Dagens bonuscitat

"Det var ju så runt millennieskiftet, och mitt i den danska dogmafesten: Island fick fram en generation filmare som plöjde i framgångsspåren efter Hrafn Gunnlaugsson ('Korpen flyger', 'Korpens skugga'), men bytte ut de brutala vikingasagorna mot socialrealistiska dramer i sin egen tid. Från karga, vindpinade och gudsförgätna landskap kom berättarna som började dominera internationella film- fester: Fridrik Thor Fridriksson gjorde 'Djävulsön' och 'Universums änglar', Dagur Kari slog till med 'Noi Albinoi' och Baltasar Kormákur fick ett rejält genombrott med '101 Reykjavik'."

Anders Mårtensson i Kristianstadsbladet om den isländska filmscenen.

Isländsk restaurang öppnar i New York

Den som letar efter isländsk mat på restauranger i Sverige letar förgäves. Men i New York finns både röding, skyr och lamm på menyn hos Skál. I lokalerna på Lower East Side finns också isländsk öl och vodka i maten och på vinlistan. Grundare är Óli Björn Stephensen. Skál har redan fått ett fint omdöme av Zagat.

Den som vill äta isländskt i Sverige får leta upp råvarorna och själv ställa sig vid spisen. Den enda isländska restaurang som etablerat sig i landet är snabbmatskedjan Serrano, som serverade mexikansk snabbmat enligt samma koncept som restaurangerna hemma på Island. På Island lever Serrano vidare, men i Sverige har kedjan, som finns på fem platser i Stockholmsområdet samt i Uppsala, nu döpts om till Zócalo.

På New Yorks Lower East Side går det nu att höja glasen på Skál. Där finns drinkar med isländsk vodka, och på menyn står bland annat lamm, röding och skyr. Grundare är Óli Björn Stephensen, som även är delägare i vinbaren The Ten Bells.

I London finns sedan tidigare Tommi's Burger Joint, exportversionen av hamburgarhaket Hamborgarabúlla Tómasar.

Islänningarna nöjdare med livet än med sommarvädret

Nio av tio islänningar är nöjda med semestern, jobbet och grannarna. Men efter en i stora delar av landet ovanligt blöt och kall sommar är en majoritet missnöjda med sommarvädret. Ett undantag är invånarna på nordöstra Island som kunnat njuta av mer sol och värme än normalt. Där gör hela 86,6 procent tummen upp för sommarvädret. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Sommaren 2012 var varm och solig - och hela 96,3 procent av islänningarna var nöjda med vädret. I år har framför allt södra Island haft ovanligt låga temperaturer och ovanligt mycket nederbörd. Bara 44,9 procent säger sig därför vara nöjda med vädret.

I nordost har det dock gått längre tid än normalt mellan regnskurarna. I regionen säger också hela 86,6 procent att de är nöjda med sommarvädret. I nordväst är 57 procent nöjda med sommarvädret, i söder 38,3 procent, i Reykjavíkområdet 38,2 procent och i sydväst 28,4 procent.

Kvinnor, yngre, medelinkomsttagare och personer bosatta i Reykjavíkområdet är mer missnöjda med sommarvädret. Hela 53,2 procent av Framstegspartiets väljare uppger att vädret varit till belåtenhet medan bara 35 procent av Ljus framtids väljare delar den åsikten.

Att sommaren varit ett skäl till besvikelse är en trolig förklaring till att färre är nöjda med semestern. Förra året sade 92,9 procent att semestern varit bra. I år har den siffran sjunkit till 86,8 procent.

Av de tillfrågade svarar 90,6 procent att de är nöjda med sina grannar, den lägsta siffran på tre år. Nästan lika många, 89,5 procent, uppger att de är nöjda med sitt jobb.

Dagens citat

"Det har kommit 82 ansökningar och från fyra nationer utöver Island. Av dessa är 16 utländska ansökningar som är på engelska, spanska eller tyska och jag har inte dykt ner i dem. Jag söker efter två personer till grovarbete och såg ingen anledning till att överskölja mig i språklektioner."

Garðar Jónsson, produktionsledare vid Þörungaverksmiðjan i Reykhólar, i Bæjarins Bestu om det stora intresset för lediga tjänster vid algfabriken.

Hyrbil, höglandet och hästar

Packa, flyga, sätta sig i hyrbilen och styra ut på ringvägen längs den isländska sydkusten. På den här turistvideon får du även några vattenfall, hästar och en stump av höglandet.

Islänningar går emot regering - vill fortsätta EU-förhandla

Regeringen vill inte men en majoritet av islänningarna vill fortfarande. Hela 53 procent vill fullfölja förhandlingarna om EU-medlemskap medan 35 procent vill avbryta dem. Trots regeringens kovändning i frågan om en folkomröstning har andelen som efterlyser fortsatta förhandlingar om villkoren för inträde i unionen ökat med 3,4 procentenheter. Det visar en opinionsmätning utförd av Capacent Gallup på uppdrag av Já Ísland, skriver Fréttablaðið.

Den borgerliga koalitionen har både stoppat förhandlingarna med EU och deklarerat att den folkomröstning som utlovades före valet inte kommer att äga rum. Inget av besluten har diskuterats i alltinget, vilket väckt kritik från Socialdemokraterna, det enda partiet i parlamentet som förespråkar EU-medlemskap. Däremot anser regeringen att ett beslut att återkalla ansökan ska klubbas av alltinget.

Hela 53 procent vill fullfölja förhandlingarna om EU-medlemskap, en uppgång med 3,4 procent jämfört med motsvarande opinionsundersökning i juni. Då ville dessutom 41,1 procent stoppa förhandlingarna. Den siffran har nu minskat med hela 6 procentenheter till 35,1 procent. Andelen som inte tar ställning ökar med 2 procentenheter till 11,3 procent.

Som tidigare är män, universitetsutbildade och personer som är bosatta i Reykjavíkområdet mest positiva till att förhandla vidare. I huvudstadskommunerna vill hela 63 procent fullfölja förhandlingarna. Samma åsikt har 67 procent av islänningarna med universitetsutbildning. Hos männen vill 57 procent fortsätta förhandla och 34 procent avbryta processen. Bland kvinnorna vill 50 procent förhandla vidare och 36 procent stoppa förhandlingarna.

EU-motståndet är störst bland borgerliga väljare. Hela 61 procent av Framstegspartiets sympatisörer vill sluta förhandla medan 27 procent vill fortsätta. Inom Självständighetspartiet är EU-motståndet något mindre - med 59 procent som vill avbryta förhandlingarna och 32 procent som vill återuppta dem.

EU-vännerna återfinns som tidigare främst inom Socialdemokraterna och Ljus framtid. Hela 91 procent av bägge partiernas sympatisörer vill fortsätta förhandla. Bara 4 procent av Socialdemokraternas anhängare och 3 procent av Ljus framtids vill stoppa processen. Även i Gröna vänsterns led finns en klar majoritet för fortsatta förhandlingar, 75 mot 21 procent.

Undersökningen är utförd av Capacent Gallup på uppdrag av Já Ísland, en organisation som arbetar för isländskt EU-inträde. Verksamheten finansieras av frivilliga bidrag, men pengarna räcker inte längre till för att bemanna kontoret. De två anställda har därför sagts upp. Já Ísland behåller dock lokalerna i Reykjavík, uppger organisationen i ett pressmeddelande.

Opinionsmätningen understryker varför regeringen avvisar alla tankar på en folkomröstning. I dagsläget hade den gått mot en förlust som hade blivit oerhört svår att hantera. I högerkoalitionen finns ministrar som utlovat att de aldrig kommer att ingå i en regering som förhandlar med EU. De skulle vid ett nederlag inte bara tvingas förhandla med unionen, utan också lägga om politisk riktning.

I dag är regeringen närmast inriktad på konflikt med EU och unionen fungerar också - välförtjänt eller inte - som syndabock för allehanda misslyckanden och problem. Den utvägen skulle bli svårare att använda vid en förlust i en folkomröstning.

Här kan du läsa mer om Island och EU.

Efterlyser valsamverkan mellan den isländska vänstern

Valsamverkan mellan den isländska vänstern i vårens kommunalval och en gemensam linje mot den borgerliga regeringens politik. Det efterlyser Árni Þór Sigurðsson, alltingsledamot för Gröna vänstern i en intervju med RÚV. Ett samarbete skulle göra vänstern starkare och därmed kunna göra den till ett politiskt alternativ för fler islänningar. Den skulle dessutom kunna ställa upp i fler kommuner.

Både Socialdemokraterna och Gröna vänstern gick framåt i kommunalvalen våren 2010. Bägge partierna har dock anhängare främst i de större städerna, medan Självständighetspartiet och Framstegspartiet lockar betydligt fler väljare på landsbygden.

Trots att förra valet närmast var en katastrof för Självständighetspartiet med maktskiften i många stora kommuner förblev partiet störst i de isländska kommunerna. Sammanräknat blev oberoende partier näst störst i landet. Gröna vänstern lyckades i hela landet skrapa ihop 15 mandat.

I några av Islands då 76 kommuner, som Grindavík, Reykjanesbær och Hornafjörður, missade Gröna vänstern med knapp marginal representation i fullmäktige. Partiet vann mandat i Reykjavík, Kópavogur, Hafnarfjörður, Mosfellsbær, Akranes, Borgarbyggð, Strandabyggð, Skagafjörður, Akureyri, Norðurþing, Seyðisfjörður, Rangárþing eystra och Árborg. Strandabyggð och Borgarbyggð var de två kommuner där Gröna vänstern lyckades erövra två mandat. I övriga kommuner fick partiet en representant i fullmäktige.

Árni Þór Sigurðsson, alltingsledamot för Gröna vänstern, vill nu göra vänsterns magra år i de isländska kommunerna till historia. I RÚV föreslår han valsamverkan mellan vänsterpartierna i de kommande kommunalvalen. Han kan också tänka sig gemensamma listor - i synnerhet i de större kommunerna.

Syftet är enligt Árni Þór Sigurðsson att vänstern ska utgöra ett tydligare alternativ till Självständighetspartiet och Framstegspartiet. För att det ska kunna uppnås i kommunerna efterlyser han i RÚV en gemensam linje från vänsteroppositionen i alltinget:

"Det är mycket mer som de har gemensamt i den grundläggande synen på samhällets uppbyggnad och de intressen som borde vara rådande och de som borde ge vika."

