måndag 16 september 2013

Klimatundersökningar ska avslöja Drangajökulls historia

Sediment från sjöarna som omger Drangajökull ska avslöja glaciärens historia. Forskarna hoppas att undersökningarna inte bara kan berätta hur gammal Drangajökull är, utan också ge mer information om forna tiders klimat i Västfjordarna. Arbetet leds av Áslaug Geirsdóttir, professor i geologi vid Háskóli Íslands, tillsammans med amerikanska forskare.

Drangajökull är en på många sätt underlig glaciär. Det är den enda glaciären i Västfjordarna, och det är den enda isländska glaciären som är lägre än tusen meter över havet. Drangajökulls topp, Jökulbunga, är förhållandevis blygsamma 925 meter hög.

Det är också en glaciär som trotsar mönstret från landets övriga jöklar. Drangajökull är Islands nordligaste glaciär. Den är belägen i den obebodda regionen Hornstrandir. Här är det snarare närheten till Grönland än Golfströmmen som präglar klimatet. Med mycket dimma och låga temperaturer har avsmältningen vid Drangajökull inte alls gått i samma fart som i övriga landet.

Tvärtom. Bara till för något år sedan fortsatte Drangajökull - som den enda glaciären på Island - att öka i storlek.

Som jämförelse har Brúarjökull, en av Vatnajökullmassivets utlöpare i nordost, enligt Morgunblaðið dragit sig tillbaka med hela 135 kvadratkilometer sedan 1973. Det betyder att mark som kan ha varit täckt av glaciäris i flera tusen år nu för första gången är synlig för människan. Vatnajökull är också den glaciär där avsmältningen går snabbast.

Det geografiska läget har dessutom bidragit till att Drangajökull är en av de minst kända glaciärerna i landet. När Hornstrandir var befolkat kunde lokalbefolkningen visserligen ibland släpa drivved över jökeln från stränderna i öster till gårdarna i väster, men få har bott nära Drangajökull och än färre har därmed lärt sig känna glaciären. Hornstrandir övergavs för gott på 1950-talet.

Forskarna arbetar nu med att undersöka sedimentlager i sjöar som ligger vid Drangajökulls utkanter. I Ljótavatn, Fjallkonuvatn och Tröllkonuvatn samlas smältvatten från glaciären. Áslaug Geirsdóttir, professor i geologi vid Háskóli Íslands, säger i Bæjarins Besta att material från borrkärnor förhoppningsvis ska kunna förklara varför Drangajökull inte förändras enligt samma mönster som andra isländska glaciärer:
"Vi hoppas att vi ska kunna besvara några frågor om Drangajökull, bland annat hur gammal den är. ... Vi borde kunna få information om klimatet här under de senaste tusen åren, till och med de senaste tiotusen åren - om glaciären har funnits här så länge."
Forskargruppen kommer även att undersöka marken i glaciärens utkanter. Förhoppningen är att kunna hitta växtlighet som har bevarats genom frosten, och som kan ha begravts under Drangajökull när den bildades. Sådana fynd kan inte bara bidra till att åldersbestämma jökeln, utan också säga mycket om hur klimatet såg ut innan den bredde ut sig över Hornstrandir.

Áslaug Geirsdóttir har tidigare genomfört liknande undersökningar vid Langjökull på västra Island. Ett annat mål med arbetet vid Drangajökull, som sker i samarbete med amerikanska forskare, är att kunna jämföra de två glaciärerna, skriver Bæjarins Besta.

Här kan du läsa mer om Drangajökull och här kan du läsa mer om hur människan övergav Hornstrandir.