lördag 30 november 2013

Dagens bonuscitat

"Although Iceland's capital city is one of Europe's coldest spots, it has plenty of natural hot springs to warm up in (some of the best can be found in the Nauthólsvík area of the city)."

CNN rankar Reykjavík som en av de tio bästa vinterdestinationerna.

Efter Jón Gnarrs avhopp - Ljus framtid störst i Reykjavík

Jón Gnarr lämnar kommunpolitiken - men Självständighetspartiet tjänar inte på borgmästarens beslut att inte ställa upp för omval. I stället strömmar nya väljare till Socialdemokraterna medan Ljus framtid och Självständighetspartiet backar. Med ett stöd på 29 procent i opinionen noterar Självständighetspartiet den lägsta siffran under hela mandatperioden. Det visar en väljarbarometer utförd av Capacent Gallup på uppdrag av RÚV.

För en månad sedan meddelade Jón Gnarr att han inte ställer upp för omval i vår. I samband med kommunalvalet den 31 maj upphör Bästa partiet att existera. I stället ser det ut som att alla fullmäktigeledamöter utom Jón Gnarr tar steget över till syskonpartiet Ljus framtid, som tar över stafettpinnen och kandiderar i valet.

När Jón Gnarr aviserade beslutet hade Bästa partiet med 37 procent av väljarstödet de bästa opinionssiffrorna sedan valet våren 2010. I dagsläget ser det ut som att sympatisörerna följer med till Ljus framtid.

Ljus framtid får 34 procent och sex mandat. Självständighetspartiet backar till 29 procent, vilket är den lägsta siffran under hela mandatperioden. Raset, som ändå ger partiet fem mandat, skedde före de provval där partiet valde vilka företrädare som ska toppa valsedlarna till våren.

Socialdemokraterna ökar 6 procentenheter - lite mer än vad Självständighetspartiet och Ljus framtid förlorar tillsammans - men det räcker inte till mer än dagens tre mandat. Gröna vänstern ligger kvar på 9 procent och behåller sitt mandat. Med 4 procent av rösterna är inte Framstegspartiet i närheten av att bli representerade i fullmäktige.

Osäkerhetsmarginalen är dock stor. Var fjärde tillfrågad kunde inte uppge något favoritparti eller avsåg att inte rösta eller att rösta blankt i det kommande kommunalvalet, uppger RÚV.

Här kan du läsa mer om opinionsläget i Reykjavík.

Landsbanki: Turism går om fiske och aluminiumindustri

Turismen kommer i år för första gången att gå om fisket och aluminiumindustrin och bli den främsta källan till valutaintäkter. Trots att både fisket och aluminiumindustrin svarar för stadigt stigande exportintäkter ökar turismen ännu snabbare. Sedan år 2009 har intäkterna från resande till Island ökat med hela 54 procent. Det uppger Landsbanki i en prognos för Islands ekonomi fram till år 2016.

Fisket har tillsammans med aluminiumindustrin de senaste åren varit Islands viktigaste källa till valutaintäkter. Turismens betydelse har ökat snabbt - och redan i år kommer den att ta över som nummer ett. Fördelningen mellan de tre viktigaste näringsgrenarna väntas enligt Landsbanki år 2013 bli att turismen svarar för 37 procent, fisket för 35 procent och aluminiumindustrin för 28 procent.

Mellan 2009 och 2012 ökade antalet utländska turister som landade på flygplatsen i Keflavík med 39 procent. Under samma period ökade valutaintäkterna från turismen med hela 54 procent.

Aluminiumindustrin ökade under samma period med 32 procent och fisket med 29 procent. Mängden aluminium har dock bara ökat marginellt och inte heller inom fisket har det skett någon dramatisk ökning av fångsterna. I stället handlar det främst om förhållandevis goda världsmarknadspriser vad gäller aluminium och allt mer avancerad - och därför intäktsgivande - förädling av fångsterna.

Hittills i år har antalet passagerare till Keflavík ökat med 19 procent. Landsbankis prognos utgår från att den trenden - som är beräknad på årets första nio månader - håller i sig året ut på samma sätt som utvecklingen för fisket och aluminiumindustrin.

Förra året gav fisket 269 miljarder isländska kronor i valutaintäkter, turismen 239 miljarder och aluminiumindustrin 225 miljarder. I år beräknas intäkterna från turismen öka till 285 miljarder och år 2016 tros intäkterna från turismen ha stigit till 392 miljarder.

Landsbanki räknar dock med att ökningstakten kommer att avmattas redan nästa år. Jämfört med 19 procent i år tror Landsbanki att turismen år 2014 ökar med 15 procent och 10 procent år 2015. Därefter förutspås en ökning med 8,6 procent om året, vilket motsvarar genomsnittet för perioden 2003 till 2012.

Dagens citat

"Detta är ett stort och glädjande steg för mig. Som du säger får de flesta fall som hamnar där ett mycket sorgligare öde. Där ställs vissa grundläggande frågor från domstolen som den isländska regeringen måste besvara. Dessa frågor visar att det finns vissa invändningar som har vaknat hos dem som behandlar det här fallet."

Tidigare statsminister Geir H. Haarde i Vísir om beskedet att Europadomstolen för mänskliga rättigheter granskar rättsprocessen mot honom - läs mer här.

fredag 29 november 2013

Korpen som jagar bort havsörnen



Runt Breiðafjörður finns majoriteten av det isländska beståndet av havsörn. Rovfågeln saknar naturliga fiender men jagades under lång tid av människan. I Spágilsstaðir nordost om Búðardalur finns dock en fågel som vågar sätta sig upp mot havsörnen - en korp. Ovan kan du se hur korpen utmanar havsörnen tillräckligt envist för att den ska ge sig i väg.

Piratpartiets väljare idrottar minst och sover sämst

Tre av fyra islänningar äter regelbundet en nyttig frukost. Och fyra av fem äter frukt och grönsaker åtminstone några gånger i veckan. Men Piratpartiets väljare har inte lika hälsosamma vanor. De idrottar minst, sover sämst, nobbar näringsriktiga morgonmål och ratar i störst utsträckning frukt och grönsaker. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Opinionsinstitutet MMR har undersökt islänningarnas attityder till sömn, frukost, social samvaro, idrott och frukt och grönsaker. Personer som har fyllt 68 år sover bäst och äter nyttigast. Islänningar i åldern 18 till 29 år vaknar visserligen förhållandevis sällan utsövda, men de tränar mest och ägnar också mest tid åt sociala aktiviteter.

Kvinnor lever mer hälsosamt än män - där sex av tio tränar regelbundet (knappt varannan bland männen), två av tre ägnar sig åt givande social samvaro (nästan sex av tio bland männen), åtta av tio äter en nyttig frukost (sju av tio bland männen), och nio av tio konsumerar frukt och grönsaker (tre av fyra bland männen). Däremot vaknar nästan lika många män som kvinnor - sex av tio - utvilade.

Personer bosatta på landsbygden lever aningen mindre hälsosamt än befolkningen i Reykjavíkområdet. Det handlar dock om marginella skillnader - enda punkten där huvudstadskommunernas invånare har ett större försprång är givande social samvaro.

Låginkomsttagare sover och äter sämre. Däremot är gruppen förhållandevis flitig när det gäller träning och sociala aktiviteter. Höginkomsttagare äter mest frukt och grönsaker.

Skillnaderna mellan väljargrupper är stora, där Piratpartiets sympatisörer utmärker sig. Bara 48,9 procent av piraterna vaknar utvilade (genomsnittet för riket är 62,3 procent), endast 36,6 procent ägnar sig åt träning (snittet är 52 procent), 59,6 procent lägger regelbundet tid på givande sociala aktiviteter (snittet är 62,7 procent - Framstegspartiets väljare ägnar något mindre tid åt social samvaro än Piratpartiets), 64,1 procent äter en nyttig frukost (snittet är 75,9 procent) och 67,5 procent får ofta i sig frukt och grönsaker (snittet är 81,8 procent).

Gröna vänsterns anhängare utmärker sig på motsatt ände av skalan. Här finns de som oftast vaknar utvilade, äter hälsosam frukost och konsumerar frukt och grönsaker. Gröna vänsterns väljare ägnar sig dessutom ovanligt mycket åt träning och sociala aktiviteter - men det är något Ljus framtids sympatisörer gör i något större utsträckning.

Av de tillfrågade uppger 3 procent att de aldrig äter frukt eller grönsaker, 11 procent äter aldrig en nyttig frukost och 23,5 procent ägnar sig aldrig åt träning. Hela 53,4 procent uppger att de varje dag äter en hälsosam frukost och nästa lika många, 51,5 procent, äter dagligen frukt och grönsaker. Dessutom svarar 17,2 procent att de tränar dagligen.

Rörelsen går i graven - fortsätter som Gryning

Rörelsen var partiet som bildades när personstriderna plågade Medborgarrörelsen. Nu går partiet i graven. I det senaste valet till alltinget kunde företräderna inte heller enas om den politiska framtiden - Birgitta Jónsdóttir grundade Piratpartiet medan Þór Saari och Margrét Tryggvadóttir anslöt sig till Gryning. Till skillnad från piraterna klarade inte Gryning spärren till alltinget.

Protesterna efter finanskraschen hösten 2008 blev startskottet för en mängd gräsrotsrörelser. Flera av dem siktade också på att ta sig in i alltinget, men i nyvalet våren 2009 var det bara Medborgarrörelsen som lyckades. Partiet fick fyra mandat i parlamentet som besattes av Birgitta Jónsdóttir, Þór Saari, Margrét Tryggvadóttir och Þráinn Bertelsson.

Enigheten var dock kortvarig. Efter en personkonflikt med partiets övriga tre alltingsledamöter hoppade Þráinn Bertelsson av för att bli politisk vilde. Senare anslöt han sig till Gröna vänstern.

Inte heller de övriga tre lyckades undvika personstrider. Snart befann sig Birgitta Jónsdóttir, Þór Saari och Margrét Tryggvadóttir i strid med Medborgarrörelsens ledning. De valde att bryta med partiet och grundade i stället Rörelsen.

Inför valet i våras gick både Rörelsen och Medborgarrörelsen in i det nya partiet Gryning. Både Þór Saari och Margrét Tryggvadóttir anslöt sig men förlorade sina platser i alltinget eftersom Gryning inte klarade femprocentsspärren. Birgitta Jónsdóttir lyckades däremot som Piratpartiets grundare precis ta sig över tröskeln till parlamentet. Þráinn Bertelsson lämnade politiken och ställde inte upp för omval.

