onsdag 31 juli 2013

Dagens bonuscitat

"Min uppfattning är att turisterna i landet på årsbasis tyvärr är alldeles för få. Alldeles för få. Jag anser att detta inte blir en näringsgren på allvar förrän det kommer tre miljoner turister om året till landet. Och fortsätter att stanna i genomsnitt fem nätter i landet och det skulle då innebära 15 miljoner övernattningar om året. Och om du delar detta jämnt med årets alla dagar skulle det betyda att det fanns strax över 40 000 personer i landet, hela tiden. ... Så att i stället för att vara 320 000 islänningar skulle vi då bli kanske allt som allt 360 000."

Margeir Vilhjálmsson, vd för biluthyraren Geysir, säger i RÚV att den knappa miljon turister som väntas besöka Island i år är för liten och att det bara är några få platser i landet där antalet turister inte kan bli fler.

Så sparar du pengar när du bokar utflykter på Island

Den som köper en resa till Island genom en resebyrå kan också välja mellan ett stort utbud av utflykter. En vanlig fråga är om det är bättre att boka på plats - och svaret är att den som vill vara bekväm fixar allt på hemmaplan, men den som vill spara en slant och ha större valmöjligheter väntar. Det finns dessutom flera rabattkort som kan göra resan billigare.

Det är omöjligt att svara generellt på vilka saker som är smartast att boka hemifrån och vilka som är bäst att boka på plats. Skälet för att låta resebyrån ordna allt är bekvämlighet. Vissa tar heller inte många kronor för besväret, medan enstaka turer kan vara upp till 300 procent dyrare för den som väljer att inte boka på egen hand.

Så mycket som 300 procent påslag är det dock bara kryssningsfartyg som sysslar med. Hos andra arrangörer överstiger sällan påslaget 50 procent. Den som bokar genom en svensk researrangör kan räkna med betydligt lägre påslag än så. Eftersom de svenska arrangörerna köper utflykter med rabatt från de isländska arrangörerna ligger priserna i regel bara några få procent över priset för den som betalar på plats.

Fördelen med att boka på plats är att det i regel blir något billigare, men framför allt att du kan anpassa dig efter vädret och humöret. Ordna utflykten kvällen innan - något som går att göra på turistbyråer, alla hotell och många gästhem - och det kommer ytterst sällan vara några problem att få plats. De enda utflykterna som kan vara knepiga med kort varsel är de som genomförs med flyg.

Vädret är sällan något bekymmer under sommaren. Men övriga årstider tillhör inte inställda flyg ovanligheterna. Den som bokar på plats kan pricka in en dag när väderprognosen verkar lovande, i stället för att med resebyråbokade biljetter ödsla tid på att sitta och vänta på flygplatser i hopp om att stormen över Västmannaöarna ska mojna eller dimman som gör det omöjligt att landa i Ísafjörður ska lätta.

Den som vill boka före avresan kan också på egen hand vända sig till de isländska researrangörerna. Många erbjuder både bokning av utflykter över nätet samt internetrabatter. Några av de större utflyktsföretagen är Reykjavík Excursions, Iceland Excursions, Bustravel Iceland, Flugfélag Íslands (utflykter med flyg) och Ernir (flyg).

Bustravel Iceland (väl på plats står det Netbus på sidan av den buss du ska hålla utkik efter) har profilerat sig som ett budgetalternativ när det gäller bussturer och har dessutom på vissa utflykter de bästa internetrabatterna. Till skillnad från Reykjavík Excursions och Iceland Excursions - som är de två största arrangörerna av bussutflykter - kan du med Bustravel Iceland bara räkna med guidning på engelska.

Flera av turistbyråerna i Reykjavík är privata och finansieras genom att kränga resor och annat till turister. Det officiella - och bästa - turistkontoret finns på Aðalstræti 2.

En annan sak värd att tänka på är att den som åker i sällskap ofta kan hyra en bil till lägre kostnad än att hoppa på en bussresa.

Det finns också flera rabattkort som kan göra Islandsresan billigare. Sund- og safnakortið kostar 6 900 isländska kronor per person eller 9 900 kronor för en familj (två vuxna och två barn under 18 år). Kortet ger inträde till 25 badhus i hela landet (två besökstillfällen per kort) och 27 museer och utställningar (ett besökstillfälle per kort). Kortet ger även rabatter på en del restauranger samt möjligheten att gå in två men betala bara för en på flera museer, valskådning, lunnefågelturer, båtresor, sälsafari, vandringar, kajakhyror, cykelturer med mera.

Sportfiskaren bör i stället sikta in sig på Veiðikortið. Kortet kostar 6 900 isländska kronor per person (ett barn yngre än 14 år ingår per kort) och ger fritt fiske i 35 sjöar utspridda över hela landet. Þingvallavatn och Kleifarvatn är några av sjöarna.

Golfkortið är valet för den som tänker putta sig runt Island. För 9 000 isländska kronor per person eller 14 000 kronor per familj ger kortet fem gratisrundor var på 29 olika golfbanor - totalt alltså över hundra rundor. På andra deltagande golfbanor gäller regeln spela två men betala för en.

Reykjavík Welcome Card är en prisvärd investering för den som tillbringar några dagar i huvudstaden. För 24 timmar kostar kortet 2 400 isländska kronor, för 48 timmar 3 300 kronor och 72 timmar 4 000 kronor. Kortet ger fria resor på stadsbussarna i huvudstadsregionen, fritt inträde till alla kommunala badhus i Reykjavík, gratis entré till flera museer, fri båttur till Viðey samt rabatter på restauranger, butiker och utflykter som valskådning, ridning med mera.

Här kan du läsa mer om hur kryssningsfartyg saltar räkningarna för utflykter.

Så saltar kryssningsfartyg kostnaden för utflykter på Island

I Ísafjörður kostar båtturen till ön Vigur 8 100 isländska kronor. Den som köper samma utflykt ombord ett kryssningsfartyg kan få betala det fyrfaldiga beloppet. Intäkterna för den saltade räkningen hamnar till största delen i kryssningsbolagens plånbok. De lokala arrangörerna får ingen del av intäkterna utan säljer i stället utflykterna med rabatt till kryssningsjättarna. Det berättar Bæjarins Besta.

Ísafjörður har seglat upp som en allt populärare destination för utländska kryssningsfartyg. Det märks på många sätt i staden - nya restauranger, hotell och researrangörer etablerar sig. Högsäsongen är visserligen kort, men allt fler turister väljer Västfjordarna även på våren och hösten vilket gör att fler kan livnära sig på turismen hela året.

I år väntas 38 kryssningsfartyg angöra hamnen i Ísafjörður. Det är sju fler än förra året. De största har hela 2 500 passagerare ombord - och fördubblar nästan folkmängden i staden under stoppet.

Under uppehållen i hamnarna har passagerarna möjlighet att ombord köpa utflykter. Och kryssningsarrangörerna är inte blyga när det gäller att ta betalt. Bæjarins Besta uppger att en båttur till ön Vigur på kryssningsfartyget kan kosta drygt 30 000 isländska kronor. Den som i stället beger sig till den lokala arrangören Vesturferðirs kontor vid hamnen betalar bara 8 100 kronor för samma utflykt.

Nancy Bechtloff, vd för Vesturferðir, säger i Bæjarins Besta att företaget säljer utflykter till arrangörerna med rabatt. Hon ser inget av de påslag som görs ombord kryssningsfartygen:
"Mellanhänder i Reykjavík har hand om avtalen med fartygen och de får rabatt på våra turer. De prissätter dem på nytt till fartygen som sedan gör tillägg på priset och säljer till sina passagerare. ... Vi har därför litet inflytande över prissättningen till passagerarna."
Guðrún Kristjánsdóttir vid Sjóferðir Hafsteins og Kiddýar i Ísafjörður berättar för Bæjarins Besta att deras utflykter behandlas på samma sätt. Turerna, som företaget erbjudet med rabatt till arrangörerna, säljs vidare till resenärerna för åtminstone det trefaldiga priset.

Mellanhänderna i Reykjavík - Atlantis är agent för de flesta kryssningarna - tar sin del av kakan. Därefter tar resebyrån ombord kryssningsfartygen sin del och ägaren av fartyget eller huvudarrangören sin del. I slutändan kan det alltså innebära att kostnaden för en utflykt ökar med 300 procent, där bara en fjärdedel går till den lokala arrangören som utför turen.

Utflykterna marknadsförs ombord dagen innan det aktuella stoppet. Det brukar bland annat ske genom reklamfilmer och högtalarutrop.

Det är inte bara i Ísafjörður som det är dyrt att köpa utflykter ombord fartygen. Samma påslag på turer i land görs även vid stopp i andra isländska hamnar.

Dagens citat

"I grunden lever vi fortfarande på att sälja fisk till européerna. Sjuttio procent av all vår handel är inom detta området och det förändras inte i grunden under detta århundrade. Island är på detta sätt därför tills vidare tätt sammanvävt med den europeiska integrationen."

Eiríkur Bergmann Einarsson, professor i statsvetenskap vid Háskólinn á Bifröst, i DV om Islands utveckling under den nya borgerliga regeringen.

tisdag 30 juli 2013

Dagens bonuscitat

"Platsen har oerhörd attraktionskraft och det är fritt inträde till den. ... Det är helt enkelt inte markägarnas hållning och på Island brukar inte lokalbefolkningen begränsa tillträdet till turistattraktioner."

Gunnar Rúnar Pétursson, en av ägarna av fastigheten Vogar vid Mývatn, i Fréttablaðið om klagomålen på besökarnas framfart vid Grjótagjá - läs mer här.

Därför är det dyrt att hyra bil på Island

Island blev betydligt billigare för utländska turister efter finanskraschen. Men det finns undantag - att hyra bil har hos vissa till och med blivit dyrare trots kronans ras. I maj i år kortbetalade utländska turister hyrbilar för 554 miljoner isländska kronor. Förklaringen till de höga priserna finns möjligen i det täta banden mellan uthyrare och försäljare.

I samband med bankkraschen kollapsade nybilsförsäljningen. Nyregistreringarna sjönk till historiskt låga nivåer samtidigt som de skenande lånekostnaderna gjorde att de som redan köpt bil hade svårt att sälja - intresset för att ta över lån som överstiger fordonets värde var av förståeliga skäl begränsat. För första gången på tre år utsåg de isländska motorjournalisterna 2012 årets bästa bilar, ännu en aktivitet som legat på is på grund av den svaga försäljningen.

