Dokumentär om Icelandic Modern Media Initiative

Tankarna på att Island skulle förvandlas till något av ett yttrandefrihetsparadis föddes ur finanskraschen. Om förslaget, som går under namnet Icelandic Modern Media Initiative, kommer att genomföras återstår att se - under förra mandatperioden klubbades ett inriktningsbeslut i alltinget, men det är än så länge tomt på innehåll. I det parlament som valdes i våras är såväl stödet som intresset för ny medielagstiftning betydligt svalare. Ovan kan du se en dokumentär om arbetet med Icelandic Modern Media Initiative.

Majoritet vill fortsätta förhandla om EU-medlemskap

En klar majoritet av islänningarna vill fortsätta att förhandla om villkoren för EU-medlemskap. En ännu bredare majoritet vill dessutom att frågan om fortsatta förhandlingar ska avgöras i en folkomröstning. Mest positiva till EU är Socialdemokraternas och Ljus framtids väljare, medan Framstegspartiets och Självständighetspartiets sympatisörer är mest negativa. Det visar en opinionsundersökning utförd av Maskína på uppdrag av Já Ísland.

Ända sedan Island ansökte om EU-medlemskap sommaren 2009 har en majoritet av befolkningen varit emot inträde. Trenden har dessutom varit att motståndet ökat. En färsk opinionsmätning från MMR pekar dock mot ett trendbrott. Nej-sidans försprång är visserligen fortfarande hela 18 procent, men det är den lägsta skillnaden mellan ja- och nej-sidan på flera år.

Regeringen har sedan valet rört sig allt längre bort från EU. Någon folkomröstning om förhandlingarnas framtid finns inte längre på dagordningen och någon EU-debatt har heller inte ägt rum i alltinget. Debatten skulle ske med utgångspunkt från en rapport om utvecklingen inom EU och om de förhandlingsresultat som hittills uppnåtts.

Rapporten skulle ha varit klar senast den 15 januari i år. En preliminär version av den cirkulerade i mitten på december, men varför den blivit ytterligare försenad är oklart. Tanken var ursprungligen att EU-frågan skulle ha debatterats redan före jul. För regeringen är dock knappast dröjsmålet något bekymmer. Delar av oppositionen vill nämligen folkomrösta om att återuppta förhandlingarna med EU i samband med kommunalvalen i slutet på maj. Eftersom regeringen inte vill se någon folkomröstning är det snarast en politisk fördel om rapporten och den efterföljande debatten drar ut på tiden så att oppositionens krav självdör.

Hela 55,8 procent av islänningarna vill dock att förhandlingarna om EU-medlemskap ska fortsätta. Enligt Maskínas mätning förespråkar 29,5 procent att förhandlingarna ska avbrytas för gott medan 14,8 procent vill se en fortsatt paus.

Motståndet mot återupptagna förhandlingar är störst bland kvinnor, låginkomsttagare, grundskoleutbildade och landsbygdsboende. I Norðurland vill bara 42,2 procent fortsätta att förhandla - motsvarande siffra i Reykjavíkområdet är 61,7 procent. Förespråkarna för fortsatta förhandlingar är i synnerhet män och högskoleutbildade.

Attityderna skiljer sig också åt mellan olika väljargrupper. Hela 88,7 procent av Socialdemokraternas anhängare säger ja till fortsatta förhandlingar. Samma åsikt har 86 procent av Ljus framtids väljare, 76,5 procent av Piratpartiets och 65 procent av Gröna vänsterns - men bara var tredje av Självständighetspartiets sympatisörer och var fjärde av Framstegspartiets.

En bredare majoritet, 67,5 procent, vill enligt Já Ísland att det hålls en folkomröstning om fortsatta förhandlingar om EU-medlemskap medan 32,5 procent säger nej till en sådan. I alla regioner utom Austurland, där 52,1 procent är emot en folkomröstning, finns en majoritet för att låta medborgarna avgöra frågan om förhandlingarnas framtid. Det största stödet för att folkomrösta finns bland yngre väljare och bland Ljus framtids sympatisörer. Men också 60,4 procent av Självständighetspartiets anhängare och 60,6 procent av Framstegspartiets tar ställning för en folkomröstning.

Här kan du läsa mer om EU-opinionen på Island.

Ny färja seglar mellan Hemön och Landeyjahöfn

Fartyget Víkingur seglar mellan Landeyjahöfn och Hemön tills ordinarie färjan Herjólfur åter kan börja trafikera den kortare rutten mellan fastlandet och Västmannaöarna. Víkingur gör två turer om dagen i varje riktning, men kan bara ta 63 passagerare och inga bilar. Överfarten kostar lika mycket som med Herjólfur, rapporterar Eyjafréttir.

För fjärde vintern i följd tvingas Herjólfur segla den långa vägen till Þorlákshöfn på fastlandet. Anledningen är att vågorna i regel är för höga för att färjan ska kunna använda Landeyjahöfn, den hamn som inför invigningen sommaren 2010 skräddarsyddes för fartygstrafiken mellan Hemön och fastlandet. Vågorna och ett ständigt flöde av sediment och aska som täpper till hamninloppet har dock inneburit att hamnen inte kan användas under vinterhalvåret.

