Tiden att hinna klubba en helt ny grundlag före alltingsvalet räcker inte. Den rödgröna koalitionen tvingas nu ge upp hoppet om att införa en ny författning redan i år. I stället hoppas regeringen på att kunna nå majoritet kring enskilda punkter ur förslaget till ny grundlag. Men beslutet möter internt motstånd. Beskedet innebär dessutom att Jóhanna Sigurðardóttirs regering på nytt ställs inför hotet om en misstroendeförklaring.Två av mandatperiodens nyckelfrågor var ett reformerat fiskekvotsystem och en ny grundlag. I dagsläget ser det ut som att regeringen inte lyckas driva igenom något av dem. Árni Páll Árnason, Socialdemokraternas partiledare, gick i helgen ut i ett brev till partimedlemmarna och konstaterade att tiden var för knapp för att hinna med grundlagsdebatten innan parlamentet upplöses inför valet. Kring förslaget till ny fiskepolitik återstår många frågetecken. Dels har flera politiker i regeringens egna led förbehåll mot det liggande förslaget, dels saknas ordentliga beräkningar om de ekonomiska konsekvenserna.
Reträtten i grundlagsfrågan är inte oväntad. Sannolikt gick planerna i stöpet redan när Ljus framtid för en månad sedan ansåg att tiden inte längre räckte till. Utrikesminister Össur Skarphéðinsson kritiserade Róbert Marshall, tidigare socialdemokrat som nu gått över till Ljus framtid, för att därmed svika utgången av höstens folkomröstning och därmed indirekt ge sitt stöd till fiskelobbyn, som inte alls vill se något förstatligande av naturtillgångar - en av de tyngsta frågorna i den nya konstitutionen.
Róbert Marshall svarade att han inte alls lagt sig platt för fiskerijättarna. I stället menade han att han följde Ljus framtids strävan att fatta viktiga beslut efter debatt och genomlysning. Och i grundlagsförslaget finns det enligt Róbert Marshall alltjämt många punkter vars eventuella konsekvenser behöver utredas. För att göra detta krävs mer tid än vad som återstår av detta ting.
En opinionsmätning utförd av Vísir visar att 45 procent av islänningarna anser att det är viktigt att den nya grundlagen behandlas före valet. Nästan lika många, 39 procent, tycker att det har liten eller ingen betydelse medan 15 procent uppger att de inte har någon åsikt frågan.
Som väntat är intresset för en ny författning närmast iskallt hos Självständighetspartiets väljare. Där säger bara 18 procent att det är viktigt att grundlagsfrågan avgöras före valet. Samma åsikt har 34 procent av Framstegspartiets sympatisörer.
Inom övriga partier vill däremot en majoritet se att en ny grundlag klubbas före valet. Störst är stödet bland Ljus framtids väljare där 67 procent säger ja. Samma uppfattning delar 60 procent av Socialdemokraternas anhängare och 59 procent av Gröna vänsterns sympatisörer. Dessutom vill 54 procent av de väljare som inte bestämt sig för vilket parti de ska rösta på att alltinget behandlar grundlagen före valdagen.
Intresset för den nya grundlagen är större bland kvinnor och personer bosatta i Reykjavíkområdet än bland män och landsbygdsbefolkningen.
För att inte bli anklagad för svek har Árni Páll Árnason haft överläggningar med Gröna vänstern, Ljus framtid och Rörelsen. Han vill få dem att ställa sig bakom ett förslag som tvingar alltinget att fortsätta att behandla grundlagsfrågan efter valet. Annars befarar han att Självständighetspartiet ska lyckas att begrava antingen hela förslaget eller flera nyckelfrågor för gott.
Árni Páll Árnason skriver också i brevet till medlemmarna att det är viktigt att Socialdemokraterna kan visa att det kan ta ansvar för frågor som behandlas över mer än en mandatperiod. Men han vill inte skjuta upp hela förslaget till efter valet. Han strävar efter att plocka ut vissa punkter och försöka samla en majoritet bakom vissa nyckelfrågor.
Det bearbetade förslaget till ny författning blev klart först i fredags och blir sannolikt offentligt under dagen. Där kommer det att framgå hur nämnden har reagerat på den kritik som framförts från remissinstanser och Venedigkommissionen.
Att förslaget till sist är klart gör inte att Árni Páll Árnasons beslut får minskad sprängkraft. Både inom Gröna vänstern och Socialdemokraterna finns det tunga namn som tycker att den tid som finns är tillräcklig för att föra grundlagsfrågan i hamn. Några som gått ut med det offentligt är partikamraten och alltingsledamoten Lúðvík Geirsson samt Gröna vänsterns Álfheiður Ingadóttir.
Från Rörelsen får dock Árni Páll Árnason inte mycket förståelse för sitt beslut. Birgitta Jónsdóttir skriver på Facebook att det visst är möjligt att hinna med grundlagsfrågan om den politiska viljan finns. I stället anser hon att Socialdemokraterna nu gjort gemensam sak med den borgerliga oppositionen om att förhala alla förändringar. Hon pekar särskilt ut talmannen Ásta Ragnheiður Jóhannesdóttir, som hittills har nobbat extra sessionsdagar vikta åt förslaget till ny författning.
Birgitta Jónsdóttir skriver vidare att hon inte kan se varför hon inte skulle bidra till att fälla en regering som ger upp den nya grundlagen. Partikamraten Þór Saari säger i Morgunblaðið att han överväger att väcka en misstroendeförklaring mot regeringen. Det har inte hunnit gå två veckor sedan han lämnade in en sådan, men han drog tillbaka den på grund av en felaktig formalitet. Dessutom ansåg han sig ha fått försäkringar om att regeringen skulle försöka hinna med grundlagsfrågan.
Nu står det klart att det inte blir så. Þór Saari hävdar att det i Socialdemokraternas och Gröna vänsterns led finns många ledamöter som är missnöjda med detta ställningstagande och att de därför skulle kunna vara beredda att låta regeringen tvingas bort. Inför den tidigare misstroendeförklaringen verkade det sannolikt att regeringen skulle kunna överleva med röstsiffrorna 32 mot 31. Nu tror Þór Saari att möjligheterna att fälla den rödgröna koalitionen har ökat:
"Med sådana uttalanden visar han [Árni Páll Árnason] demokratin och folket en sällsynt missaktning som aldrig tidigare setts i historien. Det måste naturligtvis prövas om majoriteten i tinget håller med om hans ståndpunkt."
Här kan du läsa mer om den förra misstroendeförklaringen.