De två senaste åren har läget på bilmarknaden tinat något, men när det gäller försäljning till privatpersoner är det alltjämt svalt. Av de 3 500 personbilar som nyregistrerades under perioden januari till juli förra året svarade biluthyrarna för två tredjedelar, 2 145 nya fordon. I maj 2012, den månad på året då flest nyregistreringar sker, stod uthyrare för 814 av 1 062 nya personbilar på de isländska vägarna. Under första halvåret i år svarade uthyrarna för 57 procent av nyregistreringarna, en nedgång med 4 procentenheter jämfört med samma period 2012.

Island har alltid varit ett dyrt hyrbilsland. Dels för att vägarnas standard gör att skador är vanliga, dels för att säsongen är kort och en stor del av bilparken står outnyttjad mellan september och maj. Under högsäsongen beräknas landets totala hyrbilsflotta köra över 1,5 miljoner kilometer om dygnet.

Men den korta säsongen är inte den enda förklaringen. Många uthyrare passade på att höja priserna i samband med att mycket annat på Island blev billigare i finanskrisens kölvatten. Och det ligger nära till hands att ana att turisterna fick betala för att den inhemska försäljningen kollapsade - trots att biluthyrare betalar betydligt lägre punktskatt än andra bilköpare.

Uthyrare och försäljare är enligt Morgunblaðið inte bara bästa vänner, utan ofta även identiska. Försäljaren Bílabúð Benna driver uthyraren Sixt, Brimborg äger Dollar och Thrifty, uthyraren Bílaleiga Akureyrar är knuten till försäljarna Höldur, Hekla, Bernhard och Askja, Avis, ALP och Budget var tidigare bundna till Ingvar Helgason och affärsmannen Magnús Kristinsson kontrollerade både försäljningen av Toyota och uthyraren Hertz. Flera uthyrare som profilerar sig genom uthyrning av äldre bilar, som Sad Cars, bedriver också försäljning av begagnade bilar.

Konkurrensen har ökat något efter krisen. År 2008 fanns 66 registrerade biluthyrare - i maj i år var de 140. Flera nya företag satsar på att hyra ut lite äldre bilar - vilket har ökat trycket på begagnatmarknaden eftersom nybilsförsäljningen var näst intill obefintlig mellan 2008 och 2010. Ibland betyder äldre bilar bättre priser, andra marknadsför sig som lågprisalternativ trots att räkningen i slutändan landar på ungefär detsamma som hos en större uthyrare med nyare bilar.

En som är kritisk mot vissa av de nya uthyrarna - som han hävdar bara är ute efter att tjäna snabba pengar på den stora ökningen av antalet turister till Island - är Páll Heiðar Hauksson, som driver en bilverkstad i Patreksfjörður i Västfjordarna. I regionen finns många av landets sämsta grusvägar och punkteringar och skador på hjulupphängningen tillhör vardagen. Det är kostnader som i regel kunderna får stå för då de inte alltid går på försäkringen.

Páll Heiðar Hauksson säger i Morgunblaðið att uthyrare som förser kunderna med tio till femton år gamla bilar som kan ha gått 25 000 mil är oansvariga. Fordonen är ofta i så dåligt skick att de saknar förutsättningar att klara av de tvättbrädsliknande grusvägarna. Ändå får kunderna ta den ekonomiska smällen när skador inträffar. Att hyra billigt kan i slutändan därför bli en dyr historia.

Det finns också exempel på biluthyrare som försöker blåsa kunderna. Morgunblaðið berättar om en amerikansk turist som krävdes på närmare två miljoner isländska kronor som kompensation för skador som uppstod i samband med vulkanutbrottet vid Eyjafjallajökull. Så småningom prutades räkningen till 660 000 kronor eftersom reparationerna inte var dyrare än så. En annan turist fick betala 162 000 kronor för skador på den bakre stötfångaren - trots att uthyrarens kostnader för reparationen gick på 116 000 kronor.

Ett annat sätt att salta räkningen är den dubbla prissättning som vissa uthyrare använder sig av. Den som bokar genom den isländska webbplatsen hos somliga uthyrare får ett betydligt bättre pris - räknat i isländska kronor - än den som bokar genom den engelskspråkiga versionen av samma webbplats, då priset i regel räknas i euro. Välj därför alltid den isländska språkversionen om du kan hantera den.

Trots att det finns ett drygt hundratal uthyrare på marknaden och totalt 12 198 hyrbilar, varav 3 092 registrerade under året, under högsäsongen vittnar personer med insyn i branschen om något som närmast liknar kartellbildning mellan branschjättarna, där tillgången medvetet inte möter efterfrågan. Uthyrarna föredrar att ha lite för få fordon på marknaden för att kunna trissa upp priserna. Och så länge ingen översvämmar Island med billiga hyrbilar fungerar taktiken.

Här kan du läsa om hur du hittar den billigaste hyrbilen på Island.

Kostnad för asylsökande till Island ökar till 550 miljoner

Antalet asylsökande väntas i år dubblas till omkring 230 personer. För att kunna hantera ökningen och snabba på avgörandena i asylärenden skjuter inrikesdepartementet till 18,75 miljoner isländska kronor. Årets prislapp för mottagandet av asylsökande blir därmed 550 miljoner. Inrikesminister Hanna Birna Kristjánsdóttir efterlyser nu fler kommuner som kan ta emot asylsökande och vill samtidigt minska utredningstiden från dagens snitt på nio månader.

Útlendingastofnun räknar enligt en promemoria från Hanna Birna Kristjánsdóttir med att årets kostnad för hantering av asylsökande landar på 550 miljoner isländska kronor. Hittills i år har 151 personer sökt asyl på Island. Det totala antalet beräknas vid årsskiftet ha ökat till omkring 230, en fördubbling jämfört med 2012.

Den främsta förklaringen till ökningen är att många kroater sökte asyl i början av året. Ansökningarna från kroater tros minska i och med att Kroatien gått med i EU. Island har ännu inte ändrat EES-avtalet, vilket innebär att kroatiska medborgare i dagsläget inte fritt kan resa till Island på samma sätt som till EU.

Hittills har asylsökande sedan år 2004 tagits emot av Reykjanesbær. Kommunen har dock vid flera tillfällen protesterat hos regeringen och beslutade att från och med den 1 juli bara ta emot 50 flyktingar åt gången. Fristen har dock förlängts till den 1 oktober i väntan på att myndigheterna hittar en lösning på problemet.

Reykjanesbær vill sätta ett tak på högst 70 flyktingar. Det är det antal som kommunen anser sig kunna hitta lämpliga bostäder åt. I dag har Reykjanesbær fått hyra in sig i Reykjavík och Kópavogur, vilket ökat kostnaderna både för boende och personal.

I början av juli skickade inrikesdepartementet ett brev till samtliga landets kommuner. Där uppmanas de undersöka möjligheterna att ta emot asylsökande. Bolungarvík är enligt Bæjarins Besta en kommun där frågan diskuterats i kommunstyrelsen. Kommunen håller dörren öppen men efterlyser fler besked från myndigheterna om vilka krav som kommer att ställas på bostäder och personal samt vilken ekonomisk kompensation som utgår.

Regeringen sneglar dock enligt Vísir på kommuner betydligt närmare den internationella flygplatsen i Keflavík än Västfjordarnas nordligaste kommun. Målet är att sluta avtal med Reykjanesbær och Reykjavík om 50 flyktingar var. Dessutom ska 10 till 20 flyktingar ytterligare kunna placeras i andra kommuner. I Reykjavík är kommunen positiv till att ställa upp men har ännu inte kunnat enas med myndigheterna om villkoren.

Men det handlar inte bara om att få fler kommuner att dela på ansvaret. Målet är också att minska utredningstiden och därmed också kunna banta kostnaderna. Det genomsnittliga avgörandet tar i dag nio månader. Hanna Birna Kristjánsdóttir vill korta tiden till ned mot 70 dagar, skriver Morgunblaðið.

Samtidigt som trenden med ett ökat antal asylsökande är tydlig är ett problem främst för myndigheterna att låsa sig vid ett visst antal sökande och ersätta kommunerna för dessa platser oavsett om de utnyttjas eller inte. För kommunerna är problemet det motsatta. Där myndigheterna helst vill ha flexibilitet vill kommunerna kunna planera för bostäder och personal.

Det är dock inte osannolikt att antalet ansökande kan ha nått kulmen. Dels tros ansökningarna från Kroatien bli färre på grund av EU-inträdet och de många avvisningar som gjorts, dels försöker många med utnyttja Island som en språngbräda till Nordamerika. Asylsökande har vid upprepade tillfällen försökt smyga sig ombord fartyg på väg till USA eller Kanada, men få har lyckats.

Tidigare inrikesministern Ögmundur Jónasson skrev i ett interpellationssvar i våras att i snitt fem asylsökande i månaden polisanmäldes just för att olagligt ha försökt ta sig ombord fraktfartyg i Reykjavíks hamn. Framstegspartiets Vigdís Hauksdóttir frågade om det fanns möjlighet att övervaka asylsökande genom fotboja. Beskedet från Ögmundur Jónasson var att elektronisk övervakning bara kunde användas om någon antingen häktats eller dömts.

Här kan du läsa mer om asylsökande till Island.

Dagens citat

"The vain Barroso -- the man has a film crew on stand-by 24 hours a day, ready for his close-up -- could not have liked standing at a podium next to Gunnlaugsson. The Icelandic p.m. was straight out of Viking central casting. He stood a head taller than the Portuguese Barroso, with slightly reddish dark blonde hair, pale eyes and cream-and-pink complexion -- and a build his suit couldn't hide: he looked genetically programmed to swing a broadsword."

Mary Ellen Synon i Daily Mail om statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugssons möte i Bryssel med EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso - läs mer här.

måndag 29 juli 2013

Dagens bonuscitat

"Detta är ganska ovanliga förhållanden. Det är fortfarande oframkomligt ut till Fjörður. ... Det var rekorddeltagande förra året. Då kom över 300 personer antingen gående eller seglande då Húni II seglade med kyrkobesökare till Þönglabakki. Húnibesättningen var redo att segla i år, men bara sjövägen räcker inte."

Kristján Valur Ingólfsson, präst i Laufás utanför Grenivík, i Vikudagur om de snömassor som alltjämt ligger kvar och i går därmed stoppade den årliga utomhusgudstjänsten i obebodda Þönglabakki i Fjörður där kyrkan togs ned 1944 då de sista invånarna flyttat från regionen.

Om fortkörning och fortkörningsböter på Island

Att köra för fort på Island kan kosta upp till 150 000 isländska kronor. Och den som inte betalat fortkörningsböterna eller andra böter kan inte andas ut bara för att semestern är avslutad och hyrbilen återlämnad. Hyrbilsföretaget kommer att se till så att du får betala alla böter för alla trafikförseelser i landet. Men det är inte plånboken som är det främsta skälet till att i stället följa hastighetsbegränsningarna.