I budgeten för 2014 öronmärkte regeringen 250 miljoner isländska kronor för att ta in en ersättningsfärja under vintern. Kommunpolitikerna lobbade för Baldur, den färja som i dag trafikerar Breiðafjörður och tidigare ersatt Herjólfur under korta perioder. Siglingastofnun sade dock nej till Baldur som ersättningsfartyg under så lång tid. Baldur seglar nämligen på sträckan mellan Hemön och Landeyjahöfn med dispens.

Nu har rederiet Eimskip, myndigheten Vegagerðin och Viking Tours enligt Eyjafréttir kommit överens om att Víkingur ska komplettera Herjólfurs turer fram till att den ordinarie båten åter kan börja segla från Landeyjahöfn. Víkingur är 30 meter lång, 7 meter bred och tar 63 passagerare utöver besättningen på 5 personer. Viking Tours, som köpt fartyget för att ordna båtresor för turister, har under hösten förberett den för seglingar på öppet hav.

Víkingur kommer att göra två dagliga turer mellan Hemön och fastlandet. Tillsammans med Herjólfurs seglingar ökar därmed antalet överfarter från två till fyra. Víkingurs seglingar kommer att anpassas till Strætós bussturer till och från Landeyjahöfn.

Överfarten med Víkingur kommer att ta en dryg halvtimme. Att resa med Herjólfur via Þorlákshöfn tar i stället närmare tre timmar. Biljetterna med Víkingur bokas genom Eimskip och priserna blir desamma som för Herjólfur.

Sigurmundur Gísli Einarsson, som äger Viking Tours, säger till Eyjafréttir att syftet är att förbättra kommunikationerna med fastlandet under de månader som Herjólfur måste segla till Þorlákshöfn:

"Tanken är att täcka gapet tills Herjólfur kan segla till Landeyjahöfn, och då slutar vi med reguljära seglingar dit. Jag anser att detta är mycket positivt eftersom kommunikationerna mellan fastlandet och Västmannaöarna förbättras och ökar möjligheterna både för oss öbor och våra gäster. ... Vi ger oss inte in i några äventyrligheter. Vi seglar inte om vädret inte är tillräckligt bra och vi följer alla säkerhetsregler. Djupet är inget problem eftersom Víkingur inte går lika djupt som Herjólfur men vi har samma regler när det gäller våghöjd."

Här kan du läsa mer om färjetrafiken till och från Västmannaöarna.

Dagens citat

"It's not uncommon to find Iceland grabbing attention in Hollywood movies – it's just rare for audiences to know it is Iceland. In the last two years, the country's glaciers, volcanoes, black sands and waterfalls have lent the required other-worldliness to films such as Oblivion, Prometheus and Thor, while also featuring in HBO's Game of Thrones TV series. But in the Ben Stiller-directed The Secret Life of Walter Mitty, which goes on UK national release on 26 December, the island's epic scenery gets a lead role, and this time the locations aren't supposed to be an alien planet – this time it's all about Iceland."

Robert Hull i The Guardian om Islands roll i filmen The Secret Life of Walter Mitty.

Nazizombier på Island

Det är inte bara Hollywoodregissörer som väljer Island som inspelningsplats. Även norrmannen Tommy Wirkola har nyligen filmat uppföljaren till nazizombiesuccén Død snø på Island. Filmen, som har fått namnet Dead Snow: Red vs. Dead, premiärvisas på Sundance-festivalen den 19 januari. Ovan kan du se en trailer för filmen.

Birkir Jón Jónsson åter i politiken - ställer upp i Kópavogur

Birkir Jón Jónsson ger sig åter in i politiken. Den tidigare vice ordföranden och alltingsledamoten vill leda Framstegspartiets lista i kommunalvalet i Kópavogur i vår. Framstegspartiet har i dag ett mandat i kommunen. På stolen sitter Ómar Stefánsson som har deklarerat att han inte ställer upp för omval.

I våras lämnade Birkir Jón Jónsson alltinget efter tio år som folkvald. Han valdes in i parlamentet som 24-åring, vilket gör honom till en av de yngsta alltingsledamöterna genom tiderna. Mellan 2009 och 2013 var han dessutom vice ordförande för Framstegspartiet. I fyra års tid satt han även i kommunfullmäktige i hemkommunen Fjallabyggð.

Birkir Jón Jónsson valdes alltså till vice ordförande samtidigt som Sigmundur Davíð Gunnlaugsson gick segrande ur partiledarstriden. När Birkir Jón Jónsson meddelade att han skulle lämna rikspolitiken blev också platsen som toppkandidat i den nordöstra valkretsen ledig. Där backade han upp Sigmundur Davíð Gunnlaugsson som inte ville riskera att förlora platsen i alltinget genom att ställa upp i Reykjavík, där Framstegspartiet av tradition har svagare stöd. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson kunde också besegra Höskuldur Þór Þórhallsson i kampen om förstaplatsen på valsedeln.

