Dagens bonuscitat

"Icelanders have been masters of creative branding for over 1,000 years. Erik the Red thought up the name 'Greenland' in about 985 to persuade visitors to come to a vast, ice-bound land mass he'd just discovered a few hundred miles west of Iceland. History doesn't record whether he told his fellow Vikings that it was 'a fantastic space, with bags of potential'. The notion, which took hold in the 1990s, that Reykjavik was the hippest city in the known universe is a stretcher that Erik himself would have been proud of. Reykjavik is a city of 200,000 people – around the same as Swindon – on a bleak stretch of the North Atlantic. The climate is raw and the wind gives you earache. Beer costs seven quid a pint."

Marcel Theroux i The Guardian om ett besök i Reykjavík.

Árneshreppur i bilder

År 1970 besökte RÚV på hösten kommunen Árneshreppur i Västfjordarna. Det hade då gått drygt tjugo år sedan sillen försvann och antalet invånare minskade från år till år. Jämfört med i dag var ändå betydligt fler gårdar bebodda och sillfabrikerna hade inte hunnit förfalla helt och hållet. I det här avsnittet besöks gårdarna Seljanes och Eyri vid Ingólfsfjörður, som då hade året runt-befolkning men som i dag bara tjänar som sommarbostäder. Bland annat intervjuas dåvarande kommunchefen Guðjón Guðmundsson som då bodde på Eyri.



Hösten 2012 gjorde Stöð 2 en liknande resa till Árneshreppur och intervjuade bland annat nuvarande kommunchefen Oddný Þórðardóttir.



I dag har invånarantalet i Árneshreppur stabiliserats och ligger stadigt strax över 50 personer. Av dessa bor två tredjedelar i kommunen under hela året. En satsning som skulle kunna bryta trenden vore ett kraftverk vid Hvalá. Här kan du följa med på en vattenmätningstripp med flyg från Ísafjörður till Gjögur, med bil från Gjögur till Munaðarnes och med båt från Munaðarnes till Hvalá.



Och här kan du följa med på en resa från Hólmavík och norrut förbi Djúpavík och längre in i Árneshreppur ...



... till Norðurfjörður ...



... och vidare till Eyri vid Ingólsfjörður ...



... och ända till Ófeigsfjörður, där vägen tar slut även för fyrhjulsdrivna fordon.

Recension: Jón R. Hjálmarsson: A Traveller's Guide to Icelandic Folk Tales

Island är sagornas och myternas land. Från fjord till fjäll finns historiens avtryck i platsernas namn, ibland är sägnerna så närvarande och många att det känns som att nästan varje liten håla i marken och tjärn på höglandet rymmer en berättelse om forna tider.

I A Traveller's Guide to Icelandic Folk Tales har Jón R. Hjálmarsson samlat 60 isländska folksagor. Sidorna dignar av älvor, troll, spöken, godhjärtade präster och våghalsiga män som utmanar djävulen. Några av berättelserna är hämtade från den fornnordiska mytologin.

Upplägget är smart och enkelt. Folksagorna betas av region för region och lämpar sig därmed utmärkt som guidebok för den som ger sig ut på de isländska vägarna. Varje saga inleds dessutom med en fyllig introduktion till platsen.

Vissa av berättelserna är välkända. Många har hört sagorna om hur Barnafoss fick sitt namn, hur Ásbyrgi skapades och hur lavamassorna hindrades vid Kirkjubæjarklaustur 1783. Mindre kända sägner handlar ofta om kampen mot svekfulla naturväsen.

Islänningarna har fått stämpeln som ett vidskepligt folk - en internationell vandringssägen är att 60 till 80 procent av befolkningen tror på älvor. Sant är att många inte utesluter förekomsten av övernaturliga fenomen. Frågan har närmast en filosofisk karaktär - hur många svenskar utesluter med hundraprocentig säkerhet att exempelvis storsjöodjuret eller gud existerar?

Berättelserna med övernaturliga inslag härstammar ofta från medeltiden då vintrarna i det glest befolkade landet var långa och präglades av mörker. Älvor och spöken blev en förklaringsmodell på samma sätt som de illvilliga jultomtarna blev ett redskap för att se till så att barnen skötte sig.

Egentligen är det kanske inte så konstigt. Naturen skapade vulkanutbrott och jordskalv, orsakade lavaflöden och glaciärfloder, välsignade kusten med oerhörda mängder fisk men samtidigt skapade stormar som tog många fiskares liv. Jämfört med naturen är människan ganska liten, något som är särskilt påtagligt på Island. Och därför också gör det svårt att utesluta att naturen inte skulle kunna innefatta andra varelser.

Hur många berättelser som uppstod framför kvällsbrasan är osäkert, likaså hur många som faktiskt baserade sig på något som någon upplevt. Men i ett land av historieberättare har de levt vidare. Än i dag kan de vara en självklar förklaring på en företeelse från svunna tider - men de flesta tar dem med rejäla nypor salt.

Flera researrangörer samt turistrådet gör sitt bästa för att hålla bilden av det exotiska Island vid liv. Mystik säljer. Och många islänningar bjuder frikostigt på de stereotyperna med en ganska skön logik: Om vissa turister tror att islänningar är så korkade att de tror på älvor så måste rimligtvis turisterna vara ännu dummare eftersom de tror på att islänningarna tror på älvor.

A Traveller's Guide to Icelandic Folk Tales gör inga anspråk på att gå till botten med källorna. Jón R. Hjálmarsson presenterar berättelserna rakt upp och ned, att bedöma sanningshalten överlåter han till läsarna.

Boken är välskriven - folksagorna har en härligt auktoritär berättarton - och föredömligt disponerad. Kartor och vägbeskrivningar hjälper den som jagar platsen för en viss legend eller den som bläddrar förstrött under resans gång.

En nackdel är att informationen om de olika regionerna får större utrymme än folksagorna. Ibland blir det dessutom lite fånigt, som när ett par sagor från Västmannaöarna ligger bredvid varandra och nästan samma introduktion till ögruppen tuggas om igen.

Men för den som vill uppleva forna tiders magi och mystik är A Traveller's Guide to Icelandic Folk Tales ett utmärkt resesällskap.

Betyg: Fyra påsar Djúpur.

Dagens citat

"Alltingsledamöter tycks också allmänt vara nöjda med sin Dorrit trots att hon har utfört sina affärer på samma sätt som presidentens vänner när de flydde med sina pengar till världens Tortolaöar under upptakten till kraschen. De flesta alltingsledamöterna kommer att visa sin välvilja för Dorrit på nyårsdagen när de besöker Bessastaðirsamborna för det årliga firandet och lyfter glasen för att förgylla det nya året. På de inföddas bekostnad."

Björn Valur Gíslason, vice ordförande för Gröna vänstern, i ett blogginlägg om att Dorrit Moussaieff, president Ólafur Ragnar Grímssons hustru, sedan ett år tillbaka i strid mot lagen är folkbokförd i Storbritannien för att slippa betala skatt på Island - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"While the glowing hall is pretty, it's hard to beat the lights in the night sky. Until April, Reykjavik and much of northern Europe are forecast to be treated to some of the best showings of the Aurora Borealis in history."

CNN rankar Reykjavík som ett av årets hetaste europeiska resmål.

Egen majoritet för Självständighetspartiet i Mosfellsbær

Med 52,7 procent av väljarstödet får Självständighetspartiet egen majoritet i Mosfellsbær. Även koalitionspartnern Gröna vänstern ökar - och de två partierna skulle i dagsläget få åtta av nio platser i fullmäktige. Den enda oppositionen skulle i så fall utgöras av Socialdemokraterna. Boenderörelsen i Mosfellsbær tappar däremot sitt mandat i kommunen. Det visar en opinionsmätning utförd av Capacent Gallup på uppdrag av Mosfellingur.

Mosfellsbær är Islands snabbast växande kommun. Vid årsskiftet hade antalet invånare ökat till 8 978 personer. Det betyder också att kommunfullmäktige växer i samband med valet den 31 maj nästa år. Antalet platser utökas då till nio jämfört med dagens sju.

I dagsläget har utökningen ingen betydelse för oppositionen. Självständighetspartiet och Gröna vänstern, som i dag styr i Mosfellsbær, har i opinionen stöd av sju av tio väljare. I fullmäktige skulle det ge koalitionen åtta av nio mandat.

Självständighetspartiet får egen majoritet med 52,7 procent, en ökning med 2,9 procentenheter jämfört med valet våren 2010. Ännu bättre går det för Gröna vänstern som ökar med 6,6 procentenheter till 18,3 procent. Det betyder sex mandat för Självständighetspartiet och två för Gröna vänstern.

Socialdemokraterna backar 1,2 procentenheter men är med 10,9 procent tredje största parti i kommunen. Socialdemokraterna behåller därmed sitt enda mandat i fullmäktige.

Framstegspartiet tappar visserligen 2,5 procentenheter jämfört med valresultatet men är med 8,7 procent av väljarna bakom sig ändå nära att stjäla Självständighetspartiets sjätte mandat. Precis som under denna mandatperiod blir dock Framstegspartiet utan representant i fullmäktige.

Stödet för Boenderörelsen i Mosfellsbær halveras däremot. Lokalpartiet förlorar 7,6 procentenheter och har nu bara stöd av 7,6 procent av väljarna. Boenderörelsen går därmed miste om platsen i fullmäktige.

Övriga partier får 1,8 procent.

Årets tio viktigaste händelser på Island - och en icke-händelse

Ledarbytet inom Gröna vänstern fick inte plats. Inte heller Piratpartiets och Ljus framtids framgångar eller Bjarni Benediktssons svåra dagar när det såg ut som att Hanna Birna Kristjánsdóttir skulle ta över ledarskapet för Självständighetspartiet. Den stadigt ökande turismen och den handfull oseriösa företag som mjölkar besökare på pengar för usla tjänster platsade inte heller. Det fanns heller inte utrymme för flygolyckan i Akureyri, rapporten om Íbúðalánasjóður, de till synes eviga kapitalkontrollerna eller personalen i Reykjavíks djurpark som varje år höstfestar genom att äta upp de djur som inte får plats. Det här är de tio viktigaste händelserna på Island under året - och den största tidningsankan.

