade ett får som med all sannolikhet blivit insnöat och levande begravt för 82 dagar sedan. Tackan var mager men så pigg att hon på egen hand vandrade tillbaka till ladan. Och hon passade på att äta gräs på vägen, berättar Austurfrétt.

Ett snöoväder som drog in över norra Island i början av september överraskade bönderna som ännu inte hunnit samla in sina får. Totalt förlorades omkring 10 000 djur i stormen. Många får sökte från snön i sprickor och springor. Men för många blev detta deras död. Snön var så djup att de inte kunde ta sig ut på egen hand.

Tusentals djur blev levande begravda i snömassorna. Men en hel del har också klarat sig. Det kommer ständigt nya rapporter om får som återfunnits - ofta magra och med pälsen full av is, men till synes vid god hälsa. Milda temperaturer under januari gjorde att snötäckets djup minskade och det blev lättare att hitta föda.

I samband med septemberovädret förutspådde experter att får skulle kunna överleva som levande begravda i snön i två till tre veckor. Smältande snö skulle ge dem vätska, och om inget annat fanns att tugga på kan får i nödfall äta sin egen ull.

De isländska fåren visade sig vara tuffare än så. Det sista fåret som hittades i samma snödriva som det fastnade i när ovädret drog över landet hade varit där i 45 dagar.

Men det är uppenbarligen långt ifrån gränsen för vad ett får kan klara av. När Jóhann F. Þórhallsson, bonde på gården Brekkugerði vid sjön Lagarfljóts västra strand några mil söder om Egilsstaðir, på morgonen den 1 november förra året samlade in sina får fattades sju tackor. Sikten var ytterst begränsad i det täta snöfallet. Trots att de släppts nära gården kunde han inte hitta dem.

Den 21 januari i år gav sig Jóhann F. Þórhallsson ut för att tämja en unghäst. Han berättar för Austurfrétt att han vid en klippavsats plötsligt möttes av ett par ögon som tittade fram ur en springa i snömassorna:
"Då såg jag att det fanns ögon i snödrivan så jag gick och tittade och då såg jag till min stora förvåning att där under fanns en levande tacka och en annan som var död. ... Tackan var otroligt livlig och gick själv till fårhuset omkring 500 meter bort och åt gräs på vägen. Men hon hade blivit mycket mager och var inte mer än skinn och ben."
Allt talar för att de bägge tackorna sökte skydd för ovädret, men blev fast under snön. För Vísir berättar Jóhann F. Þórhallsson om tackans tillfrisknande efter återkomsten till ladan. Han säger att läget var kritiskt trots att den kunde gå på egen hand:
"Det är helt otroligt att hon kunde överleva detta. Hon hade förlorat idisslingen när hon kom till stallet. Jag tog kontakt med veterinär. Gav henne sedan havredryck och filmjölk. Det tog åtta dagar tills hon började idissla och nu har hon kommit igång bra."
När tackan försvann i höstas hade hon inget namn. Nu har Jóhann F. Þórhallsson gett fåret namnet Fönn, vilket betyder 'snödriva' och även förekommer som flicknamn.

Fönn är inte det enda fåret som återfunnits efter en lång tid på rymmen. Austurfrétt berättar att ett djur upptäcktes sedan det råkade uppehålla sig vid en webbkamera. Det var med andra ord nästan bara för bonden att åka och hämta fåret.

Trots att sökandet efter får avslutades en månad efter septemberovädret fortsätter många bönder att leta efter sina djur. I lördags hittade Daði Lange Friðriksson två tackor vid Hrossaborg öster om Mývatn. Han reagerade på att det i snön fanns spår efter får längs en under sommaren flitigt använd fårstig. Med hjälp av en grannes hund kunde han samla in djuren. Bägge mådde bra och tycktes haft god tillgång till föda, rapporterar 641.is.

Veckan innan stötte Daði Lange Friðriksson på två baggar i samma område. Bägge var ganska magra och de har troligtvis levt på visset gräs de senaste månaderna. Båda djuren kommer dock att klara sig, uppger RÚV.

Men alla får har inte hemlängtan. I den väglösa ödedalen Keflavík norr om Akureyri har sju får uppehållit sig under vintern. När bönderna kom med båt för att hämta dem var de inte alls sugna på att följa med. Det slutade enligt RÚV med att de lyckades fånga fem av fåren, medan två fick vara kvar.

Här kan du läsa mer om sökandet efter får efter septemberovädret.