Framstegspartiet har en längre tid varit på tillbakagång i Kópavogur, Islands näst största kommun. I valet 2010 fick partiet 7,2 procent av rösterna och lyckades därmed rädda ett mandat. Med 12 procent av rösterna fick Framstegspartiet även 2006 en plats i fullmäktige. Så sent som 2002 hade dock Framstegspartiet tre folkvalda representanter och 27,9 procent av väljarna bakom sig.

Det enda mandatet tillföll förra valet Ómar Stefánsson. Han har bestämt sig för att inte kandidera på nytt. I stället vill Birkir Jón Jónsson toppa Framstegspartiets lista. Han skriver på Facebook att han ställer upp för att han vill påverka utvecklingen i Kópavogur:

"Efter samtal med många Kópavogurbor den senaste tiden är jag övertygad om att en stark lista för Framstegspartiet kan nå goda resultat i valet i vår. Viktigt är att ta ett fast grepp om styret i kommunen och där kan Framstegspartiet ha en nyckelroll om den får mandat till det."

Kópavogur är av tradition också en kommun med stor politisk turbulens. Just nu är fullmäktige splittrat sedan oppositionen med stöd av en ledamot från Självständighetspartiet klubbat ett beslut om en mångmiljardsatsning på kommunala bostäder.

Kommunalvalet äger rum den 31 maj.

Här kan du läsa mer om Birkir Jón Jónsson.

Piratpartiet: Frihandelsavtal med Kina kan vara EU-fälla

Islands frihandelsavtal med Kina blir verklighet. Alltinget gav i går regeringen mandat att fullfölja överenskommelsen. Utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson sade att avtalet öppnar dörrar både för handel och samarbete. Men Piratpartiet varnade i stället för att frihandelsavtalet var en EU-fälla gillrad av tidigare utrikesministern Össur Skarphéðinsson. Samtidigt framförde oppositionspolitiker på nytt krav på en ursäkt till falungong-utövare som frihetsberövades när Kinas president Jiang Zemin besökte Island 2002.

Med 56 röster mot 2 röstade alltinget i går ja till ett frihandelsavtal med Kina. Island blir därmed första europeiska nation som öppnar för frihandel med Kina. Tanken är att fisk och expertis om geotermisk energi ska gå på export österut medan industriprodukter ska gå i motsatt riktning. Islands begränsade tillverkningsindustri är det främsta skälet till att så många politiker anser att avtalet kommer att gynna den egna arbetsmarknaden.

Förhandlingarna om ett frihandelsavtal inleddes redan 2006, men tog fart på allvar 2012 när det stod klart för Socialdemokraterna att förhandlingarna om EU-medlemskap inte skulle fullbordas före alltingsvalet våren 2013. Avtalet har fått bred uppbackning från höger till vänster - och inte minst av president Ólafur Ragnar Grímsson, som ofta argumenterat för att Island borde fördjupa förbindelserna med växande ekonomier i Asien i stället för ett Europa som riskerar att bli omsprunget.

Utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson sade i samband med gårdagens votering att frihandelsavtalet skulle skapa nya möjligheter inte bara inom handel, utan också öppna för nya samarbeten med Kina. Finansminister Bjarni Benediktsson hävdade att många länder gärna hade befunnit sig i Islands läge eftersom den ständigt ökande köpkraften hos kineserna innebär en stor potential för ökad export som han hoppades isländska företag skulle utnyttja.

Två ledamöter röstade nej till frihandelsavtalet, Piratpartiets Birgitta Jónsdóttir och Helgi Hrafn Gunnarsson. Jón Þór Ólafsson, den tredje piraten i alltinget, var en av de tre ledamöter som avstod från att rösta. Piratpartiet vände sig mot avtalet med motiveringen att Kina är en diktatur som helt saknar respekt för mänskliga rättigheter.

I ett uttalande efter omröstningen skriver Piratpartiet att frihandel i allmänhet är något positivt, men att avtalet med Kina riskerar att få ödesdigra konsekvenser. Indirekt innebär det enligt piraterna att Island backar upp Kinas isolering av Taiwan. Piratpartiet varnar för att kinesiska företag kommer att utnyttja avtalet för att slå ut isländska företag genom låga anbud. Det kan dessutom få negativa konsekvenser för miljö- och naturskydd.

Piratpartiet hävdar även att frihandelsavtalet riskerar att tvinga Island in i EU. Om konsekvenserna skulle bli utslagning av inhemsk produktion kan enligt piraterna enda sättet att häva avtalet visa sig bli ett inträde i unionen. Frihandelsavtalet skulle därför kunna vara en fälla gillrad av tidigare utrikesministern Össur Skarphéðinsson - som år 2012 investerade stora arbetsinsatser i att få avtalet i hamn sedan Socialdemokraterna i praktiken gett upp hoppet om EU-inträde efter att Spanien, Portugal och Frankrike villkorat en förhandlingsstart om fisket med isländsk kapitulation i makrillkriget.