För varje år besöker allt fler turister Island. Allt fler får också med sig en ovälkommen souvenir i bagaget - fortkörningsböter. Kostnaden för att fastna i en hastighetskontroll är mellan 5 000 och 150 000 isländska kronor.

Majoriteten av de turister som hyr bil på Island väljer att resa runt landet. På ringvägen finns några "klassiska" ställen där trafikpoliser ofta utför hastighetskontroller, vid Blönduós i nordväst, vid Húsavík i nordost och vid Hvolsvöllur i söder. Du kan inte räkna med att polisen tar någon särskild hänsyn till att du är turist - om något är snarare polisen ännu ivrigare att bötfälla turister som struntar i hastighetsbegränsningarna.

Längs ringvägen finns på sina håll även hastighetskameror. De fungerar på samma sätt som i Sverige. Bilister som överträder hastighetsbegränsningarna fotograferas, identifieras och får en räkning hem i brevlådan. Böterna kan bestridas inför isländsk domstol.

Ringvägen kan ibland förefalla som lämplig för att trycka gasen i botten. I synnerhet på sydkusten finns raksträckor där sikten vid goda förhållanden är flera kilometer.

Men att köra bil på Island är inte riktigt som i Sverige. Under sommarhalvåret kan du räkna med att får i hela landet uppehåller sig på eller nära vägar. Ibland ligger de vid vägbanan för att det är skönt, ibland kliar de sig mot vägstolparna, ibland betar de just vid vägkanten. I regel reagerar får på annalkande bilar med att flytta sig från vägen, men det är inget du kan räkna med. Om du ser att får finns på båda sidor av vägen kan du räkna med att något av dem - om det handlar om ett lamm och en tacka - tar sig över till andra sidan oavsett hur fort du kör och hur mycket du ligger på tutan. Ett lamm som upplever sig vara i fara söker alltid upp tackan för säkerhet.

Ibland kan även kor och hästar uppehålla sig på vägarna, men det är mer sällsynt och de är dessutom betydligt större vilket gör att de syns på längre håll.

Att inte kollidera med djur handlar inte bara om säkerhet och hänsyn. Det kan också bli en dyr historia. Bönder kan kräva skadestånd för ihjälkörda djur och många hyrbilsförsäkringar omfattar inte kollisioner med djur.

Får är ett skäl till att inte behandla ringvägen som Islands motsvarighet till Autobahn. Men det finns andra för svenskar ofta obekanta anledningar att hålla hastigheten. I hårda vindar och regn kan vulkanaska blåsa upp på vägbanan och lägga sig som ett halt skikt ovanpå asfalten. Det kan liknas vid vattenplaning där möjligheterna att styra och bromsa är ytterst begränsade. Övergångar mellan asfalt och grus är en annan vanlig olycksorsak. Gruset ger betydligt sämre grepp och den som inte anpassar hastigheten riskerar att få sladd.

Parkering är i regel fri över hela landet - även om det ofta finns regler för hur länge du får stå - med undantag för Reykjavík och Akureyri.

I centrala Reykjavík är många parkeringar i centrum avgiftsbelagda under kontorstider på vardagar och under delar av lördagen. Du betalar genom att köpa en biljett som du placerar väl synlig på instrumentbrädan. Du kan även betala med kort i parkeringsautomaterna. Om du kör miljöklassat - alltså en bil med låga koldioxidutsläpp - kan du ha rätt till fri parkering.

I Akureyri används i stället parkeringsskiva där du ställer in din ankomsttid. Du kan få en parkeringsskiva på stadens bensinstationer, turistinformationskontor och många butiker. Om du parkerar utan skiva eller överskrider den tillåtna tiden riskerar du parkeringsböter.

Spannet för fortkörningsböter är mellan 5 000 och 150 000 isländska kronor. Det lägsta bötesbeloppet gäller överträdelser mellan 6 och 10 kilometer på vägar med hastighetsbegränsningar mellan 30 och 70 kilometer i timmen. Dyrast är det för den som kör mer än 70 kilometer i timmen för fort på 80- och 90-vägar. Den genomsnittliga fortkörningsboten ligger på 30 000 kronor.

Du kan inte räkna med att undkomma böter bara för att du inte bor på Island. Parkeringsböter och fortkörningsböter med hastighetskameror som källa landar hos biluthyraren. Den kommer i sin tur att dra beloppet från ditt betalkort. Om du inte har täckning på kortet för böterna riskerar du en rättsprocess. Uthyrningsföretagen har också - exakt vilka regler som gäller ser du i avtalsvillkoren - rätt att lägga på administrativa kostnader för att inhämta böterna från dig.

Det bästa sättet att slippa böter är att undvika stress. Planera dagssträckorna med goda marginaler. Tänk på att många av de isländska grusvägarna är i halvtaskigt skick och att du därför inte kan räkna med att hålla en genomsnittshastighet på tillåtna 80 kilometer i timmen.

Tänk också på att det är förbjudet att köra i terräng där vägar saknas. På att inga försäkringar gäller när du korsar vattendrag och på att många uthyrare dessutom inte täcker skador som uppstått vid körning på de F-märkta höglandsvägarna.

Här kan du läsa mer om fortkörningsböter på Island.

Statsminister i ordkrig med EU-toppar om makrillfisket



Först försäkrade Sigmundur Davíð Gunnlaugsson och José Manuel Barroso varandra om Islands och EU:s goda relationer. Därefter vidtog något som närmast får betraktas som ett öppet gräl i slips och kostym mellan statsministern och EU-kommissionens ordförande om makrilltvisten mellan Island och EU. Fiskekommissionären Maria Damanaki har tidigare utlovat sanktioner mot Island redan under juli.

Sigmundur Davíð Gunnlaugssons andra resa till Bryssel i rollen som statsminister handlade främst om två saker: makrillkriget och regeringens beslut att på obestämd tid lägga förhandlingarna om EU-medlemskap på is. Statsministern var rak och konfrontatorisk på den första punkten, undvikande och vag på den andra.

Beskedet från Sigmundur Davíð Gunnlaugsson var att det alltjämt inte finns någon tidsplan för en folkomröstning om förhandlingarna om EU-inträde ska fortsätta. Budskapet från José Manuel Barroso och flera andra EU-toppar var att Island inte kan låta ansökan ligga på is hur länge som helst, utan att det behövs en tidsplan för hur frågan ska hanteras.

Att Sigmundur Davíð Gunnlaugsson gör sitt yttersta för att inte sätta något datum för en folkomröstning är inte oväntat. Än så länge anser en majoritet av islänningarna att förhandlingarna bör fullföljas. Samtidigt har bland annat utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson gått ut och sagt att några förhandlingar inte kommer att återupptas så länge han är statsråd.



Efter ett möte med Europeiska rådets ordförande Herman van Rompuy gav Sigmundur Davíð Gunnlaugsson samma besked som tidigare. En rapport ska tas fram under hösten och diskuteras i alltinget. I den ingår både redogörelser för förhandlingarnas utveckling och EU:s utveckling. Därefter blir det upp till alltinget att avgöra fortsättningen. I parlamentet finns i dag en majoritet för att för gott stoppa förhandlingarna om EU-medlemskap.

Presskonferensen i Bryssel tillsammans med José Manuel Barroso var en - med hänsyn till den bedövande förutsägbarhet som i regel präglar denna typ av tillställningar - närmast häpnadsväckande tillställning. På en journalistfråga om makrillkriget svarade Sigmundur Davíð Gunnlaugsson att Island i årtionden praktiserat hållbart fiske och att detta betalat sig i starka bestånd och goda intäkter. Passningen till José Manuel Barroso var inte särskilt snäll och inte särskilt diskret - Sigmundur Davíð Gunnlaugsson sade dessutom att samtliga isländska regeringar stått emot trycket på att utfärda kvoter högre än forskarnas rekommendationer. Att det är ohållbart fiske, höga bidrag och svaga bestånd som präglat EU:s fiskepolitik i årtionden är knappast någon hemlighet.

José Manuel Barroso kontrade genom att efterlysa en förhandlingslösning och att uttrycka sin oro över att makrillfisket i Nordostatlanten nu, som en följd av fiskedispyten, ligger klart över långsiktigt hållbara nivåer. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson gick till motangrepp genom att hävda att Island ständigt tagit initiativ till lösningar på konflikten, och ensidigt minskat den egenhändigt utfärdade makrillkvoten 15 procent.

Makrillkriget har blossat upp under senare år i takt med att arten rört sig allt längre norrut. Den finns nu runt hela Island under sommaren och har även i stora antal börjat röra sig in i grönländska vatten. Det innebär att problemet snarare kommer att öka än att minska i och med att även Grönland nu gett sig in i makrillfisket.

EU hävdar tillsammans med Norge att fångstkvoterna bör baseras på vilka nationer som historiskt sett har fiskat på makrillbeståndet i Nordostatlanten. Unionen nekade i tio års tid Island en plats vid förhandlingsbordet. När de senaste årens överläggningar slutat i oenighet har Norge och EU gemensamt utfärdat en kvot på drygt 90 procent av den rekommenderade kvoten. Färöarna, Island och Ryssland har därefter fått dela på resten. För varje procent som EU och Norge avstår minskas den norska kvoten dubbelt så mycket som unionens.

Island och Färöarna har i förhandlingarna erbjudits 6 till 7 procent var. Island kräver däremot hela 17 procent av kvoten. Siffran motiveras av att en tredjedel av beståndet finns i isländska vatten under sommaren där den äter upp sig på mindre fiskar. Island anser att kvoterna måste ta hänsyn till artens ändrade rörelsemönster.

Maria Damanaki har tidigare utlovat sanktioner mot Island och Färöarna redan under juli. Det är dock inte första gången som unionen aviserat stridsåtgärder. Frågan är hur EU ska kunna införa effektiva sanktioner som inte står i strid med EES-avtalet. Ett problem för unionen är att de sanktioner som inte är juridiskt tveksamma är tämligen tandlösa. Ett landningsförbud får ingen eller ytterst liten effekt eftersom isländska fartyg inte landar makrill i EU-hamnar. Ett importförbud mot just makrill vore inte heller särskilt besvärande eftersom fisken främst exporteras till Afrika, Ryssland och Kina.

Efter besöket i Bryssel kopplade Sigmundur Davíð Gunnlaugsson ihop folkomröstningen och makrilltvisten. Han sade till RÚV att det vore svårt att folkomrösta samtidigt som Island och EU strider om en ekonomiskt oerhört viktig fråga. Han menade även att det vore olämpligt för EU eftersom det både för unionen och Island rör en fråga om grundintressen.