I många mindre kommuner har både Socialdemokraterna och Gröna vänstern svårt att hitta tillräckligt med kandidater för att kunna ställa upp. Genom en valsamverkan ökar möjligheterna för att kunna gå till val i fler kommuner.

Árni Þór Sigurðsson nämner i intervjun inte vilka partier som han vill samarbeta med. Det är dock egentligen bara Socialdemokraterna som kan vara aktuella för en valsamverkan. Bästa partiet och Ljus framtid är för liberala för Gröna vänstern, Piratpartiet går sin egen väg och det lilla marxistpartiet Folkfronten räknar sina anhängare på riksnivå nätt och jämnt i tresiffrigt.

När Gröna vänstern regerade tillsammans med Socialdemokraterna tillhörde Árni Þór Sigurðsson koalitionens mest kompromissvilliga politiker. Men samarbetet var sannolikt ett avgörande skäl till Socialdemokraternas tunga valnederlag. Många väljare ansåg att partiet under mandatperioden drev för långt till vänster och röstade i stället på Ljus framtid. En av dem var dessutom Árni Páll Árnason, som tog över ordförandeskapet efter Jóhanna Sigurðardóttir och står betydligt längre till höger. Och i Socialdemokraternas högerfalang ser många samarbetet med Gröna vänstern och de ständiga interna stridigheterna som en belastning.

Därför förefaller det osannolikt att Socialdemokraterna på riksnivå skulle fatta beslut om en valsamverkan med Gröna vänstern. Men i de mindre kommunerna, där politiken snarare handlar om personer och sakfrågor än partier och ideologier, kan det på många håll säkert finnas intresse för ett samarbete.

Guðmundur Steingrímsson, ledare för Ljus framtid, säger i Vísir att det är osannolikt att partiet skulle ingå i en vänsterallians. Dels ser sig Ljus framtid som ett liberalt mittenparti, dels förespråkar partiet självständiga kandidaturer. Árni Páll Árnason uppger att han håller dörren öppen för ett samarbete. Katrín Jakobsdóttir, Gröna vänsterns ordförande, ställer sig enligt Vísir däremot helhjärtat bakom idén om valsamverkan:

"Jag har alltid varit en förespråkare för att vänstersinnade samarbetar. Med tanke på vilken regering som innehar makten anser jag att det har betydelse att människor på denna politiska sida tittar på hur de kan samarbeta som mest och bäst. Vi såg i förra valet hur mycket denna grupp splittrades, så jag är positiv till att det undersöks hur vi kan ha ett samarbete."

Här kan du läsa mer om nästa års kommunalval.

Dagens citat

"Det är inget konstigt att kritisera institutioner och kritisera rapportering. Men detta är en ny typ och en ny ton i attackerna mot RÚV:s journalistik. Denna institution har ofta varit i blåsväder, men detta tycks vara en samordnad aktion av politisk art som är ett försök att skrämma människor till självcensur eller tystnad."

Kristinn Hrafnsson, talesperson för Wikileaks, säger i RÚV att den senaste tidens angrepp på det isländska public service-bolaget har politiska motiv.

Island och sydkusten från ovan

Följ med på en liten flygtur över Fjallsárlón, Jökulsárlón, Skeiðarársandur, Sólheimajökull med mera.

Avskaffar förmögenhetsskatt - ministrar slipper betala

Finansminister Bjarni Benediktsson river upp det skattepåslag på förmögenhetsskatten som den rödgröna regeringen införde för tre år sedan. Skatten drabbade islänningar som hade förmögenheter på minst 75 miljoner isländska kronor. Bland dem som nu slipper påslaget återfinns Bjarni Benediktsson själv och statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, som bägge är mångmiljonärer.

År 2010 införde den rödgröna regeringen under Jóhanna Sigurðardóttirs ledning ett särskilt skattepåslag på den befintliga förmögenhetsskatten. Påslaget klubbades för fyra år och gällde privatpersoner som efter att ha räknat bort skulderna hade en förmögenhet på minst 75 miljoner isländska kronor och par med en förmögenhet på minst 100 miljoner.

Privatpersoner med tillgångar värda 75 till 150 miljoner och par med tillgångar värda 100 till 200 miljoner betalade 1,5 procent extra i skatt. Tillgångar utöver detta beskattades med ett påslag på 2 procent.

Bjarni Benediktsson säger till RÚV att regeringen inte tänker förlänga skattepåslaget. Han anser att det kan stå i strid med grundlagen eftersom det finns uppgifter om att vissa tvingas att betala skatter som är högre än den disponibla inkomsten. Därmed skulle påslaget inte vara oförenligt med rätten till privat egendom.

Beskedet från Bjarni Benediktsson innebär att den särskilda förmögenhetsskatten försvinner efter år 2014. Tidigare finansministern Steingrímur J. Sigfússon är mycket kritisk till beslutet att skrota skatten. Han säger till Vísir att dessa skatteintäkter nu måste hämtas in på något annat sätt:

"Jag är naturligtvis mycket förvånad över att de sett till läget i statskassan anser sig ha råd att bli av med över 8 miljarder i intäkter från de rikaste familjerna i landet. ... Detta är mycket enkelt. Om staten förlorar 8 eller 9 miljarder i intäkter så måste andra skatter införas som täcker detta, skära ned ytterligare som täcker detta eller så ökar detta underskottet i statskassan. Man känner naturligvis oro över vart de är på väg med detta."

Beslutet är en av många skattelättnader som den nyvalda regeringen aviserat. För högerkoalitionen väntar nu en problematisk budget för 2014 eftersom den har utlovat ett överskott i statsfinanserna. Samtidigt blir 2013 års tillväxt svagare än väntat, och hålet i statskassan blir större på grund av de skattesänkningar regeringen beslutat.

Hur skattesänkningarna ska finansieras är alltjämt oklart. Varje departement - möjligen med undantag för hälso- och sjukvården - har fått ett sparbeting på 1,5 procent. En särskild grupp bestående av fyra alltingsledamöter har fått i uppdrag att ta fram förslag på besparingar och rationaliseringar. Uppgiften är att finansiera skattelättnaderna utan att tumma på kvaliteten inom den offentliga sektorn.

Hälso- och sjukvården anses ha drabbats så hårt av nedskärningar under den förra mandatperioden att sektorn nu måste fredas från ytterligare besparingar. Däremot tros privatiseringar bli en lösning på att dra in pengar till statskassan och ändå kunna sänka skatterna. Sammanslagningar och nedläggningar av statliga institutioner väntas bli ett annat sätt att minska utgifterna.

Bjarni Benediktsson är tillsammans med hustrun Þóra Margrét Baldvinsdóttir god för över 100 miljoner isländska kronor. Det är även statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, Bjarni Benediktssons partikamrater Jón Gunnarsson och Pétur H. Blöndal samt socialdemokraten Kristján L. Möller. Finansministern avskaffar därmed en förmögenhetsskatt som han själv tvingats att betala.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson ska enligt DV ha betalat 22 miljoner i förmögenhetsskatt bara förra året, och totalt närmare 100 miljoner. Bjarni Benediktsson ska ha tvingats skatta totalt 8 miljoner, varav 2 miljoner under förra året. Han förnekar dock på Facebook att han själv betalat förmögenhetsskatt och hävdar att DV:s uppgifter är felaktiga.

Även de borgerliga partiledarnas familjer tycks bli av med en rejäl skattebörda. Bjarni Benediktssons far Benedikt Sveinsson är god för 1,2 miljarder vilket skulle innebära en förmögenhetsskatt på 90 miljoner kronor. Hans bror, Einar Sveinsson, ska ha tvingats skatta 160 miljoner för sina tillgångar på 2 miljarder. Gunnlaugur M. Sigmundsson, far till Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, ska ha skattat 30 miljoner extra, skriver DV.

Turister sms-varnas för isländskt snöoväder

Västra Island ser ut att drabbas hårdast av det snöoväder som drar in över landet på fredagen. Vindar med stormstyrka i byarna, hällregn och snöslask på låglandet och kraftiga snöfall på höglandet riskerar att göra vägar oframkomliga. Insamlingen av får fortsätter och i går gick de första djuren för hösten till slakt i Húsavík. Turister som befinner sig på höglandet kommer i dag att varnas med sms om det förestående ovädret.

I september förra året överraskades norra Island av ett ovanligt tidigt snöoväder. I delar av landet var vägarna oframkomliga i flera dagar. Samtidigt som bilister fastnade längs vägarna dog omkring 10 000 får i snöstormen. Bönderna letade i flera veckor efter de saknade djuren.

Höstens första riktiga snöoväder väntas dra in över Island i morgon. Veðurstofa Íslands förutspådde tidigare i veckan att nordöstra Island skulle drabbas värst av ovädret. Nu ser det ut som att västra Island i stället blir den region som drabbas hårdast. De svåraste förhållandena väntas i Västfjordarna, men det kommer att bli mycket hårda vindar längs hela västkusten.

I Västfjordarna talar prognosen om stormvindar och hällregn eller snöslask på låglandet. De låga temperaturerna gör att nederbörden kommer att falla som snö på höjder över 200 meter. Det betyder sannolikt att många vägar snöar igen och blir oframkomliga under helgen.

Även på höglandet kommer temperaturerna att sjunka under noll i helgen och Veðurstofa Íslands räknar med stora mängder snö. Alla som befinner sig på höglandet får enligt RÚV under dagen ett sms med en varning om ovädret som är på väg in. Under gårdagen sökte räddningsarbetare upp turister som befann sig på det centrala höglandet eller norr om Vatnajökull för att förvarna om snöstormen, uppger Almannavarnir i ett pressmeddelande.

Företag inom turistnäringen uppmanas att avråda kunderna från att köra in på fjällvägar från fredagen och framåt. Turisterna får även rådet att följa väderleksprognoser och information från myndigheterna om framkomlighet på vägarna. Myndigheterna vill genom att gå ut med varningar i god tid undvika det trafikkaos som uppstod förra året, då hundratals turister i bilar med sommardäck fastnade längs vägarna.

I normala fall börjar insamlingen av får från sommarens bete i mitten av september. Redan i tisdags började de första bönderna att samla in sina djur, och i går fortsatte arbetet i stora delar av norra Island. Insamlingen kommer att pågå ända tills ovädret börjar. Vissa skolor och arbetsplatser - bland annat Verkmentaskólinn á Akureyri - gav i går elever och anställda ledigt för att delta i arbetet.