Vidare skriver Piratpartiet att Island bör utnyttja frihandelsavtalet till att vid kontakter med kinesiska politiker protestera mot bristande respekt för mänskliga rättigheter och förföljelse av oliktänkande. Piratpartiet uppmanar också övriga alltingspolitiker att sluta upp bakom de motioner som kräver ett fördömande av Kinas övergrepp i Tibet och en ursäkt till de falungong-utövare som på Island år 2002 utan stöd i lagen frihetsberövades under ett besök av dåvarande presidenten Jiang Zemin.

Den tvärpolitiska motionen om Tibet inlämnades före jul av tio alltingsledamöter med representanter för samtliga partier utom Framstegspartiet. I går lämnade dessutom Guðmundur Steingrímsson, ledare för Ljus framtid, på nytt in en motion där han tillsammans med ytterligare fjorton ledamöter begär en ursäkt för agerandet 2002. Han stod bakom ett förslag med samma innebörd även under förra mandatperioden, men då togs den aldrig upp till behandling.

Jiang Zemin besökte Island i juni 2002. Falungong-utövare såg det som en möjlighet att protestera mot den kinesiska diktaturens övergrepp mot rörelsens medlemmar. Men justitiedepartementet ville inte att presidenten skulle mötas av några demonstranter. Med justitieminister Sólveig Pétursdóttirs goda minne upprättades i samarbete med polisen och kinesiska myndigheter en lista över oönskade personer.

Den svarta listan förmedlades bland annat till Icelandair med följd att vissa personer på listan inte ens fick gå ombord på plan till Island. Andra nekades visum eller fick dem annullerade. Några svartlistade regimkritiker lyckades visserligen ta sig till Island - men fick tillbringa tiden för presidentbesöket inlåsta på en skola nära flygplatsen i Keflavík innan de skickades ut ur landet.

Island hävdade att falungong-utövarna var ett hot mot den nationella säkerheten. Åtgärden rättfärdigades därmed med exakt samma formulering som brukar komma från kinesiska politiker och myndigheter.

Inför Jiang Zemins besök vid Geysir omhändertog polisen fyra demonstranter. De hölls kvar i en timme utan giltiga skäl. De fick senare 100 000 isländska kronor var i skadestånd. Åtgärden dömdes ut av Umboðsmaður Alþingis, Islands motsvarighet till Justitieombudsmannen, som även fastställde att agerandet mot falungong-utövarna stred mot lagen.

Under en debatt i alltinget våren 2012, inför ett besök av dåvarande premiärministern Wen Jiabao, bad Össur Skarphéðinsson om ursäkt för statens agerande. Guðmundur Steingrímsson och de övriga undertecknarna kräver en formell ursäkt och ekonomisk ersättning till de aktivister som olagligen frihetsberövades. Dessutom ska den svarta listan från år 2002 symboliskt förstöras.

Här kan du läsa mer om motionen om att fördöma Kinas övergrepp i Tibet och här mer om motionen om att be falungong-utövare om ursäkt.

Dagens citat

"Människor upplever att det känns tryggt att detta rastställe vid Holtavörðuheiði finns."

Svanhildur Hlöðversdóttir, verksamhetschef för N1:s vägstopp Staðarskáli nära Brú vid Hrútafjörður, säger i Morgunblaðið att stället ökar säkerheten för trafikanter som där kan vänta ut oväder på heden.

Dokumentär om legendernas Island

Legenderna om övernaturliga varelser, spöken och sjöodjur är många på Island. Den här franska dokumentären från 2002 skildrar några av dessa berättelser - från "vardagliga" händelser som möten med alver till upplysningar om hur glaciären Snæfellsjökull kan användas som port till en annan dimension och landningsplats för utomjordiska varelser.

Ville döda som på film - 15-åring försökte mörda 9-åring

Den 15-årige pojken ville döda som i filmen Alla helgons blodiga natt. Vid stranden i Hafnarfjörður hittade han sitt offer: en 9-årig flicka. Han högg henne 34 gånger i halsen med en brödkniv tills han tyckte sig se stämbanden. Därefter sprang han från stranden. Nu döms 15-åringen till skyddstillsyn för mordförsök men frias från ett annat mordförsök där han bröt sig in till en annan flicka. Pojken ska också betala 9-åringen två miljoner isländska kronor i skadestånd.

På kvällen den 27 april förra året larmades polisen till Herjólfsgata i Hafnarfjörður. När den första patrullen kom fram till platsen fann de en svårt knivskuren 9-årig flicka. Polisen larmade omedelbart efter ambulans. Flickan hade huggits med kniv 34 gånger och hade flera djupa skärsår i halsen och avvärjningsskador på armar och händer.

På platsen fanns också en 15-årig pojke klädd i luvtröja, hans mamma och den man som ringt polisen och dessutom tagit fast pojken när han försökte springa därifrån.