Statsministern sade till Vísir att makrillkriget visade vikten av isländsk självständighet - hade Island varit EU-medlem hade det enligt Sigmundur Davíð Gunnlaugsson inte funnits annat att göra än att acceptera de kvoter som klubbats inom unionen oavsett dess riktighet. Han efterlyste också bevis för att EU kan arbeta rättvist och för Island. Med Icesave-tvisten som exempel hävdade han att unionen tidigare visat att den går in i konflikter utan hållbara juridiska argument på sin sida.

Här kan du läsa mer om Island och EU.

Dagens citat

"Detta är en välkommen förändring från det som var. Vi kallade vädret efter valet för Jóhannakyla men detta är Bjarnivärme."

Erlingur B. Thoroddsen, som driver Hótel Norðurljós i Raufarhöfn, i Morgunblaðið om hur vädret efter alltingsvalet av honom förknippats med både kyla och nederbörd (socialdemokraten Jóhanna Sigurðardóttir) och sol och värme (självständighetspartisten Bjarni Benediktsson).

söndag 28 juli 2013

Dagens bonuscitat

"Jag sade upp mig från jobbet och fortsatte med det att hela senaste året var jag bara en artist under återuppbyggnad som gjorde denna skiva. Så för mig representerar skivan att säga adjö till en värld som jag inte vill leva i och börja ett nytt liv i en miljö som jag skapar själv."

Lára Rúnarsdóttir i DV om hur hon bestämde sig för att satsa enbart på musiken.

Bónus grundare Jóhannes Jónsson död i cancer

Köpmannen och investeraren Jóhannes Jónsson är död. Han avled i går morse på Landspítali i Reykjavík där han vårdades för cancer. Jóhannes Jónsson är mest känd för att tillsammans med sonen Jón Ásgeir Jóhannesson ha grundat lågpriskedjan Bónus. Han efterlämnar hustru, två barn, två styvbarn och fem barnbarn. Jóhannes Jónsson blev 72 år.

År 1989 öppnade Jóhannes Jónsson tillsammans med sonen Jón Ásgeir Jóhannesson den första Bónus-butiken i Reykjavík. Lågprisprofilen - med begränsat utbud, minimalt med personal, korta öppettider och spartansk inredning - blev en omedelbar succé och förvandlade marknaden för livsmedelsförsäljning på Island.

Bónus växte snabbt till landets största livsmedelskedja och etablerades även på Färöarna. Butikerna utgjorde sedan grunden för sonen Jón Ásgeir Jóhannessons snabba marsch mot näringslivets topp - först i hemlandet men sedan även med stora intressen inom detaljhandeln i bland annat Danmark, Sverige och Storbritannien.

I samband med finanskraschen förlorade Jóhannes Jónsson och Jón Ásgeir Jóhannesson kontrollen över detaljhandelsjätten Hagar, som omfattade bland annat Bónus och Hagkaup-varuhusen. Aktiemajoriteten hamnade i stället hos Arion Banki. Jóhannes Jónsson försökte utan framgång återfå kontrollen över Bónus. Efter misslyckandet sålde han även sin andel i SMS, det bolag som äger Bónus på Färöarna.

Jóhannes Jónsson vände sig i stället till Malcolm Walker, grundare av den brittiska lågpriskedjan Iceland Foods som före kraschen kontrollerades av den egna Baugur-gruppen. Malcolm Walker kunde få ihop de 1,5 miljarder pund som krävdes för att köpa loss aktierna som då hamnat i händerna på Landsbanki och Íslandsbanki.

I juli förra året öppnade Jóhannes Jónsson i Kópavogur den första Iceland Foods-butiken på Island. Före jul invigdes butik nummer två i Reykjavík.

Lanseringen gick dock inte som planerat. I våras stängdes butiken i Reykjavík medan butiken i Kópavogur profilerades om med något högre priser och dygnet runt-öppet. Beslutet motiverades då med att lokalen i Reykjavík på 1 500 kvadratmeter var alldeles för stor. För att en lokal ska passa Iceland Foods ska den vara 400 till 500 kvadratmeter. Ledningen dementerade dock att etableringen på Island skulle vara på väg att avvecklas. I stället uppgav den att jakt på en ny lämplig lokal i Reykjavíkområdet pågick.
 
I januari i år sålde Jóhannes Jónsson sin majoritetspost i bolaget till gamle Baugur-toppen Árni Pétur Jónsson och tog rollen som styrelseordförande i stället för vd. Anledningen var att den cancer som Jóhannes Jónsson sedan år 2010 kämpat mot nu återvänt.
 
Jóhannes Jónsson avled enligt Vísir i går morse på Landspítali i Reykjavík efter en kort tids sjukhusvistelse. Jóhannes Jónsson blev 72 år. Han efterlämnar hustru, två barn, två styvbarn och fem barnbarn.

Sonen Jón Ásgeir Jóhannesson sågs av många islänningar som en symbol för finanskraschen och de våghalsiga affärer som ledde fram till kollapsen. Hans koppling gjorde att Bónus föll på listan över uppskattade inhemska företag - en rankning där lågpriskedjan tidigare närmast prenumererat på förstaplatsen. Jóhannes Jónsson har dock inte drabbats av samma popularitet utan på hemmaplan förblivit mest känd som Jóhannes í Bónus.
 
Här kan du läsa mer om Jóhannes Jónsson och Iceland Foods.

Tog sms-lån i andras namn - döms för bedrägeri

Mannen utnyttjade personnummer tillhörande släkt och vänner och tog sms-lån i deras namn. Efter att pengarna kommit in på deras konton lyckades han övertala dem att överföra beloppen till honom. Genom bedrägerierna kom mannen över totalt 99 000 isländska kronor. Han döms nu till tre månaders villkorlig dom och ska dessutom ersätta ett av de drabbade företagen med 29 930 isländska kronor plus ränta.

Under hösten 2012 gjorde sig mannen, som är bosatt i Hafnarfjörður, vid två tillfällen skyldig till bedrägeri. Han tog då sms-lån i andra personers namn genom att utnyttja information om deras personnummer och bankkonton.

Det första bedrägeriet inträffade i augusti 2012. Han lånade då totalt 50 000 isländska kronor från två olika sms-låneföretag. Pengarna sattes in på ett konto i Landsbanki tillhörande en vän. Mannen ringde sedan banken och låtsades vara kontoinnehavaren. Eftersom han hade tillgång till kontouppgifterna fick han personalen att överföra summan till moderns konto. Med hjälp av sin bror, som hade tillgång till moderns konto, kunde han sedan plocka ut pengarna och stoppa dem i egen ficka.

Det andra bedrägeriet ägde rum i september samma år då mannen befann sig i Tyskland. På nytt tog mannen sms-lån från två olika isländska företag. Den totala summan var denna gång 49 000 kronor. Pengarna gick till ett konto tillhörande en vän. Han fick sedan vännen att föra över dem till ett eget konto i Western Union.

Vid bägge tillfällena anmälde de vänner som blivit utnyttjade mannen till polisen. De hade då insett att pengarna som hamnat på deras konton inte gjort det av misstag, utan att det rörde sig om sms-lån som utbetalats.

Mannen erkände i rätten bägge bedrägerierna. Han dömdes så sent som i mars 2009 för bedrägeri. Straffet blev då två månaders fängelse villkorat på två år.

Héraðsdómur Reykjaness dömer nu mannen till tre månaders fängelse. Hela straffet är dock villkorat och han behöver inte sitta av det om han inte inom tre års tid gör sig skyldig till ny brottslighet. Mannen ska också ersätta ett av de drabbade företagen med 29 930 isländska kronor plus ränta.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Dagens citat

Foto: Cern
"I själva verket har inte mycket hänt. Fallet är på den vägen att tyska myndigheter skickas en begäran genom rikspolischefens internationella avdelning. Den går igenom fallet. Det kommer att äga rum förhör med två parter i Tyskland."

Sigurður Brynjólfsson, polischef i Húsavík, i Morgunblaðið om utredningen mot den naturförstörelse i Mývatnområdet som dykt upp som fotografier på en utställning i Berlin av den tyske fotografen Julius von Bismarck - läs mer här.

lördag 27 juli 2013

Dagens bonuscitat

"Kanske glömmer vi gud och börjar att tillbedja mammon. Det kan vara så att det är en förklaring. Och så är den andra förklaringen att fattigdomen inte är självvald. Den beror på omständigheter i de länder där dessa människor bor. Och då söker de efter ett bättre liv och finner ett bättre liv i tron."

Biskop Agnes M. Sigurðardóttir i RÚV om att allt färre islänningar ser sig som religiösa - läs mer här.

Allt färre islänningar betraktar sig som religiösa

Få nationer har en befolkning så skeptisk till religion som Island. Hela 31 procent uppger att de inte är troende och ytterligare 10 procent säger sig vara ateister. Det placerar Island på nionde plats i det religionsindex som tagits fram av Gallup. Det största misstroendet mot religion finns i Kina medan Ghana är det land där den största andelen av befolkningen beskriver sig som troende.

I undersökningen, som utfördes under 2012, ingår 57 länder. I dag betraktar sig 57 procent av islänningarna som troende medan 31 procent uppger att de inte är troende och 10 procent säger sig vara ateister.

När samma fråga ställdes år 2005 uppgav hela 74 procent att de var troende. Inom loppet av sju år har andelen troende minskat med 17 procentenheter. Av dessa har antalet ateister ökat med 4 procentenheter.

Islänningarna tappar tron i betydligt större utsträckning än många andra nationer. I genomsnitt minskade religiositeten i samtliga undersökta länder under perioden med bara 9 procentenheter.

Island är det nordiska land där religion möts med störst skepsis. I hela världen finns det bara åtta länder där tron är mindre utbredd. Religionen har minst betydelse i Kina där bara 14 procent beskriver sig som troende medan hela 47 procent säger sig vara ateister.

Invånare i fattiga länder är i regel mer religiösa än personer bosatta i industrialiserade länder. Flest troende finns i Ghana, där hela 96 procent betraktar sig som religiösa personer.

Här kan du läsa mer om medlemsflykten från den isländska statskyrkan.

Kommunpolitiker i Reykjavík: Skjut måsarna i Tjörnin

Måsar och trutar är ett så stort hot mot det övriga fågellivet vid Tjörnin att de behöver skjutas av. Dessutom bör måsarnas och trutarnas ägg förstöras och människor uppmanas att inte mata fåglarna vid Tjörnin. Det anser Kjartan Magnússon, fullmäktigeledamot för Självständighetspartiet, som i ett förslag efterlyser tuffare åtgärder för att förhindra att måsar och trutar helt tar över.

De tre senaste somrarna har Reykjavíks kommun uppmanat invånare och besökare att avstå från att mata fåglarna i Tjörnin. Överflödet av bröd gör att måsar och trutar - i synnerhet den aggressiva silltruten - i allt större utsträckning håller till vid den lilla fågelsjön. Där är den så kraftfull i sin jakt på föda att många andfågelungar skadas eller dör.