1. Icesave-segern:
Eftas domstols avgörande var egentligen inte överraskande - inte någonstans i EU:s direktiv stod det något om statligt ansvar för insättningsgarantier kopplade till kollapsade banker. Men i ett läge där Storbritannien och Nederländerna fått EU att backa upp rättsprocessen och de övriga nordiska länderna att sätta unionen framför Island tycktes öriket hopplöst isolerat. Den 28 januari fastslog domstolen att den isländska staten inte hade någon skyldighet att ersätta utländska Icesave-sparare. Samma dag förändrades också förutsättningarna totalt inför alltingsvalet. Framstegspartiet lyckades aldrig göra EU-motståndet till någon röstmagnet, men det konsekventa Icesave-motståndet var en enorm seger för den pressade ordföranden Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Utan Islands seger i tvisten hade Framstegspartiet inte gjort något succéval, knappast ingått i en regering och än mindre suttit på statsministerposten, utan segern hade avståndstagandet till EU aldrig blivit lika stort, utan segern hade det folkomröstats om EU, utan segern hade hushåll inte fått någon rabatt för inflationsindexerade bolån, utan segern hade Island haft en ny grundlag, och så vidare.

2. Regeringsskiftet:
Sällan har en regering röstats bort med sådan överväldigande beslutsamhet från väljarna. Socialdemokraterna och Gröna vänstern tvingades rejält försvagade in i opposition tillsammans med Ljus framtid och Piratpartiet när Framstegspartiet och Självständighetspartiet bildade regering. Skiftet från vänster- till högerpolitik skedde redan under regeringens första dagar. Den borgerliga koalitionen rev upp den höjda fångstskatten för fiskenäringen, skrotade en nyligen klubbad naturskyddslag och öppnade för nya kraftverk på södra Island, lade förhandlingarna om EU-medlemskap på is och återinförde en politiskt tillsatt ledning för public service-bolaget RÚV som samtidigt tvingades till stora nedskärningar sedan regeringen hårdbantat anslagen.

3. Kaupþing-domen:
Fem och ett halvt års fängelse för Hreiðar Már Sigurðsson, fem år för Sigurður Einarsson, tre och ett halvt år för Ólafur Ólafsson och tre år för Magnús Guðmundsson. Héraðsdómur Reykjavíkurs dom mot fyra Kaupþing-toppar för marknadsmissbruk och trolöshet mot huvudman var den tyngsta ekobrottsdomen i landets historia. Vd:n Hreiðar Már Sigurðsson står dessutom på nytt åtalad för marknadsmissbruk och skulle, om han fälls, kunna få ett sammanlagt straff på nio års fängelse. Om domen står fast i högsta instans skulle det sannolikt innebära ett påtagligt attitydskifte. Än så länge har många av de affärsmän och bankirer som hade nyckelroller vid kraschen fortsatt investera som om inget hänt. Myndigheterna håller genom investeringsrabatter dörren öppen även för dömda brottslingar att föra in isländska kronor i landet. Kan Hreiðar Már Sigurðsson - som förnekar brott - fortsätta med sina affärer när han sitter av de sista åren på straffet tillsammans med andra manschettbrottslingar på Kvíabryggja?

4. Jón Gnarr lämnar politiken:
Efter att ha fått ordning på det lapptäcke av misstag som utgjorde det kommunägda energibolaget Orkuveita Reykjavíkur och sett opinionssiffrorna för första gången stiga över siffrorna från valet våren 2010 beslutade sig Jón Gnarr sju månader före valdagen att lämna politiken. Samtidigt lägger han ned Bästa partiet som går upp i Ljus framtid. Han motiverade beslutet med att han inte vill bli politiker riktigt och att han vill göra saker som inte går att kombinera med uppdraget som borgmästare. Lika mycket som de övriga politikerna i rådhuset förvånades över att någon valde att hoppa av med rekordstöd i opinionen blev vårens nyval plötsligt vidöppet.

5. Árni Páll Árnason ger upp om ny grundlag:
Sällan har ett ordförandebyte varit så tydligt. Jóhanna Sigurðardóttir lyckades varken lotsa Katrín Júlíusdóttir eller Guðbjartur Hannesson till partiledarposten. I stället blev det den frispråkige och högerinriktade Árni Páll Árnason, som hon tidigare petat som statsråd, som tog över Socialdemokraterna. I mars ger han upp hoppet om att försöka klubba en ny grundlag före valet. Jóhanna Sigurðardóttir är knappt informerad och än mindre nöjd med beslutet. Inget talar i dag för att förslaget till ny grundlag ska bli verklighet - även om möjligheten finns att fatta ett sådant beslut under mandatperioden.

6. Polis skjuter 59-årig man:
På morgonen den 2 december stormar insatsstyrkan en lägenhet i östra Reykjavík. En 59-årig man har under natten skjutit ut genom fönstret och siktat mot polisen. När insatsstyrkan går in i lägenheten på nytt befarar de att mannen tagit sitt liv eftersom inget hörts ifrån honom på en lång stund. 59-åringen riktar sitt hagelgevär mot poliserna som svarar med att skjuta skarpt. Mannen dödförklaras vid ankomsten till sjukhuset. Det är första gången någonsin som isländsk polis skjuter mot en brottsmisstänkt - och 59-åringen blir också det första offret för polisens skott. Mannens syster säger efter dödsskjutningen att det bara var en tidsfråga innan han skulle hota någon eller orsaka skada. Hon hävdar att familjen under lång tid försökt få 59-åringen omhändertagen på en institution eftersom han inte klarar av att bo på egen hand. Myndigheterna ska dock inte ha lyssnat på familjens varningsrop om mannens försämrade psykiska hälsa.

7. Sigfús Sigurðsson säljer OS-silvret:
I oktober kan Safnaramiðstöðin erbjuda ett unikt objekt - en av de silvermedaljer som handbollslandslaget vann i Peking-OS 2008. Vilken spelare som gör sig av med medaljen hålls hemligt, men förbundet köper den direkt. Efter en tid träder försvarsbjässen Sigfús Sigurðsson fram och berättar att han sålde medaljen sedan hotet om en personlig konkurs blivit akut. Hans berättelse fick stor uppmärksamhet och visade att också hyllade idrottshjältar tillhör de islänningar som än i dag har svårt att få ekonomin att gå ihop. På Facebook startades en grupp med målet att samla ihop pengar som gör det möjligt för Sigfús Sigurðsson att köpa tillbaka sin OS-medalj.

8. Rabatt för inflationsindexerade bostadslån:
Den var inte alls så stor som utlovat och den ska finansieras genom skattehöjningar i stället för en slug uppgörelse med de kraschade bankernas fordringsägare. Trots att vallöftet i praktiken kastades till vargarna var det ändå en avgörande stund för Sigmundur Davíð Gunnlaugsson när han kunde presentera regeringens rabatt för inflationsindexerade bostadslån. Efter en längre tids ras i opinionen och allt starkare tvivel på att det över huvud taget skulle ske någon nedskrivning av bostadslån blev rabatten det som gjorde att statsministern åter fick arbetsro och fast mark under fötterna. Uppenbarligen var 80 skattefinansierade miljarder mer än de 300 miljarder vunna genom förhandlingar som en stor del av väljarkåren hade väntat sig.

9. Island bryter med EU och EU bryter med Island:
Direkt efter nyår meddelar Jóhanna Sigurðardóttir att Islands förhandlingar om EU-medlemskap läggs på is. Beslutet är ett tungt nederlag för Socialdemokraterna, men alternativet är att regeringssamarbetet med Gröna vänstern spricker på upploppet. Under valrörelsen talar Framstegspartiet och Självständighetspartiet om en folkomröstning där förhandlingarnas framtid ska avgöras. Efter valet kastas alla sådana tankar i papperskorgen, även om utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson vid besök i Bryssel försöker ge sken av att en folkomröstning är under förberedelse. Snart demonteras alla förhandlingsnämnder, översättare får sparken och Gunnar Bragi Sveinsson lovar att ingen folkomröstning ska ske så länge han är utrikesminister. När EU drar in föranslutningsstödet - eftersom unionen inte längre anser att Island trots fortsatt status som kandidatland strävar efter medlemskap - protesterar regeringen och hotar med rättsliga åtgärder. Samma stöd har av Gunnar Bragi Sveinsson tidigare kallats "glaspärlor och eldvatten".

10. Köttpajen fri från kött:
Köttpajen som skulle innehålla 15 procent nötkött visade sig i Matvælastofnuns test vara helt fri från kött. Inte ens den utlovade köttbuljongen fanns det några spår av i pajen. Om Gæðakokkar i Borgarnes bara hade en dålig dag i produktionsköket har aldrig blivit klarlagt - men försäljningen störtdök och blev inte bättre av att det samtidigt kom fram att företaget slarvat med innehållsförteckningar, att det i frysta köttbullar hittades en bit av en plasthandske och att det i lammfärsbullar på nytt saknades nötfärs, som även här var en av de utlovade ingredienserna. Den oavsiktligt vegetariska pajen och den förödande publiciteten fick Gæðakokkar att byta namn till Kræsingar. Och nötköttspajen tillverkas fortfarande.