Under rättegången i Héraðsdómur Reykjaness rullades förspelet till det brutala överfallet upp. Den 15-årige pojken vittnade om att han ansåg livet vara meningslöst och att han kände en stor lust att mörda någon. Han ville efterlikna filmen Alla helgons blodiga natt, som han hävdade hade inspirerat honom till att beväpna sig med kniv.

En vårkväll gick han beväpnad med en kökskniv längs stranden i Hafnarfjörður. Vid strandkanten såg han två flickor leka. Han drog luvan över huvudet, drog fram kniven och gick till attack mot en av flickorna, en 9-åring.

Pojken drog flickan i håret och höll fast henne samtidigt som han högg. Han siktade hela tiden mot halsen, men flera hugg träffade i stället armar och händer när flickan försökte försvara sig. Han vräkte omkull flickan och höll fast henne tills han tyckte sig se hennes stämband genom huggmärkena i halsen. Då slutade han hugga, kastade kniven i havet och flydde från platsen.

Flickans kamrat hade sprungit hem till 9-åringens mamma för att hämta hjälp. En man som var ute på promenad hörde skriken och lyckades stoppa 15-åringen och ringa polisen. Han ringde också pojkens mor som hann fram före den första polispatrullen. Under rättegången hävdade pojken att han lät sig tillfångatas eftersom han samtidigt som han högg flickan upplevde att det inte var han själv som attackerade henne.

Flickan klarade sig undan livshotande skador. Läkare vittnade i rätten om att det var rena turen att huggen inte orsakade svåra skador. Pojken ska bara ha varit millimeter ifrån att kapa flickans halspulsåder.

Pojken ställdes dessutom inför rätta för ytterligare ett mordförsök. Den 26 mars förra året greps 15-åringen av polisen sedan han brutit sig in i en bostad i Hafnarfjörður. Han tog sig då in genom ett fönster till en flickas sovrum. Avsikten ska ha varit att mörda henne. Flickan var dock inte hemma.

Under rättegången framkom också att 15-åringen vid ett tillfälle hade vänt sig till en 17-årig pojke för att han skulle mörda en ovän. För det fick 17-åringen 15 000 isländska kronor. Han skulle också ordna fram vapen åt 15-åringen. Sms-kommunikation mellan pojkarna visade hur de hade förhandlat med varandra om mord och vapen.

Den 15-årige pojken frias från det andra mordförsöket eftersom rätten inte anser att det finns tillräckligt med bevis för att han faktiskt avsåg att mörda någon. Däremot fälls han för mordförsök på den 9-åriga flickan vid stranden. Han döms till skyddstillsyn och ska dessutom betala två miljoner isländska kronor i skadestånd till flickan. Han ska också betala rättegångskostnader på närmare tre miljoner.

Under rättegången vittnade pojkens mamma om att hon under en längre tid känt oro för hans mentala hälsa och att hon vänt sig till myndigheterna för att få hjälp. Psykiatriker och psykologer sade i rätten att 15-åringens hälsa skulle förvärras av ett fängelsestraff. Pojken ska ha ett iq-värde på 57. Domaren ansåg dock att det inte gick att fastställa att pojken inte kunde svara för eller kunde kontrollera sina handlingar. Med hänsyn till att pojken bedöms som farlig blev straffet därför skyddstillsyn.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Aktivister inför rätta efter demonstration mot vägbygge

Nio personer ställdes i går inför rätta vid Héraðsdómur Reykjaness åtalade för att inte ha följt polisens order. Samtliga deltog i oktober förra året i protester mot ett vägbygge genom det fridlysta området Gálgahraun. Bygget har fått stor uppmärksamhet eftersom myndigheterna valt att fortsätta arbetet trots att alla överklaganden inte är avgjorda - och för att finansminister Bjarni Benediktssons familj kan bli en av de stora vinnarna på bygget.

Lavafältet Gálgahraun ligger mellan Garðabær och Álftanes norr om den väg som i dag förbinder områdena. I flera år har närboende hävdat att fortkörande bilister längs den smala vägen är en fara för de barn som bor i kvarteren närmast. Förra året klubbades därför bygget av en ny och bredare väg i stället för att försöka få ned hastigheten genom rondeller och farthinder.

Gálgahraun är fridlyst. Motståndare till vägbygget samlades i nätverket Hraunavinir som till olika instanser överklagat bygget. Hraunavinir ansåg att bygget helt i onödan kommer att förstöra fornminnen och forna vandringsleder i Gálgahraun och hänvisade i stället till förbättringar av den befintliga vägen. Till kritikerna anslöt sig också två personer med tro på övernaturliga varelser - där det varnades både för arga dvärgar och sura alver om bygget skulle bli verklighet.

Myndigheterna väntade inte in rättsprocesserna. Den 21 oktober förra året lät sig inte myndigheterna längre stoppas av demonstranter som blockerade arbetsfordonen. Mängder av motståndare greps och fördes bort från platsen. Nu har nio av dem, sju kvinnor och två män, åtalats för att inte ha följt polisens order och utrymt området.