Gryning var tänkt som ett paraply som skulle omfatta breda åsiktsströmningar. Så blev det inte. En av Grynings profilfrågor var genomförandet av det grundlagsförslag vars huvuddrag fick majoritet i en folkomröstning hösten 2012. Förslaget, som bekämpades av Framstegspartiet och Självständighetspartiet, lades dock fram för sent av regeringspartierna för att hinna genomföras före vårens alltingsval. Koalitionen var heller inte enig och det var tveksamt om det skulle finnas en majoritet för förslaget i parlamentet.

Regeringen har visserligen utsett en nämnd som ska arbeta vidare med förslaget. Den leds dock av en jurist som motsätter sig de föreslagna förändringarna. Regeringen har i princip också underkänt folkomröstningen som underlag - om det blir några förändringar blir de inte alls så radikala som i förslaget.

Gryning hävdade att den rödgröna regeringen svek väljarna när den gav upp försöken att klubba igenom grundlagen i alltinget före valet. Men den breda uppslutningen uteblev. Piratpartiet och Demokrativäktaren drev samma fråga. Om de hade ställt upp gemensamt hade de blivit större än både Ljus framtid och Gröna vänstern.

Beslutet att lägga ned Rörelsen fattades under helgens landsmöte. Steget var enligt ett pressmeddelande helt enligt stadgarna:
"När Rörelsens mål är uppnått eller det är uppenbart att det inte kommer att uppnås ska Rörelsen avsluta verksamheten och läggas ned."
Pressmeddelandet är undertecknat Þór Saari. Han skriver att Rörelsen arbetat på ett annat sätt än de etablerade politiska partierna genom att ta ställning till sakfrågor i stället för att ägna sig åt blockpolitik. Han hävdar att Rörelsen alltid arbetat för medborgarnas bästa och i samma anda som gräsrotsdemonstranterna. Dessutom anser han att förslaget till ny konstitution - som fick majoritet i en folkomröstning men sannolikt förpassas till papperskorgen under mandatperioden - måste betraktas som republikens verkliga grundlag:
"Rörelsen önskar folket välgång med den framtidsvision som det valde åt sig i valet, men är än av åsikten att den enda vägen för det isländska samhället och politiken ut ur de trångmål som vi sitter fast i är genom den nya grundlag som godkändes i en folkomröstning den 20 oktober 2012. Denna grundlag är det isländska folkets verkliga grundlag, en grundlag som det själv har skrivit och godkänt. De fyra etablerade partierna i alltingets avslag av ett demokratiskt resultat av en folkomröstning är därför inget annat än en ren och skär statskupp från den politiska överklassen i landet. Rörelsen tackar alla reskamrater för de gångna åren och uppmanar till fortsatt motstånd."
Gryning tänker ställa upp i vårens kommunalval.

Här kan du läsa mer om Gryning.

Dagens citat

"Han blir faktiskt inget offer för verkligheten. Han reser sig över detta genom att sluta nu och det är otroligt vackert. Nu lekte han utomjording på sin tid och kom sedan in i politiken precis som en utomjording, men nu ska ET bara resa hem och det är så vackert och riktigt."

Dramatikern Tyrfingur Tyrfingsson i DV om Jón Gnarrs tid som borgmästare i Reykjavík.

torsdag 28 november 2013

Sillsprängning i Grindavík



I dag testar de isländska myndigheterna ett udda sätt att försöka få bort de enorma sillstimmen från Kolgrafafjörður på Snæfellsnes - en sprängladdning på havets botten. Målet är att skrämma bort sillen från fjorden så att den inte packas ihop och dör av syrebrist, vilket hänt två vintrar i följd. Sprängladdningen är inte särskilt kraftig och bara ett fåtal fiskar som råkar befinna sig i laddningens omedelbara närhet väntas dö vid explosionen. Men syftet är alltså att sillen ska överleva. En liknande sprängning genomfördes i Grindavík i januari i år då hamninloppet grävdes ut. Då skedde inte sprängningen för att driva bort fisk, men du kan i klippet ovan se hur sillen reagerade.

Rödgrön majoritet på fall i Hafnarfjörður

Både Socialdemokraterna och Gröna vänstern tappar väljarstöd i Hafnarfjörður. Även Självständighetspartiet förlorar sympatisörer - men ett mindre ras gör att partiet återtar positionen som störst i kommunen. Ljus framtid och Piratpartiet kan vara på väg in i fullmäktige. Det visar en opinionsmätning utförd av Félagsvísindastofnun på uppdrag av Morgunblaðið.

Hafnarfjörður tillhör Islands rödaste kommuner. Förra valet fick Socialdemokraterna 40,9 procent av rösterna och fem mandat i fullmäktige. Tillsammans med Gröna vänsterns mandat - partiet fick 14,6 procent av rösterna i kommunalvalet våren 2010 - kunde de bilda majoritet och hålla Självständighetspartiet borta från makten.

Självständighetspartiet fick då 37,2 procent och fem mandat. Det andra borgerliga partiet, Framstegspartiet, blev med 7,3 procent av rösterna utan representation i fullmäktige.

Både Socialdemokraterna och Gröna vänstern har tappat stora delar av sitt stöd under mandatperioden. Socialdemokraterna får nu bara 24,2 procent och tre mandat. Gröna vänstern får 6 procent - vilket inte ger något mandat alls.

Självständighetspartiet förlorar också väljare, men inte i samma volymer som de rödgröna. Med 33,6 procent av väljarstödet är partiet nu störst i Hafnarfjörður med fyra mandat. Framstegspartiet ökar till 7,9 procent och en företrädare i fullmäktige.

Det tycks ändå som att Socialdemokraterna har goda chanser att behålla makten i kommunen trots väljarflykten och Gröna vänsterns ras. Ljus framtid, vars syskonparti regerar ihop med Socialdemokraterna i grannkommunen Reykjavík, får 19,2 procent. Dessutom får Piratpartiet 6,4 procent.

Om detta var ett valresultat skulle Ljus framtid få två eller tre mandat. Det är nämligen dött lopp mellan Ljus framtid och Piratpartiet om det sista av fullmäktiges elva mandat. Därmed skulle piraterna kunna bli vågmästare.

Hela 42,2 procent uppger att kommunens ekonomi är den viktigaste frågan i valet den 31 maj nästa år. Därefter följer bostadsfrågor (14,1 procent), skol- och fritidsfrågor (12,1 procent), arbetsmarknadsfrågor (10,4 procent), välfärds- och socialfrågor (8,3 procent), kommunikations- och stadsplaneringsfrågor (3,4 procent), övriga frågor (3,4 procent), medborgardemokrati och transparens (2,9 procent) och miljöfrågor (2,9 procent), rapporterar Morgunblaðið.

Ministrar tvingas stänga av mobilen under regeringsmöten

Avlyssningsrisken gör att ministrar tvingas att stänga av mobilen under alla regeringssammanträden. Under alla sådana möten ska mobilen förvaras i ett särskilt fodral. Ministrar uppmanas dessutom att inte diskutera känsliga frågor i mobilsamtal. En annan säkerhetsåtgärd som diskuteras är att personer som träffar ministrar också tvingas att lämna ifrån sig sina mobiler, rapporterar RÚV.

Edward Snowdens avslöjanden om världsomspännande amerikansk övervakning av allt från datatrafik och mobilsamtal till avlyssning av EU, FN och politiska ledare har duggat tätt under det senaste halvåret. Att USA eller någon annan stat skulle ha avlyssnat isländska politiker är inte känt - men det har funnits tecken på att så skulle kunna vara fallet.

Under förra mandatperioden hittades en misstänkt spiondator i alltinget. Datorn påträffades i ett övergivet rum där den tros ha kunnat övervaka alltingsledamöternas mejl. När polis försökte undersöka datorn raderades all information utan att kunna återskapas. Vem som placerat datorn i alltinget och vilka uppgifter som eventuellt läcktes är okänt.

Birgitta Jónsdóttir, alltingsledamot för Piratpartiet, pekade nyligen ut Storbritannien som inblandat i övervakning av isländska politiker. Hon hävdade att brittiska myndigheter hade tillgång till information om hur Island avsåg att agera i Icesave-tvisten. Som bevis nämnde hon att en ledamot av förhandlingsdelegationen vid ett tillfälle hade mejlat från ett Google-konto. Detta mejl ska omedelbart ha dykt upp i brittisk press.

Men det är inte bara farhågorna om avlyssning som tagit fart de senaste åren. Säkerhetstänkandet har blivit betydligt mer omfattande efter finanskraschen. Periodvis har tidigare statsråd som Jóhanna Sigurðardóttir, Steingrímur J. Sigfússon och Ögmundur Jónasson haft omfattande bevakning av livvakter.

Vad hotbilden bestått av har aldrig blivit känt. Ögmundur Jónasson utsattes dock för ett alltjämt ouppklarat attentat mot hemmet våren 2011. Det har ryktats om att hans agerande för att försöka stoppa mc-gäng att etablera sig i landet ska ha varit orsaken till det förstärkta skyddet.

I höstas infördes nya krav på ministrarnas chaufförer. De ska nu kunna agera även som säkerhetsvakter. Alla bilar som transporterar statsråd ska dessutom förses med GPS-sändare.

I samband med finanskraschen blev Geir H. Haarde dessutom den förste isländske statsministern som inte stod i telefonkatalogen. Efterträdarna Jóhanna Sigurðardóttir och Sigmundur Davíð Gunnlaugsson gjorde samma val - ingen av dem finns i telefonkatalogen. Att även regeringschefens hemnummer varit tillgängligt för allmänheten var länge ett slags oskriven öppenhetssymbol. Efter krisen blev dock de hotfulla samtalen för många.

Nu införs ytterligare säkerhetsåtgärder för att minska risken för avlyssning. Vid alla regeringssammanträden måste nu ministrarna stänga av sina mobiltelefoner och lämna dem utanför mötesrummet i förseglade fodral. Skälet är att mobiler lätt kan användas för att spela in känsliga överläggningar. Det finns också en risk för att mobiler kan fjärrstyras och därmed utnyttjas för övervakning.

Efter sammanträdets slut får ministrarna tillbaka sina telefoner. Men säkerhetstänkandet stannar inte där. Samtliga ministrar ska också ha uppmanats att inte diskutera känsliga frågor i mobilen. Det har även diskuterats att personer som träffar ministrar måste lämna ifrån sig telefoner för att någon övervakning eller avlyssning inte ska kunna ske, uppger RÚV.

Här kan du läsa mer om Birgitta Jónsdóttirs spionerianklagelser mot Storbritannien.

Dagens citat

"Jag tycker inte att det är helt trovärdigt att komma här på en vit häst och säga till kommunens anställda, som har skurit ned år efter år, har visat stor återhållsamhet och stått vid vår sida, att det nu är enkelt att genomföra skattesänkningar."