Och så årets icke-händelse:
Vandringssägnerna om Island är många. Den som kanske flest utlänningar är förtjust i handlar om det övernaturliga, om tomtar och troll, alver och älvor, gömda och dvärgar. Men det har knappast aldrig tidigare blivit så korkat eller felaktigt som när nyhetsbyrån AP:s Jenna Gottlieb (tidigare känd för att i en artikel ha intervjuat en islänning som inte existerar) i en artikel rapporterade om att huldrefolk och dess vänner stoppat ett vägbygge - och än värre blev det när Expressen, Aftonbladet och TT tuggade om samma "nyhet".
Själva utgångspunkten för artikeln, att ett motorvägsbygge stoppats, är fel. Tvärtom har bygget - som inte alls gäller någon motorväg - till och med fortsatt i väntan på domstolsbeslut om överklaganden. Lika falskt är det att påstå att huldrefolk (som för majoriteten av islänningar för övrigt är synonymt med alver och älvor) skulle ha något som helst med protesterna mot vägbygget att göra. Den enda som påstår att övernaturliga varelser håller till i lavaområdet Gálgahraun är Ragnhildur Jónsdóttir. När hon i somras gick ut och protesterade mot bygget talade hon inledningsvis om ilskna dvärgar.
Många har varit ilskna på sträckningen genom Gálgahraun, däribland aktivistgruppen Hraunavinir som nämns i artikeln. Medlemmarna, som aldrig varit några hundratals på plats för att protestera, har enbart argumenterat mot vägbygget på grund av miljöhänsyn - aldrig har några älvor kommit på tal. Det finns ingen som helst allians mellan Hraunavinir och deras protester eller Ragnhildur Jónsdóttirs turistverksamhet. Tongivande bland dem som protesterat är författaren Andri Snær Magnason och mångsysslaren Ómar Ragnarsson. När den 73-årige Ómar Ragnarsson släpades bort av poliser eftersom han vägrade att lämna platsen sade han mycket både om området och polisens agerande, men inte ett ljud om huldrefolk.
Lika lite finns det hos myndigheterna någon standardformulering gällande byggen i områden där övernaturliga varelser sägs hålla till. Även här fabulerar AP:s reporter. (Om nu dessutom sägnerna om huldrefolk och andra faktiskt ska tas på allvar torde dessutom läxan vara den motsatta - att de inte alls ger sig av frivilligt (såvida ingen varit extra snäll och förstående) utan att mängder av problem och olyckor väntar vid det aktuella infrastrukturprojektet om inte den plätt som sägs tillhöra varelserna respekteras och fredas.)
Den som vill vara petig noterar även att president Ólafur Ragnar Grímsson inte har ett hus på Álftanes. När (eller möjligen om, som vissa av belackarna brukar säga) han avgår får han lämna residenset på samma sätt som Barack Obama efter denna mandatperiod måste lämna Vita huset. Lika lite som Barack Obama kan säga till nästa president att han eller hon får hitta en ny bostad eftersom han inte tänker flytta från Vita huset, kan Ólafur Ragnar Grímsson bli kvar på Bessastaðir när en ny president valts.
Det som är tänkvärt i artikeln svarar professor Terry Gunnell för. Folktron på huldrefolk, älvor, tomtar och annat var länge inte bara ett sätt att förklara världen. Den var också ett sätt att lära barn respekt för saker som i dag kan förefalla självklara men för inte så länge sedan kunde vara förenade med direkt livsfara - som att inte gå för långt från gården i vintermörkret eller som att inte komma ihåg att stänga dörren efter sig vid ett besök i stallet.

Dagens citat

"Iceland had no victory. Iceland is not in the eurozone and is entirely a different case. The savings of most Icelandic citizens were wiped out."

Michael Noonan, Irlands finansminister, i Independent om Icesave-domen och de bägge ländernas hantering av finanskrisen.

Dagens bonuscitat

"I always have to stress that what was done in 2008 was not a matter of choice. ... We never made any calculated decision to let the banks fail. ... It was outside the reach of our abilities to attempt a rescue, we had limited resources and backing up our banks was impossible for us."

Tidigare finansminister Steingrímur J. Sigfússon i Irish Examiner om Islands hantering av finanskrisen.

Islänningar äter mest fisk i världen

88 kilo fisk om året äter den genomsnittliga islänningen. Inte i något annat land i världen utgör fisk en lika stor del av kosten. Medelsvensson konsumerar inte ens hälften så mycket. Och genomsnittseuropén får bara i sig en fjärdedel så mycket fisk som islänningarna sätter i sig. Medelvärdet för hela jordklotet är 17 kilo per person och år. Det uppger Íslandsbanki i en rapport baserad på statistik från FN-organet FAO.

Med en fångst som år 2010 uppgick till 1 miljon ton placerar sig Island på artonde plats över världens största fiskenationer. Inte för något annat land är fisket så betydelsefullt. Trots att Island tillhör Europas minsta länder är det bara två stater som fiskar mer - Ryssland (3,4 miljoner ton) och Norge (2,5 miljoner ton).

Mest i världen fångar Kina - hela 10 miljoner ton. Därefter följer Indonesien (4,5 miljoner ton), Peru (3,7 miljoner ton), Ryssland, Japan (3,2 miljoner ton), USA (3 miljoner ton), Indien (2,7 miljoner ton) och Norge. Just efter Island på artonde plats återfinns Spanien och Danmark. Vid ett eventuellt EU-inträde skulle Island därmed bli unionens minsta land och största fiskenation.

Inga andra äter heller så mycket fisk som islänningarna. Konsumtionen uppgick år 2009 till 88 kilo om året per person, vilket innebär att den dagliga dieten i snitt innehåller 241 gram fisk.

Andra storkonsumenter är Portugal (61 kilo per person och år), Japan (57 kilo), Sydkorea (56 kilo) och Norge (51 kilo).

Med en snittkonsumtion på 32 kilo hamnar Medelsvensson näst sist i Norden när det gäller fiskkonsumtion. Bara Danmark (22 kilo) äter mindre fisk medan Finland noteras för 37 kilo i snitt. Snittet för Europa är 22 kilo och för hela världen 17 kilo.

Völvans spådom för 2014: Ett år av grusade förhoppningar

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson kommer inte bara att gå till rasande angrepp mot en känd författare från alltingets talarstol. Under 2014 kommer det också att visa sig att statsministern i praktiken äger Framstegspartiet - där Siv Friðleifsdóttir kommer att avslöja att hon av partiledaren tvingades att lämna politiken. Turbulensen fortsätter när både Vigdís Hauksdóttir och Höskuldur Þórhallsson hamnar i onåd hos Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Än mer kritiskt blir läget inom Framstegspartiet när koalitionspartnern Självständighetspartiet kovänder och går med på en folkomröstning om framtiden för förhandlingarna om EU-medlemskap.

Sedan förra årets spådom har DV:s völva flyttat norrut till en ödegård vid havet. Korparna kraxar och måsarna cirklar runt det snötäckta huset. Vågorna piskar ständigt mot stranden. Inomhus - i skydd från den vinande nordanvinden - är all inredning tillverkad av drivved.

Så inleds Völvans spådom för 2014. Med tanke på hur lite som slog in av förutsägelserna för 2013 är det knappast förvånande att Völvan av ren skam flyttat till en ödegård någonstans i ensligheten. Flytten är dock inte mer bekymmersam än att Völvan kan chatta med läsarna och svara på deras frågor på DV:s webbplats den 30 december.

När det gällde spådomen för 2013 var det nämligen glest mellan kornen av sanning. Och när det gällde händelser av stor dignitet blev Völvan inte sannspådd.

Hanna Birna Kristjánsdóttir blev inte statsminister och Bjarni Benediktsson avgick inte som ledare för Självständighetspartiet. Än mindre gjorde partiet ett succéval och än mindre än så bildade Självständighetspartiet regering med Ljus framtid.

Völvan prickade in ledarskiftet inom Gröna vänstern - från Steingrímur J. Sigfússon till Katrín Jakobsdóttir - men missade tidpunkten. Vidare satsade Völvan på fel vinnare i partiledarstriden inom Socialdemokraterna - förloraren Guðbjartur Hannesson i stället för vinnaren Árni Páll Árnason. Och spådomen missade helt Framstegspartiets uppgång under Sigmundur Davíð Gunnlaugsson och tippade att han skulle avgå efter ett katastrofval.

Det blev heller inga vulkanutbrott under året och heller inga översvämningar beroende på vulkanisk aktivitet. Någon myndighet har inte lämnat sina lokaler efter besök av en poltergeist. Och någon folkomröstning om EU-medlemskap blev det inte.

Till skillnad från Vikans völva, vars spådomar brukar präglas av vaghet, levererar DV:s völva konkreta förutsägelser. År 2014 kommer enligt Völvan att kännetecknas av grusade förhoppningar bland allmänheten och bittra personstrider inom politiken.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson får efter ett besvärligt första halvår som statsminister andrum en bit in på det nya året. I de egna leden är han omåttligt populär och förtroendet så stort att det börjar utvecklas en personkult kring Framstegspartiets ledare. Den får dock en för honom mindre positiv vändning när partiet åter kopplas ihop med isoleringspolitik. Vid ett tillfälle använder Sigmundur Davíð Gunnlaugsson alltingets talarstol för att gå till angrepp mot en författare som kritiserat honom och partiets politik i en artikel.

Han ger posten som ny miljöminister till Ásmundur Einar Daðason. Däremot faller både Vigdís Hauksdóttir och Höskuldur Þórhallsson i onåd hos statsministern som också får allt svårare att hålla ihop den egna partigruppen i alltinget. Missnöjet sjuder även hos koalitionspartnern Självständighetspartiet, där flera ledamöter inte kommer att backa upp hela regeringens budget för 2015. Trots hårt motstånd från Framstegspartiet infriar dessutom Självständighetspartiet löftet om en folkomröstning om framtiden för förhandlingarna om EU-medlemskap. Förhandlingarna återupptas till hösten efter en knapp seger för ja-sidan. Något resultat finns dock inte före årsskiftet.

Under året kommer det dessutom avslöjas att Sigmundur Davíð Gunnlaugsson tillsammans med Þórólfur Gíslason i praktiken äger Framstegspartiet. Detta ska ha skett genom att de köpt upp partiets skulder. Inflytandet ska sedan ha använts för att bland annat ha tvingat ut EU-förespråkaren Siv Friðleifsdóttir i kylan.

Men det är inte bara inom Framstegspartiet som personstriderna rasar. Piratpartiet blir enligt DV:s völva utan ledargestalt när Birgitta Jónsdóttir hoppar av för att ägna sig åt internationella projekt. Socialdemokraterna tvingas hantera en skandal så präktig att den knappt är tryckbar. Ljus framtids Björt Ólafsdóttir hamnar i blåsväder på grund av tveksamma ekonomiska affärer. Katrín Jakobsdóttir tröttnar på politiken men övertalas att stanna kvar som ordförande för Gröna vänstern. Tidigare partiledaren Steingrímur J. Sigfússon lämnar däremot alltinget och flyttar tillfälligt till Norge där hans hustru får jobb.