Situationen vid Tjörnin har varit kritisk i många år. Återväxten för snatterand, bergand och ejder har försämrats dramatiskt samtidigt som silltruten ökar i antal. Eftersom de tobisfiskar som utgör artens huvudföda minskar söker den sig från havet till städerna. Undersökningar visar att hela 95 procent av det bröd som kastas ut i Tjörnin hamnar i silltrutarnas magar.

Kjartan Magnússon, kommunpolitiker för Självständighetspartiet, efterlyser nu i ett förslag tuffa åtgärder för att få bort trutar och måsar från Tjörnin. Han vill först och främst skrämma bort dem genom att börja skjuta dem. När fåglar sköts under 2006 ändrade de enligt Kjartan Magnússon beteende inom bara några dagar och blev försiktigare och skyggare.

Men Kjartan Magnússon vill också komma åt trutarnas och måsarnas ungar. Många av dem häckar på öar i Kollafjörður utanför Reykjavík. Dit vill han se expeditioner med uppdraget att förstöra fåglarnas ägg för att stoppa den snabba ökningen i antal. Dessutom föreslår han fler skyltar vid Tjörnin som uppmanar besökare att inte mata fåglarna.

Kjartan Magnússon tror att kommuninvånarna föredrar änder och ejdrar framför skränande och aggressiva måsar och trutar. Han tror också att de framfusiga fåglarna är skälet till att inga andungar ännu setts till i Tjörnin i år.

Här kan du läsa mer om situationen för fågellivet vid Tjörnin.

Dagens citat

"Detta är så tydligt som det kan bli. Men vi inser att det alltid finns människor som struntar i vägnummer och skyltningar."

Ingvar B. Edvardsson, verksamhetschef för Vegagerðin i Vopnafjörður, i Morgunblaðið om att många turister följer föråldrade gps-instruktioner i stället för aktuell skyltning och därför kör fast på den gamla grusvägen till Vopnafjörður via Bustarfell som för två år sedan ersattes av en ny asfaltsväg.

fredag 26 juli 2013

Dagens bonuscitat

"Den är minst sagt förskräcklig. Det är djupa hack i den. Den är som en tvättbräda av mycket kraftfull modell. ... Vegagerðin säger att det inte finns några pengar. Jag tycker att det är konstigt att landets myndigheter, som vill få alla dessa turister till landet och tycker att det är fantastiskt att ha så många turister i landet som möjligt för att kunna tjäna så mycket pengar som möjligt, inte är beredda att lägga några pengar på att underhålla de saker som är grundläggande för turismen - det är vägarna."

Þórdís Ágústsdóttir, som har arbetat som guide sedan 1985, säger i Vísir att många resenärer klagar på åksjuka och ryggvärk under den fem mil långa resan på den östra vägen från Ásbyrgi i norr via Dettifoss och söderut till ringvägen.

Lättar på kraven för utländska fastighetsköp på Island

Bosättning eller näringsverksamhet var kravet som tidigare inrikesministern Ögmundur Jónasson införde för att EES-medborgare ska få köpa fastigheter på Island. Efterträdaren Hanna Birna Kristjánsdóttir river nu upp beslutet eftersom hon anser att det kan strida mot EES-avtalet. Dessutom aviserar hon en översyn av regelverket för utlänningars möjligheter att äga fastigheter i landet.

Ett av Ögmundur Jónassons sista beslut som inrikesminister var att skärpa reglerna för EES-medborgarens möjligheter att köpa fastigheter på Island. Fastighetsköp av personer och företag utan hemvist inom EES-området måste redan i dag få tillstånd av inrikesministern. Nu höjdes kraven även för EES-medborgare. I beslutet talades det om att fastigheten skulle vara "nödvändig" för bosättning eller näringsverksamhet.

Exakt hur regeln skulle tolkas är oklart. Den som folkbokför sig på Island skulle inte ha några problem, men formuleringen skulle kunna användas för att stoppa köp av bostäder där en person bara vistas under delar av året.

Beskedet om de skärpta reglerna kom sedan Ögmundur Jónasson uttryckt sin oro för att utlänningar köper stora landsbygdsfastigheter där de tillbringar begränsat med tid men ser till att stoppa tillgången till marken för exempelvis jägare och fiskare. Bosättningskravet skulle göra det möjligt för regeringen att förhindra en sådan utveckling.

Redan när regeln infördes ifrågasattes om den var förenlig med EES-avtalets krav på fri rörlighet. Regelverket innebar nämligen att det alltjämt var fritt fram för islänningar att köpa fastigheter inom EES-området, medan EES-medborgare inte skulle få samma rättigheter på Island. Eftas tillsynsmyndighet ESA ska därför ha övervägt att stämma Island inför Efta-domstolen.

Hanna Birna Kristjánsdóttir river nu upp Ögmundur Jónassons beslut. Hon anser att det befinner sig i en gråzon och att det kan stå i strid med EES-avtalet. Hon vill också att utlänningar ska ha samma rättigheter på Island som islänningar har i utlandet. Dessutom vill hon se över de regler som gäller för utlänningars möjligheter att köpa fastigheter på Island.

Det är inte första gången Hanna Birna Kristjánsdóttir och Ögmundur Jónasson har olika uppfattningar om utländska medborgares egendomar på Island. När hon kämpade om ordförandeposten inom Självständighetspartiet tog hon till skillnad från ledaren Bjarni Benediktsson ställning för att den kinesiske investeraren Huang Nubo skulle få köpa Grímsstaðir á Fjöllum för ett lyxhotellbygge. Ögmundur Jónasson blockerade affären genom att inte bevilja Huang Nubo undantag från den lag som säger att bara EES-medborgare får äga fastigheter på Island.

Huang Nubo har fortfarande inte lämnat något besked om han alltjämt är intresserad av Grímsstaðir á Fjöllum. Han har möjlighet att gå runt Ögmundur Jónassons beslut eftersom flera kommuner i regionen vill köpa fastigheten och arrendera marken till honom.

Det är heller inte klart hur regeringen skulle ställa sig till en sådan affär. Chanserna för ett ja är dock betydligt större med den borgerliga koalitionen vid rodret. Bjarni Benediktsson motsatte sig visserligen planerna då, men den hållningen fick hård intern kritik och flera andra statsråd är positiva till en försäljning av marken. Dessutom är regeringen i stort behov av utländska investeringar. Många av de investeringar som den förra regeringen klubbade är nu hotade eftersom de till stor del skulle finansieras av den ökade fångstskatt för fiskeindustrin som högerkoalitionen nu har slopat.

Här kan du läsa mer om Ögmundur Jónassons beslut.

Barkarnautur fick snabbt ny ägare - Svefneyjar än till salu

Ön Barkarnautur i Breiðafjörður såldes efter bara några dagar på marknaden. Men ögruppen Svefneyjar har varit till salu i ett och ett halvt år utan att få någon ny ägare. Trots att tillfällena att komma över en ö i fjorden är få går det enligt mäklare betydligt lättare att sälja mindre öar än större ögrupper. Det berättar Morgunblaðið.

I ett och ett halvt år har Svefneyjar i Breiðafjörður funnits ute på marknaden. Ögruppen består av ett sextiotal öar, kobbar och skär. Störst är huvudön som är 1 500 meter lång och 500 meter bred. I priset på runt 150 miljoner isländska kronor ingår dessutom två bostadshus, förrådsbyggnader, lador, torvhus, kraftverk, traktor, båt och brygga.

Den som köper Svefneyjar får också möjlighet att samla in dun från de 3 000 ejderpar som häckar på öarna. Fiske av sjurygg och insamling av tång och fågelägg är andra intäktsmöjligheter.

Svefneyjar har en given plats i den isländska historien. Ögruppen har varit bebodd åtminstone sedan 1200-talet, men sannolikt fanns tidigare bosättare. I sagorna talas det om att Hallstein Þórólfsson hade med sig trälar från de brittiska öarna till Svefneyjar, där de fick uppgiften att utvinna salt.

Arbetet gick dock trögt och Hallstein Þórólfsson bestämde sig därför för att kontrollera att trälarna skötte sitt jobb. I stället visade det sig att de låg och sov. Han straffade dem genom hängning på grannön Sviðnur. Sedan dess har ögruppen kallats Svefneyjar, Sömnöarna.

En annan tänkbar förklaring till ögruppens namn som förts fram på senare år är att flera av kobbarna och skären kan sägas falla i sömn regelbundet. De är nämligen inte högre än att de översköljs av tidvattnet. Detta gör också att det är vanskligt att ha boskap på Svefneyjar eftersom djur kan bli separerade från varandra i skiftena mellan ebb och flod.

På Svefneyjar fanns en gång också Breiðafjörðuröarnas tingplats innan den flyttades till Flatey. Här föddes år 1726 dessutom skalden Eggert Ólafsson. Han drunknade i fjorden år 1768 när han tillsammans med hustrun Ingibjörg Guðmundsdóttir var på väg från vinterbostaden i Sauðlauksdalur i Västfjordarna till sommarvistelsen på Svefneyjar. Enligt sägnerna var det bristande respekt för folktron som orsakade parets död.

Svefneyjar ligger mellan Flatey och Skáleyjar, de öar i Breiðafjörður som alltjämt är bebodda. Magnús Leópoldsson, som äger mäklarfirman Fasteginamiðstöðin, säger i Morgunblaðið att det är ytterst sällsynt att så stora ögrupper som Svefneyjar kommer ut till försäljning. Trots många förfrågningar har ännu ingen haft råd eller vilja att köpa öarna:
"I många fall är ägarna många och de fortsätter bara att öka med varje generation. Detta är ofta något som folk anser är heligt och inte bör säljas. ... Det är många unga människor som är intresserade som tar kontakt med oss och de försöker att hitta möjligheter. ... Det saknas inte intresse för fastigheten bland folk men det räcker inte i sig."
Barkarnautur i Breiðafjörður annonserades till försäljning i lördags. Där tog det bara några dagar innan ön, som omfattar 25 hektar och där det bland annat finns en lunnefågelkoloni, fått en ny ägare. Pétur Kristinsson vid Fasteigna- og skipasala Snæfellsness säger i Morgunblaðið att förklaringen ligger i skillnaden mellan Barkanautur och Svefneyjar:
"Den är lagom stor."
Här kan du läsa mer om försäljningen av Svefneyjar.

Dagens citat

"Vi ville komma med ett roligt solidaritetsöl. ... Det heter Ástríkur för att understryka all den kärlek och glädje som omger denna gemenskap. ... Men det är också namnet på seriefiguren Asterix som kommer från franska Gallien. Därför tyckte vi att det var lämpligt att satsa på ett Belgieninspirerat öl."