Turerna kring Gálgahraun har varit många. Den 28 oktober hade någon saboterat arbetsfordonen genom att fylla tankarna med grus. Vem som låg bakom dådet är inte känt. Hraunavinir har deklarerat att nätverket enbart använder lagliga metoder och inte ägnar sig åt sabotage.

Motståndet mot vägbygget är dock utbrett. I en opinionsmätning utförd av MMR uppgav 42,4 procent att de motsatte sig bygget medan 25,1 procent var för planerna. Kvinnor, pensionärer och personer bosatta i Reykjavíkområdet fördömde i större utsträckning bygget medan de flesta förespråkarna fanns bland män, höginkomsttagare och personer bosatta på landsbygden.

Bland Gröna vänsterns väljare sade hela 78,1 procent nej till att dra vägen genom Gálgahraun. För Ljus framtid var motsvarande siffra 62,7 procent, för Socialdemokraterna 55,9 procent, för Piratpartiet 52,6 procent, för Framstegspartiet 21,4 procent och för Självständighetspartiet 14,3 procent. Inom Framstegspartiet och Självständighetspartiet var förespråkarna för vägbygget fler än motståndarna, 45,3 respektive 50,4 procent.

Men debatten om Gálgahraun har inte bara handlat om naturvärden. Den har också handlat om ekonomiska värden. I dagsläget är det ingen av markägarna i området som tjänar pengar på bygget. Kommunen Garðabær har nämligen inte upprättat någon detaljplan för annat än den befintliga ödemarken.

Med en ny väg är det sannolikt att intresset för att bygga på den närliggande mark som inte är fridlyst ökar snabbt. Garðabær är en attraktiv förort i en stadigt expanderande del av Reykjavíkområdet. Bättre kommunikationer skulle tveklöst få trycket att eskalera på en ny detaljplan. Från kommunens sida har det talats om att bostäder för minst 5 000 nya invånare skulle kunna byggas i området.

Benedikt Sveinsson, far till finansminister Bjarni Benediktsson, äger tillsammans med andra släktingar 10 procent av den 33 hektar stora fastigheten Selskarð som är granne med den nya vägen. Med en ny detaljplan som tillåter att marken används till bostäder skulle ägarna kunna sälja tomter för mångmiljardbelopp.

Bjarni Benediktsson satt själv i den nämnd i Garðabær som under förra årtiondet behandlade vägens sträckning. Kommunen hävdade först att han alltid lämnade mötena när Gálgahraun kom upp till diskussion, vilket DV kunde motbevisa. I stället sade kommunen därefter att Bjarni Benediktsson inte skulle ha känt till den egna kopplingen till Gálgahraun eftersom hans familj ägde en så liten del av Selskarð. I ett pressmeddelande skrev kommunen dessutom att enbart professionella kriterier låg bakom beslutet om vägens sträckning.

Rättegången mot de nio åtalade inleddes i går i Héraðsdómur Reykjaness. Samtliga förnekade brott.

Ovan kan du se ett klipp från demonstrationerna den 21 oktober förra året.

Dagens citat

"This is a really good environment for them. ... They are really hardy. ... They are not great at one thing but are good at a lot of things."

Tamara Rose, fårbonde i Fairbanks i Alaska, i Newsminer om varför hon valt att skaffa isländska får till gården.

BÍ/Bolungarvík möter undergången mot Haukar

BÍ/Bolungarvík slutade i år femma i 1. deild karla, klubbens främsta placering någonsin i den isländska herrfotbollens andradivision. Men kvalificeringen till den högsta ligan, Pepsideildin, var bara två poäng och några plusmål avlägsen. Kanske missade BÍ/Bolungarvík avancemanget i tredje omgången från slutet då laget tappade en ledning på hemmaplan till oavgjort mot Haukar. När klubben höll säsongsavslutning i Ísafjörður var det åtminstone en punkt som lagledningen återkom till...

Vill bygga bro mellan Reykjavík och Álftanes

En bro över Skerjafjörður från Suðurgata i Reykjavík till Álftanes skulle inte bara korta restiden mellan två delar av huvudstadsregionen. Den skulle också minska trafiken på belastade vägar som Kringlumýrarbraut och Miklabraut. Det hävdar Halldór Halldórsson, Självständighetspartiets toppkandidat i kommunalvalet i Reykjavík, i Morgunblaðið. Han får dock mothugg från Gröna vänsterns Ögmundur Jónasson.

Med knapp marginal segrade Halldór Halldórsson i Självständighetspartiets provval i Reykjavík. Med bara fyra månader kvar till kommunalvalet är det osäkert vilka som ska bli partiets profilfrågor under valrörelsen. Den ständigt omstridda inrikesflygplatsen har exempelvis både förespråkare och motståndare i de egna leden, även om de som inte vill flytta flygplatsen är i klar majoritet.