På norra Island finns omkring 300 000 får på bete. Att samla in alla djur på så kort tid är omöjligt. Vissa bönder riktar därför in sig på att få ner fåren från höglandet till låglandet. Det som gjorde förra årets oväder så ödesdigert var de stora mängderna snö som närmast begravde fåren levande när de sökte skydd från stormen i skrevor, sprickor och hålor. Regn och snöslask, som väntas på låglandet, skapar däremot inga problem för fåren. Många får var dock måttligt sugna på att lämna betet - i går var det nämligen både soligt och varmt.

Hos Norðlenska i Húsavík påbörjades slakten redan i går då omkring 550 får slaktades. Om behov uppstår kan personalen börja arbeta med full styrka redan i nästa vecka. Än så länge har dock bönderna enbart fokuserat på att få hem djuren. I normala fall ligger slakten ett par veckor senare, skriver Morgunblaðið.

Här kan du läsa mer om ovädret.

Dagens citat

"Jeg var en meget fattig student på universitetet i Beijing for mange år siden. Min romkamerat var fra Island, og fortalte sin mor hjemme på Island at jeg frøs mye. Du vet, det var kaldt på studenthusene den gang. Etter hvert fikk vi tilsendt to islandske ullgensere i posten. Den kjærligheten og den omtanken jeg opplevde da, kommer jeg aldri til å glemme."

Huang Nubo, kinesisk investerare som vill bygga ett lyxhotell i Grímsstaðir á Fjöllum, i Finnmarken om sitt intresse för Island - läs mer här.

Fyra vattenfall från den isländska sydkusten

Seljalandsfoss, Skógafoss, Svartifoss och Gullfoss är de isländska vattenfall på sydkusten som du får följa med till i den här turistvideon - tillsammans med bland annat Reykjavík och Jökulsárlón.

Nobbar EU-fartyg - får inte landa makrill i isländsk hamn

Island tillåter inte att fartyg från EU-länder landar makrillfångster i landet. En estnisk trålare har liksom ryska fiskebåtar stoppats från att angöra isländska hamnar. Den estniska trålaren vände sig i stället till Färöarna - vars trålare just nu är portade från hamnar inom EU och Norge på grund av dispyten om sillfisket i Nordatlanten.

Både EU och Norge har klubbat långtgående sanktioner mot färöiska fartyg. Färöiska trålare får inte landa fångster av sill eller makrill och öriket får heller inte exportera dessa arter. Bakgrunden är en konflikt om sillfisket i Nordatlanten.

Färöarna kommer i stället att sälja fångsterna till Ryssland och Afrika. Även Danmark har stängt sina hamnar för färöiska trålare. Danmark röstade visserligen emot sanktionerna mot Färöarna, men anser sig inte kunna göra annat än följa EU:s beslut. Om färöiska fartyg faktiskt skulle hindras från att angöra danska hamnar riskerar det att äventyra relationerna mellan Färöarna och Danmark, skriver Aktuelt.

Dispyten om sillfisket är närmast identisk med tvisten om makrillfisket. Färöarna har ensidigt höjt sillkvoten sedan förhandlingarna brutit samman. EU och Norge har svarat med sanktioner - och hotar med liknande åtgärder även mot Island om parterna inte når en uppgörelse om makrillfisket.

Island stoppade nyligen en estnisk trålare från att landa makrill - trots att det rörde sig om en Estlandsflaggad båt i isländsk ägo. Även ryska fartyg har fått nej på förfrågningar om att landa makrill i isländska hamnar, uppger Morgunblaðið.

Rättsläget när det gäller landningsförbud är tydligt. När det gäller ett bestånd där det saknas en överenskommelse om fiskeriförvaltningen har de inblandade parterna rätt att förbjuda utländska trålare som fiskar på den berörda arten från att landa fångsterna. Det är en stridsåtgärd EU tidigare aviserat men som närmast framstår som symbolisk - isländska trålare landar nämligen ingen makrill inom EU eller Norge.

Beslutet att inte säga ja till den estniska trålaren är ytterligare ett led i upptrappningen av makrillkriget. Island har nämligen gett Grönland tillåtelse att landa makrill.

Grönland är en nykomling inom makrillfisket som nu kräver en plats vid förhandlingsbordet. Av förra årets kvot på 15 000 ton fiskades bara 5 000 ton. I år har kvoten höjts vid två tillfällen till totalt 55 000 ton, varav mer än hälften redan fångats. Det är en signal om att Grönland på allvar ger sig in i kriget om de makrillbestånd som rör sig allt längre norrut i Atlanten.

Visserligen innebär Grönlands inträde i tvisten att fler strider om samma bestånd, men Grönland kommer också att strida för att kvoterna primärt ska fördelas efter var makrillen befinner sig och inte efter vilka nationer som historiskt fångat mest makrill. Det medför att Islands linje kommer att förespråkas av ytterligare en röst vid förhandlingsbordet - om EU inte försöker hantera situationen som när Island krävde en plats men fick nej i tio år.

Det estniska fartyget landade i stället sina fångster på Färöarna. Trålaren är Estlandsflaggad men har dock isländska ägare. Färöarna hade, med hänvisning till fiskedispyten, haft möjlighet att avvisa båten på samma sätt som Island.

Här kan du läsa mer om makrillkriget.

Oväder på väg in över Island - fårbönder och turister varnas



Foto:  Magnús Viðar/Landsbjörg

Ett oväder med stormvindar och stora mängder snö även på låglandet drar in över Island på fredag. Turister varnas för att befinna sig på höglandet och fjällvägarna kommer att spärras av vid första tecken på fara. Redan i dag ger sig bönder ut för att samla in får från sommarens bete. Förra hösten dog omkring 10 000 får när bönderna överraskades av ett ovanligt tidigt och kraftigt snöoväder.

Stora mängder snö från 200 meters höjd och uppåt. Hällregn och slask på lägre höjd. Vindar på upp till 23 sekundmeter. Temperaturer ner mot nollpunkten och minusgrader nattetid. Så lyder Veðurstofa Íslands prognos för fredagen och lördagen. Nordvästra Island ser i dagsläget ut att drabbas hårdast av det annalkande ovädret.

Myndigheterna har redan utfärdat flera varningar. Från Blönduós i väster till Seyðisfjörður i öster kommer beredskapen att vara förhöjd under ovädret. Räddningsarbetare kommer att ha förhöjd beredskap i hela landet och turister avråds från att besöka höglandet och i stället bege sig till befolkade områden.

Det oväder som nu är på väg in sägs påminna om den snöstorm som drabbade norra Island i början av september förra året. Insamlingen av får för hösten hade knappt börjat. På många håll föll över en meter blötsnö. Omkring 10 000 får dog i ovädret. Bönder letade i flera veckor efter saknade djur.

Ovädret gjorde även många vägar oframkomliga i flera dagar. Räddningsarbetare fick undsätta insnöade turister som inte hade någon chans att kunna ta sig fram på de igensnöade vägarna med hyrbilar med sommardäck. Ett kanadensiskt par upptäcktes av en slump sedan de tillbringat nästan en vecka insnöade i en liten stuga på höglandet utan möjlighet att ta sig därifrån eller meddela omvärlden.

Ferðamálastofa uppmanar i ett pressmeddelande alla företag inom turistnäringen att löpande informera kunderna om vädret och att avråda dem från att ge sig ut på resor som kan innebära fara - i synnerhet på fjällvägar och höglandet. Turistföretagen uppmanas också att informera besökarna om vilka konsekvenser ovädret kan få.

Almannavarnir utfärdar i ett pressmeddelande en liknande varning. Turistbranschen uppmanas även här att i synnerhet avråda besökare från höglandet där många fjällvägar riskerar att snöa igen och bli oframkomliga. Den som ändå tänker ge sig ut på vägarna uppmanas att följa informationen om väderprognoser och väglag - inte minst den som kör en bil med sommardäck.

På flera håll på norra Island börjar bönder och frivilliga att samla in får redan i dag. Men det är inget arbete som går snabbt. I norra delen av landet finns enligt RÚV omkring 300 000 får ute på bete. Det viktigaste är dock inte nödvändigtvis att kunna få in alla djur på gårdarna, utan att kunna få ner fåren på låglandet där nederbörden till större delen tros falla som regn. Insamlandet brukar i vanliga fall börja i mitten av september.

Húnavatnshreppur, en kommun på nordvästra Island som väntas tillhöra de områden som kommer att drabbas hårdast av snöovädret, beslutade i går i ett extrainkallat fullmäktige att börja insamlingen så snart som möjligt och skjuta andra möten inom kommunen på framtiden. Kommunpolitikerna uppmanar bönderna att ta in så många djur de kan innan snöstormen kommer. Vissa började arbetet redan i går. Grannkommunen Húnaþing vestra fattade i går ett liknande beslut om att omedelbart börja samla in får. Detsamma gäller även Skagabyggð.

Den förhöjda beredskapen och det snabba agerandet beror på att ingen vill återuppleva förra årets situation, då tusentals får föll offer för ovädret. Tusentals får sökte då skydd i skrevor och gropar. Men snön föll så länge och så tjockt att de inte kunde ta sig därifrån. Det dröjde också många veckor innan det kom en kortare töperiod som uppenbarade hundratals gömställen.

När det stod klart att tusentals djur närmast blivit levande begravda i snömassorna talade experter om att fåren skulle kunna överleva i två till tre veckor så länge det fanns någon liten springa där det kom in luft. De kunde nämligen äta snö och is för att släcka törsten och i nödfall äta sin egen päls för att dämpa hungern.

Trots de höga förväntningarna på fårens möjligheter att överleva under extrema förhållanden förvånades många över hur sega djuren visade sig vara. Flera får hittades vid liv efter att ha varit insnöade i omkring 40 dygn - och ett djur påträffades i förhållandevis gott skick efter 82 dagar som levande begravd i snön.

Här kan du läsa mer om förra årets snöoväder.

Dagens citat

"If the salesmen of violence are forcing their way into the world of our children with materiel we would never tolerate on a school stage or on a street corner, why on earth should we tolerate it on the internet?"

Ögmundur Jónasson, alltingsledamot för Gröna vänstern, i Vice om hans förslag att förbjuda pornografi på nätet.

