
Någon fred i makrillkriget finns inte i sikte. I år försvinner också den hållbarhetsmärkning som vissa organisationer utfärdat för den makrill som fångas i Nordostatlanten. Anledningen är de senaste årens överfiske. Eftersom EU, Norge, Färöarna, Island och Ryssland inte lyckats komma överens om kvotfördelningen överstiger fångstnivåerna forskarnas rekommendationer.
Orsaken till tvisten är att makrillen rör sig allt längre norrut. Omkring en tredjedel av beståndet befinner sig under delar av året i isländskt vatten.
Det finns heller inget som tyder på att insatserna i konflikten kommer att minska. Även Grönland siktar nu på att börja fiska makrill i stor skala eftersom arten också blivit allt talrikare i grönländska vatten. De grönländska myndigheterna har lagt in en önskan om att få landa makrill i isländska hamnar i sommar. I takt med att arten flyttar sig norrut kommer knappast det grönländska intresset för makrill att minska.
EU och Norge hävdar att fångstkvoterna bör utgå från vilka som historiskt bedrivit fiske på makrill i Nordostatlanten. Island och Färöarna anser i stället att kvotfördelningen måste anpassas efter var fisken befinner sig eftersom makrillen är en rovfisk som konsumerar stora mängder småfisk i de egna vattnen.
Nyligen utfärdade EU och Norge en gemensam makrillkvot på 490 000 ton motsvarande drygt 90 procent av ICES rekommendationer. Kvar att dela på för Island, Färöarna, Ryssland och nykomlingen Grönland blir i år knappt 10 procent.
Island kontrar nu med en makrillkvot på 123 182 ton. Det är en minskning med 15 procent jämfört med föregående år, men i linje med ICES rekommendation för området. Även Norge och EU minskar sitt fiske med 15 procent. Om Ryssland och Färöarna gör detsamma ligger Islands andel av den totala fångsten kvar på 16 procent - vilket i sin tur innebär att makrillfisket ännu ett år kommer att ligga långt över de rekommenderade nivåerna.
Steingrímur J. Sigfússon har tidigare kritiserat EU:s och Norges ensidigt utfärdade kvoter. I ett uttalande säger näringsgrensministern att det isländska kvotbeslutet var en naturlig följd av fiskerivalernas agerande:
"Norges och EU:s beslut att ensidigt tilldela sig drygt 90 procent av den rekommenderade fångsten låser frågan i oförändrat läge. ...Vi kan inte ensidigt minska vår andel utan att en rättvis överenskommelse uppnås, och det betonar vi starkt. Under rådande omständigheter är därför detta beslut närmast automatiskt."EU:s fiskekommissionär Maria Damanaki sågar i ett uttalande Islands kvotbeslut:
Science is clearly pointing to the need to reduce catches of mackerel. The European Union and Norway have imposed on themselves much higher reductions in 2013. The European Union and Norway have cut their catches by more than 89 000 tonnes, compared to Iceland's announced reduction of around 25 000 tonnes.
I EU-länderna framställs fisketvisten ofta som att Island och Färöarna ägnar sig åt tjuv- och överfiske. Island har nyligen bjudit in utländska, i synnerhet brittiska, journalister till Reykjavík för att förklara sin syn på makrillkriget. Om det har någon effekt återstår att se. Agerandet imponerar dock inte på Bertie Armstrong, ordförande för Scottish Pelagic Fishermen's Association och Islands huvudrival om makrillfångsterna, som i ett uttalande säger att Island i stället borde lägga sin energi på att lösa dispyten:
"It is a pity that Iceland doesn’t spend the same amount of time and effort in trying to find a negotiated solution to this dispute. The ball is very firmly in the court of both Iceland and the Faroes as they need to table a counter offer so as to get the negotiating process rolling again. So far this has not happened and in repeated negotiations over the last few years, where the EU and Norway have made several increased share offers, both Iceland and the Faroes have shown no willingness to seek a compromise solution."Här kan du läsa mer om makrillkriget.