Dagur B. Eggertsson, Socialdemokraternas ledare i Reykjavík, i Vísir om löftena från Halldór Halldórsson, Självständighetspartiets toppnamn i kommunen, om att sänka skatterna om han kommer till makten.

onsdag 27 november 2013

Þorsteinn frá Hamri och Reykjavík



75-årige Þorsteinn frá Hamri - i passet står det Þorsteinn Jónsson - brukar ofta nämnas som en av Islands främsta poeter. Vid fyra tillfällen har han varit nominerad till Nordiska rådets litteraturpris, dock utan att vinna. Här ackompanjerar hans lyrik en video från en vecka i Reykjavík med omnejd.

Självständighetspartiet kan förlora makten i Árborg

Om det hade varit val i dag hade Självständighetspartiet förlorat den egna majoriteten i Árborg. Nu står bara en tredje del av kommuninvånarna bakom partiet - i valet 2010 fick Självständighetspartiet 50,1 procent av rösterna. Även Framstegspartiet tappar väljare men vinner trots det ett mandat i fullmäktige. Det visar en opinionsmätning utförd av Félagsvísindastofnun på uppdrag av Morgunblaðið.

Med 50,1 procent av rösterna säkrade Självständighetspartiet egen majoritet i Árborg - där Selfoss, Eyrarbakki och Stokkseyri är de största orterna - i kommunalvalet våren 2010. Partiet intog därmed fem av de nio platserna i fullmäktige. Socialdemokraterna fick två mandat och Framstegspartiet och Gröna vänstern varsitt.

I dag ser opinionsläget annorlunda ut. Självständighetspartiet är visserligen alltjämt störst i kommunen, men har nu bara 33,3 procent av väljarna i Árborg bakom sig. Det motsvarar fyra mandat och därmed en möjlighet för oppositionen att ta över.

Framstegspartiet backar från 19,6 procent i valet till 15,9 procent - men vinner ändå ett andra mandat. Socialdemokraternas ras är nämligen större. Partiet tappar från 19,7 procent i valet - där bara tre röster skilde Socialdemokraterna åt från Framstegspartiet - till 13,5 procent och förlorar därmed ett av de två mandaten.

Ljus framtid får 15,1 procent vilket ger partiet en plats i fullmäktige. Gröna vänstern ökar från 10,5 procent i valet till 13,5 procent i opinionen med fem månader kvar till nästa kommunalval. Även det ger en plats i fullmäktige. Piratpartiets 5,6 procent räcker däremot inte för att få en representant i rådhuset.

I undersökningen fick deltagarna också ranka de viktigaste frågorna i kommunen. Hela 20,2 procent svarade arbetsmarknadsfrågor. Därefter följde kommunens finanser (16 procent), bostadsfrågor (15,5 procent), välfärds- och socialfrågor (14,6 procent), skol- och fritidsfrågor (13,1 procent), kommunikations- och stadsplansfrågor (7,8 procent), medborgardemokrati och transparens (4,4 procent), andra frågor (4,4 procent) och miljöfrågor (3,9 procent).

Europadomstolen granskar domen mot Geir H. Haarde

Europadomstolen för mänskliga rättigheter granskar rättsprocessen mot tidigare statsministern Geir H. Haarde. Inrikesdepartementet har fått ett antal frågor att besvara om rättegången. Svaren kan komma att bli avgörande för om domstolen tar upp rättsprocessen till behandling. Domstolen öppnar också dörren för en förlikning.

Våren 2012 fälldes Geir H. Haarde av landsdomstolen för att inte ha hållit regeringssammanträden om det allvarliga läget på finansmarknaderna hösten 2008. Enligt grundlagen hade han som statsminister en skyldighet att kalla till sammanträden rörande viktiga frågor. Att situationen hade diskuterats informellt mellan berörda ministrar var inte tillräckligt för en majoritet av domstolen. Därför fälldes han på en formalitet, men friades från åtalspunkterna som gjorde gällande att han hade kunnat förhindra eller minska effekterna av finanskraschen.

Rättegången mot Geir H. Haarde saknar motstycke i Islands historia. Det var första gången någonsin som landsdomstolen, som instiftades 1905, sammankallades. Det var också första gången som alltinget beslutade om åtal mot en tidigare folkvald parlamentariker.

Åtalet mot Geir H. Haarde baserades på uppgifter från den rapport som en parlamentarisk kriskommission lade fram våren 2010. Där framkom att Geir H. Haarde senast i februari 2008 fick information om att de isländska storbankerna stod inför avsevärda svårigheter att finansiera sin verksamhet om inte läget på kreditmarknaderna förbättrades.

Misstankarna gällde inte bara Geir H. Haarde. Alltinget röstade om åtal mot ytterligare tre tidigare statsråd, men det fanns bara en majoritet för att åtala regeringschefen.

Rättsprocessen fick inte bara partikamraterna inom Självständighetspartiet att rasa. Den var även nära att knäcka regeringen. Tidigare utrikesministern Össur Skarphéðinsson berättar i en nyutkommen bok om hur han och dåvarande statsministern Jóhanna Sigurðardóttir hamnade i en djup konflikt på grund av rättsprocessen.

Varken Össur Skarphéðinsson eller Jóhanna Sigurðardóttir ville tidigt 2012 - när Geir H. Haardes partikamrater försökte få alltinget att återkalla åtalet - ställa sig bakom rättsprocessen. Össur Skarphéðinsson övervägde därför att rösta på Självständighetspartiets linje. Men Jóhanna Sigurðardóttir vägrade att acceptera detta och ville inte riva upp åtalet trots att hon var en motståndare till rättsprocessen.

Enligt Össur Skarphéðinsson var det partipolitisk hänsyn som fällde avgörandet för statsministern - och dispyten ska ha inneburit att hans relation till Jóhanna Sigurðardóttir försämrades avsevärt.

Nu står det klart att Europadomstolen för mänskliga rättigheter kommer att granska processen mot Geir H. Haarde. Det framkommer av ett brev från domstolen till inrikesdepartementet. Island har nu på sig fram till den 6 mars nästa år att besvara ett antal frågor om rättegången. Domen mot Geir H. Haarde - som är på 440 sidor - måste också översättas till engelska.

Frågorna siktar in sig på själva rättsprocessen och om Geir H. Haarde har fått en rättvis rättegång och om hans mänskliga rättigheter kränkts. Domstolen vill bland annat veta om han hade möjligheten att framföra sina ståndpunkter innan beslutet om åtal fattades.

Domstolen öppnar också för en förlikning mellan parterna. Även förslag till en sådan ska lämnas in senast den 6 mars 2014.

Geir H. Haarde har vänt sig till Europadomstolen eftersom han vill bli rentvådd. Att domstolen nu granskar fallet innebär inte att det kommer att prövas, men domstolens intresse är ett tecken på att en prövning skulle kunna bli aktuell. Ett sådant beslut tas efter att svaret från inrikesdepartementet lämnats.

Geir H. Haarde har till Europadomstolen pekat ut flera brister i processen. Han hävdar bland annat att han aldrig hördes av åklagaren inför rättegången vilket skulle vara ett brott mot hans rättigheter, att åtalet baserades på politiska grunder, att domstolen var jävig och att han fälldes på grund av spekulativa resonemang från domstolen som han aldrig fick möjlighet att försvara sig mot. Grundlagsbrottet ska enligt Geir H. Haarde ha varit omöjligt för honom att förutse eftersom han - genom att hålla informella möten i stället för formella regeringssammanträden - lutade sig mot en väletablerad tradition som även skulle ha gjort en lång rad av företrädare till brottslingar.

Huvudansvarig för inrikesdepartementets svar till Europadomstolen är inrikesminister Hanna Birna Kristjánsdóttir. Hon var motståndare till rättsprocessen mot Geir H. Haarde och är också en av de självständighetspartister som vill lägga ned landsdomstolen eftersom den anses brista i rättssäkerhet. Geir H. Haarde hade till exempel ingen möjlighet att överklaga den fällande domen - vilket både han och partikamraterna pekat ut som en av de största bristerna med det befintliga systemet.

Här kan du läsa mer om rättsprocessen mot Geir H. Haarde.

Dagens citat

"Risken för att stå inför en japansk situation med ekonomisk förlamning är uppenbar nu när det spås låg tillväxt, låga investeringar och överskuldsättning inom näringslivet. Då borde svaret vara att öppna ekonomin och öka konkurrensen. Vi borde också göra allt för att få en ny valuta som betalar för ökade investeringar. Men dogmatikerna väljer hellre att stänga vägen ut och avbryta medlemskapsförhandlingarna med EU."

Árni Páll Árnason, ordförande för Socialdemokraterna, i ett tal vid ett partimöte i Reykjavík.

tisdag 26 november 2013

Lars Lagerbäck stannar på Island i två år till



Lars Lagerbäck fortsätter som förbundskapten för det isländska herrlandslaget i fotboll i två år till. Fram till EM 2016 basar han över landslaget tillsammans med Heimir Hallgrímsson, som tidigare varit assisterande förbundskapten. När Lars Lagerbäck kliver åt sidan tar Heimir Hallgrímsson ensam över ansvaret fram till VM 2018. Ovan kan du se en intervju med Lars Lagerbäck gjord av Knattspyrnusamband Íslands, det isländska fotbollsförbundet.

Isländskt EU-motstånd minskar - trots regeringens politik

Regeringen rör sig allt längre bort från EU - men islänningarna tycks gå åt motsatt håll. Fyra av tio är nu positiva till ett EU-inträde vilket är den högsta siffran på länge. Men en klar majoritet är alltjämt emot medlemskap. Och motståndarna är fortfarande betydligt mer övertygade om nackdelarna med EU-inträde än vad ja-sägarna är om fördelarna. Det visar en opinionsmätning utförd av Capacent Gallup på uppdrag av Já Ísland.

Efter vårens alltingsval har regeringen inte bara stoppat förhandlingarna om EU-medlemskap. Den utlovade folkomröstningen om förhandlingarnas framtid kommer inte att äga rum och förhandlingsgruppen har upplösts. Och den utvärdering av förhandlingarna som skulle läggas fram i alltinget före jul kommer tidigast till våren.

Att regeringen har allt annat än bråttom med EU-frågan är inte så konstigt. På fyra och ett halvt år har ja-sidan inte haft majoritet i en enda opinionsmätning - men en majoritet av islänningarna vill ändå att frågan ska avgöras i en folkomröstning. I dagsläget hade utgången varit ytterst problematisk för regeringen eftersom dess politik bygger på att Island ska stå utanför EU.