Inrikesminister Hanna Birna Kristjánsdóttir får fortsätta att kämpa med en svårhanterad debatt om läckor från departementet i asylfrågor. Men hon blir än mer ifrågasatt när hon väljer att betala ut ett skadestånd till tidigare statsministern och partikamraten Geir H. Haarde. Beslutet innebär att rättsprocessen mot Geir H. Haarde inte prövas av Europadomstolen utan att regeringen med Självständighetspartiet som drivande i praktiken underkänner både åtalet, domen och landsdomstolen som institution.

Island kommer under året att få hård internationell kritik för den fortsatta valfångsten. Utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson kommer att skämma ut sig när han försvarar jakten. I hemlandet visar det sig snart att det bara är fångstmännen som bryr sig om valfångsten.

Halldór Halldórsson lyckas inte fylla gapet efter Hanna Birna Kristjánsdóttirs avhopp till rikspolitiken. I kommunalvalet i Reykjavík blir det uppenbart att Självständighetspartiet inte når yngre väljare. Halldór Halldórsson återvänder därför till Ísafjörður. I stället styr Ljus framtid och Socialdemokraterna huvudstaden med Dagur B. Eggertsson som borgmästare. Piratpartiet tar ett mandat i fullmäktige på Självständighetspartiets bekostnad.

I Reykjavík blir moskébygget på Sogamýri föremål för protester. Vid flera tillfällen kommer aktivister att försöka vanhelga tomten med hjälp av grishuvuden och grisblod. När det visar sig att de som står bakom aktionerna är islänningar bosatta i de nordiska grannländerna - där de lever på bidrag och ägnar dagarna åt att näthata - vänder debatten och allt fler sluter upp bakom bygget.

I Akureyri blir Sigmundur Ernir Rúnarsson, tidigare alltingsledamot för Socialdemokraterna, ny kommunchef sedan han ställt upp för Ljus framtid i valet. I övriga landet visar det sig i kommunalvalen att Ljus framtid har svårt att locka väljare utanför storstäderna.

DV:s völva förutspår två vulkanutbrott under året. Det första sker vid Bláfjöll med långsamt strömmande lava som därför blir en ny turistmagnet. När myndigheterna tar beslutet att försöka rikta lavaflödet mot Hafnarfjörður i stället för Reykjavík anklagas de för att gynna huvudstaden. Utbrottet blir inte stort och kommer att kunna ses från Reykjavík. Även Grímsvötn erupterar under 2014, men även här handlar det om ett mindre utbrott. Dessutom kommer vulkaniskt aktivitet vid Grímsfjall leda till översvämningar i Skaftá och Hverfisfljót.

I Västfjordarna kommer nya jordskred att stoppa framkomligheten mellan olika regioner. Det blir en kall och snörik vinter. En kylig vår följs av en av de solrikaste somrarna någonsin.

Regissören Baltasar Kormákur lämnar allt mer sina isländska projekt bakom sig. Inte minst blir detta uppenbart när den vikingaby som byggdes upp utanför Höfn som rekvisita för filmen Víkingr, som ännu inte blivit verklighet, brinner ned. Eurovision Song Contest blir ett fiasko för Islands del. En rikskänd person och en alltingsledamot visar sig vara inblandade i narkotikaaffärer. USA har genom NSA även spionerat på Island. Under 2014 uppenbaras det att USA bland annat stod bakom angreppet mot Vodafone där uppgifter om 77 000 kunder spreds.

Tidigare kulturministern Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir utses efter ett omstritt beslut till ny chef för public service-bolaget RÚV. Morgunblaðið fortsätter att krisa samtidigt som medelåldern på de kvarvarande prenumeranterna blir allt högre. Fiskekvotsjätten Guðbjörg Matthíasdóttir, vars pengar bidrar till att hålla tidningen vid liv, köper dessutom tv-kanalen Ínn och branschen får därmed ännu större inflytande över Morgunblaðið. Davíð Oddsson slutar som chefredaktör - och är länge på väg att ersättas av Geir H. Haarde innan valet till slut faller på journalisten Ásgeir Sverrisson.

Här kan du läsa mer om Vikans völvas spådom för 2014 och här kan du läsa DV:s völvas spådom för 2013.

Dagens citat

"This has proven to be a win-win situation for the financial sector, the business sector, families and the Icelandic economy in general. One reason is that a firm that continues operations after having had its debt written down creates benefits for other economic agents. Its workers continue receiving salaries and paying taxes and are spared a spell of unemployment, while the government is spared paying unemployment benefits."

Þórólfur Matthíasson och Peadar Kirby i Irish Times om Islands hantering av finanskrisen.

Dagens bonuscitat

"There was a long list of demands, but eventually it got down to three — that the Government should resign, that the board of the national bank should resign and the board of the money supervisory authority should resign."

Hörður Torfason, trubaduren som tog initiativ till demonstrationerna utanför alltinget hösten 2008, i The Journal om protesterna.

Metalldetektor ska öka säkerheten i alltinget

En metalldetektor är nästa steg för att öka säkerheten i alltinget. Fler vakter rör sig redan i byggnaderna efter ett knivdrama förra julen där en man skar sig själv inne på en av alltingets toaletter. Men det är bara gäster som ska genomsökas. Alltingsledamöterna och personalen ska inte behöva gå igenom metalldetektorn, skriver Fréttablaðið.

De senaste åren har säkerheten i alltinget varit i fokus. Vid protesterna utanför parlamentet i Reykjavík i samband med finanskraschen lyckades vid ett tillfälle demonstranter ta sig förbi vakterna och upp på läktarna. Flera folkvalda vittnade om att det kändes olustigt. Vid enstaka tillfällen har också besökare på åhörarplatserna tvingats ut sedan de stört ordningen.

Den mest uppmärksammade händelsen inträffade strax före förra julen. En man som följt debatten från alltingets läktare besökte en toalett där han försökte skära sig med kniv. Polisen kunde dock snabbt ingripa och föra bort mannen. Han ådrog sig inga allvarliga skador.

Under många år har säkerheten i alltinget varit låg. Oavsett om gäster har besökt åhörarläktaren eller släppts in genom huvudingången, som också används av personal och folkvalda, har det inte genomförts några kontroller av väskor eller annat.

Knivdramat satte dock fokus på hur lätt det varit att föra in vapen i byggnaden. Säkerhetsvakterna har blivit mer aktiva under det senaste året. Nu ska en metalldetektor införas för att ytterligare öka säkerheten. Byråchefen Helgi Bernódusson säger i Fréttablaðið att besökare hädanefter inte ska kunna komma in i alltinget med farliga föremål:

"Vi kommer att vidta liknande åtgärder som görs i andra parlament överallt omkring oss så att man inte kommer in här med metallföremål utan att det är möjligt att se det."

Alltingets verksamhet är spridd över flera olika byggnader nära själva parlamentet. Anställda och ledamöter går ofta in och ut genom alltingets dörrar flera gånger om dagen. De ska också slippa de kontroller som ska bli obligatoriska för alla gäster.

Kostnaden för en metalldetektor blir enligt Helgi Bernódusson en till två miljoner isländska kronor, uppger Fréttablaðið.

Völvans spådom för 2014: Pessimismens år på Island

År 2014 kommer att präglas av pessimism och resignation. Kortsiktiga lösningar förstör framtida möjligheter. Hade inte demonstrationer mot det politiska systemet visat sig ge så små förändringar hade islänningarna kanske på nytt samlats utanför alltinget i protest. Det förutspår Völvan i den årliga spådomen publicerad i veckotidningen Vikan.

Vikans völva brukar sällan eller aldrig leverera några dramatiska förutsägelser. Spådomen för 2014 måste ändå betraktas som synnerligen återhållsam. Den bygger till stora delar på sådant som redan är känt – och att händelseutvecklingen kommer att fortsätta i samma riktning.

Att Självständighetspartiet i Reykjavík kommer att präglas av splittring under nästa år är knappast någon vild gissning – partiet är redan i dag djupt oenigt om detaljplanen för huvudstaden. Att Ásmundur Einar Daðason fortsätter att knorra inom Framstegspartiet höjer inte heller några ögonbryn – han har redan vänt sig mot regeringens egen budget. Att det nordiska samarbetet även 2014 kan liknas vid ett kafferep förvånar inte heller – det är länge sedan Nordiska rådet förvandlades till ett tillhåll för riksdagsledamöter som inte duger till verkliga förtroendeuppdrag. Att förändringar inom Seðlabanki Íslands väntar är närmast självklart – chefen Már Guðmundssons förordnande löper ut och som ständig rödnagel i ögat på regeringen får han knappast nytt förtroende. Och att turistnäringen präglas än mer av lycksökare som lurar på utländska besökare skrotfärdiga hyrbilar är inte heller anmärkningsvärt – anstormningen av turister är redan på en sådan nivå att låg service och höga priser är en gångbar affärsidé.

Så där håller det på. Vikans völva lyckades ändå gissa mer fel än rätt i spådomen för 2013. Völvan prickade inte in Framstegspartiets framgång i alltingsvalet, gissade fel på regeringskonstellationen och förutsåg inte heller Piratpartiets intåg i parlamentet. Inget blev heller av de två utlovade vulkanutbrotten – i stället blev 2013 (än så länge) ett år präglat av ovanligt blygsam vulkanisk aktivitet.

Utöver att beskriva det nordiska samarbetet som ett kafferep anser Vikans völva att EU nu gett upp hoppet om ett isländskt medlemskap i unionen. Utrikesminister Gunnar Bragi Sveinssons oerfarenhet kommer att fortsätta att märkas offentligt. Rösterna för att lämna Shengen-samarbetet kommer att bli allt starkare. Argumentet för hårdare gränskontroll är den organiserade brottsligheten som för med sig narkotikasmuggling, prostitution och människohandel.

Inrikespolitiken kommer enligt Vikans völva att präglas av en uppgiven attityd från medborgarna. Demonstrationerna som 2009 ledde till regeringsskifte och nyval visade sig i praktiken inte skapa någon verklig förändring. Pessimism kommer därför att känneteckna samhällslivet. Kortsiktigt tänkande gör att flera för framtiden negativa beslut fattas.