Isländsk polis i biljakter

Det händer inte varje dag, men ibland ger sig även polisen på Island ut på biljakter. Oftast handlar det om stulna fordon i Reykjavíkområdet men det kan också röra sig om personer som är efterlysta, kör för fort eller under påverkan av alkohol eller narkotika.



Oftast slutar det också så här - med en kollision där polisen kan gripa föraren.

Reykjavík närmare bryta vänortssamarbete med Moskva

Reykjavíks elva vänorter kan snart vara tio. Kommunfullmäktige ställde sig nyligen bakom borgmästaren Jón Gnarrs förslag att undersöka möjligheterna att bryta samarbetsavtalet med Moskva i protest mot den ryska huvudstadens fientliga inställning till hbtq-personer. Beslut om att definitivt stoppa kontakterna med Moskva fattas först efter samråd med utrikesdepartementet. Självständighetspartiet reserverade sig mot planerna.

Jón Gnarr har under sin tid som borgmästare i Reykjavík prioriterat frågor om mänskliga rättigheter och nedrustning. Ibland har hans ställningstaganden skapat vissa besvär för regeringen - som när han protesterat mot behandling av romer i Slovakien och mot bristen på yttrandefrihet i Kina. När Jón Gnarr bröt traditionen genom att vägra ta emot ett fartyg från den tyska flottan tvingades dåvarande utrikesministern Össur Skarphéðinsson rycka ut för att undvika en pinsam incident.

Men kanske framför allt har Jón Gnarr försökt väcka uppmärksamhet för hbtq-frågor. Han försöker också lansera Reykjavík som en hbtq-vänlig stad. Med tanke på att det till och med finns en isländsk researrangör som inriktar sig på hbtq-kunder tycks det som att det ryktet med framgång har börjat spridas över världen.

Vid flera tillfällen har Jón Gnarr protesterat mot utvecklingen i Ryssland. Förra året uppmanade han sin ryske kollega Sergej Sobjanin att tillåta en prideparad i Moskva. Brevet förblev dock obesvarat. Han har fördömt fängelsedomarna mot Pussy Riot. Och han har också kritiserat den ryska lag som förbjuder så kallad homosexuell propaganda.

I somras föreslog Jón Gnarr att Reykjavík skulle bryta vänortssamarbetet med Moskva i protest mot den ryska huvudstadens hbtq-fientlighet. Det förslaget har nu fått majoritet i kommunfullmäktige. I samråd med utrikesdepartementet och hbtq-organisationen Samtökin 78 ska nu Reykjavík undersöka hur samarbetet kan avslutas.

Att riva upp samarbetet är alltså ännu inte aktuellt. Ett sådant beslut klubbas i fullmäktige först efter att utredningen är klar. Självständighetspartiets ledamöter ställde sig därför bakom själva undersökningen, men reserverade sig mot planerna på att bryta förbindelserna med Moskva:

"Genom att ha relationer med andra stater på internationell nivå ger inte isländska folket sin välsignelse över de kända brott mot de mänskliga rättigheterna som begås i ett antal av dessa länder, bland annat i länder där det drivs isländska ambassader. Utrikesdepartementets representanter har utnyttjat sin ställning till att understryka Islands stöd till homosexuellas, bisexuellas och transpersoners kamp för rättigheter i Ryssland. Att slå igen dörren gör man bara en gång, och det är inte troligt att en sådan händelse väcker uppmärksamhet någon annanstans än här. Därigenom kan viktiga möjligheter att på längre sikt ha inflytande över andra nationers ledare och göra nytta till förmån för mänskliga rättigheter stängas."

Självständighetspartiet tar ställning till om samarbetet med Moskva ska avbrytas eller inte när frågan på nytt kommer upp i fullmäktige. I dagsläget förespråkar dock partiets ledamöter att vänortsavtalet inte ska rivas upp.

Reykjavík har i dag elva vänorter. Avtalet med Moskva undertecknades 2007.

Här kan du läsa mer om förslaget.

Minister: Alltinget avgör om EU-ansökan ska återkallas

Alltinget avgör om Islands ansökan om EU-medlemskap ska återkallas. Ett sådant beslut kan tidigast bli aktuellt efter höstens EU-debatt i parlamentet. Det säger finansminister Bjarni Benediktsson i en intervju med RÚV. Han uppger också att EU-frågan har en sådan natur att folket borde få säga sitt - men det är ingen prioriterad fråga varken för väljarna eller regeringen.

Den borgerliga regeringen har de senaste veckorna omprövat hållningen i EU-frågan. Utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson har fastslagit att det inte blir någon folkomröstning under denna mandatperiod om förhandlingarna med unionen ska återupptas eller inte. Han har dessutom fattat beslutet genom att runda alltinget och har inlett arbetet med att upplösa förhandlingsdelegationerna.

Från socialdemokratiskt håll har regeringens kovändning mottagits med stor besvikelse. Under valrörelsen och på plats i Bryssel efter valsegern har den borgerliga regeringen hävdat att en rapport om förhandlingarnas och EU:s utveckling ska utgöra underlaget för en debatt i alltinget. Därefter skulle islänningarna i en folkomröstning få avgöra om förhandlingarna skulle fortsätta.

Socialdemokraterna anklagar regeringen för svek. Den borgerliga koalitionen anser däremot att den aldrig utlovat någon folkomröstning i frågan. Utrikesministern har dessutom enligt ett juristutlåtande rätt att avveckla hela ansökningsprocessen utan beslut i alltinget.

Men om Island även ska återkalla ansökan om EU-medlemskap kommer frågan att diskuteras i parlamentet. Det säger Bjarni Benediktsson till RÚV:

"Jag anser att det vore ett beslut som måste ställas inför tinget. ... Nästa steg borde vara detta. Att ta denna rapport som utrikesministern håller på att sammanställa om framstegen i förhandlingarna fram till nu och förändringarna inom EU sedan vi ansökte, som är avsevärda. Jag anser inte att man kan behandla saken i omvänd ordning."

Rapporten väntas bli klar under hösten. Tidigast efter att den debatterats i alltinget kan det bli aktuellt att dra tillbaka ansökan. Gunnar Bragi Sveinsson säger i Morgunblaðið att han delar Bjarni Benediktssons uppfattning om att alltinget bör avgöra om den ska återkallas.

Bjarni Benediktsson anser att det var ett misstag att ansöka om EU-medlemskap utan att folkomrösta. EU-frågan är dock sådan att finansministern vill att folket på något sätt ska få säga sitt. Samtidigt står det enligt Bjarni Benediktsson klart att islänningarnas intresse för en sådan folkomröstning är svagt precis som hos regeringen.

En majoritet av islänningarna förespåkar att en folkomröstning får avgöra EU-förhandlingarnas öde. Däremot är stödet för att gå med i unionen lågt. Regeringen bedömer uppenbarligen risken för att uppfattas som svikare i frågan om folkomröstningen som betydligt mer hanterlig - i synnerhet så här tidigt in på mandatperioden - än risken att folkomrösta som skulle kunna ge det för koalitionen oönskade resultatet att den måste återuppta förhandlingarna.

Här kan du läsa mer om Island och EU.

Dagens citat

"Det är sorgligt att människor som kommer till landet för att lära känna isländsk kultur och matlagning inte får komma ur bojorna från sin egen kultur halvt instängda i en utländsk buss och ser sig vara tvungna att köpa den mat som erbjuds i långfärdsbussar."

Guiden Úlrik Arthúrsson säger i Vísir att han sparkats ut ur en tysk turistbuss sedan han fått resenärerna att handla i isländska livsmedelsbutiker under resan - i stället för att köpa den mat och dryck som chauffören och hans hustru haft med sig från hemlandet för att sälja ombord under resan.

Svenskt plastburkstrick i isländsk reklamfilm

Uppsalatrion Erato gjorde för något år sedan succé på nätet genom en version av Robyns "Call Your Girlfriend" framförd vid köksbordet med kesoförpackningar som huvudinstrument. Tricket har nu nått fram till Island där det används i en reklamfilm för skyr från Kea. Den här gången är det frukt- och proteininnehållet som lovsjungs med hjälp av skyrförpackningar.

Allt dyrare att hyra lägenhet i Reykjavík

Månadshyran för en lägenhet i Reykjavíkområdet har under det senaste året ökat med 7,5 procent. Den stora efterfrågan på hyresbostäder innebär inte bara att månadsavgifterna rusar. Allt fler uthyrare ställer också andra krav på hyresgästerna - som höga depositioner, fasta anställningar och utdrag ur belastningsregistret. Trycket på hyresmarknaden är starkast i centrala Reykjavík, rapporterar RÚV.

Fastighetsmarknaden har så smått börjat att återhämta sig efter finanskraschen. Men bankerna är i dag storägare av bostäder som låntagarna tvingats lämna tillbaka när de inte kunnat klara av kostnaderna. Samtidigt gör kapitalkontrollerna att isländska kronor blir kvar i landet. Det har bidragit till att hålla fastighetspriserna på Island på en hög nivå trots liten efterfrågan.

Att många har det ekonomiskt svårt har därför ökat efterfrågan på hyresbostäder. Medan det finns mängder av bostadsrätter på marknaden är konkurrensen om hyreslägenheterna stor. I centrala Reykjavík kan upp till 60 personer slåss om en och samma bostad, uppger RÚV.

Det innebär inte bara att hyrorna skenar. Många uthyrare ställer också allt tuffare krav på hyresgästerna med villkor som fast anställning och fläckfritt utdrag ur belastningsregistret. Få väljer dessutom att erbjuda långtidskontrakt eftersom det ger uthyraren frihet att följa den dramatiska prisutvecklingen.

I Reykjavíkområdet har genomsnittshyran under det senaste året ökat med 7,5 procent. För en lägenhet på 40 kvadratmeter i centrala Reykjavík innebär det en ökning från 88 000 isländska kronor i månaden till 97 000 kronor. I Reykjavíks utkanter har månadshyran för en trea på 85 kvadratmeter stigit från 121 000 till 137 000 kronor. Och i grannkommunen Kópavogur har kostnaden för motsvarande bostad gått från 133 000 till 153 000 kronor.