Än så länge har EU-frågan heller inte fallit i glömska. Möjligen kan det ändra sig under veckan när den borgerliga koalitionen presenterar de skuldrabatter och skattelättnader som aviserades i regeringsförklaringen. Om förslagen motsvarar förväntningarna kommer sannolikt fler att sluta upp bakom regeringens politik även i EU-frågan.

Hela 41,7 procent av islänningarna skulle i dag rösta ja till EU-medlemskap vid en folkomröstning. En klar majoritet, 58,3 procent, skulle säga nej. När samma fråga ställdes för ett halvår sedan, i samband med regeringsskiftet, sade hela 68,4 procent nej till EU medan 31,6 sade ja.

EU-motståndarna är dock betydligt mer övertygade än EU-anhängarna. På nej-sidan är två av tre mycket säkra i sitt ställningstagande. På ja-sidan är det bara knappt varannan som är lika övertygad om sin åsikt.

Män, höginkomsttagare, äldre, högskoleutbildade och personer bosatta i Reykjavík och grannkommunerna är de som i störst utsträckning säger ja till EU. Motståndet är mest utbrett bland kvinnor, låginkomsttagare, grundskoleutbildade, yngre och personer bosatta utanför huvudstadsregionen.

Socialdemokraterna är i dag det enda partiet i alltinget som driver frågan om EU-medlemskap. Bland anhängarna finns också den största andelen EU-vänner. Hela 91 procent av partiets sympatisörer skulle i dag rösta ja till inträde i unionen. För Ljus framtid är motsvarande siffra 75 procent, övriga partier 57 procent, Gröna vänstern 41 procent, Självständighetspartiet 21 procent och Framstegspartiet 13 procent.

Här kan du läsa mer om EU-debatten.

Tilikum kan bli ny Keiko - och återvända till Island

Efter 30 år i fångenskap i nordamerikanska djurparker kan späckhuggaren Tilikum få återvända till Island. Men valexperten Gísli Víkingsson är tveksam till att Tilikum efter så lång tid ska kunna anpassa sig till ett liv i det fria. När Keiko gjorde samma resa för 15 år sedan lyckades späckhuggaren aldrig vänja sig vid ett liv utan människan.

Den 9 november 1983 fångades den då tvåårige späckhuggaren Tilikum i Berufjörður nära Djúpivogur på sydöstra Island. Tilikum fördes till djurparken i Hafnarfjörður, där späckhuggaren tillsammans med artfränder förvarades i väntan på att någon utländsk djurpark skulle köpa djuret.

Försäljningen av späckhuggare var länge det som finansierade den nu nedlagda djurparken i Hafnarfjörður. Miljön för djuren var dock knappast den bästa. Djurskötarna fick klä sig i våtdräkt och gå i vattnet och leda späckhuggarna runt bassängen. Inledningsvis var de så förvirrade att de annars lagt sig på sidan och drunknat.

Sigfús Halldórsson var Tilikums första tränare. Han berättar i Fréttablaðið att späckhuggaren vid ett tillfälle bet honom och försökte dra ned honom i en av bassängerna. Tilikum var då den minsta av de tre späckhuggare som fanns i Hafnarfjörður.

Tilikum köptes först av en kanadensisk djurpark, Sealand of the Pacific utanför Victoria. År 1991 var Tilikum en av de tre späckhuggare som dränkte en kvinnlig tränare i bassängen. Parken stängde året efter olyckan och Tilikum såldes till Sea World i Orlando.

År 1999 inträffade nästa dödsolycka. En besökare hade då lyckats smyga sig in i Tilikums övernattningsbassäng. Mannen påträffades död på morgonen - dödsorsaken uppgavs vara hypotermi men han hade också ett stort antal sår på kroppen.

Den tredje, och hittills sista, olyckan med dödlig utgång som Tilikum varit inblandad i inträffade på Sea World 2010. Under en uppvisning dränkte späckhuggaren en tränare genom att släpa med sig kvinnan i armen under vattnet. Djurparken fick kritik för att ha försökt mörka det verkliga skälet till tränarens död - inledningsvis hävdade Sea World trots vittnesuppgifter som sade något helt annat att hennes hästsvans antingen hade fastnat på Tilikum eller att späckhuggaren misstagit den för fisk.

Sedan dess utförs inga uppvisningar med Tilikum där personalen befinner sig i vattnet. Och snart kan det vara slut på uppvisningarna över huvud taget. Djurparken vill nämligen bli av med Tilikum och har genom fiskedepartementet ansökt om tillstånd för att få släppa späckhuggaren vid den isländska kusten. Frågan ligger nu på fiskeminister Sigurður Ingi Jóhannssons bord, skriver Morgunblaðið.

Gísli Víkingsson, valexpert vid Hafrannsóknarstofnun, kan bli en av projektets nyckelpersoner om regeringen säger ja till att återföra Tilikum till Island. Innan något sådant beslut kan klubbas måste bland annat sjukdomsrisken analyseras. Gísli Víkingsson kontaktades redan i somras av personer med kopplingar till Sea World. Han säger till Vísir att han då tackade nej till att delta eftersom han inte tror att en flytt är genomförbar:
"Det var nu i somras som jag ombads att delta i detta av de forskare som står bakom detta. Jag avböjde det. Jag har helt enkelt ingen tro på ett sådant tillvägagångssätt. ... Jag tror personligen inte på ett sådant fall - att en kalv som fångas ung och i årtionden förvaras i olika akvarier kan klara sig i naturen efter det."
Gísli Víkingsson anser att inget tyder på att det skulle gå bättre för Tilikum än Keiko. Späckhuggaren Keiko fångades år 1979 vid två års ålder och hamnade precis som Tilikum på olika nordamerikanska djurparker. Keiko fick spela huvudrollen i succéfilmen Free Willy och flera uppföljare. De insamlingar som gjordes för att även Keiko skulle släppas fri såg till så att späckhuggaren 1998 återvände till isländska vatten.

Keiko släpptes fri vid Klettsvík på Hemön efter en lång flygtur över Atlanten. Späckhuggaren tränades för ett liv i frihet, men kunde aldrig lära sig att återgå till naturliga beteenden som parning eller sökande efter föda. Fyra år senare tappade djurskötarna kontakten med Keiko under en övning på öppet hav. Keiko dök så småningom upp i en norsk fjord - men visade även där mer intresse för människorna än för normala beteenden.

I december 2002 dog Keiko av lunginflammation. Lokalpolitiker på Västmannaöarna har utan framgång försökt att få tillbaka späckhuggarens kropp.

I dag fångas inte längre vilda djur på det sätt som då gjordes av djurparken i Hafnarfjörður. Jakob Bjarnar Grétarsson, som då arbetade med akvariets valar, säger till Vísir att han gärna skulle välkomna Tilikum tillbaka till Islands stränder. Och i Kolgrafarfjörður, där det just nu finns enorma sillstim som riskerar att bli innestängda och dö i fjorden, har han hittat en uppgift åt späckhuggaren:
"Jag hörde i dag en idé om att det kanske vore möjligt att placera Tilikum i Kolgrafarfjörður. Det vore att slå två flugor i en smäll."
För att undvika en upprepning av förra årets massdöd, då cirka 52 000 ton sill dog i Kolgrafarfjörður, undersöker myndigheterna olika åtgärder. En metod som kommer att testas under dagen är att spela upp ljud från just späckhuggare.

Här kan du läsa mer om Keiko.

Dagens citat

"Turistnäringen vill se daglig service över vintern på de mest trafikerade vägarna som gyllene cirkeln. Turisterna har ökat enormt och trafiken har ökat därefter. Detta har skapat intäkter för statskassan."

Þórir Garðarsson, försäljnings- och marknadsansvarig vid bussföretaget Iceland Excursions, efterlyser i Morgunblaðið dagligt underhåll av de mest trafikerade turistvägarna under vintern.

måndag 25 november 2013

Surfbräda, snowboard - och en fisande häst



Proffssurfaren Laura Enever har inte bara testat vågorna vid Jökulsárlóns utlopp till Atlanten och snön på en glaciär. Hon har också - som du ser i klippet ovan - ställts öga mot rumpa mot en fisande islandshäst.

Majoriteten i fullmäktige på väg att falla i Akureyri

Folkets lista tappar över två tredjedelar av väljarna i Akureyri. Stadslistan backar ännu mer. Däremot ökar Självständighetspartiet och Framstegspartiet kraftigt - och Ljus framtid är i dagsläget näst största parti i fullmäktige. Det visar en opinionsmätning utförd av Félagsvísindastofnun på uppdrag av Morgunblaðið.

I kommunalvalet i Akureyri våren 2010 fick Folkets lista, Listi fólksins, egen majoritet i fullmäktige med 45 procent av rösterna och sex av elva mandat. De etablerade partierna gjorde ett uselt val och fick tillsammans med lokalpartiet Stadslistan, Bæjarlistinn, bara ett mandat var.

Men i dagsläget ser det ut som att Akureyri går mot ett majoritetsskifte i kommunalvalet den 31 maj nästa år. Folkets lista har enligt Morgunblaðið i dag bara stöd av 13,5 procent av Akureyriborna, vilket skulle göra att partiet förlorade fem av sex mandat. Även det andra lokala partiet, Stadslistan, rasar i opinionen. Partiet fick 8,7 procent i valet men har nu bara 1,7 procent av väljarna bakom sig.

Självständighetspartiet gjorde ett katastrofval med bara 13,3 procent av rösterna. Nu ökar partiet till 20,7 procent. Historiskt sett handlar det alltjämt om låga nivåer, men det skulle göra Självständighetspartiet störst i kommunen och ge partiet tre mandat av elva i fullmäktige.

De övriga tre etablerade partierna går också framåt. Gröna vänstern ökar från 10,4 procent i valet nu till 16 procent och Framstegspartiet klättrar från 12,8 procent till 15,6 procent. Det skulle ge bägge partierna två mandat var. Socialdemokraternas ökning är mer blygsam - från 9,8 procent till 11 procent - vilket gör att partiet fortfarande bara skulle ha en representant i fullmäktige.

Ljus framtid ställde inte upp i valet 2010. Nu får partiet stöd av 16 procent i opinionen och två platser i den beslutande församlingen.

Från att vara en kommun som styrs av en egen majoritet skulle det därmed krävas en koalition mellan minst tre partier för att på nytt få ett majoritetsstyre i Akureyri.

