onsdag 10 juli 2013

Island ökar torskkvoten till 214 400 ton

Island höjer torskkvoten till 214 400 ton för nästa år. Ökningen kommer tillsammans med större kvoter för andra viktiga arter som sill, kolja och sej ge exportintäkter på omkring 15 miljarder isländska kronor. Fiskeminister Sigurður Ingi Jóhannssons första kvotbeslut följer Hafrannsóknastofnunins rekommenderade fångstmängder baserade på undersökningar av bestånden.

Det isländska torskbeståndet fortsätter att växa från år till år och är nu det största på två decennier, vilket från år till år också innebär allt högre fångstkvoter. Nästa fiskeår, som inleds i september, ökar kvoten enligt ett pressmeddelande med 20 000 ton till totalt 214 400 ton. Nivån ligger snäppet under myndigheten Hafrannsóknastofnunins rekommendationer eftersom det i beslutet tagits hänsyn till att Norge och Färöarna har rätt till ett begränsat torskfiske i den isländska zonen. Samma förhållanden gäller även kvoterna för långa och lubb.

Det totala torskbeståndet uppgår nu enligt myndighetens beräkningar till 1 170 000 ton, varav 480 000 ton lägger rom. Den reproducerande delen av beståndet är nu tre gånger större än den var under 1992 till 1994, då torsken var nere på de lägsta nivåerna under de senaste 20 åren.

Torsken är den ekonomiskt sett i särklass viktigaste arten. Men även andra betydelsefulla arter som sill, kolja och sej får större kvoter. För kolja handlar det om ett trendbrott då arten flera år i följd minskat i antal och beståndet varit på tillbakagång. Kvoten höjs nu med 2 000 ton till totalt 38 000 ton. Sejkvoten utökas från 50 000 till 57 000 ton och sillkvoten höjs från 64 000 till 87 000 ton.

Även för långa och större kungsfisk utfärdas betydande kvothöjningar. För övriga arter ligger fångstnivåerna still eller minskar marginellt. Kvoten för havskatt bantas från 8,5 till 7,5 ton, vilket är den största minskningen under det kommande fiskeåret. Marginella minskningar blir det också för havskräfta, lubb, marulk och rödtunga.

De ökade fångsterna beräknas ge omkring 15 miljarder isländska kronor i nya intäkter, en ökning med 2,4 procent jämfört med innevarande period. Av dessa svarar den ökade torskkvoten för ungefär hälften.

Kvotbeslutet är fiskeminister Sigurður Ingi Jóhannssons första. Han väljer att så gott som undantagslöst följa myndighetens rekommendationer. Två frågetecken som återstår att lösa är fisket av räkor och lodda.

Dessutom finns inte heller någon lösning i sikte på makrillkriget mellan Island, Färöarna, EU och Norge. Konflikten lär inte bli lättare att reda ut sedan även Grönland i år börjat fiska makrill sedan arten för första gången rört sig in i den grönländska zonen i stor utsträckning. Fångsterna landas dock på Island eftersom det saknas möjligheter att ta emot fisken på östra Grönland. Någon makrillkvot utfärdas för Islands del förmodligen först efter att EU och Norge tagit sina kvotbeslut.

Här kan du läsa mer om makrillkriget.