I många fall är dock lägenheterna betydligt dyrare än så. En spekulant berättar för RÚV att hon erbjudits en lägenhet på 40 kvadratmeter i Reykjavík för 150 000 isländska kronor i månaden samt en deposition på 480 000 kronor. En bostad på 60 kvadratmeter utannonseras just nu för 250 000 kronor - ett kvadratmeterpris på 4 166 kronor i månaden. I februari 2010 låg det genomsnittliga kvadratpriset på 1 600 kronor.

Många isländska kommuner har efter krisen talat om ett stort behov av att bygga fler hyresbostäder i kommunal regi. Än så länge är det inte några sådana initiativ som har förverkligats.

Makrillkriget: Island i protest mot EU-sanktioner

Island protesterar mot EU:s planerade sanktioner i makrilltvisten. Regeringen anser att hoten försämrar förhandlingsklimatet och äventyrar möjligheterna att nå en överenskommelse om makrillfisket i Nordatlanten. Isländska företag förlorar redan på unionens sanktioner mot Färöarna. Samtidigt står det klart att Grönland ännu en gång utökar årets fiskekvot - och kräver nu dessutom en plats vid förhandlingsbordet.

Den 7 september möts Island, Färöarna, EU och Norge i Reykjavík för att försöka nå en överenskommelse om nästa års makrillfiske. Upptakten till mötet har dock än så länge varit allt annat än vänskaplig. EU införde nyligen sanktioner mot Färöarna efter en tvist om sillfisket. Sanktionerna innebär att färöiska trålare inte får landa fångster i EU-hamnar och förbjuder export av sill och makrill till unionen.

Liknande åtgärder är att vänta om makrillförhandlingarna för nästa år ännu en gång slutar i oenighet. Samtidigt som EU aviserade sanktionerna mot Färöarna upprepades också hoten mot Island. Island hävdar dock att EU:s åtgärder står i strid med både EES- och WTO-avtalen.

I veckan kallade Island till sig representanter för unionen till utrikesdepartementet. Under mötet fick EU-företrädarna beskedet att regeringen ser EU:s hot om sanktioner som kontraproduktiva för förhandlingarna. De försämrar enligt ett pressmeddelande förhandlingsklimatet och äventyrar därmed möjligheterna att nå en uppgörelse om makrillfisket.

Regeringens agerande välkomnas av tidigare fiskeministern Jón Bjarnason. Han skriver i ett blogginlägg att det är viktigt att Island inte backar från kravet på 16 procent av den totala makrillkvoten. EU och Norge har hittills som mest erbjudit 7 procent. Han hävdar att unionen i stället för att bekymra sig om ett fiske som Island har full rätt till inom den egna ekonomiska zonen borde engagera sig i interna problem som utkast och överfiske.

Samtidigt står det klart att även Grönland nu begär en plats vid förhandlingsbordet. Grönland började i år fiska makrill ur det bestånd som Island, Färöarna, EU och Norge träter om. I våras utfärdade Grönland en kvot på 15 000 ton. Den dubblades under sommaren och utökades i förra veckan till 55 000 ton. Nästa år siktar Grönland på att fiska hela 80 000 ton.

Grönlands inträde i makrillkriget innebär att Island och Färöarna får en ny allierad. Visserligen ökar konkurrensen om kvoterna, men den här gången kan EU och Norge knappast hantera Grönlands begäran om en plats vid förhandlingsbordet på samma sätt som när Island krävde en sådan och fick vänta i tio år. EU försökte genom att hålla Island utanför förhandlingarna också hålla Island utanför fångsterna. Först när Island ensidigt började utfärda makrillkvoter erbjöds öriket en plats vid förhandlingsbordet.

Grönland ser ut att använda samma taktik. Kvoterna utfärdas ensidigt - och om Grönland skulle nekas en förhandlingsplats innebär startskottet för makrillfisket att nationen börjar att skapa de fångsttraditioner som i vanliga fall åberopas som argument i dispyter om fördelning av fiskekvoter.

Med samma argument som Island och Färöarna ger sig Grönland in i makrillkriget. Allt mer fisk finns nämligen i grönländska vatten, och inget tyder på att makrillen skulle återvända söderut till varmare vatten. Det grönländska inträdet innebär därmed att ytterligare en part i tvisten anser att kvoterna ska avgöras av var fisken uppehåller sig, och - till skillnad från Norge och EU - inte vilka länder som tidigare har fångat makrill.

Det grönländska fisket har dessutom ännu en bonus för Island. På Grönlands östkust finns nämligen inga hamnar där fångsterna kan landas. I stället landas stora delar på västra Island, som därmed får en del av intäkterna från det grönländska fisket.

Samtidigt påverkas även Island av EU:s sanktioner mot Färöarna. Totalt hade Färöarna i år räknat med att fånga cirka 250 000 ton sill och makrill. Knappt hälften av dessa kvoter har fångats och exporterats. En stor del av exporten till EU görs av det isländska rederiet Samskip, som nu riskerar att förlora hundratals miljoner isländska kronor i intäkter på grund av unionens importförbud, skriver Morgunblaðið.

Här kan du läsa mer om makrillkriget.

Dagens citat

"Här är naturligtvis fullt av turister så man förstår att invånarna vill utnyttja denna marknad."

Hjalti Þór Vignisson, kommunchef i Hornafjörður, i Vísir om att kvadratmeterhyrorna i Höfn på grund av turistanstormningen är lika höga som i Akureyri samtidigt som många står i kö efter hyresbostäder.

Dagens bonuscitat

"Din början som statsminister är den värsta och sorgligaste i den isländska republikens historia, trots att det i detta sammanhang finns ett överflöd. ... Denna början bestod i att backa från alla vallöften och beskylla den gamla regeringen för hur illa statskassans situation var. Mycket värre än du trodde - trots att alla siffror låg på bordet och faktiskt tillgängliga för alla. Utom dig och Bjarni Ben. ... Naturligtvis drevs i vansinnesfart i tinget igenom att göra de rikare än rikare, eftersom man måste hålla sig väl med kvotfolket. De får naturligtvis inte gå miste om någon släng av sleven, trots att tallriken är fylld till brädden. Men det har hörts lite om löftet om att minska hushållens skulder - ingenting alls. Det löftet tog dig, Sigmundur Davíð, till makten, och om du inte står fast vid det blir du inte långvarig vid makten. Det kommer allmänheten att se till."

Hafnarfjörðurbon Svanur Már Snorrason anklagar i Fréttablaðið statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugssons regering för att strunta i vallöftet om skuldavskrivningar för hushållen och i stället prioritera lägre fångstskatter för fiskeindustrin.

527 trappsteg upp till Skógafoss

Hela 527 trappsteg leder nu besökarna upp till Skógafoss där vattnet stupar 60 meter över kanten ner i en liten bassäng för att så småningom rinna ut i Atlanten genom Skógá. Under denna regniga sommar har de tusentals turisterna orsakat större skador på naturen än normalt i vätan. Därför har kommunen Rangárþing eystra enligt ett pressmeddelande i år satsat på att förbättra vägen upp till fallet.

Det brukar ibland sägas att den som vill göra Akureyri bör springa upp till kyrkan och samtidigt räkna de 116 trappstegen. Den som tycker att den hobbyn verkar lite väl slö kan i stället göra om bedriften vid Skógafoss. Där uppgår nu det totala antalet trappsteg till 527.

Förra året besökte omkring 320 000 personer Skógafoss. Många av dem tar sig också upp till den plats där fallet störtar 60 meter ner mot en liten bassäng. Den vanligaste vägen upp innebär 466 trappsteg och ner 437 trappsteg. Men den som ser till att sätta foten på varje trappsteg kommer alltså upp i hela 527 trappsteg.

Kommunen Rangárþing eystra har i sommar arbetat med att förbättra vägen upp till fallet. Målet är att hålla besökarna på stigarna. En regnig sommar som denna skadar alla som går vid sidan om stigarna den sköra växtligheten.

Minskat stöd för Islands regering - oppositionen större

De fyra oppositionspartierna i alltinget behåller ett knappt försprång till de borgerliga regeringspartierna. Samtidigt backar stödet för regeringen med hela 5,5 procentenheter. Självständighetspartiet är alltjämt med bred marginal störst i landet, men Framstegspartiet lyckas nu ta tillbaka en del av de väljare som förlorats sedan alltingsvalet i maj. Det visar en opinionsundersökning utförd av MMR.

Om det hade varit val till alltinget i dag hade utgången i regeringsfrågan varit allt annat än given. För andra mätningen i följd har de fyra oppositionspartierna, Socialdemokraterna, Gröna vänstern, Ljus framtid och Piratpartiet, starkare stöd än de borgerliga regeringspartierna Självständighetspartiet och Framstegspartiet. Marginalen är dock minimal - oppositionen samlar 46,2 procent av väljarna och högerkoalitionen 46 procent. I julimätningen var skillnaden 0,4 procentenheter mellan blocken.

Regeringens förtroendekapital har dock minskat rejält under den senaste månaden. Nu uppger 49,3 procent av islänningarna att de står bakom regeringen, en minskning med 5,5 procentenheter jämfört med förra mätningen.

Självständighetspartiet backar 1,8 procentenheter till 27,9 procent av väljarstödet, men är ändå med bred marginal Islands största parti. Framstegspartiet ökar på nytt efter en kraftig nedgång i opinionen efter valet. Partiet klättrar 1,4 procentenheter till 18,1 procent.

Förändringarna hos oppositionspartierna är små. Gröna vänstern är nu störst av de partier som står utanför regeringen efter en uppgång med 1,3 procentenheter till 14,4 procent av väljarstödet. Socialdemokraterna backar 0,5 procentenheter till 13 procent, Ljus framtid minskar 0,6 procentenheter till 11,7 procent och Piratpartiet tappar 1,3 procentenheter till 7,1 procent.

Gryning är nu åter största partiet utanför alltinget med 2,4 procent (+1,4 procentenheter) följt av Höger-gröna med 2,2 procent (+0,3 procentenheter), Hushållens parti med 0,8 procent (+0,2 procentenheter), Demokrativäktaren med 0,7 procent (-0,8 procentenheter), Regnbågen med 0,6 procent (+0,4 procentenheter), Sturla Jónsson med 0,1 procent (-0,4 procentenheter), Landsbygdspartiet med 0,1 procent (-0,2 procentenheter) och Folkfronten med 0,1 procent (oförändrat). Humanistpartiet fick inga röster alls.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Dagens citat

"The good news is that the fishing village of Vik enjoys a striking location between jagged mountains and sea cliffs, with a red-roofed church perched prettily on a hill above it and a restaurant near the shore. The bad news is that it is likely to be in the path of a glacial flood if the volcano beneath Myrdalsjökull erupts."