Oddur Helgi Halldórsson, kommunstyrelsens ordförande, säger till Vikudagur att Folkets listas nedgång i opinionen kommer att vändas till ett uppsving när valrörelsen väl tar fart:
"Jag vill påpeka att detta för oss är betydligt högre siffror än ett halvår före det senaste kommunfullmäktigevalet, så mycket kan ändras fram till valet i vår. ... Siffrorna ljuger inte, men de blir inte sådana i vår. Vi anser att vi har utfört ett gott arbete och kan bland annat peka på fyra punkter. Vi har lyckats att behålla servicen trots en stor ökning av utgifterna. Kostnadsberäkningarna för investeringar har hållits, vilket är nytt i Akureyri. Staden är betydligt prydligare och mer välskött än tidigare år, till exempel slåttern på sommaren. Vi har under mandatperioden betalat av skulder på sannolikt mer än 1,5 miljarder."
Oddur Helgi Halldórsson har representerat Folkets lista i fullmäktige sedan 1998. Han uppger för Vikudagur att han ännu inte har bestämt sig om han kandiderar för en ny mandatperiod.

Här kan du läsa mer om valet i Akureyri.

Alltinget anklagar Reykjavíks kommun för grundlagsbrott

Att alltinget inte tillfrågades när Reykjavíks kommun klubbade en ny detaljplan för området vid Kvosin var ett brott mot grundlagen. Kommunen tog inte hänsyn till parlamentets behov. Det hävdar alltingets presidium som nu överklagar kommunens beslut. Dagur B. Eggertsson, kommunstyrelsens ordförande, anser dock att alltinget inte har något att säga till om när det gäller Kvosin.

Kvosin är något av Reykjavíks hjärta och omfattar området kring Ingólfstorg och Austurvöllur, där också alltinget finns. När alltinget flyttade till Kirkjustræti 1881 rymdes verksamheten i själva alltingsbyggnaden. Men sedan dess har både de folkvalda och deras personal blivit fler. I dag finns arbetslokaler tillhörande alltinget runt hela Austurvöllur.

I ett omstritt beslut - eftersom det ledde till att legendariska nattklubben Nasa tvingades att stänga - godkände kommunen nyligen en ny detaljplan för området. Detaljplanen ger klartecken för ett hotellbygge vid Nasa.

Under den förra mandatperiodens slut kritiserade dåvarande talmannen Ásta Ragnheiður Jóhannesdóttir kommunens agerande. Hon hävdade att området var en nationell angelägenhet och att alltingets intressen för tomten inte kunde förbises. Kommunen klubbade ändå detaljplanen. Nu har alltingets presidium, med nuvarande talmannen Einar K. Guðfinnsson i spetsen, överklagat kommunens beslut.

"Alltinget är fredat. Ingen får störa dess frid eller frihet." Så lyder den trettiosjätte paragrafen i den isländska grundlagen. Och det är den som presidiet nu hävdar att kommunen överträder.

Alltingets presidium skriver enligt RÚV att kommunen inte har fullgjort skyldigheten att undersöka parlamentets behov och krav innan detaljplanen klubbades. Kommunen har heller inte tagit hänsyn till de synpunkter som kommit fram och har heller inte sökt samråd med alltinget. Därmed har Reykjavíks kommun enligt presidiet vanhedrat alltinget och Islands historia, vilket är förbjudet i grundlagen.

Presidiet hävdar dessutom att kommunen inte genomfört någon skuggstudie för den nya detaljplanen, och det är därmed oklart hur ett hotellbygge skulle påverka området. Inte heller har kommunen undersökt trafik- och säkerhetssituationen.

Einar K. Guðfinnsson säger till Vísir att detaljplanen inkräktar på alltingets verksamhet. Men hela presidiet delar inte den uppfattningen. Óttarr Proppé, som är Ljus framtids representant, berättar för Vísir att han anser att presidiets agerande är felaktigt och att den aktuella tomten ligger utanför det område som alltinget kan göra anspråk på:
"Jag anser i själva verket att detta beslut är fel. Jag håller inte med om det. Det finns en viss tendens hos alltinget att inte respektera kommunernas skyldighet och ansvar att stadsplanera på sina områden. Så även om denna detaljplan är i närheten av alltinget så är den inte inne på det område som definieras som alltingets arbetsområde. ... Alltinget är beläget i Kvosin som är det gamla centrum och stadens kärna. Alltinget är därmed i nära samband med staden och folket. Utlänningar tycker att det är mycket märkligt att allmänheten kan gå på trottoaren framför alltingets ytterdörrar. Detta är något unikt som vi bör behålla."
Óttarr Proppé tog i våras steget från rådhuset och kommunfullmäktige, där han representerade Bästa partiet, till alltinget. Där ställde han sig precis som Dagur B. Eggertsson, socialdemokrat och kommunstyrelsens ordförande, bakom den nya detaljplanen. Dagur B. Eggertsson säger till RÚV att kommunen tvärtemot alltingets påståenden agerade ansvarsfullt genom att freda rivningshotade hus av historiskt värde och utlysa en internationell idétävling för området:
"Naturligtvis var frågan omstridd, men jag anser att det är under alltingets värdighet att föra fram detta på detta sätt och utan att sanningsenligt peka på att de som har skrivit brevet eller har skrivit det åt dem har satt sig in i frågan särskilt väl."
Det blir nu upp till Úrskurðarnefnd umverfis- og auðlindamála att ta ställning till alltingets överklagande och om kommunen har brutit mot grundlagen.

Här kan du läsa mer om Nasa.

Dagens citat

"Detta är som att vara med i en bokcirkel där det bara talas om rättstavningen - inte om boken."

Jón Gnarr, borgmästare i Reykjavík och ledare för Bästa partiet, i RÚV om hur den politiska debatten på Island fungerar.

söndag 24 november 2013

Dagens bonuscitat



"Vi sträcker och drar i språket, leker med det, omfamnar det, kramar det och vänder det upp och ned. Det har gått trettio år sedan tv-program gjordes om det isländska språket, och det var strikta undervisningsprogram i uttal. Det hade blivit dags att göra ett nytt och roligt program om detta skojiga fenomen, språket."

Brynja Þorgeirsdóttir, som tillsammans med Bragi Valdimar Skúlason leder språkprogrammet Orðbragð med premiär i RÚV i kväll klockan 20 (21 svensk tid), i Fréttablaðið om de svenska och norska förebilder som inspirerat serien.

40 miljoner i obetalda fortkörningsböter förra året

Utländska turister lämnade förra året Island med 40 miljoner isländska kronor i obetalda fortkörningsböter efter sig. Polisen lyckas inte kräva in böter från alla fortkörare som fastnar på bild i fartkameror. Fortkörarna som kan komma undan böter kör hyrbilar eller andras fordon, rapporterar Morgunblaðið.

På den isländska landsbygden finns på vissa större vägar fartkameror. Den som fastnar i en hastighetskontroll får böta mellan 5 000 och 150 000 isländska kronor. Bilderna från fartkamerorna skickas elektroniskt till polisen på Snæfellsnes. Där identifieras förarna från fotografierna.

Långt ifrån alla fotografier går dock att identifiera. Många av de utländska fortkörarna kör heller inte sina egna fordon, utan hyrbilar eller lånebilar.

Förra året lämnade enligt Morgunblaðið utländska turister 40 miljoner isländska kronor i obetalda fortkörningsböter efter sig trots att de fastnat på bild i fartkamerorna.

Den som däremot stoppas i en vanlig hastighetskontroll har mycket små möjligheter att undkomma böterna. Om föraren inte betalar på plats kan böterna hamna hos uthyraren - och biluthyrningsföretaget drar summan från förarens betalkort tillsammans med ett rejält påslag för besväret.

Här kan du läsa mer om fortkörningsböter och parkeringsböter på Island.

Þorvaldur Gylfason slutar som ledare för Demokrativäktaren

Ekonomiprofessorn Þorvaldur Gylfason lämnar uppdraget som ordförande för Demokrativäktaren. I stället tar läkaren Lýður Árnason över ledarskapet. Partiet har också bestämt sig för att inte ställa upp i vårens kommunalval. Demokrativäktaren håller dock dörren öppen för samarbeten med partier som driver samma frågor.

Med 2,46 procent av rösterna var Demokrativäktaren aldrig nära att klättra över femprocentsspärren till alltinget. Med betydligt mindre marginal, 0,04 procentenheter, gick Demokrativäktaren miste om partistöd under de närmaste fyra åren.

Demokrativäktaren slutade som det tredje största partiet utanför alltinget. Gryning och Hushållens parti, som däremot kvalificerade sig för partistöd utan att nå representation i parlamentet, siktar nu båda på att kandidera i kommunalvalen den 31 maj nästa år.

Demokrativäktaren avstår däremot från att kandidera. Det beslutades nyligen vid partiets årsmöte. Partiet kan dock tänka sig samarbeten med andra partier som också förespråkar en ny grundlag och mer direktdemokrati. Vid mötet rosades också Piratpartiets agerande i alltinget till förmån för en ny konstitution.

Þorvaldur Gylfason, professor i ekonomi vid Háskóli Íslands, avgår som ordförande för Demokrativäktaren. Ny ledare är läkaren Lýður Árnason. Bägge har det gemensamt att de ingick i det grundlagsråd som tog fram förslaget till ny författning som förra hösten också fick ett starkt stöd i en folkomröstning med lågt valdeltagande.

Även Arnfríður Guðmundsdóttir och Árni Stefán Árnason lämnar styrelsen. Den består nu av Sigríður Ólafsdóttir, Þórdís Björk Sigurþórsdóttir, Ástrós Signýjardóttir, Rannveig Höskuldsdóttir, Hjörtur Hjartarson och Ólafur Sigurðsson.

Här kan du läsa mer om Demokrativäktaren.

Dagens citat

"Reykjavik has midnight sun and hot springs but it also boasts this museum containing the world’s largest collection of penises. There are almost 300, including those of whales (pictured), giraffes and even, supposedly, trolls. Highlights include the enormous 1.7m sperm whale penis, the biggest featured, and the tiny hamster member, which can only be seen with a magnifying glass."

Metro om penismuseet i Reykjavík.

lördag 23 november 2013

Dagens bonuscitat

"When he was elected the whole world was saying ‘Oh my God!’ but he is very hip, extremely witty and incredibly wise. It’s just worked."

Yoko Ono, konstnär och hedersmedborgare i Reykjavík, i The Times om kommunens borgmästare Jón Gnarr.

Hitler, lägstalönen och den isländska avtalsrörelsen



Orsaken till den skenande inflationen är för stora löneökningar. Trots rejäla höjningar har islänningarnas köpkraft minskat. Därför gynnar det både arbetsgivare och löntagare att inte tillåta för stora ökningar. Med mindre höjningar skapas fler arbetstillfällen samtidigt som inflationen avmattas - och det ger i slutändan arbetstagarna mer i plånboken. Så argumenterar Samtök atvinnulífsins i en reklamkampanj inför avtalsrörelsen.