Sturlaugur Jón Björnsson, bryggmästare vid Borg Brugghús, i Vísir om ölet Ástríkur som nästa vecka börjar säljas inför den isländska Pridefestivalen.

torsdag 25 juli 2013

Dagens bonuscitat

"Famed for its myths, spending white night season in Iceland is almost a mystical experience. Bathe in hot steams at Laugardalslaug, Iceland’s largest geothermal pool, shop for Angora wool sweaters and sapid local chocolate along on Laugavegur Street, find out more about Iceland’s myths and legends at Culture House, then dine on succulent foraged food at Dill restaurant."

Heidi Fuller-Love tipsar i Gulf News om Reykjavík som ett av sommarens tio bästa resmål.

Ljus framtid ställer upp i vårens isländska kommunalval

Ljus framtid ställer upp i kommunalvalen i maj nästa år. Men partiet kommer inte att ragga kandidater på egen hand utan intresserade får höra av sig till ledningen för att få kandidera under Ljus framtids fana eller få uppbackning av partiet. I Reykjavík blir det dock ingen egen lista. Där får Bästa partiet svara för kandidaturen. Det rapporterar Vísir.

I vårens alltingsval fick Ljus framtid 8,25 procent av rösterna och sex platser i alltinget. Partiet samlade betydligt fler väljare i huvudstadskommunerna än på glesbygden.

Vid partiets årsmöte ändrades stadgarna så att Ljus framtid har möjlighet att ställa upp även i kommunalval. Partiet kommer dock inte att på egen hand söka efter kandidater till det val som äger rum i maj nästa år. Ändringen innebär att partiet både kan tillåta lokala partier att ställa upp under Ljus framtids namn, men också att Ljus framtid kan ge sitt stöd till andra lokalpartier.

Partiordföranden Guðmundur Steingrímsson säger till Vísir att det på sina håll i landet finns intresse för ett samarbete med Ljus framtid i de kommunalval som bara är tio månader bort:
"Initiativet måste alltid komma från lokalbefolkningen på varje plats och de måste ha gemenskap med Ljus framtid för att kunna kandidera i partiets namn. Enda villkoret är att styrelsen godkänner kandidaturen när det blir dags."
I Reykjavík är det dock inte aktuellt för Ljus framtid att ställa upp på egen hand. Partiet bildades ihop med delar av Bästa partiet som styr den isländska huvudstaden tillsammans med Socialdemokraterna. Därför kommer Ljus framtid enligt Guðmundur Steingrímsson i stället att backa upp Bästa partiet i kommunalvalet i Reykjavík:
"Bästa partiet är Ljus framtids storasyster."
Här kan du läsa mer om Ljus framtid.

Toppolitiker anklagar egna partiet för maktgirighet

Maktbegär och revanschlystnad var skälet till att Självständighetspartiet bildade majoritet i Reykjavíks fullmäktige med Ólafur F. Magnússon. Beslutet var hänsynslöst eftersom partiet därmed struntade i Ólafur F. Magnússons mentala hälsa. Det hävdar fullmäktigeledamoten Þorbjörg Helga Vigfúsdóttir i en intervju i Nýtt Líf. Påståendena tillbakavisas både av partikamraten Vilhjálmur Þ. Vilhjálmsson och Ólafur F. Magnússon själv. Þorbjörg Helga Vigfúsdóttir anser dessutom att det omstridda samarbetet var huvudskälet till Självständighetspartiets valförlust våren 2010.

Fyra olika borgmästare styrde Reykjavík under den förra mandatperioden. Perioden har gått till historien som den kanske stormigaste i kommunens historia med ständiga majoritetsskiften, smutskastning och intriger. I centrum för många av dessa konflikter stod Ólafur F. Magnússon, en i dag 60-årig läkare som i valet 2006 knep Liberalernas enda mandat.

Hösten 2007 sprack koalitionen mellan Självständighetspartiet och Framstegspartiet på grund av olika syn på Reykjavík Energy Invest. Detta dotterbolag till det kommunala energibolaget Orkuveita Reykjavíkur skulle gå ihop med Geysir Green Energy, kontrollerat av Glitnir och FL Group, för att sikta in sig på den utländska marknaden. Syftet var att exportera kunskaper om grön energiutvinning.

I fullmäktige fanns olika åsikter om det kommunala bolagets inblandning i affären. Det som fick droppen att rinna över och koalitionen att spricka var dock att vissa tjänstemän skulle få köpa aktier i det nya bolaget till mycket låga kurser.

Självständighetspartiet tvingades bort från makten när Liberalerna, Socialdemokraterna, Gröna vänstern och Framstegspartiet bildade en ny majoritet. Liberalernas beslut att backa upp den nya koalitionen togs av ersättaren Margrét Sverrisdóttir eftersom Ólafur F. Magnússon var sjukskriven. Men när han återvände till fullmäktige dröjde det inte länge innan han hoppade av fyrpartikoalitionen och i stället bildade ett nytt styre ihop med Självständighetspartiet.

Tanken var att Ólafur F. Magnússon och Hanna Birna Kristjánsdóttir skulle dela på borgmästarrollen. Efter knappt sju månader lämnade Självständighetspartiet koalitionen i augusti 2008. Partiets representanter hade då länge varit missnöjd med att Ólafur F. Magnússon kom med politiska utspel som inte var förankrade med Självständighetspartiet. Självständighetspartiet bildade sedan majoritet med Socialdemokraterna, ett samarbete som varade fram till valet våren 2010 då Bästa partiet och Socialdemokraterna tog makten i Reykjavík.

De många turerna och de politiska konflikterna var sannolikt ett av skälen till att Självständighetspartiet tvingades bort från makten i valet. Hanna Birna Kristjánsdóttir, som partiets toppnamn i Reykjavík, åtnjöt hela tiden ett långt större förtroende än partiet. Under samarbetet med Ólafur F. Magnússon - som senare även skulle hoppa av Liberalerna under mandatperioden - var Vilhjálmur Þ. Vilhjálmsson Självständighetspartiets starke man.

Þorbjörg Helga Vigfúsdóttir, kommunfullmäktigeledamot för Självständighetspartiet, säger nu i Nýtt Líf att hon ångrar att partiet ingick en koalition med Ólafur F. Magnússon. Politisk revanschlust efter Reykjavík Energy Invest-fiaskot fick partiet att blunda för Ólafur F. Magnússons hälsosituation och i stället fick maktbegäret råda:
"Jag är fortfarande ledsen och skäms över att ha deltagit i att göra Ólafur F. Magnússon borgmästare i Reykjavík. ... Ólafur F. var en sjuk man och det visste alla. Alla fullmäktigeledamöter missbrukade hans situation, men vi i Självständighetspartiet gick steget längre än de andra genom att erbjuda honom borgmästarstolen."
Samarbetet mellan Självständighetspartiet och Ólafur F. Magnússon presenterades vid en presskonferens på Kjarvalsstaðir i Reykjavík. Þorbjörg Helga Vigfúsdóttir hävdar i Nýtt Líf att hon redan då kände olust över den nya koalitionen:
"Jag fick många telefonsamtal från vänner som tittade på direktsändningen från Kjarvalsstaðir och såg att jag såg förskräckt ut. Jag stod bakom Vilhjálmur [Þ. Vilhjálmsson] på presskonferensen och kunde inte dölja hur bedrövligt jag mådde."
Þorbjörg Helga Vigfúsdóttir kritiserar inte bara samarbetet med Ólafur F. Magnússon. Hon dömer även ut koalitionen under ledning av partikamraten Vilhjálmur Þ. Vilhjálmsson som misslyckad. Det är sedan tidigare känt att hon hösten 2007, när Självständighetspartiets koalition med Framstegspartiet havererade, skickade sms till andra fullmäktigeledamöter där hon sade sig beredd att samarbeta med vem som helst - utom just Vilhjálmur Þ. Vilhjálmsson.

Han är också den enda självständighetspartist som än så länge har kommenterat intervjun med Þorbjörg Helga Vigfúsdóttir. I ett uttalande riktar Vilhjálmur Þ. Vilhjálmsson hård kritik mot hennes utspel och anklagar henne dessutom för att sprida felaktigheter om samarbetet:
"Jag tycker den här intervjun med Þorbjörg är sorglig och sättet som hon talar om Ólafur F. Magnússon under all kritik."
Ólafur F. Magnússon avvisar i RÚV Þorbjörg Helga Vigfúsdóttirs påståenden och hävdar att hennes uttalanden är så låga att de inte förtjänar att bemötas:
"Denna intervju med fullmäktigeledamöten Þorbjörg Helga Vigfúsdóttir är under all kritik och förtjänar faktiskt inte att besvaras. Jag deklarerar min skam och ogillande mot Þorbjörg Helga för detta."
Enligt Þorbjörg Helga Vigfúsdóttir lade Ólafur F. Magnússon och Vilhjálmur Þ. Vilhjálmsson grunden för det missnöje som våren 2010 gjorde att Jón Gnarr och Bästa partiet blev störst i kommunen. Hon anser att kommuninvånarna var så trötta på den politiska cirkusen att de var redo att rösta fram vem som helst som representerade någonting annorlunda till borgmästarposten. I Nýtt Líf angriper hon också Jón Gnarr och hävdar att han missköter ämbetet och i stället drivs av lusten att få uppmärksamhet i medierna:
"Med full respekt för Jón Gnarr fullföljer han inte sina ämbetesskyldigheter och tar inga linjebeslut. Här håller allt på att förfalla och skolbyggnader i kommunen läcker. Vi har svårt att komma fram i medierna och diskutera detta eftersom ingen vill ge sig på Jón Gnarr."
Þorbjörg Helga Vigfúsdóttir säger vidare att om hon själv ställer upp för omval nästa vår kommer hon att sikta på att bli Självständighetspartiets toppkandidat i Reykjavík. Andra namn som är aktuella är Gísli Marteinn Baldursson, Júlíus Vífill Ingvarssson och Kjartan Magnússon. I intervjun hävdar hon även att vänskapen med Gísli Marteinn Baldursson upphörde när hon tidigare utmanade honom om andraplatsen på partiets lista.

Intervjun med Þorbjörg Helga Vigfúsdóttir har väckt starka reaktioner internt inom Självständighetspartiet i Reykjavík. Kritiken som riktas mot de egna leden är ett sätt att hantera det missnöje som gjorde att väljarna straffade partiet i förra valet. Þorbjörg Helga Vigfúsdóttir lanserar sig som en kandidat som står för andra värderingar med ärlighet och hederlighet i fokus. Samtidigt riskerar kritiken mot Ólafur F. Magnússon - även om han i dag av många betraktas som en pajas - att slå tillbaka mot henne själv. Hon var själv delaktig i att föra honom till makten. Många väljare lär säkert även fundera på om vissa av de osmickrande kommentarerna verkligen borde ha yttrats offentligt.