Gavin Bell i Daily Telegraph om Katla och en resa längs den isländska sydkusten.

Dagens bonuscitat

"Jag tycker särskilt mycket om Ólafur Ragnar eftersom karaktären står mig nära. I den finns mycket av mig själv och det är därför alltid nära till Ólafur."

Komikern och skådespelaren Pétur Jóhann Sigfússon i Vísir om sin favoritroll - bensinmacksanställde Ólafur Ragnar Hannesson i tv-serien Næturvaktin - och nämner som favoritscen när Georg Bjarnfreðarson (Jón Gnarr) läxar upp honom om skillnaden mellan skrúðganga ('parad') och demonstration ('kröfuganga').

Dags för årets sommarfyrverkeri vid Jökulsárlón

Det började för fjorton år sedan som ett sätt att avtacka sommarjobbarna. Sedan dess har både föreställningen och besökarantalet växt - förra året samlades omkring 1 500 personer för att beskåda de årliga fyrverkerierna vid Jökulsárlón.

I kväll är det dags på nytt. Årets fyrverkeri börjar klockan 23 lokal tid (klockan 1 under natten mot söndagen svensk tid). Eftersom de isländska sommarnätterna nu innebär ett par timmars mörker är det god sannolikhet att inte bara fyrverkerier och ljus kommer att lysa upp glaciärlagunen. Bara det inte blir för molnigt förutspår nämligen Veðurstofa Íslands stora chanser för norrsken.

Ovan kan du se förra årets fyrverkeri. Du kan följa kvällens fyrverkeri genom Mílas webbkamera.

Isländsk arbetslöshet kvar under 4 procent

Ytterligare 61 islänningar fick jobb under juli och kunde därmed lämna arbetsförmedlingens rullor. Arbetslösheten låg dock kvar på 3,9 procent - den lägsta nivån sedan finanskrisen med full kraft slog mot jobben på Island. Vinnumálastofnun räknar dock i en prognos med att årets arbetsmarknadsmässigt bästa period snart är över och att arbetslösheten kan stiga något under augusti.

För andra månaden i rad var arbetslösheten på Island i juli 3,9 procent. I genomsnitt var 6 874 personer inskrivna som arbetssökande under månaden, en minskning med 61 personer jämfört med juni. Anmärkningsvärt är att antalet arbetslösa kvinnor under juli ökade med 100 personer medan antalet arbetslösa män minskade med 161 personer. Nu står 4,7 procent av kvinnorna utan jobb jämfört med bara 3,2 procent av männen.

Med en arbetslöshet på 5,4 procent (en ökning med 0,1 procentenheter jämfört med juni) är Suðurnes fortfarande den region som drabbats hårdast av krisen. I Reykjavíkområdet var arbetslösheten oförändrad på 4,5 procent. I både Norðurland eystra och Suðurland var andelen arbetslösa 2,6 procent (oförändrat respektive +0,2 procentenheter), i Västfjordarna 2,2 procent (+0,2 procentenheter), Vesturland 2,1 procent (+0,1 procentenheter), Austurland 1,5 procent (-0,2 procentenheter) och Norðurland vestra 1,0 procent (oförändrat).

Hela nio isländska kommuner hade under juli full sysselsättning: Helgafellssveit och Skorradalshreppur i Vesturland, Árneshreppur i Västfjordarna, Akrahreppur, Húnavatnshreppur och Skagabyggð i Norðurland vestra, Svalbarðshreppur och Tjörneshreppur i Norðurland eystra och Fljótsdalshreppur i Austurland. I ytterligare sex kommuner fanns bara en enda person inskriven som arbetssökande.

Traditionellt brukar arbetslösheten öka marginellt i augusti på grund av att säsongsarbetena inom turistnäringen börjar att försvinna i slutet på månaden. Vinnumálastofnun räknar med en arbetslöshet på 3,9 till 4,2 procent.

Förra året var arbetslösheten under juli 4,7 procent. Det var den lägsta månadssiffran för hela 2012.

Under årets första sju månader i år var den genomsnittliga arbetslösheten 4,7 procent.

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.

Dagens citat

"Det var både hemtelefonen och mobilen som försvann och nätuppkopplingen också så vi var faktiskt helt isolerade från omvärlden. Det är mycket besvärligt och det är också svårt att förlika sig med att de inte gav sig i väg förrän ett halvt dygn efter att detta fel uppkom."

Eva Sigurbjörnsdóttir, som driver Hótel Djúpavík, i RÚV om de ständiga ström- och telefonavbrotten som drabbar hemkommunen Árneshreppur och där det senaste varade i två dygn.

Vattenfall, vattenfall, vattenfall

Vattenfall, vattenfall, vattenfall och ännu mer vatten i denna turistfilm.

Ex-minister om regeringens EU-politik: "Skit och svineri"

Skit och svineri. Så dömer tidigare utrikesministern Össur Skarphéðinsson ut regeringens beslut att stoppa förhandlingarna om EU-medlemskap utan att låta alltinget avgöra frågan. Efterträdaren Gunnar Bragi Sveinsson tar steget sedan jurister gett klartecken för att gå emot den hållning som klubbats i parlamentet. Han inleder nu arbetet med att upplösa de olika delegationer som ägnat sig åt förhandlingarna om EU-inträde.

Den borgerliga regeringen har i veckan inte bara avvisat tidigare löften om en folkomröstning i EU-frågan. Islänningarna kommer åtminstone inte under denna mandatperiod få säga sitt om förhandlingarna med unionen ska återupptas eller avbrytas för gott. Högerkoalitionen rundar nu inte bara folkomröstningen - utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson väljer dessutom att inte ta upp frågan i alltinget.

Under valrörelsen och i samband med regeringsförklaringen talades det om en utvärdering av utvecklingen inom EU och medlemskapsförhandlingarna under hösten. Denna rapport skulle sedan debatteras i alltinget och följas av en folkomröstning. Nu hävdar regeringspartierna att något sådant löfte aldrig givits.

Gunnar Bragi Sveinsson anser heller inte att alltinget bör riva upp beslutet om att inleda förhandlingar om EU-medlemskap. Efter att ha vänt sig till juridisk expertis har han försäkrats om att den nya regeringen inte är skyldig att fullfölja det beslut som fattades sommaren 2009. Eftersom ansökan klubbades utan några särskilda tillstånd genom lagar eller konstitutionen står det honom fritt att inte efterleva beslutet.

Nu inleder i stället Gunnar Bragi Sveinsson enligt ett pressmeddelande arbetet med att avveckla de delegationer som ägnat sig åt förhandlingarna om EU-medlemskap. Detta sker så att de berörda ska kunna ägna sig åt andra arbetsuppgifter.

Däremot avser Gunnar Bragi Sveinsson i dagsläget inte att återkalla Islands ansökan om EU-inträde. I ett svar till Socialdemokraternas ledare Árni Páll Árnason skriver han att EU har informerats om regeringens linje i frågan.

Från socialdemokratiskt håll är upprördheten och besvikelsen stor över regeringens agerande. Tidigare utrikesministern Össur Skarphéðinsson anklagar högerkoalitionen för svek. Han anser sig ha fått löften om en rapport som skulle diskuteras i alltinget och att inga beslut skulle fattas innan utvärderingen hade debatterats. Nu riktar han i Morgunblaðið hård kritik mot Gunnar Bragi Sveinssons sätt att hantera frågan:

"Jag anser att det är skit och svineri om man tänker avbryta förhandlingarna på detta sätt utan att ha fått särskilt godkännande från alltinget om det."

Kristján L. Möller, som också representerar Socialdemokraterna i parlamentet, har enligt Morgunblaðið vänt sig till talmannen Einar K. Guðfinnsson. I ett brev skriver han att Gunnar Bragi Sveinssons agerande undergräver förtroendet för alltinget och beslut som fattats av en majoritet av de folkvalda.

Árni Þór Sigurðsson är Gröna vänsterns representant i utrikesnämnden. Han säger till Vísir att regeringens beslut i praktiken innebär ett definitivt slut på förhandlingarna, och att ett sådant ställningstagande borde gå genom alltinget:

"Jag anser att det är mest naturligt och renhårigt och det är också mest renhårigt sett till våra relationer med andra länder, i det här fallet EU. Det är viktigt att våra relationer är uppriktiga och att det inte finns någon tvekan om vilken resa som den isländska regeringen befinner sig på."

Det är en åsikt som även Brynjar Níelsson, alltingsledamot för Självständighetspartiet, ställer sig bakom. Han säger till RÚV att Gunnar Bragi Sveinsson visserligen har rätten på sin sida, men att det i det här fallet vore bra med ett majoritetsbeslut i alltinget för att understryka den politiska linje som den borgerliga koalitionen står för.

Också Gunnar Helgi Kristinsson, professor i statsvetenskap vid Háskóli Íslands, anser enligt RÚV att det är olämpligt att runda alltinget i en så stor fråga:

"Detta är ett av grundvalsbesluten om Islands ställning i det internationella samhället. Och det är naturligtvis olämpligt att alltinget inte får diskutera det så att åsikterna från både regeringsledamöterna och oppositionen får komma fram."

Här kan du läsa mer om Island och EU.

Vesturbyggð vill gå ihop med Tálknafjarðarhreppur

Vesturbyggð vill gå ihop med grannkommunen Tálknafjarðarhreppur. De stora investeringar som står för dörren i bägge kommunerna inom framför allt fiskodling och havskalk gör att kommunchefen Ásthildur Sturludóttir ser fördelar med ett samgående. De två kommunerna har redan i dag ett omfattande samarbete inom kommunal service och administration.

Vesturbyggð hade vid årsskiftet 941 invånare och Tálknafjarðarhreppur 293 invånare. De två kommunerna är grannar i sydvästra Västfjordarna. Mellan Vesturbyggðs två tätorter, Patreksfjörður och Bíldudalur, ligger dessutom centralorten Tálknafjörður i Tálknafjarðarhreppur insprängd.

