På vägen till eller från Ísafjörður är Arngerðareyri det första eller sista huset på den långa snirkliga färden längs fjordarna vid Ísafjarðardjúp. Trots att trakten är full av övergivna byggnader är det svårt att inte bromsa in vid Arngerðareyri. Island må vara ett land fritt från slott och borgar - men Arngerðareyri ser definitivt ut som ett slott.
Om det inte vore för att huset varit övergivet sedan 1966. Om det inte vore för graffitin - vem som nu förser byggnader nästan tio mil från närmaste tätort med sådant - och om det inte vore för att det ser ut som ett ruckel.
Arngerðareyri var länge något av bygdens nav. Huset byggdes 1928 och har varit platsen för en lanthandel, slakthus och telefonstation.
Tinna Magnúsdóttir och Brynja Dögg Friðriksdóttir arbetar nu med en dokumentär om Arngerðareyri. Den har fått namnet Kastalinn í Djúpinu. Premiären är planerad till våren 2014. De intervjuar inte bara personer som tidigare bott i huset utan även det tyska par som för några år sedan köpte Arngerðareyri. Nu renoverar de byggnaden.
I Bæjarins Besta berättar Tinna Magnúsdóttir om hur hon började att intressera sig för platsen:
"Huset har alltid väckt mitt intresse när jag har kört förbi, och jag har föreställt mig hur livet var i Arngerðareyri förr om åren. ... I dag intervjuar vi människor som bodde på platsen och försöker att återskapa den gamla tiden."De nya ägarna fick upp ögonen för Arngerðareyri under en Islandsresa sommaren 2010. Förra året satte de in nya dörrar och fönster i huset. Det kommer dock att ta ytterligare några år innan byggnaden är i toppskick.
Ovan kan du se en trailer för dokumentären.
