
För att undvika en regeringskris tvingades den rödgröna koalitionen vid årsskiftet frysa förhandlingarna om EU-medlemskap. För Socialdemokraternas del var reträtten från ett av de tyngsta vallöftena sannolikt oerhört politiskt kostsam. Den borgerliga regeringen har utnyttjat dödläget och både Framstegspartiet och Självständighetspartiet gick till val på att dra tillbaka Islands ansökan om EU-medlemskap.
Även om lusten att återkalla ansökan är stor vore det inte oproblematiskt. Motståndet mot EU-inträde är massivt och växande, men många islänningar anser att förhandlingarna har gått så långt att de bör fullföljas och att medborgarna i en folkomröstning får ta ställning till frågan om ett isländskt EU-medlemskap.
Regeringen har hittills meddelat att förhandlingarna stoppas på obestämd framtid, att en utredning av förhandlingsläget och EU:s utveckling ska göras och att det ska hållas en folkomröstning om förhandlingarna. Under valrörelsen talades det om en folkomröstning tidigt under mandatperioden, men det är uppenbart att regeringens intresse för en sådan är obefintligt. Opinionsläget är nämligen ännu sådant att den skulle riskera ett svidande nederlag.
I undersökningen, som gjordes i mitten av juni, uppger 49,6 procent att de vill fullfölja förhandlingarna om EU-medlemskap. Däremot vill 41,1 procent stoppa förhandlingarna för gott medan 9,3 procent inte har någon åsikt i frågan.
I Reykjavík vill hela 61 procent fortsätta förhandla. I grannkommunerna till den isländska huvudstaden är motsvarande siffra 47 procent och på landsbygden sjunker stödet till 40 procent. Personer med universitetsutbildning vill i större utsträckning också fullfölja förhandlingarna, medan det bland islänningar med grundskoleutbildning är fler som vill avbryta dem.
Här kan du läsa mer om Island och EU.