Kampanjen har dock fått ett svalt mottagande från fackföreningarna Verkalýðsfélag Akraness och Framsýn i Húsavík. Med hjälp av den klassiska bunkerscenen från filmen Undergången låter de Adolf Hitler spela rollen som girig arbetsgivare. I klippet ifrågasätter fackföreningarna bland annat hur Samtök atvinnulífsins kan motsätta sig en höjning av lägstalönen på 20 000 isländska kronor från dagens 204 000 kronor, vilket motsvarar cirka 11 000 svenska kronor i månaden före skatt, och hur organisationen kan skylla inflationen på löntagare och fackförbund.

Torraste oktober i Reykjavík någonsin

Bara 18,9 millimeter nederbörd föll i Reykjavík under oktober. Aldrig tidigare har månaden varit så nederbördsfattig i den isländska huvudstaden. I Stykkishólmur längre norrut noterades bara 13,4 millimeter. Desto mer regn och snö föll i Akureyri i norr - hela 113,8 millimeter. Över hela landet låg däremot temperaturerna runt medel. Det visar statistik från Veðurstofa Íslands.

I Reykjavík började år 1871 de dagliga mätningarna av temperatur och nederbörd. Inte någon gång sedan dess har oktober varit så torr som i år. Under månaden kom totalt 18,9 millimeter nederbörd, vilket bara är en femtedel av den normala mängden.

Även i Stykkishólmur, där mätningarna började redan år 1845, var oktober ovanligt torr. Under hela månaden föll endast 13,4 millimeter nederbörd, vilket motsvarar en sjättedel av genomsnittet. Men vid två tillfällen, i oktober 1865 och 1968, har det varit ännu torrare i Stykkishólmur.

Men det var inte lika nederbördsfattigt i andra landsdelar. I Akureyri i norr föll 113,8 millimeter snö och regn, vilket är mer än dubbelt så mycket som den genomsnittliga mängden. I Höfn i sydost noterades 152,3 millimeter.

Efter en varm inledning har större delen av året utgjort ett trendbrott. Både våren, sommaren och inledningen av hösten har varit sval. Inte heller oktober blev särskilt varm. I Reykjavík var medeltemperaturen 4,2 grader, vilket var 0,2 grader under snittet för perioden 1961 till 1990 och 0,5 grader under medelvärdet för de senaste tio åren. Det var dessutom den tredje månaden i följd med en temperatur under snittet, något som inte har hänt sedan 1999.

I Stykkishólmur var medeltemperaturen 4,1 grader (plus 0,3 grader över medelvärdet för perioden 1961 till 1990), Bolungarvík 3,5 grader (oförändrat), Akureyri 2,7 grader (-0,3), Egilsstaðir 3,0 grader (-0,1), Dalatangi 4,4 grader (-0,1), Teigarhorn 4,3 grader (-0,2), Höfn 4,7 grader, (jämförelsetal saknas), Stórhöfði på Hemön 4,8 grader (-0,3), Hveravellir -1,2 grader (oförändrat) och Árnes 3,1 grader (-0,4).

Varmast under oktober var det på Surtsey och vid Garðskagaviti, 5,9 respektive 5,8 grader. Månadens högsta temperatur, 20,3 grader, noterades den 10 oktober i Kollaleira vid Reyðarfjörður.

Den 31 oktober sjönk temperaturen till -15,4 grader vid Brúarjökull, månadens lägsta notering. Kallast i befolkade områden var det den 20 oktober i Torfur vid Eyjafjörður, -9,7 grader. De lägsta medeltemperaturerna registrerades i Sandbúðir, -2,7 grader, och i bebyggelse i Möðrudalur, -0,1 grader.

Reykjavík hade under oktober 101,6 soltimmar, vilket är 18 över genomsnittet.

Årets tio första månader är i Reykjavík de svalaste sedan 2002. Medeltemperaturen för perioden är visserligen 0,7 grader över snittet för åren 1961 till 1990, men 0,6 grader under medelvärdet för de senaste tio åren. I Akureyri ligger temperaturen 0,9 grader över snittet för perioden 1961 till 1990, men 0,3 grader under värdet för det senaste årtiondet.

Här kan du läsa mer om vädret på Island.

Dagens citat

"Fifty kilometres along a remote dirt road in a Jeep Grand Cherokee, I reach what’s marked on the map as a stream. Oh yeah? Given the late spring and a nearby waterfall, it’s 15 metres wide. I wade in and it’s quickly up to my knees; numbingly cold and getting deeper. The fast-moving current wants to push me over. Since I left the highway well over an hour ago, I haven’t seen a living thing. I can’t risk trying to drive across. I’d been halfway to the Askja volcano and Viti geothermal lake and as I turn around I can’t help wondering if I’m wimping out."

Bill Taylor i Toronto Star om att köra bil på det isländska höglandet.

fredag 22 november 2013

Island och Iceland Airwaves



Dags för ännu en turistvideo: Så här trevligt kan det vara att besöka Iceland Airwaves och samtidigt passa på att upptäcka södra Island.

Aron och Emilía i isländsk namntopp tredje året i rad

För tredje året i följd toppar Aron och Emilía listorna över de populäraste namnen för nyfödda. Bland flicknamnen klättrar dock Katrín från sjätte till en delad första plats. Pojknamnen som ökar snabbast är bland annat Sölvi, Dagur, Óliver och Baltasar. Hos flickorna är Katla, Sóley, Júlía och Ingibjörg några av raketerna. Det visar statistik från Hagstofa Íslands.

Med 42 nya bärare är Aron det populäraste pojknamnet på Island för tredje året i rad. Viktor klättrar till andra plats medan Alexander tar ett steg tillbaka till tredje plats.

Med 35 nya bärare behåller Emilía - där även alternativstavningen Emelía räknas in - toppositionen bland flickorna. I år får dock Emilía dela första platsen med Katrín. Sara återfinns precis som förra året på tredje plats.

Bland de kvinnliga klättrarna finns namn som Júlía, Sóley, Ingibjörg och Telma. Katla går från plats 22 till plats 6. Det näst populäraste vulkan- och flicknamnet, Hekla, backar dock från plats 22 till 32. Bland förlorarna under år 2012 märks namn som Kristín och Lilja.

Pojknamn som ökade snabbt under 2012 var bland annat Sölvi, Óliver, Dagur, Baltasar, Breki och Hákon. Egill, Stefán och Kristján tillhörde de namn som tvärtemot föll många platser på topplistan.

En majoritet av islänningarna får i dag två namn. Bland kvinnorna var de tre vanligaste kombinationerna Anna María, Anna Margrét och Anna Kristín. Anna var också det fjärde populäraste förnamnet. Bland männen toppade Jón Þór, Gunnar Þór och Jón Ingi. För både män och kvinnor var årets vanligaste kombinationer en repris från 2008 då exakt samma namn låg i topp.

Jón är alltjämt det vanligaste mansnamnet på Island. I dag heter 3,3 procent av de isländska männen Jón. Tvåa är Sigurður med 2,67 procent och Guðmundur med 2,5 procent.

Vanligaste kvinnonamnet är Guðrún som bärs av 3,07 procent av den kvinnliga befolkningen. Tvåa blir Anna med 2,78 procent och trea Kristín med 2,24 procent.

2012 års namntopp - pojkar (2011 års placering inom parentes):
1. Aron (1)
2. Viktor/Victor (4)
3. Alexander (2)
4. Jón (7)
5. Arnar (11)
6. Daníel (6)
6. Guðmundur (2)
8. Kristján/Kristian/Christian (18)
9. Gunnar (12)
10. Dagur (31)
11. Sigurður (4)

2012 års namntopp - flickor (2011 års placering inom parentes):
1. Emilía (1)
1. Katrín (6)
3. Sara (3)
4. Anna (8)
4. Freyja (17)
6. Katla (22)
6. María (10)
6. Rakel (12)
9. Emma (4)
10. Karen (14)

Här kan du läsa mer om föregående års populäraste namn.

Ljus framtid och Dagur B. Eggertsson störst i Reykjavík

Ljus framtid är störst i Reykjavík - men socialdemokraten Dagur B. Eggertsson är den populäraste kandidaten till borgmästarposten i kommunen. S. Björn Blöndal, Ljus framtids tänkta toppnamn på listan i vårens val, är bara favorit hos 6,9 procent av väljarna. Dessutom får Piratpartiet representation i fullmäktige. Det visar en opinionsundersökning utförd av Félagsvísindastofnun på uppdrag av Morgunblaðið.

När Reykjavíkborna går till val den 31 maj nästa år står det redan klart att det blir borgmästarskifte i kommunen. Jón Gnarr ställer inte upp för omval och lägger dessutom ned Bästa partiet. I stället kandiderar Ljus framtid - som han skämtsamt brukar kalla för Bästa partiets politiska gren - till fullmäktige. Vem som ska toppa listan är inte klart, men S. Björn Blöndal, som i dag är assistent åt Jón Gnarr, har sagt sig vara intresserad.

Ljus framtid ser i dagsläget ut att kunna regera vidare tillsammans med Socialdemokraterna. Partiet har stöd av 29,4 procent av väljarna medan Socialdemokraterna får 17,6 procent. Självständighetspartiet fortsätter backa i opinionen och är nu nere på 26,6 procent. Piratpartiet får 10,1 procent, Gröna vänstern 9 procent, Framstegspartiet 2,3 procent och övriga partier 2,3 procent.

Om detta vore ett valresultat skulle det ge Ljus framtid och Självständighetspartiet fem mandat var, Socialdemokraterna tre och Piratpartiet och Gröna vänstern ett var. Piraterna är dock nära att ta ett andra mandat från Självständighetspartiet, uppger Morgunblaðið.

Hela 33,1 procent vill se Socialdemokraternas Dagur B. Eggertsson som nästa borgmästare. Han är i dag kommunstyrelsens ordförande i koalitionen med Bästa partiet. Bland de övriga Socialdemokraterna får Björk Vilhelmsdóttir 3,5 procent och Oddný Sturludóttir 1,9 procent.

I lördags tog Halldór Halldórsson en knapp seger mot Júlíus Vífill Ingvarsson i Självständighetspartiets provval. Han har också ett något starkare stöd än rivalen, 11,7 procent mot 10,9 procent. Þorbjörg Helga Vigfúsdóttir siktade liksom Hildur Sverrisdóttir också på att toppa partiets lista i kommunen. Den förra vill 5,6 procent se som nästa borgmästare mot 1,6 procent för den senare.