Här kan du läsa mer om Självständighetspartiet och Ólafur F. Magnússon.

Dagens citat

"Island är ett mycket ovanligt land och människor söker något nytt och spännande. Alla har rest till solstränder, till Spanien och Portugal, och nu vill folk göra något annorlunda. ... Jag tror att inom tio år tar Island emot två miljoner turister. Det är inget problem att ta emot den mängden, men naturligtvis måste vi förbereda detta väl."

Jón Ásbergsson, chef för Íslandsstofa, säger i Vísir att han tror på mer än en fördubbling av turismen till Island inom det kommande årtiondet.

onsdag 24 juli 2013

Dagens bonuscitat

"En gång frågade en amerikansk kvinna som jag träffade ombord ett flygplan på väg till USA mig om vi islänningar gav ut pass för älvor och huldrefolk. Hon hade varit på Island i några dagar, rest lite runt landet och hade lärt känna land och folk ganska väl, ansåg hon. Hon tycktes vara helt allvarlig med frågan. ... Hon tyckte att vi var bonniga. Jag försökte därför att förklara för henne att tron på älvor och huldrefolk sannerligen hade varit ganska utbredd i äldre tid, före elektriciteten, men aldrig varit så stark att folk hemmahörande på andra sidan hade tagits upp i folkbokföringen, vilket var ett villkor för att kunna få ett pass. Det gjorde henne besviken - hon ansåg att vi behandlade dessa varelser orättvist."

Ólöf Skaftadóttir skriver i Fréttablaðið om den bild som utlänningar kan få av Island genom marknadsföringen av landet.

Islands opposition större än regeringen i ny mätning

Självständighetspartiet befäster sin ställning som störst på Island och är nu nästan dubbelt så stort som koalitionspartnern Framstegspartiet. Raset innebär att de fyra oppositionspartierna nu tillsammans är större än de två regeringspartierna. Samtidigt fortsätter partierna utanför alltinget att tappa väljare. Det visar en opinionsmätning utförd av MMR.

De fyra oppositionspartierna Socialdemokraterna, Gröna vänstern, Ljus framtid och Piratpartiet är nu tillsammans större än den borgerliga regeringen bestående av Självständighetspartiet och Framstegspartiet. Oppositionen samlar 47,3 procent av väljarna medan regeringspartierna har stöd av 46,9 procent. På en direkt fråga säger sig dock 54,8 procent stå bakom högerkoalitionen.

Framstegspartiet har haft en tuff start på mandatperioden och minskar nu till 16,7 procent, en nedgång med 3,2 procentenheter jämfört med föregående mätning. Hur partiets främsta vallöfte, om rejäla rabatter för hushåll med stora bolåneskulder, ska genomföras är alltjämt oklart. Samtidigt har partiets färska statsråd ifrågasatts efter uttalanden om EU och miljöfrågor samtidigt som den svarta rapporten om statliga bolåneinstitutet Íbúðalánasjóður innebar hård kritik mot Framstegspartiets agerande i tidigare regeringar.

Självständighetspartiet lovade betydligt mindre i valrörelsen men har redan genomfört ett av de tyngsta löftena - slopandet av den höjda fångstskatt som den förra regeringen lade på fiskenäringen. Även om partiets samtliga fem statsråd saknar ministererfarenhet har de en betydligt mer gedigen bakgrund inom toppolitiken än Framstegspartiets statsråd. Än så länge har de lyckats undvika kontroversiella uttalanden som lett till negativa rubriker.

I MMR:s mätning ökar Självständighetspartiet med 2,4 procentenheter till 29,7 procent. Rörelserna i opinionen tyder på att allt fler sympatisörer nu återvänder till partiet efter att ha lagt sin röst på Framstegspartiet i valet.

Med 13,5 procent av väljarstödet - en ökning med 0,5 procentenheter - är Socialdemokraterna det största oppositionspartiet. Gröna vänstern klättrar 0,7 procentenheter till 13,1 procent, Ljus framtid minskar 0,2 procentenheter till 12,3 procent och Piratpartiet ökar 0,3 procentenheter till 8,4 procent.

De partier som inte klarade alltingets femprocentsspärr fortsätter tillsammans att tappa väljare. Höger-gröna får 1,9 procent (+0,1 procentenhet jämfört med föregående mätning), Demokrativäktaren 1,5 procent (+0,5), Gryning 1 procent (-1,0), Hushållens parti 0,6 procent (-0,2), Sturla Jónsson 0,5 procent (+0,4), Landsbygdspartiet 0,3 procent (+0,2), Regnbågen 0,2 procent (-0,4), Folkfronten 0,1 procent (+0,1) och Humanistpartiet 0,1 procent (+0,1).

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Rev huset och grävde ned bilen - är skyldig 97 miljoner

Mannen rev huset och grävde ned bilen i en grop på tomten i protest mot att banken skulle överta dem. Förra året dömdes 54-åringen till 18 månaders fängelse för förstörande av egendom - men också för att ha fört kunder bakom ljuset. Mannen är fortfarande skyldig Frjálsi fjárfestingabankinn 97 miljoner isländska kronor. Eftersom banken inte lyckats spåra upp honom går den nu ut med kraven i Lögbirtingablað.

På nationaldagen den 17 juni 2009 skedde något egendomligt i den fridfulla villaidyllen Álftanes utanför Reykjavík. En 54-årig man rev först sitt hus med hjälp av en grävskopa. Sedan grävde han ett hål på tomten och grävde ned bilen.

Inför tv-kamerorna sade mannen att han efter finanskrisen förlorat allt han ägde. Lånekostnaderna för både villan och bilen hade skenat så snabbt att banken två dagar senare skulle ta tillbaka nycklarna till dem. I protest förstörde han huset och begravde bilen. Han hävdade att han utan framgång försökt nå en uppgörelse med banken om avbetalningsvillkor.

Mannen lämnade Island efter händelsen. 54-åringen ryktas de senaste åren både ha befunnit sig i Norge och Danmark.

Förra året dömdes 54-åringen av Héraðsdómur Reykjaness till 18 månaders fängelse. Domen omfattade inte bara förstörande av egendom. Det visade sig också att 54-åringen, innan krisen drabbade Island, genom sitt byggföretag hade tagit emot miljonbelopp som förskottsbetalning för husbyggen som aldrig blivit av. Han fälldes därför även för bedrägeri, gäldenärsbedrägeri och bokföringsbrott.

Under rättegången hävdade mannen att han inte längre mindes turerna kring de uteblivna husbyggena. Han sade sig heller inte längre komma ihåg vad pengarna gått till. Domstolen fastslog dock att han tömt det egna företaget på tillgångar och använt pengarna för egen räkning. Därför fastslog rätten att han blåst husköparna. Enligt domen kunde inte tilltaget förklaras med finanskraschen eftersom företagets bokföring var i ordning redan innan bankerna kollapsade.

Frjálsi fjárfestingabankinn söker nu 54-åringen genom Lögbirtingablað. Hans skuld till banken uppgår i dag till 97 miljoner isländska kronor. Banken tvingas att annonsera efter mannen på detta sätt eftersom den inte lyckats lokalisera honom för att kunna delge honom kravet.

Här kan du läsa mer om händelsen.

Dagens citat

"Vi är sannerligen nöjda med att kunna upplysa turister om hur det är att bo och leva i kontakt med den isländska naturen och även lägga goda minnen i det bagage som turisterna tar med sig hem. ... De har sagt att utbrottet här var en världshändelse så att det verkligen är nödvändigt att dem som upplevde det delar med sig av denna erfarenhet."

Ólafur Eggertsson, bonde på gården Þorvaldseyri vid Eyjafjallajökulls fot, i Vísir om reaktionerna på det vulkanmuseum om utbrottet som bara i år haft 40 000 besökare.

tisdag 23 juli 2013

Dagens bonuscitat

"Vi har hört från guider i området som har fått frågor som om det finns Seven Eleven i Landmannalaugar. Först trodde jag att det var något slags skämt men så är tyvärr inte fallet."

Björn Bergmann Þorvaldsson vid frivilliga räddningsorganisationen Landsbjörg i Fréttablaðið om besökares förkunskaper om Island.

Höggs med kniv - misstänkt inbrottstjuv var vän på besök

Vännen valde att hälsa på genom att krypa in genom sovrumsfönstret. Men den sovande Hafnarfjörðurbon trodde att det rörde sig om en inbrottstjuv och knivhögg vännen svårt i novembermörkret. Nu döms mannen till tolv månaders fängelse, varav nio villkorligt, för knivangreppet. I rätten argumenterade han för att han handlat i nödvärn, men Héraðsdómur Reykjaness anser inte att skadorna står i proportion till den fara han ansåg sig vara utsatt för.

På kvällen den 13 november förra året bestämde sig en man för att överraska en vän bosatt i Hafnarfjörður. I stället för att ringa på dörren klättrade han in genom det sovrumsfönster som lämnats på glänt.

När den boende vaknade agerade han snabbt. Han fick tag i en kniv och gick till angrepp mot vad han i mörkret misstog för en inbrottstjuv. Vännen fick på baksidan av högra låret ett tio centimeter långt knivhugg som var så djupt att det gick ända in till benet. Han fick ytterligare två mindre djupa knivhugg på högerbenet och pungen.

Efter attacken insåg mannen sitt misstag. Han valde - trots vännens protester - att larma polis och ambulans.

Mannen erkände under rättegången vid Héraðsdómur Reykjaness att han i tron att det rörde sig om en inbrottstjuv hade knivhuggit vännen. Med hänvisning till att han trodde att han var utsatt för fara ville han dock slippa påföljd eller få ett så lindrigt straff som möjligt.

Domstolen anser dock att misshandeln måste betecknas som grov, och att den inte står i proportion till den fara som han upplevde. Mannen döms därför till tolv månaders fängelse, men behöver bara avtjäna tre månader av straffet. De resterande nio månaderna är villkorade på fyra år, och mannen slipper sitta av den tiden om han inte gör sig skyldig till ny brottslighet. Han ska också betala rättegångskostnader på 136 400 isländska kronor.

Vänskapen mellan männen, som bägge är kända av polisen sedan tidigare, tycks dock inte ha upphört efter knivhuggningen. I stället bodde vännen under en tid i mannens bostad i Hafnarfjörður.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Två av tre fortkörare på södra Island är utländska turister

Två av tre fortkörare som under sommaren stoppats av polisen i Hvolsvöllur är utländska turister i hyrbilar. Den genomsnittliga fortkörningsboten ligger på 30 000 isländska kronor - och bara i sommar har böterna från bilister gett statskassan ett tillskott på 11 miljoner. Polischefen Sveinn Kristján Rúnarsson anser att många turister drabbas av olyckor och problem på grund av bristande kunskaper om hur det är att köra bil på Island, rapporterar RÚV.