Om något ska kunna utlösa nya protestvågor är det regeringens lånerabatt till hushåll som har inflationsindexerade bostadslån. Rabatten kommer att gälla betydligt färre än vad som aviserats. Detta skulle kunna leda till demonstrationer. Regeringen kommer däremot inte att få några större problem med president Ólafur Ragnar Grímsson. Som högerkoalitionens gudfader kommer han inte att gå emot den på några avgörande punkter.

Regeringens samarbete håller troligtvis under året, men de stora förväntningarna på regeringsskiftet kommer att grusas. Inom sjukvård och skola väntar inga förbättringar. Statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson får svårt att byta ut ministrar eftersom de framstegspartister som sitter i alltinget är politiskt oerfarna. Regeringspartierna stärks dock av att både Socialdemokraterna och Gröna vänstern fortsätter att ha det tufft i opinionen.

Den politiska kulturen kommer enligt Vikans völva inte att förändras. Debatten präglas även fortsättningsvis av smutskastning och begränsat samarbete.

Björn Blöndal kan på mandat för Ljus framtid bli nästa borgmästare i Reykjavík. Partiet får dock inte egen majoritet. Självständighetspartiet kommer i samband med kommunalvalen att drabbas av splittring och göra ett svagt resultat.

Även för 2014 tror Vikans völva på två eller tre vulkanutbrott. Det första blir ett stort undervattensutbrott längs Reykjanesryggen. På fastlandet blir det förmodligen två utbrott – ett i vinterkyla och ett i sommarvärme. Inga människor kommer att komma till skada men kommunikationerna kommer att påverkas.

Turistnäringen växer i takt med att de utländska besökarna blir fler. Bristande kunskaper och möjligheten att tjäna pengar på usel service kommer dock att straffa sig. Ockerpriser gör att fler turister försöker klara sig med så låga utgifter som möjligt. Inträdesavgifter för vissa turistattraktioner blir omstridda när de införs.

Makrillkriget kommer att fortsätta. Island får under 2014 positiva nyheter om oljefyndigheter i Drekasvæðið. Det innebär i sin tur att en djuphamn vid Gunnólfsvík blir verklighet. Det kommer inte omedelbart att synas några effekter av det utökade samarbetet med Kina. Till skillnad från Island tänker nämligen Kina långt fram i tiden.

Utanför Island räknar Vikans völva med stora översvämningar i Centraleuropa. Konflikten i Mellanöstern får ingen lösning eftersom Israel saknar kompromissvilja. Norge drabbas av en ekonomisk kris medan Island och Grönland kommer varandra närmare genom turismen.

Här kan du läsa mer om Vikans völvas spådom för 2013.

Dagens citat

"Det har skrivits en hel krönika om felsägningen i Fréttablaðið, ordet har diskuterats i ett helt program i Bylgjan och så har felsägningen blivit föremål för en karikatyr i Morgunblaðið. Jag är en sann nyordsskapare och skrattar bara åt detta. Det är komiskt och absurt hur jag oavsiktligt har inverkan på samhället utan att jag särskilt tänker på detta."

Vigdís Hauksdóttir, alltingsledamot för Framstegspartiet, i DV om spridningen av felsägningen rangsannindi (ungefär 'felsanning').

Dagens bonuscitat

"Vi fick ett svar från Reykjavíks kommun om att statyn inte passade in i detaljplanen. Vi har nyss börjat undersöka om någon annan plats är mer lämplig."

Guðný Jónsdóttir, aktiv inom Sri Chinmoy-miðstöðin, i Morgunblaðið om att Sri Chinmoy-anhängarna inte får tillstånd till en 13,35 meter hög och 9,36 meter bred staty av rörelsens grundare vid Esja.

Tre av fyra islänningar äter aldrig valkött

Bara 3 procent av islänningarna äter regelbundet valkött. Hela 75 procent har däremot aldrig val på menyn. Intresset för att äta val är minst bland kvinnor och yngre. Det visar en opinionsundersökning utförd av Capacent Gallup på uppdrag av International Fund for Animal Welfare, rapporterar Morgunblaðið.

På Island jagas i dag sillval och vikval. Medan sillvalen fångas för att gå på export konsumeras vikvalen främst på hemmamarknaden. En stor andel serveras på restauranger till nyfikna turister. Vikval är inte heller helt ovanligt på grillen under sommarmånaderna.

Men hela 75 procent av islänningarna äter aldrig valkött. Bara 3 procent konsumerar val regelbundet - vilket betyder att de har ätit val minst sex gånger under det senaste året.

Val är minst populärt i gruppen 18- till 24-åringar där 86 procent aldrig äter köttet. Bland kvinnor ratar 82 procent val på tallriken.

Här kan du läsa mer om nästa års valfångst.

Här är isländskans vackraste och fulaste ord

Ljósmóðir ('barnmorska'), hugfanginn ('hänförd') och spékoppar ('skrattgropar') är isländskans vackraste ord. Fulast är geirvarta ('bröstvårta'). De vackraste har utsetts i en omröstning utlyst av Háskóli Íslands och RÚV. Det fulaste i en omröstning på Facebook där studenter på universitetet stod bakom initiativet.

Varje år den 16 november firas dagur íslenskrar tungu, det isländska språkets dag, genom olika arrangemang som uppmärksammar isländskan. I år utlyste Háskóli Íslands och RÚV en tävling där de sökte språkets vackraste ord. Omröstningen fick snart en uppföljare där studenter efterlyste isländskans fulaste ord.

De som nominerade vackra ord delades in i tre åldersgrupper - födda 1998 och senare, födda mellan 1997 och 1988 och födda 1987 och tidigare. Deltagarna fick också motivera sina val. Allmänheten fick sedan rösta på sina favoriter.

Allra flest röster fick ljósmóðir ('barnmorska', ordagrant 'ljusmoder') där motiveringen var just att sammansättningen förenade två av de vackraste begreppen i språket. Ljósmóðir var också det ord som segrade i den äldsta åldersgruppen. Tvåa blev bergmál ('eko', ordagrant 'bergspråk') som den nominerande ansåg var typiskt isländskt och ett poetiskt sätt att beskriva fjällens sätt att tala med varandra. Trea i omröstningen slutade sindrandi ('tindrande').

Hugfanginn ('hänförd', ordagrant 'hågfången') var populäraste ordet som nominerades av deltagare födda mellan 1988 och 1997. Som nummer två framröstades fiðringur ('fjärilar i magen, nervkittling', bildat till fiðrildi ('fjäril')) och som nummer tre seigla ('uthållighet, envishet', jämför svenskans seghet med liknande betydelse som har motsvarigheter i de övriga nordiska språken och tyskan).

I den yngsta gruppen vann spékoppar ('skrattgropar', ordagrant 'spekärl, hånpotta') före einstök ('unik') och mamma.

Mamma var det enda riktigt internationella ordet som fick plats bland de nio främsta. Flera - som seigla och fiðringur - är gemensamma nordiska ord medan andra är sammansättningar unika för isländskan av gemensamma nordiska ord, som bergmál och hugfanginn.

Fulaste ordet blev geirvarta ('bröstvårta', ordagrant 'spjutvårta' men geir tros även ha haft betydelsen 'liten udde'), som också har nordiska släktingar i norskans geirvorta och svenskans genvårta (som tagit vägen dit genom gervarta och genvarta). De svenska och norska orden används dock inte längre. Om det betyder att talarna har bättre smak får vara osagt - geirvarta utsågs med bred marginal till fulaste ordet.

Här kan du läsa mer om tävlingen för att utse det vackraste ordet.

Dagens citat

"Nu finns det ett avelsbestånd, 50 till 60 kaniner. De trivs bra och nästa sommar borde vi ha 1 500 slaktdjur. ... Efterfrågan efter kaninkött växer och marknaden finns, till exempel på restauranger och bondemarknader."

Birgit Kositzke, kaninuppfödare i Húnaþing vestra, i Morgunblaðið om de första kullarna som ska skickas till slakt i Hvammstangi till sommaren.

Dagens bonuscitat

"It has an industrial feel, and the designers have blended reclamation and retro with vintage and salvage to create a contemporary look. It has dormitory accommodation, and some private rooms, all decorated in the house-style. The cafe and bar, provide hot and cold drinks and home-baked biscuits, and there’s a guest kitchen if you fancy trying a few Icelandic home-made dishes. With a heated outdoor patio, wifi, vintage hairdressers and barber, complete with a 1933 barber’s chair, not to mention the old-school school gym, with its retro boxing gloves, you’ll have to find a good reason to leave."

Global Grasshopper tipsar om Kex Hostel och ytterligare nio hotell i Reykjavík med omnejd.

Vill lägga ned kommunstyrelsen i Vesturbyggð

Skrota kommunstyrelsen och minska antalet ledamöter i fullmäktige från dagens sju till fem. Det föreslår oppositionspartiet Enighet i Vesturbyggð i skuggbudgeten för 2014. Målet är att banta kostnaderna för de folkvalda. Styrande Självständighetspartiet har gått med på att undersöka en minskning av antalet platser i fullmäktige.

Bolungarvík, Ísafjarðarbær och Vesturbyggð är de tre kommuner i Västfjordarna där det finns en kommunstyrelse som kompletterar kommunfullmäktige. I resterande sex kommuner finns bara fem platser i fullmäktige. Bolungarvík och Vesturbyggð har sju platser - där kommunstyrelsen består av tre platser - och Ísafjarðarbær nio platser.

Kommunstyrelsen i Vesturbyggð, där Patreksfjörður och Bíldudalur är de enda tätorterna, träffas oftare än fullmäktige och det är i praktiken ofta där besluten klubbas. Styrkeförhållandena i kommunstyrelsen är desamma som i fullmäktige, med ett mandats övervikt för Självständighetspartiet mot Enighet, Bæjarmálafélagið samstaða.

Enighet anser att kommunen är så liten att den inte bör ha både en kommunstyrelse och ett kommunfullmäktige. I stället föreslår oppositionspartiet att antalet folkvalda minskar från sju till fem vid vårens kommunalval. Samtidigt skrotas kommunstyrelsen medan fullmäktige i stället börjar att träffas varannan vecka. Fullmäktige samlas i dag en gång i månaden.