S. Björn Blöndal tycks inte ha övertygat väljarna om att han är rätt person att ta efter Jón Gnarr. Bara 6,9 procent håller honom som den lämpligaste borgmästarkandidaten. Ljus framtids Einar Örn Benediktsson 5,4 procent och Elsa Hrafnhildur Yeoman 2 procent.

Gröna vänsterns fullmäktigeledamot Sóley Tómasdóttir håller avståndet till ersättaren Þorleifur Gunnlaugsson med 5,7 procent respektive 1,3 procent. Bara 0,5 procent förespråkar Framstegspartiets Óskar Bergsson som nästa borgmästare, rapporterar Morgunblaðið.

Þorbjörg Helga Vigfúsdóttir kandiderade i Självständighetspartiets provval med målet att toppa listan, men slutade först på fjärde plats. Hon väljer dock att i stället lämna politiken efter det svaga resultatet. I ett uttalande skriver hon att det låga intresset för provvalet visar att det är uppenbart att Självständighetspartiet ännu inte återhämtat väljarnas förtroende efter krisen:
"Jag har med stora ambitioner arbetat som kommunpolitiker i nästan åtta år och som ersättare i Självständighetspartiets grupp i kommunen fyra år dessförinnan. I provvalet förra lördagen kandiderade jag till första platsen på listan. Utöver att peka på det uppenbara behovet av att ta ett fast tag om kommunens ekonomi betonade jag främst nödvändigheten av att vårda våra skolor bättre. Provvalets resultat var att jag hamnade på åttonde plats. Jag måste tolka det som att mina prioriteringar inte stod högt i kurs hos väljarna i provvalet. Mot denna bakgrund finner jag det lämpligt att stiga åt sidan."
Óskar Bergsson blir den som får uppdraget att ge Framstegspartiet en röst i kommunpolitiken. Partiet har den senaste mandatperioden saknat representation i fullmäktige. Óskar Bergsson var mellan 2006 och 2010 ersättare och ledamot för partiet i kommunfullmäktige. I provvalet 2010 förlorade han mot Einar Skúlason, som i sin tur aldrig var nära ett mandat. Även nu tycks utgångsläget i opinionen dystert.

En fråga som Framstegspartiet kommer att driva är enligt ett pressmeddelande att inrikesflygplatsen ska bli kvar på Vatnsmýri. Óskar Bergsson toppar listan följd av Guðrún Bryndís Karlsdóttir, Valgerður Sveinsdóttir, Guðlaugur Gylfi Sverrisson, Hafsteinn Ágústsson, Hallveig Björk Höskuldsdóttir och Trausti Harðarson.

Här kan du läsa mer om Självständighetspartiets provval.

Dagens citat

"Under åren 2010 till 2013 är det kanske åtskilligt som har lett till att människor har slutat att identifiera sig med kyrkan, även om de inte upphör att ansluta sig till budskapet och då vill de uttrycka vissa budskap eller protester och ser ingen annan väg än att begära utträde ur kyrkan.

Kristín Þórunn Tómasdóttir, präst i Garðabær, i Fréttablaðið om de senaste årens medlemsflykt från den isländska statskyrkan.

torsdag 21 november 2013

Brände polishundens nos med cigarett - 29-åring åtalas

Den 29-årige mannen brände narkotikahunden Nökkvis nos med en brinnande cigarett. Den prisbelönta polishunden sattes därmed ur spel. Nökkvi hade samma kväll redan hittat narkotika i festlokalen i Patreksfjörður. Nu åtalas mannen för djurplågeri - ett brott som kan ge upp till två års fängelse, skriver DV.

Springer spanieln Nökkvi från Borgarnes är en av Islands främsta narkotikahundar. Förra året delade den priset som bäst i landet tillsammans med Buster från Selfoss. Nökkvi används i polisarbetet på västra Island samt i Västfjordarna.

Natten mot den 2 juni i år använde polisen Nökkvi i ett tillslag mot en fest i Patreksfjörður i Västfjordarna. Nökkvi hade redan funnit narkotika på platsen när en 29-årig man brände hundens nos med en glödande cigarett. Hunden ska ha blivit förskräckt och rädd och kunde inte utföra sitt arbete på en stund.

Nökkvi fick inga bestående skador av attacken. Nökkvi används i dag precis som tidigare som narkotikahund.

Nu åtalas 29-åringen för djurplågeri. Brottet kan ge upp till ett års fängelse, och två års fängelse om det betraktas som grovt. Huvudförhandlingen äger rum i Héraðsdómur Vestfjarða i Ísafjörður på måndag, rapporterar DV.

Knäpper politiker på näsan - förnekar kycklingbluff

Billig utländsk kyckling som packas om och säljs som isländsk. Så hävdar Ásmundur Friðriksson, alltingsledamot för Självständighetspartiet, att konsumenterna luras att köpa importerat kött av låg kvalitet. Men branschen förnekar att den skulle bluffa med ursprungsmärkningen. Konsumentorganisationen Neytendasamtökin knäpper dessutom politikern på näsan för att han inte känner till hur tillsynen fungerar.

Den 5 november i år gick Ásmundur Friðriksson till hårt angrepp mot de isländska kycklingproducenterna. Från alltingets talarstol hävdade han i ett debattinlägg att konsumenterna systematiskt lurades att köpa utländskt kött som paketerats som isländskt:
"Det har berättats för mig att isländska importörer av kött letar efter det billigaste köttet, inte det bästa, och att det sedan importeras. Köttet bearbetas sedan liksom rensas och tvättas i isländskt vatten, packas i isländska förpackningar och säljs till samma pris som kycklingar som är uppfödda på Island. På Island förekommer ingen medicinanvändning i kycklinguppfödning. Den är helt ren och det används rent vatten i en ren miljö. Detsamma gäller inte importerade kycklingar."
Uttalandet fick stor uppmärksamhet. Ásmundur Friðriksson hävdade inte bara att producenterna bluffade. Det är över huvud taget inte tillåtet att importera färsk kyckling till Island. Kyckling får bara importeras om den är frusen eller tillagad. Importen uppgår till cirka 600 ton om året. Därför skulle även myndigheterna vara grundlurade.

Från talarstolen uppmanade Ásmundur Friðriksson alltinget att slå vakt om den inhemska köttindustrin. Han ansåg att den garanterade att Island skulle slippa sjukdomar som kan drabba branschen i andra länder. Han efterlyste också en tillsyn som konsumentorganisationen Neytendasamtökin redan hävdade fanns på plats sedan länge.

Neytendasamtökin vände sig till de inhemska kycklinguppfödarna. Samtliga förnekade att de vid något tillfälle importerat rå kyckling som sedan sålts som isländsk. Konsumentorganisationen passade i ett uttalande också på att knäppa Ásmundur Friðriksson på näsan:
"Det bör noteras att Matvælastofnun utöver tillsyn över dessa företag. Genom denna tillsyn säkras full spårbarhet av varorna, så om något problem uppstår i produktionen är det möjligt att spåra det till berörd kycklingproducent. Det hade därför varit naturligt om den berörde alltingsledamoten hade skaffat sig bättre information hos Matvælastofnun innan han tog upp saken i alltingets talarstol."
Producenterna avvisade samtliga av Ásmundur Friðrikssons påståenden. Reykjagarður skrev i sitt svar till Neytendasamtökin att det vore falsk marknadsföring att sälja importerad kyckling märkt som isländsk. Ísfugl svarade att enbart isländsk kyckling användes och Matfugl tillbakavisade att utländskt kött sålts som inhemskt. Både Matfugl och Holtakjúklingur meddelade dessutom att de kommer att börja att märka kycklingen med ursprungslandet Island.

Avtal hotat - ministrar oense om flygplats i Reykjavík

Det var kompromissen som skulle lösa tvisten om inrikesflygplatsen i Reykjavík. Men redan fyra veckor efter uppgörelsen är regeringen splittrad i frågan. Inrikesminister Hanna Birna Kristjánsdóttir vill stänga den tredje landningsbanan redan nästa år. Statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson vill däremot varken stänga banan eller flytta flygplatsen.

Tidigare i år beslutade dåvarande finansministern Katrín Júlíusdóttir och kommunstyrelsens ordförande Dagur B. Eggertsson att staten skulle släppa en del av flygplatsmarken till kommunen. Det handlade om mark vid inrikesflygplatsens södra sida vid Skerjafjörður. Reykjavík avsåg att bygga nya bostäder i området.

Överenskommelsen tycktes backas upp av den uppgörelse som kommunen träffade med regeringen i slutet av oktober. Den garanterade att flygplatsen skulle bli kvar på Vatnsmýri åtminstone till år 2022. Samtidigt skulle den minsta av de tre banorna, som går från nordost till sydväst, avvecklas för att bostadsbyggandet skulle komma i gång. Dessutom skulle en utredning förutsättningslöst undersöka lämpliga platser för inrikesflyget.

Den tredje landningsbanan finns främst av säkerhetsskäl. Den kan användas vid extrema väderförhållanden, men eftersom den är betydligt kortare än de två andra banorna är den inte förstahandsalternativet.

För att den ska kunna avvecklas behövs en liknande bana i regionen. En sådan finns redan i Keflavík, och det enda som återstår för att den ska kunna ersätta den tredje banan i Reykjavík är egentligen att den ska tas i bruk.

Uppgörelsen mellan kommunen och regeringen tycks inte bli den historiska överenskommelse som många hoppades. I stället ser det ut som att tvisten om inrikesflyget fått nytt bränsle. Statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson och inrikesminister Hanna Birna Kristjánsdóttir har helt olika uppfattningar både om uppgörelsens innehåll och den tredje banans framtid.