Efter ja i lokala folkomröstningar bildades Vesturbyggð 1994 efter ett samgående mellan Patreksfjarðarhreppur, Barðastrandarhreppur, Bíldudalshreppur och Rauðasandshreppur. Men i Tálknafjarðarhreppur sade invånarna nej och kommunen behöll sin självständighet. I en ny omröstning 2005 röstade både Vesturbyggð och Tálknafjarðarhreppur nej till en sammanslagning.

Bägge kommunerna har under en längre tid kämpat med dålig ekonomi och negativ befolkningsutveckling. Den trenden tycks nu ha brutits. I bägge kommunerna har stora satsningar på turism gjorts och ännu större investeringar är på väg främst inom fiskodling och havskalk. Bägge gjorde också ett litet överskott under 2012. Vesturbyggð har dock alltjämt stora skulder, vilket sannolikt var ett av skälen till att Tálknafjarðarhreppur sade nej 2005.

Kommunerna har redan i dag ett omfattande utbyte. De driver tillsammans museet i Hnjótur och delar på viss kommunal service och administration.

Kommunstyrelsen i Vesturbyggð beslutade vid senaste mötet att undersöka möjligheterna till ett samgående med Tálknafjarðarhreppur. Enligt förslaget skulle i så fall invånarna få rösta om sammanslagningen i samband med kommunalvalen i vår.

Ásthildur Sturludóttir, kommunchef i Vesturbyggð, säger i Bæjarins Besta att en större kommun skulle ha bättre möjligheter att hantera den utveckling som regionen står inför:

"En kommun på 1 250 personer har mycket mer kraft än en på 300 personer och en annan kommun på knappt 1 000 personer. Det blir en större och starkare enhet som ska ta itu med de uppgifter som behöver utföras - i synnerhet nu när en stor uppbyggnad är på gång."

Island har i dag 74 kommuner. Reykjavík är störst med 119 764 invånare och Árneshreppur i Västfjordarna är minst med 54 invånare. Den borgerliga regeringen har inte gjort några uttalanden om hur den ser på kommunernas utveckling. Den rödgröna koalitionen hade som mål att till år 2022 banta antalet isländska kommuner till 20.

Här kan du läsa mer om Vesturbyggð.

Dagens citat

"Islendinger flest hadde ventet seg mer hjelp fra våre broderland i Norden. Mange sa at de ville revurdere sitt forhold til Norden og Europa som en følge av det som skjedde. Jeg må understreke at bitterheten fra 2008–09 er kommet på avstand. I enhver familie oppstår det problemer, og så må vi komme oss videre."

Statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson i Aftenposten om Islands förhållande till de nordiska länderna i samband med finanskrisen.

Från vanliga turistspår till varuautomat

Þingvellir, Blå lagunen, Jökulsárlón och Dyrhólaey brukar få vara med på turistvideor från Island. Men här får du även hänga med till Mývatn, Seyðisfjörður och varuautomaten som står utplacerad i ingenmansland mellan Eiðar och Borgarfjörður Eystri.

Flygplatsen i Þingeyri obrukbar sju år efter ombyggnad

År 2006 nyinvigdes flygplatsen i Þingeyri i Västfjordarna efter ombyggnadsarbeten med en prislapp på 182 miljoner isländska kronor. Nu har tjällossningen förstört landningsbanan och den går inte längre att använda året runt. Men några nya pengar från flygplatsmyndigheten Isavia blir det inte. Bara flygplatser med reguljärtrafik underhålls - och Þingeyri tjänar bara som ersättare till Ísafjörður.

Reguljärflyget till Þingeyri lades ned 1996. Sedan dess har flygplatsen tjänat som reserv till Ísafjörður fem mil längre norrut. Den har ofta fungerat väl som en ersättare eftersom dess läge gör den mindre känslig för hårda vindar. Banan går dessutom i en annan riktning, vilket gör att det ofta går att flyga till Þingeyri om vindarna gör det omöjligt att landa i Ísafjörður.

Så sent som år 2006 nyinvigdes flygplatsen av dåvarande kommunikationsministern Sturla Böðvarsson. Regeringen hade då satsat 182 miljoner isländska kronor på Þingeyri.

Mer pengar blir det inte. Friðþór Eydal, talesperson för Isavia, uppger för Bæjarins Besta att myndigheten bara underhåller flygplatser med linjetrafik. Dit räknas inte reservflygplatsen Þingeyri. Beskedet innebär också att den sannolikt blir oanvändbar som ersättare under vinterhalvåret.

I samband med tjällossningen i våras förstördes landningsbanan då det översta lagret slets upp och fick stora sprickor. På sina håll var beläggningen så skör att plan som landade sköt den framför sig med hjulen. Friðþór Eydal säger till Bæjarins Besta att skadorna innebär att flygplatsen i Þingeyri nu bara kan användas under sommarhalvåret:

"Det blir inga reparationer av flygplatsen i Þingeyri eftersom det inte finns några pengar till det. Landningsbanan blir vältad och banan används det som återstår av sommaren. ... Detta blir en sommarbana och den uppfyller alla krav för det. Problemet är tjällossning som uppstår på grund av ämnessammansättningen i det översta lagret och det skulle behövas omfattande renoveringar för att reparera banan, vilket det inte finns pengar till. Isavia genomför inga arbeten utan att det finns pengar till det från staten. Så drivs inrikesflyget."

Förra året användes Þingeyri ytterst sparsamt som ersättningsflygplats. Bara 40 passagerare flög då till eller från Þingeyri när flygplatsen i Ísafjörður var obrukbar på grund av dåligt väder.

Här kan du läsa mer om det isländska inrikesflyget.

Rapport: Bara 14 procent har förtroende för alltinget

Enbart 14 procent av islänningarna känner förtroende för alltinget. Fyra av fem pekar ut politisk smutskastning och bristande respekt mellan de folkvalda som ett skäl till misstroendet. Tre av fyra uppger att bristande kontakt med vanliga medborgare och bristfälliga arbetsmetoder är en anledning till förtroendesprickan. Många pekar också ut osakliga debatter och förhalningstaktik som förödande för tilliten. Det visar en rapport utförd av Félagsvísindastofnun vid Háskóli Íslands på uppdrag av alltinget.

I samband med finanskraschen för snart fem år sedan riktades folkets vrede, besvikelse och misstroende bland annat mot alltinget. Många ansåg att de folkvalda hade slumrat på sin vakt och inte bara misslyckades att förhindra krisen, utan också i högsta grad hade bidragit till att skapa den. I den parlamentariska kriskommissionens rapport fick uppfattningen om utbredd svågerpolitik ytterligare stöd.

Sedan dess har islänningarna i allmänna val haft många tillfällen att säga sin mening. Det har hållits två parlamentsval, ett kommunalval, ett presidentval, två folkomröstningar om Icesave och en folkomröstning - om än senare ogiltigförklarad - för att utse ledamöter till en grundlagsnämnd.

Misstroendet är dock alltjämt utbrett. Bara 14 procent av islänningarna har förtroende för alltinget. Av dessa säger sig enbart 2 procent ha stort eller totalt förtroende för alltinget, medan 12 procent svarar att de har ganska stort förtroende för parlamentet.

Hela 76 procent misstror alltinget. Där säger 37 procent att de har ganska litet förtroende för alltinget, 23 procent mycket litet förtroende och 16 procent inget förtroende alls. Resterande 10 procent uppger att de varken känner förtroende eller misstroende för alltinget.

Rapporten visar att det inte är alltinget som institution som är ifrågasatt. I stället är det de folkvalda som får underbetyg. Det är politikernas agerande som är huvudorsaken till det utbredda missnöjet.

Den främsta anledningen är smutskastning och bristande respektlöshet mellan alltingsledamöterna. Hela 79 procent säger att detta är ett viktigt skäl till förtroendekollapsen - och många uppger dessutom att de upplever att de folkvalda låter personliga fejder gå före en saklig debatt.

Nästan lika många, 72 procent, svarar att arbetsmetoderna i parlamentet är en avgörande orsak till misstroendet. Islänningarna klagar på underliga prioriteringar i alltinget, folkvalda som inte lyssnar på medborgarna och oförmåga att ro politiska frågor och förslag i hamn.

Undersökningen utfördes dels genom nätet, dels genom gruppträffar där forskarna bjöd in personer med sviktande förtroende för alltinget. Vid dessa möten framkom att många upplevde debatten i parlamentet som osammanhängande och planlös. Dessutom sade många att debatten ofta förstördes av förhalningstaktik - som när ett parti mer eller mindre försöker ockupera talarstolen för att förhindra ett beslut i en fråga partiet är motståndare till.

Deltagarna fick också svara på frågor om vilka åtgärder som skulle kunna förbättra förtroendet för alltinget. Där uppgav 60 procent att ett mer målinriktat arbete i parlamentet skulle öka tilliten, 59 procent svarade mer respektfullt beteende från de folkvalda, 53 procent sade mindre förhalningstaktik, 50 procent pekade ut ledamöter som skulle avgå efter misstag och 48 procent efterlyste mer transparens.

Dagens citat

"Nu har det gått ett drygt år sedan vi öppnade och det har varit ganska mycket rännande i sommar och gått riktigt skapligt. Butiken är faktiskt i vinterdvala nu eftersom affärerna snabbt minskar avsevärt direkt efter handelsanställdas helg. Förra vintern hade vi öppet en gång i veckan men det blir inte på det sättet nu i vinter."

Jón E. Bjarnason, som tillsammans med Andrea Vigfúsdóttir driver lanthandeln i Óspakseyri i Västfjordarna, i Bæjarins Besta om tillströmningen av besökare under sommaren - läs mer här.

Egill Gunnar Kristjánssons unika skateboardkonster

Kombinationen av skateboard och akrobatik har fått amerikanska tv-kanaler som ABC och Fox att visa klipp med Egill Gunnar Kristjánsson. Uppmärksamheten följdes av ett anbudsregn från olika företag. Ovan kan du se några av de konster som gjort Egill Gunnar Kristjánsson känd.

Ny Icesave-dispyt kan avgöras i domstol

Sju månader efter att Efta-domstolen underkände EU:s, Storbritanniens och Nederländernas krav på statligt ansvar för insättningsgarantin i Landsbankis Icesave kan en ny dispyt om den kollapsade banken vara under uppsegling. Den här gången är det garantifonden som ställer krav på britter och nederländare som de vägrar uppfylla. Tvisten kan dock inte bli dyrare än de 16 miljarder isländska kronor som fanns i fonden när den havererade, rapporterar RÚV.

