torsdag 19 december 2013

Regeringen tar strid för EU-bidrag - som den inte vill ha

Det har kallats mutor, glaspärlor och eldvatten. Men när EU drog in föranslutningsstödet till Island reagerade regeringen starkt. Högerkoalitionen kräver nu att unionen betalar ut bidragen som planerat. Annars överväger regeringen att ta saken till domstol. Om inte Island och EU kommer överens kan den underliga situationen uppstå att regeringen tar strid för bidrag som den vid upprepade tillfällen dömt ut.

När Island ansökte om EU-medlemskap sommaren 2009 blev landet också aktuellt för föranslutningsstöd, bidrag som betalas ut till kandidatländer både för anpassning till unionens regelverk och för enskilda jobbskapande utvecklingsprojekt. Totalt handlade det för Islands del om 6,2 miljarder isländska kronor.

Stödet var dock allt annat än välkommet bland EU-motståndarna. Tidigare fiske- och jordbruksministern Jón Bjarnason dömde ut pengarna som mutor och ett redskap för smyganpassning. Gunnar Bragi Sveinsson sade i en alltingsdebatt för snart två år sedan att bidraget var "glaspärlor och eldvatten". Förra sommaren hävdade han i alltingets talarstol att det var osmakligt att ta emot pengar från EU eftersom unionen ägnade sig åt "oförskämd propaganda" som han dessutom dömde ut som falsk.

I dag är Gunnar Bragi Sveinsson utrikesminister. När EU nyligen meddelade att de tidigare överenskomna bidragen inte kommer att betalas ut skrev han i ett blogginlägg att beslutet var "förkastligt", "oförståeligt" och att det inte "skulle förbättra bilden av EU på Island på något sätt".

Island är visserligen alltjämt formellt ett kandidatland, men till och med EU betraktar nu i princip Islands ansökan om inträde i unionen som död. I en rapport som presenterades i Europaparlamentet den 27 november heter det att en folkomröstning är enda möjligheten för att förhandlingarna om medlemskap ska återupptas. Regeringen har dock inget som helst intresse av att genomföra en sådan folkomröstning.

I EU-rapporten, som inte är tillgänglig för allmänheten men som Islandsbloggen tagit del av, pekas två avgörande anledningar ut till EU-motståndet: Icesave-tvisten och makrillkriget. Krisen i Europa har dessutom fått många att tvivla både på EU och EMU som en lösning på Islands problem. En avgörande anledning för den snabba ekonomiska återhämtningen är just, enligt rapporten, den isländska kronan som öppnat nya dörrar för exportindustrin.

Rapporten diskuterar också Islands närmande till Kina. Frihandelsavtalet mellan länderna anses ha blivit möjligt eftersom Island har mycket begränsad industriproduktion. Ett inflöde av billiga importvaror från Kina skulle till skillnad från många andra länder därmed inte utgöra något betydande hot mot inhemska företag.

När det bland högerpolitiker i alltingets korridorer i dag talas om en folkomröstning handlar det inte - som tidigare - om huruvida förhandlingarna om EU-medlemskap ska återupptas eller avbrytas för gott. I stället finns det bland borgerliga politiker allt fler som förespråkar en folkomröstning om ja eller nej till medlemskapet. Folkomröstningen står inte högt upp på önskelistan, men kan bli regeringens svar om EU-debatten blossar upp på nytt och trycket för en omröstning blir för stort.

Tanken är då att folkomrösta utan att det finns ett färdigförhandlat avtal med EU på bordet. Borgerliga politiker ser det som uteslutet att det i en sådan omröstning skulle bli ett ja till inträde i unionen. Som ett led i detta rävspel har Gunnar Bragi Sveinsson, som under åren i opposition ständigt krävde att Islands förhandlingsmål skulle offentliggöras eftersom de hade stort allmänintresse, nu börjat hävda att förhandlingsmålen måste hållas hemliga för att inte skada Islands intressen - om förhandlingarna med EU mot förmodan skulle återupptas på nytt.

Árni Páll Árnason, ledare för Socialdemokraterna som är det enda partiet i alltinget som förespråkar EU-medlemskap, skrev i ett blogginlägg att den nya hållningen som har börjat sprida sig hos regeringspartierna var "ologiskt trams och ett svek". Utan ett förhandlat avtal är det omöjligt att säga exakt vad ett inträde skulle innebära. Och utan svar på vad som skulle hända med bland annat fiskeförvaltningen, valutafrågan skulle det enligt Árni Páll Árnasonvara omöjligt att ta ett välgrundat beslut.

EU:s linje är att Island alltjämt vore ett välkommet tillskott till unionen. I dagsläget kan dock inte Island - trots formell status som kandidatland - sägas sikta på inträde i EU. Därför stoppas föranslutningsstödet.

Föranslutningsstödet har bland annat gått till översättningsarbete och andra administrativa kostnader med koppling till Islands ansökan om medlemskap. Men det har också gått till olika utvecklingsprojekt med fokus på landsbygden. Det största enskilda bidraget på 583 miljoner isländska kronor har utdelats till Náttúrufræðistofnun Íslands för kartläggning av landets natur. Nu är 20 jobb hotade sedan föranslutningsstödet dragits in. Projektet skulle avslutas sommaren 2015.

Stödet diskuterades i alltinget i måndags. Statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson sade då att de projekt som påbörjats med EU-bidrag också borde fullföljas. Han såg det som naturligt att inte acceptera nya pengar, men att unionen måste leva upp till det som tidigare var överenskommet. I annat fall ansåg han att det var naturligt att undersöka möjligheterna att ta upp en juridisk strid för föranslutningsstödet. Samma besked har också kommit från Birgir Ármannsson, alltingsledamot för Självständighetspartiet och ordförande för utrikesnämnden.

I alltinget var det just Árni Páll Árnason som frågade Sigmundur Davíð Gunnlaugsson om föranslutningsstödet. Han sade till Vísir att han hade svårt att betrakta regeringens planer på att dra EU inför rätta som annat än ett skämt:
"Jag tycker att det är mycket märkligt att med juridisk uselhet försöka få det som man beslutade sig för att inte få med politiska beslut. Om regeringen hade begärt att samarbetet på grundval av föranslutningsstödet skulle fortsätta är det mycket sannolikt att EU hade gått med på det. Detta gjorde inte regeringen. Så det är bara ett skämt av hittills okänd storleksgrad att människor som hittills har beskrivit anslutningsstödet som mutor tänker använda juridisk uselhet för att fortsätta att få ta emot mutor. Detta är första gången i världshistorien som mottagare av mutor försöker använda juridiska argument för att tvinga de onda krafterna som mutar dem till att fortsätta att muta dem."
Här kan du läsa mer om Island och EU.