Hanna Birna Kristjánsdóttir säger till Vísir att hon "vill stå fast vid överenskomna avtal". I utbyte mot att den tredje banan stängs, vilket är en eftergift till majoriteten i fullmäktige, får regeringen möjlighet att bygga en ny terminalbyggnad, hugga ned träd vid Öskjuhlíð och sätta upp nya landningsljus:
"Vi har nu under lång tid, i flera månader, arbetat för att säkra att flygplatsen fortsättningsvis blir fullt fungerande. Det har säkrats fram till år 2022. Det är vad som har störst betydelse. Vi arbetar i enlighet med den överenskommelse som vi har gjort med den rådande majoriteten i Reykjavík. Så är överenskommelsen."
Sigmundur Davíð Gunnlaugsson håller inte med om att avtalet mellan regeringen och kommunen innebär en avveckling av den tredje banan. I stället hoppas han att den nuvarande majoriteten, som består av Bästa partiet och Socialdemokraterna, ska röstas bort från makten i vår och att det nya styret i Reykjavík till skillnad från det nuvarande vill ha kvar flygplatsen på Vatnsmýri. Han säger till Vísir att det inte bara är en säkerhetsfråga - att bygga nytt vid Skerjafjörður är enligt statsministern ett sätt att indirekt mota bort flygplatsen:
"Men det är också en mycket olycklig politik att ständigt försöka att tränga bort flygplatsen, att bygga runt den för att försöka tränga bort den."
Hanna Birna Kristjánsdóttir anser att flygsäkerheten inte hotas vid en avveckling av den tredje banan. Hon säger till Vísir att motsvarande landningsbana öppnas i Keflavík före stängningen:
"Detta utannonseras nu före årsskiftet. Kommunen siktar på det. Och därefter stängs den förmodligen under mitten av nästa år eller i slutet av nästa år, och det blir naturligtvis så att då införs en ny säkerhetsbana. Så säkerheten hotas inte."
Sigmundur Davíð Gunnlaugsson vill däremot varken flytta flygplatsen från Vatnsmýri eller avveckla den tredje banan. Han hoppas enligt Vísir kunna stoppa stängningen genom att föra upp frågan i alltinget - i dag är det nämligen kommunen som har makten över detaljplanen, vilket hittills varit ett trumfkort i förhandlingarna med regeringen:
"Jag anser även att det av olika skäl är den i särklass mest lämpliga ordningen. Det blir naturligtvis lättare att arbeta för det om kommunstyrelsen är av samma åsikt."
Här kan du läsa mer om flygplatsfrågan.

Dagens citat

"Det Jón Gnarr gjorde var att han använde konstnärens verktyg, känslomässig begåvning och intuition, för att ta sig an teknokraterna med Excel-filerna - ingenjörer, revisorer, ekonomer och jurister. Självständighetspartiet talar alltid i pengar och siffror medan Jón inte tycks tveka för att använda sina känslor och intuition till att bara säga: Detta är så här eller inte så här. Med andra ord: Han använder konstnärens egenskaper för att vara borgmästare. Plötsligt kom det där en man med en viss uppfattning som egentligen inte var något annat än sunt förnuft. Och det sägs ibland att problemet med sunt förnuft är att det inte är särskilt vanligt."

Guðmundur Oddur Magnússon, professor i grafisk formgivning vid Listaháskóli Íslands, i DV om Jón Gnarrs tid som borgmästare i Reykjavík.

onsdag 20 november 2013

Island enda nationen som Österrike vill se i EU

Island bankar inte längre på dörren till EU-medlemskap. Men om örikets invånare och regering skulle ändra sig är österrikarna beredda att öppna. Hela 55 procent säger i en opinionsundersökning beställd av Österreichische Gesellschaft für Europapolitik att Island är välkommet in i unionen. Övriga sju kandidater får tummen ned av österrikarna.

Både finländare och britter har tidigare i opinionsmätningar gett samma besked: Island är det enda landet utanför EU som de vill släppa in i unionen. Nu säger även österrikarna samma sak. Hela 55 procent ser positivt på ett isländskt EU-inträde medan 26 procent vill att Island stannar utanför unionen och 16 procent varken är positivt eller negativt inställda till tanken.

Österrikarnas intresse för att andra nationer ska beviljas inträde i unionen är svagt. Bara 15 procent välkomnar Turkiet som EU-medlem. För Kosovo är motsvarande siffra 19 procent, Albanien 20 procent, Serbien 24 procent, Bosnien-Hercegovina 26 procent, Montenegro 26 procent och Makedonien 28 procent.

Dessutom uppgav bara 8 procent att en utvidgning av EU var en mycket viktig fråga.

Kaffivagninn i Reykjavík får nya ägare efter 30 år

Efter att ha drivit Kaffivagninn i 30 år säljer nu Stefán Kristjánsson och Kolbrún Guðmundsdóttir fiket i den gamla hamnen i Reykjavík till nya ägare. Guðmundur Viðarsson och Mjöll Daníelsdóttir tar nu över Kaffivagninn - och nyheterna ska enligt RÚV inte bli fler än att stamgästerna känner igen sig även i framtiden.

År 1983 köpte Stefán Kristjánsson och Kolbrún Guðmundsdóttir Kaffivagninn i den gamla hamnen i Reykjavík. I dag håller hela området på att tas över av turistnäringen, men då var det fisket som dominerade. Det lilla fiket hade öppet 20 timmar om dagen, erbjöd hemlagad mat till lunch och hade alltid varmt kaffe i kannan.

Någon cappuccino eller latte har dock aldrig kommit till Kaffivagninn - trots att öppettiderna bantats i takt med att fiskeföretagen börjat överge hamnen och allt fler turister börjat besöka fiket.

När Guðmundur Viðarsson och Mjöll Daníelsdóttir nu tar över Kaffivagninn är tanken att förändringarna inte ska skrämma i väg stamgästerna. Fiket ska ha öppet längre. Men det är inte tack vare stammisarna. I stället för fiskare räknar de nya ägarna med att främst sikta in sig på turister. Allt fler utländska besökare tar sig till den gamla hamnen där det i dag närmast finns en hel stadsdel med siktet inställt på turisternas plånböcker.

Kaffivagninn har inte bara varit fiskarnas favorit. När kändisar som Björk och Jón Gnarr väljer platser för intervjuer faller valet påfallande ofta på det lilla hamnfiket. Oavsett stjärnstatus är den som hyllas mest på Kaffivagninn alltid den som landat de mest imponerande fångsterna. Om den avslappnade stämningen och opretentiösa miljön överlever ägarbytet återstår att se.

Västfjordarna kräver egen ringväg runt hela regionen

En egen ringväg från Staðarskáli i sydost via regionens samtliga tätorter till Búðardalur och över Brattabrekka i sydväst. Så ser den ringväg ut som Daníel Jakobsson, kommunchef i Ísafjarðarbær uppmanar myndigheterna, inrikesministern och valkretsens alltingsledamöter att bygga. Och förslaget får uppbackning från Fjórðungsþing Vestfirðinga, där regionens samtliga kommuner samlas.

Under sommarhalvåret finns något som liknar en ringväg runt Västfjordarna. Precis som regionpolitikernas krav utgår den från Staðarskáli vid korsningen till väg 1, passerar samtliga tätorter och återansluter till väg 1 norr om Bifröst.

Men det är långt ifrån den ringväg som regionpolitikerna kräver. Väg 68, som går norrut mot Hólmavík från Staðarskáli, är bara till hälften asfalterad och grussträckorna är på sina håll i dåligt skick. Fortsättningen, väg 61 till Ísafjörður, är däremot asfalterad hela vägen och tillhör till största delen landets bästa vägar. Den är pålitlig även under vintern - men lavinfaran kring Súðavík är ett orosmoment som ibland kan skära av orten från omvärlden i flera dygn.

Från Ísafjörður, regionens centralort, och söderut på väg 60 är sträckan asfalterad ända till Þingeyri. Sedan avlöser de kanske största skälen till invånarnas missnöje varandra: Hrafnseyrarheiði och Dynjandisheiði. Grusvägarna är inte särskilt körvänliga ens under högsommaren, och de går på så hög höjd att det är omöjligt att hålla dem öppna under vintern.

Höghöjdsvägarna är oframkomliga under vinterhalvåret. En lösning är visserligen på gång i form av en eller möjligen två tunnlar, men de löser inte problemet på sträckan mellan Hrafnseyri i norr och Flókalundur i söder. Innan tunnlarna är på plats kommer avståndet mellan Patreksfjörður, den största staden i södra Västfjordarna, och Ísafjörður under vintern på grund av de igensnöade fjällvägarna alltjämt att öka från 17 mil till drygt 50 mil.

Väg 60, som går längs Barðaströnd från Flókalundur mot Reykhólar och Búðardalur, är också en väg med två ansikten. Den asfalterade halvan är av god kvalitet, medan grusbeläggningen på den andra halvan borgar för långsam och obekväm körning. Det har hänt att bilister kört i potthål så djupa att krockkuddarna utlösts. Från vägskälet vid Bjarkalundur är vägen utmärkt på färden söderut. Arbeten pågår också vid Gufudalssveit som kommer att korta körsträckan med åtta kilometer och öka andelen asfalterad väg. Den nya sträckningen kan stå klar redan hösten 2014.

Daníel Jakobsson, kommunchef i Ísafjarðarbær, skriver i ett brev till inrikesminister Hanna Birna Kristjánsdóttir, myndigheterna och valkretsens alltingsledamöter att han vill att Västfjordarna får en egen ringväg. Han säger i Fréttablaðið att ett sådant beslut skulle ge en viktig signal samtidigt som den skulle förbättra kommunikationerna i regionen.

Island har i dag en ringväg, den 134 mil långa väg 1, som går runt större delen av landet. I söder följer den ofta kustlinjen medan den i öster, norr och väster i stor utsträckning går en bit in i landet. Det är också den enda vägen som har ett ensiffrigt nummer.

Det vill regionpolitikerna i Västfjordarna ändra på genom att införa en ringväg som antingen skulle få nummer 2 eller nummer 6 - alla vägar i regionen börjar nämligen på siffran 6.

Men en ringväg är inte det enda kravet från regionpolitikerna. När Fjórðungsþing Vestfirðinga, som samlar kommunpolitiker från hela Västfjordarna, höll sitt höstmöte ägnades en stor del av diskussionerna åt vägsituationen. De lade också fram en kravlista på förbättringar utöver själva ringvägen.

Politikerna uppmanar regeringen att fortsätta med vägbygget i Gufudalssveit och att inte backa från planerna på bygget av en tunnel under Dýrafjörður. Samtidigt efterlyser de bygget av en helårsväg över Dynjandisheiði som därmed inte längre skulle skära av norra Västfjordarna från de södra delarna. De kräver också att en tunnel mellan Súðavík och Ísafjörður blir verklighet och påbörjas efter bygget vid Dýrafjörður.

Ett annat krav är en ny väg till Árneshreppur, landets mest isolerade kommun som är helt utan vägförbindelse med övriga landet minst tre månader om året. Det finns sedan tidigare pengar öronmärkta för två av de mest utsatta sträckorna på väg 643, vid Bjarnafjarðarháls och Veiðileysuháls, men enbart de förändringarna räcker inte för att kunna hålla vägen öppen under midvintern.

Dessutom kräver regionpolitikerna bättre snöröjning och en ny och asfalterad väg till Látrabjarg. Varje sommar färdas tusentals turister på en av landets sämsta vägar till Islands västligaste punkt.

Här kan du läsa mer om vägsituationen i Västfjordarna.