Ett mindre fullmäktige skulle både minska utgifterna och bredda beslutsunderlaget. Självständighetspartiet, som sitter på fyra av sju platser i Vesturbyggð, har gått med på att skicka förslaget till Samband íslenskra sveitarfélaga, de isländska kommunernas samarbetsorganisation, för ett utlåtande.

Här kan du läsa mer om Vesturbyggð.

Yngsta ledamoten talar minst i alltinget

Bara fem gånger har Jóhanna María Sigmundsdóttir gått upp i alltingets talarstol. Hon är inte den enda av Framstegspartiets ledamöter som är en sällsynt talare i parlamentet - de nio folkvalda som talat minst tillhör samtliga Framstegspartiet. Åtta av dem valdes dessutom in i alltinget i våras. Mest har finansminister Bjarni Benediktsson talat, rapporterar DV.

I våras gjorde Framstegspartiet ett succéval och gick från nio till nitton mandat i parlamentet. Då 21-åriga Jóhanna María Sigmundsdóttir, bonde från gården Látur i Västfjordarna, blev den yngsta folkvalda i alltingets historia.

Jóhanna María Sigmundsdóttir har dock varit en sällsynt syn i alltingets talarstol. Till och med den 10 december i år hade hon enligt DV gått upp i talarstolen vid fem tillfällen och talat i totalt 13 minuter. I ett inlägg på Facebook kommenterar Jóhanna María Sigmundsdóttir varför hon inte begär ordet oftare:

"Jag har alltid hävdat att det är kvaliteten och inte kvantiteten som har betydelse."

Hon är inte den enda framstegspartisten som sällan tar till orda i alltinget. Av de tio ledamöter som talar minst tillhör nio Framstegspartiet. Åtta av dem valdes dessutom in i våras.

Tvåan Líneik Anna Sævarsdóttir har enligt DV talat i 14 minuter, trean Sigrún Magnúsdóttir i 15 minuter, Karl Garðarsson i 18 minuter, Frosti Sigurjónsson och Þórunn Egilsdóttir i 19 minuter, Haraldur Einarsson i 20 minuter och Willum Þór Þórsson i 24 minuter. Nian Ásmundur Einar Daðason har talat i 29 minuter - och satt också i alltinget under den förra mandatperioden. Tian är den första på listan som inte representerar Framstegspartiet, nämligen Självständighetspartiets Brynjar Níelsson som har talat i 32 minuter och även han valdes in i parlamentet i våras.

Den som har talat mest är Bjarni Benediktsson, finansminister och ledare för Självständighetspartiet, som fram till den 10 december stått i talarstolen i drygt sju timmar, skriver DV.

Dagens citat

"Vattnet där är så rent att vi har låtit dykare ta vatten för att använda det till den varma chokladen när de kommit upp. De tycker att detta är helt fantastiskt. Och vi har också låtit dykare koka svartfågelägg där nere. Möjligheterna inom detta är närmast oändliga. Havskatten har i de här trakterna blivit van vid människor och tar gärna emot islandsmusslor från dykarna. Vi upplever att dykare har respekt för detta unika område. Att dyka ned till ett geotermiskt område vid polcirkeln där vattentemperaturen bara är några få grader är en unik upplevelse. Att till exempel värma händerna där nere tycker de flesta är lite konstigt och till och med underligt."

Erlendur Bogason, dykare i Akureyri, i Vikudagur om de hydrotermala skorstenar som finns i Eyjafjörður och som lockar många dykare - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"Kära Vigdís, vi förstår att du inte på något sätt har kunnat hitta pengar i budgeten för att detta år rädda svältande barn. Därför vill vi lätta bördan tillsammans med dig och ge dem denna get i ditt namn. Kärleken, julen och allt det där."

Garðar Þór Þorkelsson och Viktor Orri Valgarðsson motiverar varför de genom Hjálparstarf kirkjunnar i finansnämndens ordförande Vigdís Hauksdóttirs namn skänker en get till ett hushåll i Malawi eller Uganda sedan regeringen med hänvisning till att Island inte har råd med mer minskat u-hjälpen från 0,26 procent av BNP till 0,24 procent av BNP.

Island bantar uttagning till Eurovision Song Contest

Tio låtar, två uttagningar och en final där två bidrag gör upp om segern. Så blir nyordningen i årets isländska melodifestival. Vem som får representera Island i Eurovision Song Contest i Köpenhamn avgörs den 15 februari.

Knappt 300 bidrag skickades in till Söngvakeppni Sjónvarpsins, den isländska melodifestivalen. Public service-bolaget RÚV står inför stora nedskärningar. Ett av de program som drabbas är just uttagningen till Eurovision Song Contest.

I den kommande tävlingen bantas antalet semifinaler till två med fem bidrag i varje. De sänds den 1 och 8 februari. En jury och telefonröster avgör vilket bidrag från varje delfinal som går vidare till finalen den 15 februari, där det genom enbart telefonomröstning avgörs vem som ska representera Island i Eurovision Song Contest i Köpenhamn i maj.

Programledare blir Ragnhildur Steinunn Jónsdóttir och Guðrún Dís Emilsdóttir.

Här är de tio bidrag som tävlar om att få representera Island i Eurovision Song Contest 2014:
Amor: Ásdís María Viðarsdóttir (skriven av Haukur Johnson)
Aðeins ætluð þér eftir: Guðbjörg Magnúsdóttir (Maria Björk Sverrisdóttir och Marcus Frenell)
Dönsum burtu blús: Sverrir Bergmann (Stop Wait Go)
Elsku þú: Vignir Snær Vigfússon (Vignir Snær Vigfússon och Þórunn Erna Clausen)
Eftir eitt lag: Gréta Mjöll Samúelsdóttir (Ásta Björg Björgvinsdóttir och Bergrún Íris Sævarsdóttir)
Enga fordóma: Pollapönk (Heiðar Örn Kristjánsson)
Lífið kviknar á ný: Sigríður Eyrún Friðriksdóttir (Karl Olgeir Olgeirsson och Sigríður Eyrún Friðriksdóttir)
Til þín: Guðrún Árný Karlsdóttir (Trausti Bjarnason och Guðrún Eva Mínervudóttir)
Von: Gissur Páll Gissurarson (Jóhann Helgason)
Þangað til ég dey: F.U.N.K. (Franz Ploder Ottósson, Pétur Finnbogason och Lárus Örn Arnarsson)

Sju av tio islänningar äter hangikjöt på juldagen

Varmrökt lammkött, hangikjöt, är den givna huvudrätten på juldagen för en stor majoritet av islänningarna. På sju av tio tallrikar kommer det att serveras rökt lamm. Mest traditionsbundna är Framstegspartiets väljare. Piratpartiets sympatisörer är de som oftast väljer mindre traditionell mat till jul. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Hangikjöt håller ställningen som det självklara valet på juldagen. I år tänker 70,6 procent av islänningarna äta hangikjöt som huvudrätt, en ökning med 0,3 procentenheter jämfört med förra året.

I de hushåll som föredrar annat än rökt lamm är kassler - som främst annars äts på julafton - det vanligaste alternativet. I år kommer det att serveras kassler på 7,1 procent av juldagstallrikarna. Trea är annat lammkött än hangikjöt med 4,8 procent och fyra kalkon med 4,2 procent. Hela 18 procent äter i stället något annat på juldagen - fisk eller skaldjur, gås, vegetariskt, ren, kyckling, nötkött, fläsk, anka, annat kött eller annat.

Hangikjöt är ungefär lika populärt oavsett kön, ålder, bostadsort och inkomst. Det rökta lammet är dock aningen mer populärt hos män, personer bosatta på landsbygden, medelinkomsttagare och personer som har fyllt 68 år.

Kassler är favorit hos något fler män och personer i åldern 18 till 29 år. Kassler är däremot lika populärt bland låg- och höginkomsttagare.

Det finns dock stora skillnader i juldagsmatsfavoriter mellan partigränserna. Hela 83 procent av Framstegspartiets sympatisörer väljer hangikjöt på juldagen. Motsvarande siffra bland Piratpartiets anhängare är bara 51 procent. Piraterna avviker därmed rejält från andra väljargrupper som är mer traditionsbundna. Hangikjöt är också valet för 72 procent av Ljus framtids väljare, för 71 procent av Socialdemokraternas, för 70 procent av Självständighetspartiets och 67 procent av Gröna vänsterns.

På piratväljarnas tallrikar läggs det i stället ovanligt mycket kassler och kalkon. Här finns också den största andelen, 22 procent, som väljer annan juldagsmat än de fyra dominerande rätterna. Nästan lika många av Gröna vänsterns anhängare, 21 procent, svarar att de äter något annat på juldagen.

Piratpartiets sympatisörer är också de som oftast väljer bort traditionell julaftonsmat. Läs mer om det här.

Dagens citat

"Visserligen har det snöat i spåren men vi islänningars relation med våra släktingar i västvärlden kommer att existera så länge som de vårdas. Många var fulla av skepsis när verksamheten här började för sjutton år sedan, men intresset har så sannerligen visat sig finnas när det togs om hand."

Valgeir Þorvaldsson, föreståndare för Vesturfarasetrið i Hofsós, i Morgunblaðið om intresset för utställningen om de islänningar som emigrerat till Nordamerika.

Dagens bonuscitat

"Idén var att renovera huset, kanske att sälja det eller att använda det som sommarhus. Men när vi städade huset kom den vackra inredningen fram och då bytte vi åsikt."

Janne Kristensen i Morgunblaðið om hur idén till Café Simbahöllin i Þingeyri uppkom.

Livsstilsbok årets julklapp på Island

En livsstilsbok är årets julklapp på Island - men den kan handla om allt från handarbete till samhällsnytta. Årets julhandel väntas öka marginellt där varje islänning beräknas lägga 44 000 isländska kronor på julklappar och annat som hör årstiden till. Det skriver Rannsóknasetur verslunarinnar við Háskólann á Bifröst i en prognos.

Årets julklapp ska enligt Rannsóknasetur verslunarinnar alltid kännetecknas av popularitet, nyhetskänsla, försäljningspotential och samtidskoppling. År 2008, när finanskrisen just drabbat Island, utsågs inhemsk design till årets julklapp. Året därpå var det dags för en upplevelsepresent som 2010 följdes av en islandströja, 2011 av en surfplatta och förra året av isländsk musik.

