söndag 31 mars 2013

Läraren som tog sitt liv - pojkar talar ut om övergrepp

Den 10 januari 2006 svarade DV för en av de mest utskällda publiceringarna i isländsk presshistoria. Den 58-årige läraren Gísli Hjartarson i Ísafjörður hängdes ut som skyldig till sexövergrepp på flera tonårspojkar - trots att det enda som fanns att gå på var pojkarnas polisanmälan. Samma dag tog Gísli Hjartarson sitt liv. Nu träder pojkarna fram och berättar om händelserna.

Gísli Hjartarson var något av en lokalkändis i Ísafjörður. Han undervisade i många år på skolor i regionen, var aktiv inom kommunpolitiken, skrev böcker om lokalhistoria och basade över utgivningen av flera lokaltidningar. De sista åren av sitt liv sadlade han om och började arbeta som turledare, framför allt till Hornstrandir. Att han under sina år på sjön förlorade en arm i en olycka gjorde att han var lätt att känna igen.

Under många år var Gísli Hjartarson också verksam som privatlärare. Han hjälpte efter skoltid elever med att göra läxor eller hinna ifatt i ämnen de hade svårt för.

Men det förekom också rykten om att Gísli Hjartarson våldförde sig på flera av de unga pojkar som sökte upp honom för att få stödundervisning. De flesta sades ha varit i tonåren, men den yngste inte äldre än tolv år.

I december 2005 kom de två första polisanmälningarna mot Gísli Hjartarson. Två pojkar anmälde honom för sexuella övergrepp som skulle ha ägt rum i hans hem i samband med undervisning. Polisen höll inledande förhör med de tre där Gísli Hjartarson förnekade brott.

DV fick nys om förundersökningen. Den 10 januari 2006, innan åklagare fattat beslut om åtal, hängdes Gísli Hjartarson ut som misstänkt för våldtäkt på de två pojkarna. Han hävdade i intervjun att det rörde sig om ett misstag och att han snart skulle bli rentvådd från anklagelserna.

Telefonsamtalet med DV-journalisten var ett av Gísli Hjartarsons sista. Samma dag som tidningen publicerade artikeln tog han sitt liv. Gísli Hjartarson blev 58 år gammal.

Publiceringen väckte kraftiga reaktioner och fick många att bojkotta tidningen. Inom loppet av 48 timmar skrev 32 044 personer på en protestlista mot publiceringen - hade inte trycket varit så hårt att namninsamlingssajten ofta låg nere hade de sannolikt varit betydligt fler. De bägge chefredaktörerna, Jónas Kristjánsson och Míkael Torfason, avgick strax därpå och tidningens ledning utlovade en översyn av DV:s etiska regler.

DV har under många år varit förknippade med etiskt tveksamma publiceringar. Ingen har dock tidigare orsakat sådan upprördhet eller fått lika många läsare att bojkotta tidningen. I dag bedriver DV en mer återhållsam linje när det gäller uthängningar av privatpersoner. Däremot är tidningen alltjämt en nagel i ögat på delar av näringslivet - DV blir närmast stämd på löpande band av finansmän med kopplingar till bankkollapsen som anser sig förtalade. Rättsprocesserna handlar sällan om felaktigheter i rapporteringen, utan för det mesta om personer som anser sig ha fått sitt anseende naggat i kanten.

Förundersökningen mot Gísli Hjartarson lades ned i samband med att han tog sitt liv. De två pojkarna vände sig till Bótanefnd ríkisins, och sommaren 2008 fick de ekonomisk kompensation som brottsoffer. Nämnden höll det alltså för sannolikt att deras berättelser om Gísli Hjartarsons övergrepp var sanna.

Nu träder de två pojkarna fram i RÚV:s Kastljós och skildrar för första gången händelserna för allmänheten. En av dem berättar att övergreppen började när han fyllt 15 år och fortsatte i två år. Han ska ha sökt upp Gísli Hjartarson för att få hjälp med skolan. Under en tid fungerade samarbetet väl, men så småningom började han förgripa sig på pojken. Ofta handlade det om en våldtäkt i veckan.

Den andre pojken berättar att första övergreppet skedde under en resa till Strandir. Det började i samband med konfirmationen och höll på i fyra eller fem år. Han upplevde att han skämdes och befann sig i ett känslomässigt fängelse där han inte kunde berätta för någon om våldtäkterna.

Gísli Hjartarsons självmord kom som en chock för pojkarna. Plötsligt upplevde de hur vissa ansåg att de bidragit till att 58-åringen tagit sitt liv. I stället för att behandlas som brottsoffer betraktades de av somliga som skyldiga. Det var ett hårt slag. Bägge pojkarna försökte senare begå självmord.

Att pojkarna - bägge är nu i 25-årsåldern - träder fram kan knappast bidra till att DV återfår det anseende som gick förlorat för sju år sedan. Ilskan som riktades mot tidningen handlade inte om anklagelserna mot Gísli Hjartarson var sanna, utan att de publicerades i ett skede där det var oklart om misstankarna skulle hålla för åtal samtidigt som han hängdes ut på ett sätt som han aldrig skulle kunna försvara sig mot.

Här kan du se intervjun med pojkarna.