onsdag 13 november 2013

Makrill tar plats i isländska fiskekvotsystemet nästa år

Nästa år ska även makrill ingå i det isländska fiskekvotsystemet. Kvoterna ska gå att köpa och sälja precis som andra fiskekvoter. Fördelningen av kvoterna kommer att utgå från fångsterfarenhet från de senaste sex åren och förmågan att dra in pengar för fisket. Det säger fiskeminister Sigurður Ingi Jóhannsson till Vísir.

Internationella havsforskningsrådet ökar nästa år makrillkvoten till hela 890 000 ton, vilket är 64 procent mer än i år. Ändå ser det i dagsläget inte ut som att någon lösning på makrillkriget är i sikte. Oktobermötet i London slutade i oenighet och avbröts en dag för tidigt.

Inför nästa möte mellan Island, Färöarna, EU och Norge den 18 november möter Sigurður Ingi Jóhannsson sin norska kollega Elisabeth Aspaker och EU:s fiskekommissionär Maria Damanaki. Syftet är att förbereda förhandlingarna för att försöka nå fram till en kompromiss.

Inför mötet föreslog EU att Färöarna skulle få 12 procent av makrillkvoten och Island 11,9 procent. Tidigare har EU och Norge som högst bjudit 7 procent var. När förhandlingarna sedan strandat har EU och Norge ensidigt tilldelat sig själva drygt 90 procent av den totala kvoten för att låta Island, Färöarna och Ryssland dela på resten.

Norge vägrar dock att erbjuda Island och Färöarna en så stor andel av makrillfisket. Färöarna säger i sin tur nej till en kvot som inte är betydligt större än Islands. Och Island kräver 17 procent medan Färöarna gör anspråk på 15 till 23 procent beroende på var och när makrillen ska fångas.

EU har i flera års tid hotat Island med sanktioner. Straffåtgärder infördes nyligen mot Färöarna eftersom unionen hävdar att öriket ägnar sig åt oansvarigt fiske.

Färöarna har nu vänt sig till världshandelsorganisationen WTO för att få sanktionerna prövade. Statsminister Kaj Leo Johannessen säger i ett pressmeddelande att de strider mot EU:s regelverk. Syftet är enligt honom inte att värna makrillen utan att få Färöarna att backa i fiskedispyten. EU försöker därmed utnyttja att Färöarna är beroende av fisket samtidigt som unionen har helt andra politiska muskler till att skada öriket ekonomiskt.

Island fiskar i år omkring 123 000 ton makrill. Eftersom makrillfisket har tagit fart under de senaste åren har arten än så länge inte ingått i det traditionella kvotsystemet. Men från nästa år ska makrillen inlemmas i de ordinarie kvoterna.

Den första fördelningen av kvoterna ska enligt Sigurður Ingi Jóhannsson basera sig på de sex senaste årens makrillfiske, där varje båt eller företag får räkna de tre bästa åren. Fiskeministern säger till Vísir att makrillkvoterna precis som andra fiskekvoter kommer att kunna köpas och säljas:
"Det har under en tid blivit uppenbart att det bildats tillräcklig erfarenhet av makrillfisket och därmed en laglig skyldighet, oavsett om det är enligt fiskeadministrationslagen eller lagen om havsfiske, att gå den här vägen. Och vi undersöker det vid departementet. ... Där kommer det naturligtvis, precis som det alltid gjorts, att tas hänsyn till fiskeerfarenhet, värdeskapande och förmodligen ytterligare några andra faktorer, där vi har sökt samråd med såväl stora som små rederier över hela landet. Jag hoppas kunna hitta en godtagbar lösning som alla kan acceptera."
Här kan du läsa mer om makrillkriget.