Polisen i Hvolsvöllur ansvarar för trafikövervakningen av en stor del av den glesbefolkade sydkusten. Terrängen i regionen är ofta platt och ger vid goda förhållanden kilometerlång sikt över ringvägen. Det gör att både islänningar och turister ibland trampar gasen i botten mer än den tillåtna hastighetsbegränsningen på 90 kilometer i timmen.

Hittills har polisen i Hvolsvöllur stoppat 350 bilister för fortkörning. Av dessa var 230 utländska turister i hyrbilar. Utlänningar svarar därmed för två tredjedelar av fortkörningarna.

Den genomsnittliga fortkörningsboten ligger på 30 000 isländska kronor. Bara under sommaren har bilister bötfällts på totalt 11 miljoner.

Sveinn Kristján Rúnarsson, polischef i Hvolsvöllur, säger till RÚV att han helst skulle vilja att alla utländska bilförare fick en snabbutbildning i isländska trafikförhållanden innan de fick ge sig ut på vägarna. Han anser att många anländer till Island med begränsade kunskaper om trafikmiljön. Det gör att de i onödan utsätter sig för risker och problem.

Dåliga kunskaper om vad vissa isländska vägmärken betyder i praktiken är enligt Sveinn Kristján Rúnarsson ett sådant område. Turister i en liten Suzuki Jimny kan få för sig att det är en jeep som duger för ytterst besvärliga fjällvägar, och skylten för krav på fyrhjulsdrift kan vara meningslös eftersom till och med en småbil som Suzuki Swift - som definitivt inte överlever några F-klassade vägar - finns att hyra med fyrhjulsdrift.

Kunskapsbristen gör att turister utsätter sig för onödiga faror. Magnús Magnússon vid Samgöngustofa säger till RÚV att trafiken är den största risken för utländska besökare. Myndigheten har ökat ansträngningarna för att öka kännedomen om isländska förhållanden, men de många olyckorna och tillbuden visar att de inte varit tillräckliga.

I myndighetens kommande informationsfilm kommer vissa avsnitt att rikta in sig särskilt på barn. De är nämligen enligt Magnús Magnússon ofta betydligt noggrannare när det gäller betydelsen av att följa regler än vad föräldrarna är. Förhoppningen är därför att barnen ska kunna bidra till att hastighetsbegränsningar och andra regler ska respekteras i större utsträckning.

Det är inte bara på sydkusten som många turister kör för fort. Polisen i Húsavík stoppade inom loppet av två dygn under förra veckan drygt tjugo fortkörare. Majoriteten var utländska bilister som körde 110 till 120 kilometer i timmen på 90-väg, skriver Morgunblaðið.

Här kan du läsa mer om fortkörning på Island.

Dagens citat

"At the bottom end of the valley, the amazing Seljavallalaug geothermal pool was built in 1923, making it the oldest in Iceland; and it was its largest until 1936. It is now partially filled in with the ash of the 2010 eruption of Eyjafjallajökull but the scenery is fantastic and the water naturally nice and warm."

Seljavallalaug nära Skógar på södra Island är en av favoriterna när The Guardians läsare får tipsa om sina bästa badplatser.

måndag 22 juli 2013

Dagens bonuscitat

"If Iceland wants to build a 700-megawatt or 1,100-megawatt cable to the U.K. or other European countries, we have to realize the potential environmental impact such a project may have. ... It’s not just a question of plugging the cable into the next available socket. ... Constructing a submarine sea cable to the U.K. is a risky investment of an unprecedented size for Iceland. ... It’s completely unacceptable to undertake a project of this magnitude with a guarantee from Icelandic taxpayers."

Näringsminister Ragnheiður Elín Árnadóttir i Bloomberg om planerna på att exportera energi från Island till Storbritannien.

Isländsk arbetslöshet för första gången under 4 procent

Arbetslösheten på Island var i juni 3,9 procent. Det är den lägsta siffran på nästan fem år sedan krisen med full kraft slog mot landets arbetsmarknad. Vinnumálastofnun förutspår i en prognos att arbetslösheten ligger kvar på samma nivå även i juli. Nedgången jämfört med maj är 0,4 procentenheter. Det är främst säsongsjobb inom turistnäringen och fiskeindustrin som gör att fler islänningar får sysselsättning.

I november 2008 noterades en arbetslöshet på 3,3 procent. Men då hade massuppsägningarna i bankkraschens kölvatten ännu inte med full kraft slagit mot den isländska arbetsmarknaden. När arbetslösheten var som högst, i februari och mars 2010, nådde den 9,3 procent.

I juni i år klättrade arbetslösheten för första gången sedan krisen under 4 procent. En minskning med 0,4 procentenheter jämfört med maj gjorde att den i juni landade på 3,9 procent. Samma månad för ett år sedan var motsvarande siffra 4,8 procent.

Anledningen till den kraftigt sjunkande arbetslösheten under sommarhalvåret är de många säsongsjobb som finns inom turistnäringen och fiskeindustrin. Samtidigt som de flesta turisterna besöker Island under sommaren inleds också det ekonomiskt viktiga fisket av sill och makrill.

Vinnumálastofnun räknar i en prognos med att arbetslösheten i juli hamnar på samma nivå som i juni.

Män hittar jobb i större utsträckning än kvinnor. Arbetslösheten bland män var i juni 3,3 procent jämfört med hela 4,6 procent bland kvinnorna. Andelen långtidsarbetslösa fortsätter att minska.

Arbetslösheten var med 5,3 procent (minus 1,2 procentenheter jämfört med maj i år) högst på Suðurnes följd av Reykjavíkområdet med 4,5 procent (-0,3), Suðurland 2,8 procent (-0,4), Norðurland eystra 2,6 procent (-0,8), Vesturland 2,0 procent (-0,3), Västfjordarna 2,0 procent (-0,2), Austurland 1,7 procent (-0,5) och Norðurland vestra 1,0 procent (-0,6).

Sju isländska kommuner hade i juni full sysselsättning: Helgafellssveit och Skorradalshreppur i Vesturland, Árneshreppur i Västfjordarna, Húnavatnshreppur och Skagabyggð i Norðurland vestra, Svalbarðshreppur i Norðurland eystra och Fljótsdalshreppur i Austurland.

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.

Exportboomen fortsätter - skyr på väg till fler länder

Storbritannien, Tyskland, Japan och USA kan bli nya exportmarknader för isländsk skyr. Mejeriet MS får ständigt nya förfrågningar om licenstillverkning och omvärlden äter nu dubbelt så mycket skyr som islänningarna själva. Redan i år räknar MS med intäkter på en halv miljard isländska kronor på grund av exporten. Om de nya avtalen går i lås kan försäljningen till utlandet öka dramatiskt, skriver Morgunblaðið.

Skyr finns i dag i USA och Europa. I USA finns dels MS egen skyr på export från Island, dels två egna tillverkare baserade i landet, Smári Organics och Siggi's skyr. MS exporterar även skyr till Finland, men då årets försäljning beräknas till 650 ton och Island bara har tillstånd till att sälja 390 ton produceras resten i EU-landet Danmark. I Sverige, Norge och Danmark säljs skyr i stället på licens.

I Sverige är det Kavli som står bakom lanseringen. På Island är skyr något av en stapelvara. Här har Kavli i stället siktat in sig på köpstarka och kostmedvetna kunder. Därför - tillsammans med det faktum att den tillverkas i högkostnadslandet Norge - är skyr också tre gånger så dyrt i Sverige som på Island.

Licenstillverkningen innebär att Kavli får recept och uppbackning från MS, samtidigt som det isländska mejeriet tar ut licensavgifter. I ett försök att stoppa eventuella konkurrenter har Kavli också varumärkesskyddat skyr.

På Island är skyr ett allmänt ord som inte skulle kunna bli aktuellt för varumärkesskydd. Det finns intresse från minst ytterligare ett svenskt mejeri att tillverka skyr. Detta mejeri kan inte räkna med hjälp från MS, men för den som behöver uppbackning finns det flera andra isländska mejerier att vända sig till. Frågan är bara om produkten skulle kunna kallas skyr.

Kavlis linje är att skyr är en yoghurt - vilket för övrigt är uppåt väggarna, det är formellt en surmjölksost. Skyr skulle därmed alltså föreställa ett yoghurtvarumärke på samma sätt som Bärry eller Yoggi. Ur språklig bemärkelse är även detta uppåt väggarna. Skyr är belagt i svenskan sedan 1700-talet utan något som helst samband med yoghurt, men ordet har tills nyligen enbart använts om den isländska mejeriprodukten eftersom någon tillverkning i större skala inte skett i Sverige på många hundra år.

Nu är språk och juridik inte samma sak. Kanske skulle Kavli med framgång kunna hävda att skyr faktiskt är ett varumärke och inte ett allmänt ord på samma sätt som filmjölk eller yoghurt. Men det vore spännande med konkurrens. Inte minst för att se om Kavli skulle tänka om vad gäller prissättningen. För den utmanare som väljer att inte tillverka i Norge finns det rejält med luft mellan Kavlis priser och en nivå som bättre skulle spegla produktionskostnaderna.

Under de senaste fyra åren har försäljningen av skyr i de nordiska länderna utanför Island mer än tiofaldigats både i mängd och värde. MS väntas i år dra in en halv miljard isländska kronor från export och licenstillverkning.

I år väntas enligt Vísir 24 miljoner 170-gramsförpackningar av skyr säljas i de nordiska länderna - utom Island. Detta motsvarar omkring fem ton. Den isländska konsumtionen uppgår till 13 miljoner förpackningar eller ungefär två ton.

Jón Axel Pétursson, som basar över exporten, säger i Morgunblaðið att mycket pekar på en fortsatt snabb ökning av export och licenstillverkning. Intresse finns från bland annat Storbritannien, Tyskland, Japan och USA. Sedan tidigare har det också funnits visst ryskt intresse. I USA finns det alltså redan tre olika skyrtillverkare, varav MS är en, och i Storbritannien har tidigare skyr från MS sålts på import. Nu finns lokalt intresse för att börja producera i landet samtidigt som ökad export är ett alternativ. Tullarna är nämligen lägre för att sälja mjölkprodukter till USA än till EU.

Jón Axel Pétursson har en enkel förklaring till att utlandets nyfikenhet vaknat för skyr:
"Skyr passar helt enkelt extremt väl in i tidsandan."
Här kan du läsa mer om spridningen av skyr.