I januari i år gick Island segrande ur Icesave-tvisten sedan Efta-domstolen underkänt EU:s, Storbritanniens och Nederländernas tolkning av unionens regelverk. Domstolen fastslog att den isländska staten inte var skyldig att träda in och ersätta Storbritannien och Nederländerna för insättningsgarantin knuten till Icesave.

På Island mottogs domen med jubel och lade grunden för Framstegspartiets stora framgång i vårens alltingsval. Från Nederländerna och Storbritannien har det varit tyst. EU har vidhållit sin tolkning av regelverket men har i övrigt inte agerat i frågan.

Tystnaden var knappast överraskande. EU investerade avsevärda mängder prestige genom att backa upp Nederländerna och Storbritannien i rättsprocessen. Domstolen fastslog dock att unionens insättningsgarantisystem hade stora luckor som kan göra att spararna vid en bankkrasch förlorar sina pengar. I en tid av ekonomisk osäkerhet är det sannolikt inte ett budskap unionen vill ge spridning till. För brittisk del betydde domen att beslutet att hösten 2008 terroriststämpla Landsbanki, den isländska centralbanken och det isländska finansdepartementet inte hamnade på fastare mark.

Landsbanki har redan ur konkursboet ersatt Nederländerna och Storbritannien med drygt hälften av de prioriterade fordringarna, där Icesave ingår. Prognosen pekar mot att samtliga prioriterade fordringsägare kommer att få pengarna tillbaka och att det även blir en liten slant över till oprioriterade fordringar. Men några räntor lär det inte bli för varken britter eller nederländare.

När den isländska regeringen hösten 2008 inte valde att ta statligt ansvar för Landsbankis verksamhet i utlandet tog Nederländerna och Storbritannien beslutet att ersätta spararna långt över garantibeloppet på 20 887 euro. Spararna ersattes även för räntor de skulle fått genom Icesave. Därefter skickade de räkningen till de isländska skattebetalarna och krävde dessutom ersättning för att ha lånat upp pengar till insättningsgarantin.

Dessa räntor är enligt RÚV skälet till den nya Icesave-dispyten som är under uppsegling. När Landsbanki kraschade fanns i den isländska garantifonden 16 miljarder isländska kronor som öronmärktes åt fordringsägarna. Britter och nederländare har nu vänt sig till fonden med krav på ersättning för räntekostnader.

Redan 2011 beslutade garantifonden att de 16 miljarderna skulle gå till brittiska och nederländska fordringar gällande Icesave. Men för att betala ut pengarna ställde fonden kravet att britter och nederländare skulle överlämna samtliga fordringar till fonden - något som i praktiken hade inneburit att de inte längre kunde försöka få den isländska staten att stå för insättningsgarantin. Eftersom de inte accepterade detta villkor har inga pengar utbetalats.

Trots Efta-domstolens beslut tycks inte britter och nederländare vara redo att lämna de kraven åt sidan. I stället kan de nya mångmiljardkraven på garantifonden bli en rättssak. Fondens ordförande, Guðrún Þorleifsdóttir, säger dock till RÚV att utbetalningen aldrig kan bli större än de 16 miljarderna som öronmärkts för Landsbankis Icesave. Mer pengar finns inte i fonden, och att staten inte är skyldig att träda in och ersätta det som saknas var exakt vad domstolen kom fram till.

Här kan du läsa mer om Icesave.

Regeringen enig - ingen isländsk folkomröstning om EU

Någon isländsk folkomröstning om fortsatta förhandlingar om EU-medlemskap är inte aktuell. Det beskedet lämnar finansminister Bjarni Benediktsson och hävdar att något sådant löfte aldrig givits. Självständighetspartiet ställer sig därmed bakom de utspel som kommit från Framstegspartiet under de senaste veckorna. Men i partitoppen finns tunga namn som tolkat Bjarni Benediktssons uttalanden som löften.

Utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson gick nyligen ut och hävdade att det inte blir någon folkomröstning om fortsatta förhandlingar om EU-medlemskap. Fiske- och jordbruksminister Sigurður Ingi Jóhannsson har tidigare gjort ett liknande utspel och statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson har sagt att det vore näst intill omöjligt att folkomrösta om EU samtidigt som Island tvistar med unionen om makrillfisket i Nordatlanten.

I regeringsförklaringen heter det att förhandlingarna med EU inte ska återupptas utan en folkomröstning i frågan. Under valrörelsen talade Bjarni Benediktsson, ordförande för Självständighetspartiet, vid upprepade tillfällen om att folkomrösta under första halvan av mandatperioden. I Bryssel har både Sigmundur Davíð Gunnlaugsson och Gunnar Bragi Sveinsson försäkrat EU om att en folkomröstning finns i planerna.

Nu står det klart att så inte är fallet. Efter gårdagens regeringssammanträde har Självständighetspartiet och Framstegspartiet en gemensam hållning i frågan. Bjarni Benediktsson säger i Morgunblaðið att det inte blir någon folkomröstning - och att det heller aldrig funnits något löfte om en sådan:

"Det är varken Självständighetspartiets eller Framstegspartiets politik att en sådan folkomröstning äger rum. Vi har stoppat medlemskapsförhandlingarna. De är inte längre i gång. Nu har utrikesministern, tror jag, påbörjat ett arbete om att ta fram en rapport om medlemsskapsförhandlingarnas läge och jag tror att den tar några veckor. Rapporten kommer att presenteras för alltinget för debatt och sedan kan ett beslut om en folkomröstning diskuteras i normal farväg."

Till skillnad från Framstegspartiets statsråd utesluter inte Bjarni Benediktsson en folkomröstning om EU-frågan. Men regeringen kommer inte att ta initiativ till någon sådan.

Bjarni Benediktsson hävdar att varken Självständighetspartiet eller regeringen utlovat någon folkomröstning. Det är dock en uppfattning som inte alla partikamrater delar. Den 24 april, en dryg månad före alltingsvalet, diskuterade han i Fréttablaðið partiets inställning till en folkomröstning:

"Jag är själv av åsikten att vi inte ska gå med i EU och röstade emot ansökan. ... Men vi har haft det som en del av vår politik att öppna för en folkomröstning för att klara upp denna fråga och vi står fast vid det."

Tidigare partiordföranden och statsministern Þorsteinn Pálsson skriver i Fréttablaðið att regeringens hantering av EU-frågan är inkonsekvent - samtidigt som den stoppar förhandlingarna beklagar den förorättat att bidrag från unionen nu fryser inne. I en intervju med RÚV säger han att det är "himmel och hav" mellan Gunnar Bragi Sveinssons och Självständighetspartiets syn på en folkomröstning.

Ragnheiður Ríkharðsdóttir, Självständighetspartiets gruppledare i alltinget, tolkar också partiets hållning i EU-frågan som ett vallöfte om en folkomröstning. Hon säger till Vísir att hon vill folkomrösta i samband med vårens kommunalval och att hon inte kan tänka sig att partiet backar från folkomröstningslöftet. Birgir Ármannsson, ordförande för alltingets utrikesnämnd, uppger däremot för Vísir att han aldrig uppfattat att folkomröstningen varit ett löfte.

För den minoritet av EU-anhängare som alltjämt finns kvar inom Självständighetspartiet rubriceras Bjarni Benediktssons nya linje som ett svek. Även om han anser att något löfte om en folkomröstning aldrig givits har han under en längre tid förespråkat en sådan. I flera debatter inför vårens alltingsval föreslog han en omröstning under mandatperiodens första halva. Att det även i de egna leden uppfattats som ett löfte gör att partiet riskerar att framstå som antingen inkonsekvent eller förvirrat.

Samtidigt är EU-anhängarna i dag så marginaliserade att Bjarni Benediktssons kovändning inte utgör något akut politiskt hot. Några riktigt tunga motröster finns i dag inte i partitoppen. För Framstegspartiet är turerna kring folkomröstningen ett mindre problem. Där är det ännu glesare mellan de medlemmar som kan tänka sig ett inträde i unionen. Partitoppen har inte heller kommit med samma typ av utfästelser som Bjarni Benediktsson.

Det är också uppenbart att regeringen sagt en sak på hemmaplan och en annan i Bryssel. Nu hänvisar den borgerliga koalitionen till att EU-frågan hanterades på ett felaktigt sätt av de rödgröna som lät alltinget fatta beslut om ansökan om inträde, och den anser därför att alltinget också kan stoppa processen.

Regeringens problem är att en majoritet av islänningarna vill fullfölja förhandlingarna om EU-medlemskap och därefter hålla en folkomröstning om ett eventuellt inträde i unionen. Inget tyder visserligen på att det skulle bli ett ja till medlemskap, men regeringen är inte beredd att ta en sådan risk. Hade opinionen i själva folkomröstningsfrågan sett annorlunda ut hade regeringen säkerligen inte tvekat om att låta islänningarna rösta. Nu är risken för ett nederlag överhängande och en sådan utgång skulle kasta en skugga över och äventyra hela regeringssamarbetet. Därför backar regeringen om en folkomröstning trots risken att uppfattas som svikare.

Från Socialdemokraterna - det enda partiet i alltinget med EU-medlemskap på dagordningen - kommer beska reaktioner på regeringens nya linje. Tidigare utrikesministern Össur Skarphéðinsson säger till RÚV att han inte känner Bjarni Benediktsson som en politiker som bryter löften. Partiledaren Árni Páll Árnason ifrågasätter i ett brev till Gunnar Bragi Sveinsson att regeringen i praktiken river upp beslut som fattats av alltinget utan att på nytt låta alltinget säga sitt.

Något formellt beslut om att avbryta förhandlingarna och återkalla ansökan har heller inte fattats. Det står heller inte på regeringens dagordning. EU har försökt få Island att inom en snar framtid ta ställning till vad som ska hända med ansökan. Gunnar Bragi Sveinsson säger nu till RÚV att någon sådan önskan inte kommer att tillgodoses:

"De sätter inga tidsgränser för oss. Det är enbart vårt val. De kan inte blanda sig i det här, även om de någon gång har försökt det. De kan inte lägga sig i vad Islands regering gör. Detta är enbart vårt beslut. De måste respektera det."

Här kan du läsa mer om Island och EU.