tisdag 3 september 2013

Kaniner intar camping i Akureyri - och grill i Eyrarbakki

De är populära bland barnen men inte hos föreståndaren. Kaniner har intagit campingplatsen vid Hamrar i Akureyri, gräver hålor, äter växter och lämnar bajs efter sig. Campingchefen Tryggvi Marinósson uppmanar myndigheterna att få bort kaninerna eftersom han anser att de inte hör hemma på Island. I Eyrarbakki i söder pågår kaninjakten för fullt - och där befarar lokalbefolkningen att djuren hamnar på grillen under den årliga festivalen Aldamótahátíð.

Kaniner har under de senaste årtiondena spridit sig runt Island och flera stora kolonier finns i eller nära många av landets större städer. Men det är inte alla som uppskattar nykomlingen. Många klagar på att kaninen skadar växtlighet och ser den som ett ovälkommet skadedjur. Andra tycker att den är ett trevligt tillskott till faunan och på många håll finns människor som regelbundet matar kaninerna.

Myndigheternas inställning till kaninerna är än så länge negativ. Förra året gick en zoolog vid Náttúrufræðistofnun Íslands ut och hävdade att kaninen nu funnits så länge på Island att den borde betraktas som en inhemsk art. Denna attityd sågades dock av myndigheten som alltjämt betraktar kaninen som ett skadedjur av främmande ursprung. Trots att det sannolikt handlar om flera tusen kaniner som nu är spridda över stora delar av landet tycks steget till ett accepterande av arten vara långt.

I flera års tid har en koloni av förvildade tamkaniner hållit till i Kjarnaskógur i Akureyri. I år har dock antalet varit större än normalt och besöken på campingplatsen Hamrar har blivit många. Tryggvi Marinósson, som är föreståndare för campingen, säger till RÚV att han vill få bort kaninerna från området:
"De orsakar skador för mig. Både växter, särskilt unga växter som de gnager på och även större träd, och så gräver de hål på tältplatserna vilket inte är särskilt populärt på campingplatsen."
Eftersom kaninerna är tama uppskattas de av många barn som gästar campingen. Men andra besökare är enligt Tryggvi Marinósson mindre entusiastiska. Varken kaninbajs eller kaninhålorna är populära. Han säger därför till RÚV att han vill att kommunen vänder sig till Umhverfisstofnun för ett tillstånd om att döda kaninerna för att minska problemen:
"Det är ett litet problem att ständigt behöva söka efter hålor och fylla igen dem så detta hör helt enkelt inte hemma här. Detta är en främmande art."
I Selfoss och Eyrarbakki finns också ett stort antal kaniner. Många håller till vid stall där det finns skydd, värme och mat. I år liksom förra sommaren skjuter jägare kaniner för att minska beståndet. Inför årets upplaga av festivalen Aldamótahátíð i Eyrarbakki kom beskedet att det skulle bli kaniner på grillen. Ingibjörg Birgisdóttir, boende i Eyrarbakki, säger i DV att hon inte har något emot jakten - men däremot att samma kaniner skulle kunna hamna på tallriken:
"Detta är naturligtvis kompetenta jägare så de lider inte, men det som upprör oss är att de har skjutit så mycket uppe i stallområdet. Sett till vad de får i sig där undrar man om de helt enkelt är lämpliga som människoföda."
Beskedet från arrangörerna är dock att det inte är samma kaniner som hamnar på tallriken. Siggeir Ingólfsson säger till DV att de kaniner som serveras är uppfödda som köttdjur:
"Det har inte jagats några kaniner till detta. Inte på annat sätt än att de har fötts upp i burar och slaktats. Det är inte konstigare än så."
Hittills har omkring 130 kaniner skjutits i Eyrarbakki. Skúli Steinsson, som har ett stall där många kaniner finns, anser att jägarna går för hårt fram och att de har sin plats i naturen. Han säger till RÚV att kaninerna visserligen är många under sommaren, men att många inte överlever vintrarna:
"Jag tycker att den bästa starten på dagen är när jag kommer hit på morgonen och ger kaninerna, duvorna och hönorna mat och sitter sedan mitt bland dem och kopplar av. Det är helt fantastiskt."
Kaninerna går dock inte säkra i Skúli Steinssons stall. Han berättar för RÚV att han förra hösten fångade tio till tjugo djur som hamnade på tallriken:
"Sedan blev de bara dagens kvällsmat då och då. Mycket god mat."
De första kolonierna av förvildade tamkaniner uppstod i Reykjavík på 1970-talet. I takt med att vintrarna blivit mildare har förutsättningarna för kaninerna förbättrats och under det senaste årtiondet har de på allvar börjat sprida sig runt landet.

Reykjavíks kommun tänker under hösten kontakta grannkommunerna för att se om det finns gemensamt intresse för en omfattande satsning för att få bort kaninerna. I Kópavogur betraktas kaninerna i dag inte som ett problem. Guðmundur B. Friðriksson vid miljökontoret i Reykjavík uppger för Vísir att djuren främst håller sig till avgränsade områden och därför inte utgör något stort problem. Men de sprider sig österut till Rauðavatn och Heiðmörk i stadens utkanter samtidigt som ett stort och stabilt bestånd finns vid Elliðaárdalur där de också matas regelbundet. Där är situationen enligt Guðmundur B. Friðriksson mer oroväckande.

Jón Þorgeir Ragnarsson har mängder av kaniner som grannar i Elliðaárdalur. Han anser att pratet om att utrota kaninerna är befängt och att hela diskussionen har hamnat snett. Han säger till Vísir att det har blivit lika populärt att besöka kaninerna i Elliðaárdalur som att bege sig till husdjursparken i Laugardalur för att titta på andra tamdjur:
"Jag tycker att den här debatten och hur folk talar om kaninerna har blivit extrem, att de håller på att förstöra naturen. Djur som lever av naturen förstör den inte. ... Det är samma sak som med lupinerna - eftersom detta är något utländskt. ... Jag anser också att det är sorgligt att det är far- och morföräldrar som kommer med barnbarnen hit, människor kommer från restauranger för att ge dem mat och sådant. Det är inte bara vi. Vi ser det också på barnen att de inte är räddare för kaniner än för änder. ... De har något bedårande och milt. Detta är underbara djur. De har faktiskt den bästa gödseln som finns och det finns inga bakterier i den. Gräset hos oss är grönare än hos andra och det är kanske det som orsakar avundsjuka."
Här kan du läsa mer om kaniner på Island.