Den borgerliga regeringen och den styrande majoriteten i Reykjavík strider sedan en tid tillbaka om flygplatsens framtid. Kommunen vill börja avveckla flygplatsen inför en flytt medan regeringen strax före nyår bröt en tidigare överenskommelse med kommunen som hade inneburit ett steg mot avveckling. Ett första steg skulle vara att stänga en bana vilket i sin tur skulle öppna för nya bostäder vid stranden vid Skerjafjörður. Från regeringspolitiker kommer i stället förslag på hur staten skulle kunna överta makten över detaljplanen från kommunen - och därmed säkra inrikesflygplatsens framtid på Vatnsmýri där den finns i dag.

Än så länge är läget låst mellan regeringen och kommunen. Av de Reykjavíkbor som i dag bor vid Skerjafjörður är det många som gärna skulle se en flytt av flygplatsen eftersom bullret från överflygningarna skulle minska. Frågan är hur de reagerar på Halldór Halldórssons förslag på en bro mellan Skerjafjörður och Álftanes, något som skulle medföra en betydande trafikökning i området.

Halldór Halldórsson presenterar idén i en intervju i Morgunblaðið. Han pekar på att en bro skulle korta restiden mellan södra delen av huvudstadsregionen och centrala Reykjavík. Bron skulle gå från Suðurgata till Álftanes. Därmed skulle många i Garðabær och Hafnarfjörður få närmare till bland annat universitetssjukhuset och universitetet.

En bro över Skerjafjörður skulle enligt Halldór Halldórsson dessutom medföra andra fördelar. Den skulle avlasta de i dag hårt trafikerade Kringlumýrarbraut och Miklabraut, men även lätta på belastningen på lederna till och från centrala Reykjavík.

Ögmundur Jónasson, alltingsledamot för Gröna vänstern och tidigare inrikesminister, är själv bosatt nära Skerjafjörður och Suðurgata. I ett blogginlägg ifrågasätter han Halldór Halldórssons förslag. Han skriver att kommunens prioritet borde vara kollektivtrafik som bussar, tåg eller spårvagnar i stället för att sätta bilismen i första hand.

Men han ifrågasätter också taktiken bakom Halldór Halldórssons förslag. Ögmundur Jónasson skriver att det visserligen kommer att finnas människor bosatta i huvudstadsregionens södra del som skulle välkomna en bro, men han tror att en bro över Skerjafjörður är en idé som kommer att skrämma bort väljare i Reykjavík, den kommun där Halldór Halldórsson vill ta makten:

"Jag tror inte att Halldór Halldórsson rafsar till sig röster åt Självständighetspartiet i det här området med sina förslag. Är det säkert att det är i Reykjavík han kandiderar?"

Här kan du läsa mer om tvisten om inrikesflygplatsen.

Hanna Birna Kristjánsdóttir i politisk kris efter medieläcka

Oppositionen kräver en oberoende utredning om en misstänkt läcka från inrikesdepartementet. Men inrikesminister Hanna Birna Kristjánsdóttir hävdar att oppositionen försöker vinna politiska poäng genom att sprida rykten. Under de senaste månaderna har hon hamnat under allt hårdare press sedan en asylsökande från Nigeria skickats ut ur landet på tveksamma grunder. Åklagare utreder nu den misstänkta läckan som kan ge tre års fängelse.

Hanna Birna Kristjánsdóttir tog i våras steget över från rådhuset i Reykjavík till rikspolitiken. Hon gjorde det som Självständighetspartiets populäraste politiker samtidigt som ifrågasatte ordföranden Bjarni Benediktsson strax före valet övervägde att avgå. Hon fick direkt portföljen som inrikesminister - trots att hon saknade erfarenhet från alltinget.

Men de senaste månaderna har varit tuffa. Det är dessutom anmärkningsvärt att stödet från partikamraterna har varit så begränsat.

Den första smällen lanserades som en framgång. Äntligen hade kommunen och regeringen kommit överens om framtiden för inrikesflygplatsen i Reykjavík. Men bara några veckor senare stod det klart att statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, som var med när överenskommelsen undertecknades, hade en helt annan uppfattning om innebörden. Sedan dess har regeringen - förutom Hanna Birna Kristjánsdóttir - arbetat för att flygplatsen ska bli kvar på Vatnsmýri i stället för att öppna för en flytt, vilket uppgörelsen gick ut på.

Ännu tystare har det varit från kollegorna gällande den misstänkta läckan från inrikesdepartementet. I höstas publicerade DV en intervju med en man från Nigeria som sökt asyl på Island. Han berättade att han riskerade utvisning samtidigt som en kvinna bosatt på Island väntade hans barn. Intervjun väckte starka känslor och aktivister aviserade en demonstration utanför inrikesdepartementet med krav på att mannen skulle få stanna i landet.

Samma dag som manifestationen skulle äga rum publicerade Morgunblaðið och Fréttablaðið uppgifter om mannen som gjorde gällande att kvinnan var ett offer för människohandel. Mannen skulle ha tvingat henne att säga att han var far till barnet trots att han skulle ha känt till att en annan man i själva verket var barnets far. Morgunblaðið skrev att uppgifterna var hämtade från ett dokument som hade sitt ursprung hos inrikesdepartementet.

