Senast på republiken Islands sjuttioårsdag ska översynen av grundlagen vara klar. Det är innebörden i ett förslag från Árni Páll Árnason, Katrín Jakobsdóttir och Guðmundur Steingrímsson. Men det är inte gott nog för Rörelsens Þór Saari som anser att regeringen sviker väljarna genom att inte försöka hinna med att klubba en ny författning före valet. Därför har han åter lämnat in en misstroendeförklaring mot den rödgröna koalitionen.Det återstår nu bara sex ordinarie dagar innan alltinget upplöses före valet. Två av regeringens nyckelfrågor har ännu inte behandlats. Att den rödgröna koalitionen misslyckas med att förändra grundlagen står redan klart. Dessutom ska regeringen försöka nå majoritet för ett förslag till nytt fiskekvotsystem.
Att vallöftet om en grundlagsöversyn inte genomförs är ett nederlag för statsminister Jóhanna Sigurðardóttir. Om regeringen dessutom tvingas att ge upp fiskepolitiken blir hennes eftermäle som regeringschef närmast ljummet. Regeringen lyckades avvärja de svartaste prognoserna för Islands ekonomiska utveckling efter finanskraschen och har internationellt lyckats återskapa förtroendet för hanteringen av statsfinanserna.
Visserligen är det få islänningar som känner sig som ett föredöme när det gäller att hantera en bankkollaps - den har trots allt gjort djupa avtryck i form av kursfall för kronan, minskad köpkraft, högre arbetslöshet och nedskärningar inom välfärden och trygghetssystemen. Men med stabil ekonomisk tillväxt hade det trots allt kunnat vara oerhört mycket värre. Och Jóhanna Sigurðardóttir lyckades få den motsträviga partnern Gröna vänstern att gå med på att ansöka om EU-medlemskap. Att ansökan sannolikt hamnar i papperskorgen efter valet svärtar inte hennes eftermäle.
Däremot skulle grundlagsfiaskot tillsammans med ett misslyckat försök att reformera fiskekvotsystemet utgöra ett symboliskt nederlag. Inte bara för att två av mandatperiodens viktigaste löften inte skulle infrias, utan också för att det skulle signalera att Jóhanna Sigurðardóttir inte lyckades knäcka den mäktiga fiskelobbyn. Att minska särintressenas inflytande var också ett uttalat mål för statsministern.
Árni Páll Árnason, Socialdemokraternas nya ordförande, har de senaste dagarna försökt finna stöd för att fortsätta med grundlagsarbetet efter valet. För partiet är det av yttersta vikt att inte ge upp i frågan - och han får i alla fall stöd av Gröna vänsterns Katrín Jakobsdóttir och Ljus framtids Guðmundur Steingrímsson.
Men det har knorrats en hel del internt både över bristande information och Árni Páll Árnasons beslut att inte försöka hinna med grundlagsfrågan. Egentligen dog hoppet redan i januari när Ljus framtid ansåg att regeringen försökte pressa fram en författning som ännu inte utvärderats tillräckligt. Det hade dock varit i högsta grad symboliskt för regeringens strävan att trotsa särintressen.
Förslaget går ut på att alltinget ska utse en särskild grundlagsnämnd med fem ledamöter. Den ska efter valet slutföra förslaget till ny konstitution senast till den 1 oktober i år. Alltingets arbete med den nya grundlagen ska därefter avslutas genom en bindande folkomröstning den 17 juni 2014, på sjuttioårsdagen av republiken Islands tillkomst.
Planerna innebär bland annat att lagen som säger att alla grundlagsförändringar måste klubbas av två olika ting försvinner. I stället ersätts den med en skrivning som säger att det räcker med minst tre femtedelar av rösterna i alltinget och i en påföljande folkomröstning.
Rörelsens Þór Saari väckte nyligen misstroende mot regeringen just på grund av hanteringen av grundlagsfrågan. På grund av ett formellt fel och positiva budskap från regeringen återkallade han den efter ett knappt dygn. Nu har han åter lämnat in en misstroendeförklaring mot regeringen. Förhoppningen är att den ska behandlas av alltinget redan i dag, men den finns inte på schemat för torsdagen. I så fall tas den sannolikt upp i morgon fredag.
Þór Saari kallade under gårdagens debatt diskussionerna om grundlagen för "ett begravningstal". I motionen hävdar han att regeringen har svikit det ombud väljarna gav den när en majoritet i höstas röstade ja till ett antal riktlinjer för den nya grundlagen. En regering som trotsar en folkomröstning har enligt Þór Saari ingen möjlighet att sitta kvar.
Om regeringen fälls vill han se en tillfällig samlingsregering med representanter från samtliga partier i alltinget fram till valet den 27 april. Både Framstegspartiet och Självständighetspartiet lär även denna gång backa upp misstroendeförklaringen, men lär också denna gång komma med motförslag när det gäller hur landet ska styras under de närmaste veckorna.
Hade den förra misstroendeförklaringen nått fram till en votering hade regeringen sannolikt segrat med siffrorna 32-31. Det är en trolig utgång även denna gång om förslaget skulle leda fram till en omröstning. Bland frågetecknen - och de som har regeringens existens i sin hand - finns Þráinn Bertelsson och Jón Bjarnason.
Kritiken från många av dem som förespråkar en ny grundlag var i går hård efter de tre partiledarnas besked. Grundlagsrådsledamoten Þorvaldur Gylfason, som är professor i ekonomi vid Háskóli Íslands och själv kandiderar till alltinget i vår, liknar i ett blogginlägg regeringens agerande vid en statskupp.
Här kan du läsa mer om den förra misstroendeförklaringen.