I år faller valet på en livsstilsbok. Det är en genre som ökat kraftigt under året och som på många olika sätt visar vägen till ett bättre liv. Livsstilsboken kan handla om allt från handarbete och samhällsnytta till friluftsliv och självkänsla. Institutet anser att livsstilsboken dessutom passar extra bra en jul som denna när många röda dagar inträffar på vardagar. Därmed blir helgen längre och tiden för avkoppling och samvaro förlängs.

Livsstilsboken är enligt institutet fortsättningen på en trend som inleddes i samband med finanskraschen. Fler sätter i dag större värde på självhushållning och ett sunt liv än prylar och investeringar. Livsstilsbokens bredd gör att den passar alla grupper.

Detaljhandeln väntas omsätta 69 miljarder isländska kronor plus moms under november och december. Varje islänning beräknas lägga 44 000 kronor på julklappar och andra inköp med anknytning till julhelgen. Julhandeln ökar därmed med 4 procent jämfört med förra året - men med justering för inflationen blir den faktiska ökningen blygsamma 0,5 procent, skriver Rannsóknasetur verslunarinnar.

Här kan du läsa mer om förra årets julklapp.

Kassler islänningarnas favorit på julafton

Kasslern minskar i popularitet men är fortfarande det givna valet på julafton för nästan hälften av islänningarna. Kalkon tar sig förbi både ripa och lammkött till andraplatsen - men ökar gör också den grupp som föredrar mindre traditionell julmat på tallriken. Inga är så traditionstrogna som Framstegspartiets väljare. Piratpartiets sympatisörer väljer i störst utsträckning annat på julafton. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Hela 47,5 procent av islänningarna tänker äta kassler på julafton. Ingen annan rätt är i närheten av samma popularitet denna dag - men andelen kasslerätare minskar med 4,6 procentenheter jämfört med förra julen.

Kalkonen blir däremot vanligare på årets julbord. På julafton blir den valet för 11,7 procent av de isländska julfirarna, en ökning med 4,5 procentenheter.

Lammkött är det tredje populäraste valet med 10 procent medan ripa blir allt ovanligare på julbordet. I år väljer 6,8 procent av islänningarna ripa. Fläsk serveras på 4,9 procent av julborden.

Hela 19,1 procent, den högsta andelen på fyra år, äter något annat på julafton. Huvudrätten på julbordet är då fisk eller skaldjur, gås, vegetariskt, hangikjöt (rökt lamm), ren, kyckling, nötkött, and, annat kött eller annat.

Kassler är i särklass populärast bland yngre. Hos islänningar i åldern 18 till 29 år väljer 53,5 procent kassler på julafton. Bland dem som har fyllt 68 år är det bara 34,7 procent som tänker äta kassler. Med lammkött förhåller det sig tvärtom. Hela 16,9 procent av pensionärerna föredrar lamm medan bara 5,3 procent i den yngsta gruppen väljer lamm på tallriken.

Kalkon serveras framför allt i Reykjavíkområdet medan ripa är betydligt vanligare på landsbygden. Män är mer sugna på kassler än kvinnor medan kvinnor i större utsträckning föredrar lamm. Låginkomsttagare är de som oftast bjuder på mindre traditionell mat på julafton.

Det är också stora skillnader mellan olika väljargrupper. Hela 69 procent av Framstegspartiets sympatisörer äter kassler på julafton. Det valet gör bara 36,3 procent av Ljus framtids anhängare. I stället väljer Ljus framtids sympatisörer lamm oftare än andra medan den största andelen kalkonkonsumenter finns i Självständighetspartiets led. Ripa är också populärast bland Självständighetspartiets väljare.

Piratpartiets sympatisörer är de som oftast väljer mindre traditionella rätter på julafton. Hela 39,2 procent uppger att de äter annat än kassler, kalkon, lamm eller ripa. Motsvarande siffra bland Framstegspartiets väljare är 9,5 procent.

Här kan du läsa om vad islänningarna äter dagen före julafton.

Dagens citat

"De ringde mig och sade sig anse att jag kunde sälja mera utomlands. ... Jag tycker att det är vansinnigt bra att jobba med dem. De gör väldigt bra avtal. Detta är en stor agentur med jurister. Detta är en tuff bransch i utlandet och man kan inte göra detta själv."

Författaren Yrsa Sigurðardóttir i Fréttablaðið om sitt nya samarbete med den svenska agenturen Salomonsson.

Dagens bonuscitat

"This is a land where your house can be destroyed by something you can't see (earthquakes), where the wind can knock you off your feet, where the smell of sulfur from your taps tells you there is invisible fire not far below your feet, where the northern lights make the sky the biggest television screen in the world, and where hot springs and glaciers 'talk' ... Everyone is aware that the land is alive, and one can say that the stories of hidden people and the need to work carefully with them reflects an understanding that the land demands respect."

Terry Gunnell, professor i folkloristik vid Háskóli Íslands, i ABC News om isländsk folktro.

Fyra av tio islänningar äter jäst rocka dagen före julafton

Traditionen från Västfjordarna att äta jäst rocka dagen före julafton blir allt starkare i landet. Men det är alltjämt en sedvänja som är starkare på landsbygden än i Reykjavíkområdet. Hela 42,1 procent uppger att det kommer att finnas rocka på tallriken den 23 december. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Att äta jäst rocka är en tradition som har sitt ursprung i Västfjordarna. Men den har de senaste decennierna spridit sig över landet. Eftersom rockan har en lukt som somliga ser som en motsvarighet till surströmming är det inte helt ovanligt att även islänningar går ut på restaurang för att äta rocka.

I år tänker 42,1 procent av de islänningar som har fyllt 18 år äta rocka dagen före julafton. Traditionen är starkare på landsbygden där den jästa fisken serveras på 50,7 procent av tallrikarna. I Reykjavíkområdet är det 36,7 procent som tänker njuta av rocka i dag. Andelen islänningar som äter rocka är den högsta under de tre år som opinionsinstitutet MMR har ställt frågan.

Attityden till rocka skiljer sig inte bara åt mellan storstad och landsbygd. Män, personer som har fyllt 50 år och låginkomsttagare är de som oftast väljer rocka dagen före julafton. Bara 32 procent av islänningar i åldern 18 till 29 år äter rocka jämfört med 53,2 procent i gruppen 50 till 67 år.

Den enskilda grupp som är minst sugna på rocka är Piratpartiets väljare. Bara 24,9 procent av piratsympatisörerna väljer i dag rocka på tallriken. I Socialdemokraternas led är det dubbelt så många, 49,8 procent, som äter rocka. För övriga partier är motsvarande siffra 46,4 procent för Framstegspartiet, 44,4 procent för Självständighetspartiet, 44,3 procent för Gröna vänstern och 32,2 procent för Ljus framtid.

Víðigerði i konkurs - öppnar nytt på andra sidan vägen

Vägstoppet Víðigerði på nordvästra Island bommade igen i höstas och har nu begärts i konkurs vid Héraðsdómur Norðurlands vestra. Men verksamheten fortsätter på andra sidan ringvägen i bygdegården Víðihlíð. Vad som händer med den gamla restaurangen och gästhemmet är oklart, skriver Morgunblaðið.

Víðigerði har i många år varit ett av de klassiska stoppen på ringvägen mellan Reykjavík och Akureyri. De senaste åren har Víðigerði, som ligger ett par mil öster om Hvammstangi, varit platsen för en restaurang, servicebutik, bensinpump och gästhem med åtta dubbelrum.

Den 1 oktober stängdes serveringen inte bara för säsongen, utan kanske för gott. Bolaget Víðigerði ehf., som drivit verksamheten, har begärts i konkurs vid Héraðsdómur Norðurlands vestra. Om det finns några tillgångar i konkursboet visar sig vid edgångssammanträdet den 26 februari. Det är inte Víðigerði ehf. som äger själva huset.

Den som känner magen kurra eller bensintanken törsta just här kan dock fortfarande stanna vid Víðigerði. Snett över ringvägen ligger bygdegården Víðihlíð. Guðlaug Jónsdóttir, som arbetade på restaurangen på Víðigerði, har nu öppnat en servering i grannbyggnaden i stället. Hon säger i Morgunblaðið att Víðihlíð håller öppet under luncherna och på kvällarna:

"Människorna i bygden ville inte bli av med oss så vi bytte plats till bygdegården. Där har vi lunch och middag och vi grillar också hamburgare om människor inte gillar det vi har att bjuda på. Vi har också ett frö till en närbutik, men vi siktar på att öppna formellt i vår och sätta upp skyltar och sådant så att människor får mer kännedom om oss."

Guðlaug Jónsdóttir berättar för Morgunblaðið att hon också funderar på möjligheterna att driva ett gästhem eller motell i Víðigerði. Än så länge är det dock oklart vem som kommer att äga fastigheten när konkursen är klar.

Dagens citat

"A few years ago, the river disappeared and now this bridge, the longest bridge in Iceland, is just standing there, and there's no water underneath it. ... So it looks like we are crazy here in Iceland."

Glaciologen Helgi Björnsson i Scientific American om avsmältningen från Vatnajökull och Skeiðarárjökulls tillbakagång som i stället fått smältvattnet att ta vägen till havet genom Gígjukvísl - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"Många ser gamla isländska fiskelägen i ett romantiskt sken. Ställen där det var jättefångster av fisk, alla hade tillräckligt att göra och alla levde för att arbeta. Den krassa verkligheten var sannerligen sådan och är det till viss del fortfarande."

Óðinn Gestsson, vd för Íslandssaga i Suðureyri, i Morgunblaðið om fiskets betydelse för orten.

Självständighetspartiet störst i Kópavogur

Med 41,4 procent av väljaropinionen bakom sig är Självständighetspartiet bara ett mandat från egen majoritet i Kópavogur. Däremot rasar stödet för Socialdemokraterna och Näst bästa partiet. Både Piratpartiet och Ljus framtid tar plats i fullmäktige. Det visar en opinionsundersökning utförd av Félagsvísindastofnun på uppdrag av Morgunblaðið.

