Den ekonomiska krisen för konsert- och kongresshuset Harpa i Reykjavík blir bara djupare. Samtidigt tvingas skattebetalarna skjuta till ännu mer pengar för att förhindra att miljardbygget går i konkurs. Notan för Harpa har nu passerat 30 miljarder isländska kronor. Och inget pekar på att verksamheten ska gå runt under de närmaste åren.
När kontraktet om att bygga konsert- och kongresshuset Harpa i Reykjavík undertecknades 2002 var den beräknade kostnaden 6 miljarder. Huset var halvfärdigt när finanskrisen drabbade Island hösten 2008. Under några månader låg allt arbete med huset nere. Så småningom bestämde sig kommunen och staten för att träda in och fullfölja bygget. Arbetet hade då kommit så långt att Harpa hade blivit lika dyrt att riva som att färdigställa.
När dörrarna öppnades i maj 2011 hade bygget kostat närmare 28 miljarder isländska kronor, varav 17,5 miljarder sedan staten och kommunen tog över. Beräkningar visade då att Harpa skulle belasta skattebetalarna ekonomiskt i minst 35 år. När beslutet om att bygga färdigt fattades sades det att Harpa inte skulle bli dyrare än så.
Men notan fortsätter att stiga. Första året gjorde Harpa en förlust på 534 miljoner. Förra årets preliminära underskott ligger på cirka 400 miljoner. Inget tyder på att någon snar vändning är på väg. Därför avser kommunen och staten att gå in med ytterligare 1,4 miljarder isländska kronor under de kommande fyra åren. Det enda alternativet är annars konkurs.
De totala kostnaderna för Harpa har, om det nya ekonomiska tillskottet får klartecken, nått 30 miljarder kronor. Det motsvarar en kostnad på nästan 100 000 kronor för varje islänning.
De totala kostnaderna för Harpa har, om det nya ekonomiska tillskottet får klartecken, nått 30 miljarder kronor. Det motsvarar en kostnad på nästan 100 000 kronor för varje islänning.
Det är inte bara bygget som blev betydligt dyrare än beräknat. Driftskostnaderna har underskattats, fastighetsskatten blivit högre än väntat, försäljningen i restaurangerna har inte tagit fart, parkeringshuset står tomt utom vid konserter och konferensgästerna har uteblivit.
Ett av syftena med Harpa var att locka internationella konferenser till Reykjavík. Hittills kan inte satsningen beskrivas som annat än ett fiasko. Intäkterna från konferenser har bara nått upp till 20 procent av den budgeterade nivån.
Planen har hela tiden varit att ett lyxhotell skulle byggas bredvid Harpa. Det såg länge ut som att det skulle bli kedjan Marriotts första etablering på Island med 270 rum. Kontraktet skulle ha skrivits på förra våren, men än så länge saknar avtalet namnteckningar. Förhoppningen om att hotellet som skulle få fart på konferensverksamheten skulle stå klart till 2015 kommer därför inte att infrias, skriver Morgunblaðið.
En faktor som gjort ekonomin svåröverskådlig är att åtta bolag varit inblandade i Harpa. Det ska nu förenklas genom att ett aktiebolag driver hela verksamheten. Ägarförhållandena blir som tidigare, där staten enligt ett pressmeddelande kontrollerar 54 procent av aktierna och Reykjavíks kommun 46 procent.
Majoriteten i Reykjavík, som består av Bästa partiet och Socialdemokraterna, vill nu enligt RÚV ge Harpa ytterligare 1,4 miljarder under de närmaste fyra åren. Staten och kommunen ska svara för 160 miljoner om året, och ett lån på 794 miljoner ska omvandlas till aktiekapital i det nya bolaget. Tillskottet är nödvändigt för att inte Harpa ska gå i konkurs.
Borgmästaren Jón Gnarr står bakom förslaget, men oppositionen anser det inte längre självklart att Harpa ska få mera pengar. Självständighetspartisten Kjartan Magnússon har efter Jón Gnarrs svar på en fråga om kostnaderna för Harpa anklagat borgmästaren för att försöka mörka det skenande underskottet. Han ifrågasätter fortsatta nedskärningar inom kommunens skolor för att rädda Harpa.
Frågan om nya anslag till Harpa tas upp på tisdagens möte i kommunfullmäktige. Kjartan Magnússon kommer att lägga ett motförslag där han vill att kommunen undersöker möjligheterna att lägga ut driften av Harpa på entreprenad.
Här kan du läsa mer om Harpas ekonomiska svårigheter.
