fredag 15 mars 2013

Kuppförslag tvingar alltinget rösta om ny grundlag

Alltinget kan tvingas att rösta om förslaget till ny grundlag. Rörelsens Margrét Tryggvadóttir försöker genom ett ändringsförslag få parlamentet att ta ställning för eller emot den nya konstitutionen. Hennes agerande välkomnades inte av regeringspartierna, som nyligen kompromissat om att fortsätta grundlagsdebatten efter valet. Eftersom uppslutningen bakom kompromissen var långt ifrån hjärtlig tvingas nu de som förespråkar en ny grundlag att bekänna färg genom att antingen rösta ja eller nej.

I måndags misslyckades Rörelsens Þór Saari fälla regeringen genom en misstroendeförklaring. Förslaget kom sedan Socialdemokraterna, Gröna vänstern och Ljus framtid kommit överens om att inte försöka driva igenom en förändring av grundlagen under denna mandatperiod. I stället enades partiledarna om att lägga ett förslag som skulle innebära att debatten skulle återupptas i parlamentet efter valet.

Rörelsen anser att detta innebär att regeringen dels sviker ett vallöfte, dels sviker den majoritet som i en folkomröstning i oktober förra året sade ja till förändringar av grundlagen.

Men det finns också omfattande intern kritik mot kompromissen. Förslaget till ny grundlag är nämligen färdigt. I synnerhet inom Socialdemokraterna fanns ett stort missnöje med att partiledaren Árni Páll Árnason valde att stoppa arbetet. Visserligen har det hela tiden varit ytterst tveksamt om det i alltinget funnits en majoritet för en ny grundlag, men en omröstning hade tvingat motståndarna att gå emot folkviljan, vilket skulle ha en stor symbolisk betydelse.

Nu tvingar Margrét Tryggvadóttir ändå fram ett sådant ställningstagande. Hon har lagt ett ändringsförslag till regeringens kompromissförslag om att fortsätta grundlagsarbetet efter valet. Ändringsförslaget består av hela förslaget till ny grundlag. För att kunna klubba kompromissförslaget måste alltinget först rösta om ändringsförslaget.

Margrét Tryggvadóttir löper därmed linan ut och gör Rörelsens yttersta för att partiet inte ska kunna anklagas för att ha svikit sina väljare i frågan. Och hon tvingar också fram ställningstaganden som kan bli mycket besvärliga för regeringspartierna.

Det enda Socialdemokraterna, Gröna vänstern och Ljus framtid är överens om är nämligen att grundlagsarbetet ska fortsätta. De två regeringspartierna hade velat se ytterligare ändringar före valet, men fick inte stöd för detta.

I synnerhet inom Socialdemokraterna men också inom Gröna vänstern finns många som anser att den konstitution, som lagts fram i ändringsförslaget från Margrét Tryggvadóttir, bör utgöra Islands nya grundlag. Det finns dessutom många som anser att förslaget är tillräckligt debatterat och utvärderat. För att hålla ihop regeringens linje måste de alltså rösta emot sin övertygelse och fälla den nya grundlagen för att kunna säga ja till koalitionens linje.

Ett sådant ställningstagande är exakt vad Margrét Tryggvadóttir vill tvinga fram. De som röstar nej till hennes förslag men samtidigt säger sig stå bakom den nya grundlagen kommer att få det svårt att förklara sitt agerande inför väljarna.

Därför mottogs också ändringsförslaget i går med allt annat än entusiasm. Från Socialdemokraterna muttrades det i alltingets korridorer om att Margrét Tryggvadóttir nu hotade hela arbetet med grundlagen och att hennes förslag bara syftade till att skapa förvirring. Dessutom befarade somliga att Margrét Tryggvadóttirs ändringsförslag skulle utlösa en debattstorm från den borgerliga oppositionen - Självständighetspartiet och Framstegspartiet anser att förslaget är varken bra eller färdigdiskuterat - som riskerade att sänka även kompromissförslaget.

Ur de socialdemokratiska leden knorrades det också om att Margrét Tryggvadóttir visade grundlagsarbetet begränsad respekt genom att lägga fram en helt ny konstitution i ett ändringsförslag. Det är dock knappast något argument som kommer att övertyga de väljare som vill se en ny grundlag. Även om den borgerliga oppositionen gjort sitt yttersta för att förhala processen har också regeringen ständigt varit sent ute, tillämpat korta remisstider och - framför allt - haft svårt att vara sams och tala med en röst i frågan.

Alltinget skulle egentligen upplösas i dag. Hur det blir med detta återstår att se. En mängd förslag har ännu inte avgjorts, och så sent som i går lade regeringen fram fyra nya propositioner.

Här kan du läsa mer om grundlagsarbetet.