I kommunalvalet våren 2010 tappade Självständighetspartiet både ett mandat och makten i Kópavogur. Två år senare sprack den styrande koalitionen och tillsammans med Framstegspartiet och Kópavogurbornas lista kunde partiet återta makten i kommunen.

Förra valet röstade bara 30,2 procent på Självständighetspartiet. Nu är stödet för partiet åter på mer normala nivåer. I dag hade 41,4 procent av invånarna i Kópavogur lagt sin röst på Självständighetspartiet, något som hade gett partiet fem av elva platser i fullmäktige.

Kópavogurbornas lista hade då 10,2 procent av väljarstödet. Nu är stödet nere på 3 procent. Partiet tappar därmed sin enda plats i fullmäktige. Framstegspartiet ökar 2,3 procentenheter till 9,5 procent och behåller sitt mandat i kommunen. Därmed skulle Självständighetspartiet och Framstegspartiet kunna regera vidare i Kópavogur.

Socialdemokraterna backar från 28,1 procent i valet till 14,5 procent. Partiet förlorar därmed ett av tre mandat. Gröna vänstern tappar marginellt till 9,2 procent och behåller sitt enda mandat. Piratpartiet tar med 7,7 procent också ett mandat i fullmäktige.

Näst bästa partiet var tredje störst i valet med 13,8 procent. Väljarstödet är nu närmast helt utraderat - bara 0,6 procent av kommuninvånarna hade i dag lagt sin röst på Näst bästa partiet. Det är dock möjligt att siffrorna ska tas med en nypa salt. Ledaren Hjálmar Hjálmarsson har aviserat att han vill ansluta Näst bästa partiet till Ljus framtid, som har stöd av 13,9 procent vilket ger ett mandat. Något beslut är ännu inte taget, men det går inte att utesluta att väljarna sätter likhetstecken mellan partierna.

Här kan du läsa mer om Näst bästa partiet.

Isländsk arbetslöshet ökar för andra månaden i följd

Arbetslösheten på Island ökade för andra månaden i följd och var under november 4,1 procent, en uppgång med 0,2 procent jämfört med oktober. I alla regioner utom Vesturland skrev fler in sig som arbetssökande under månaden. Vinnumálastofnun räknar med en fortsatt ökning även under december. Det uppger myndigheten i en prognos.

Under årets första elva månader har arbetslösheten i genomsnitt varit 4,5 procent. Det är en siffra som är lägre än sommaren 2012, då arbetslösheten som lägst sjönk till 4,7 procent. I år nåddes den lägsta noteringen, 3,8 procent, i september.

I november stod 4,1 procent utanför arbetsmarknaden, en uppgång med 0,2 procent jämfört med föregående månad. Det var andra månaden i följd som andelen arbetslösa ökade. I november förra året var däremot 5,4 procent arbetslösa.

Arbetslösheten ökade i samtliga regioner utom Vesturland. På Suðurnes var arbetslösheten 6,2 procent (en ökning med 0,5 procent jämfört med oktober i år), Reykjavíkområdet 4,5 procent (+0,1), Norðurland eystra 3,6 procent (+0,5), Suðurland 2,8 procent (+0,3), Vesturland 2,4 procent (oförändrat), Västfjordarna 2,3 procent (+0,2), Austurland 2,2 procent (+0,1) och Norðurland vestra 1,3 procent (+0,4).

Antalet kommuner med full sysselsättning sjönk under november från fem till tre: Skorradalshreppur i Vesturland, Akrahreppur i Norðurland vestra och Fljótsdalshreppur i Austurland.

Antalet män inskrivna som arbetssökande ökade med 249 personer medan antalet kvinnor steg med 43 personer. Arbetslösheten är dock alltjämt högre bland kvinnor än bland män, 4,6 respektive 3,6 procent.
Långtidsarbetslösheten minskade något under november medan ungdomsarbetslösheten ökade. Nu har 48 procent av dem som står utanför arbetsmarknaden saknat jobb i minst ett halvår. Bland de arbetslösa är 15 procent mellan 16 och 24 år.

Vinnumálastofnun räknar med att arbetslösheten ökar med 0,1 till 0,4 procent i december.

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.

Dagens citat

"Vi är det enda isländska företaget som har tillstånd att exportera utomhustorkad torrfisk. ... Men vi har hittills inte exporterat mycket av den, bara till Färöarna, eftersom vi inte ens hinner med efterfrågan på den inhemska marknaden som läget är i dag."

Guðrún Pálsdóttir, som tillsammans med maken Einar Guðbjartsson driver EG Fiskverkun i Flateyri, i Morgunblaðið om efterfrågan på företagets kolja och havskatt som tar fyra till sex veckor att torka.

Dagens bonuscitat

"Först vill jag nämna att jag inte talade om att ljuga. Jag talade om att människor skulle tala osanning om vissa saker, och jag anser att det sedan visade sig bli så. Betydelsen är densamma, men det är en annan struktur på det."

Statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson i Vísir om hans uttalanden om hur oppositionen skulle angripa regeringens förslag på lånerabatt för inflationsindexerade bostadslån.

Nio av elva mandat i Garðabær till Självständighetspartiet

Med 58,8 procent av väljarstödet får Självständighetspartiet nio av elva mandat i Garðabær. Av oppositionspartierna är det bara Ljus framtid och Socialdemokraterna som blir representerade i fullmäktige. Stödet för lokalpartierna i Álftanes, den kommun som Garðabær gått ihop med under mandatperioden, har kollapsat totalt. Det visar en opinionsmätning utförd av Félagsvísindastofnun på uppdrag av Morgunblaðið.

Svåra ekonomiska problem gjorde att Álftanes vände sig till grannkommunen Garðabær för ett samgående. Storkommunen bildades vid årsskiftet och fullmäktige i Álftanes lades ned. I dagsläget saknar Álftanes representation i fullmäktige i Garðabær, men de tidigare ledamöterna fungerar nu som en rådgivande nämnd för lokala frågor.

Efter vårens kommunalval utökas antalet platser i fullmäktige i Garðabær från sju till elva. Utökningen var nödvändig eftersom kommunallagen föreskriver att kommuner med över 10 000 invånare - en gräns som Garðabær passerade redan 2009 - måste ha elva till femton stolar i fullmäktige.

Självständighetspartiet fick i valet 2010 egen majoritet i bägge kommunerna. Med 58,8 procent av väljaropinionen bakom sig behåller partiet den egna majoriteten med nio av elva mandat i fullmäktige.

Ljus framtid får 12,7 procent och Socialdemokraterna 12,3 procent. Det ger partierna ett mandat var.

Piratpartiet får 5,4 procent, Framstegspartiet 4,9 procent, Gröna vänstern 3,4 procent och Folket på orten - som i förra valet fick ett mandat i Garðabær - 1,5 procent. Inget av partierna är i närheten av att nå representation i fullmäktige. Det är inte heller Álftaneslistan och den oberoende listan i Álftanes, som i förra valet vann var sitt mandat i Álftanes. Inte en enda tillfrågad uppgav att de avsåg att lägga sin röst på något av de två lokalpartierna.

Här kan du läsa mer om samgåendet mellan Álftanes och Garðabær.

Över 40 graders skillnad mellan varmast och kallast

Den lägsta temperaturen var -22,5 grader. Den högsta temperaturen 20,2 grader. November bjöd på omväxlande väder med en ovanligt varm avslutning av månaden. Varmast var det på Surtsey och vid Garðskagaviti. I Reykjavík var november ovanligt nederbördsrik och hade dessutom färre soltimmar än vanligt. Det visar statistik från Veðurstofa Íslands.

Den 26 november nådde en för säsongen ovanlig värmebölja Dalatangi på östkusten. Temperaturen steg då till 20,2 grader. Dagen därpå uppmättes på samma plats 19 grader. Den högsta medeltemperaturen noterades dock på Surtsey, 4,4 grader, följt av Garðskagaviti, 3,9 grader. Bägge platserna brukar under vintern tillhöra landets varmaste.

Skillnaden mellan varmast och kallast var under november mer än 40 grader. Månadens lägsta temperatur, -22,5 grader, uppmättes vid Brúarjökull den 9 november. I befolkade områden var den lägsta temperaturen -20,0, som registrerades två gånger vid Grímsstaðir á Fjöllum och en gång vid Mývatn.

I snitt var det under november kallast vid Sandbúðir, -6,1 grader, och i bebyggelse i Möðrudalur, -3,6 grader. Möðrudalur, som på 469 meters höjd är Islands högst belägna gård och ligger i höglandets utkanter, är ofta den kallaste bebodda platsen i landet.

I Reykjavík var medeltemperaturen 2,2 grader, vilket är 1,1 grader över snittet för perioden 1961 till 1990 men 0,1 grader under snittet för de tio senaste åren. I Stykkishólmur var medeltemperaturen 1,6 grader (+0,7 grader över medelvärdet för perioden 1961 till 1990), Bolungarvík 0,7 grader (-0,2), Akureyri 0,5 grader (+0,8), Egilsstaðir 0,1 grader (+0,8), Dalatangi 2,4 grader (+0,6), Teigarhorn 1,8 grader (+0,5), Höfn 1,9 grader, Stórhöfði på Hemön 3,2 grader (+0,8), Hveravellir -4,0 grader (+0,8 grader) och Árnes 0,2 grader (+0,5).

Både Reykjavík och Stykkishólmur fick omkring 30 procent mer nederbörd än vanligt, 92,7 millimeter respektive 87,3 millimeter. I Akureyri och Höfn föll för årstiden normala 51,1 millimeter respektive 136,7 millimeter nederbörd.

Reykjavík hade 35,4 soltimmar, vilket är 3 färre än genomsnittet, och Akureyri 13,5 soltimmar, vilket är 1 färre än medelvärdet.

Medeltemperaturen under hösten - dit Veðurstofa Íslands räknar oktober och november - var i Reykjavík 3,22 grader och i Akureyri 1,6 grader.

Under årets första elva månader var det i genomsnitt 5,44 grader varmt i Reykjavík och 4,57 grader varmt i Akureyri. För bägge städerna gäller att temperaturerna ligger över snittet för åren 1961 till 1990, men att de tillhör de kallaste åren sedan 2000.

Här kan du läsa mer om vädret på Island.