Uppgifterna om mannen var felaktiga. Det fanns inget som tydde på att mannen var inblandad i människohandel eller att han skulle ha utsatt kvinnan för påtryckningar. Mannen hade då gått under jorden, men överlämnade sig i december till polisen. Innan han fått slutgiltigt besked om asyl utvisades han till Schweiz från Island, ett tillvägagångssätt som myndigheterna ofta tillämpar.

En intern utredning visar enligt Hanna Birna Kristjánsdóttir att läckan inte har sitt ursprung i inrikesdepartementet. Men turerna kring läckan har med tiden blivit allt underligare och allt mer besvärande för ministern.

Vid ett tillfälle antydde hon att Rauði krossinn, Röda korset, skulle kunna vara källa till läckan. Detta dementerades av organisationen som först kritiserade Hanna Birna Kristjánsdóttir. Sedan drogs kritiken tillbaka och Rauði krossinn ifrågasatte i stället DV:s rapportering om läckan. Även den kritiken försvann snart medan ursäkten till Hanna Birna Kristjánsdóttir fanns kvar. Vid samma tid besökte inrikesministern Rauði krossinn för att diskutera statliga bidrag till organisationen.

Vid två tillfällen togs läckan under december upp under alltingets frågestund. Den som gjorde det först var Piratpartiets Birgitta Jónsdóttir. Hon fick inget svar från Hanna Birna Kristjánsdóttir i talarstolen - men enligt ögonvittnen väl en utskällning efteråt. Vid ett senare tillfälle ska Hanna Birna Kristjánsdóttir ha uppmanat Gröna vänsterns Katrín Jakobsdóttir att inte ta upp fallet under frågestunden.

DV har gång på gång nekats en intervju med Hanna Birna Kristjánsdóttir om läckan. Hon har i stället hänvisat till den pågående utredningen. Förra helgen surnade relationen mellan ministern och tidningen ytterligare sedan Þórey Vilhjálmsdóttir, Hanna Birna Kristjánsdóttirs assistent, hävdade att hon hade hotats av chefredaktören Reynir Traustason.

Reynir Traustason kontrade med att han hade höjt rösten men alls inte hotat Þórey Vilhjálmsdóttir. Han räknade i stället upp åtskilliga telefonsamtal både från Þórey Vilhjálmsdóttir och Hanna Birna Kristjánsdóttir som han menade gick ut på att försöka tysta DV. Enligt Þórey Vilhjálmsdóttir handlade det i stället om att korrigera felaktigheter i rapporteringen. Men hon ifrågasatte också tidningens nyhetsvärdering när DV publicerat över 50 artiklar om läckan och ministerns tystnad medan andra medier inte ägnat fallet nämnvärt intresse.

Om åklagaren skulle gå vidare med fallet kan Hanna Birna Kristjánsdóttirs tid som statsråd få ett snabbt och snöpligt slut. Om hon själv skulle vara källa till läckan riskerar hon upp till tre års fängelse.

Stefanía Óskarsdóttir, lektor i statsvetenskap vid Háskóli Íslands, sade till DV att ministerns anklagelser om politiska motiv bakom tidningens rapportering var ett svaghetstecken som visade att Hanna Birna Kristjánsdóttir ännu inte lyckats bemöta uppgifterna på ett övertygande sätt. Svanur Kristjánsson, professor i statsvetenskap vid Háskóli Íslands, sade till Vísir att det var anmärkningsvärt att inga toppar inom Självständighetspartiet backade upp Hanna Birna Kristjánsdóttir - och att det hittills inte fanns något som tydde på att läckan inte skulle härröra från hennes departement. Politiske kommentatorn Egill Helgason skrev i ett blogginlägg att det blivit svårt att se om det var läckan i sig eller reaktionerna på den som blivit mest belastande för Hanna Birna Kristjánsdóttir, men att agerandet kunnat tolkas som att ministern försökt mörklägga något.

Den misstänkta läckan debatterades i går i alltinget. Från Socialdemokraterna, Gröna vänstern, Ljus framtid och Piratpartiet kom krav på en oberoende utredning om läckans ursprung. Hanna Birna Kristjánsdóttir hänvisade till den interna utredningen som visat att inget dokument om den asylsökande mannen från Nigeria hade skickats från någon av inrikesdepartementets datorer till personer som inte hade rätt att ta del av uppgifterna.

På nytt gick Hanna Birna Kristjánsdóttir till angrepp både mot oppositionen och medierapporteringen. Hon hävdade att oppositionen försökte utnyttja läckan för att vinna politiska poäng. Hon sade att det dokument som hade nått medierna inte överensstämde med något dokument som fanns hos departementet. Skälet till att oppositionens intresse för läckan skulle enligt inrikesministern i stället vara att försöka förhindra ett förändrat asylsystem där ansökningar ska behandlas snabbare genom att sökande från vissa länder ska utvisas närmast på rutin.

Här kan du läsa mer om Hanna Birna Kristjánsdóttirs förslag till förändrad hantering av asylsökande och ovan kan du se gårdagens debatt.

Dagens citat

"We’d like to see unemployment going from where it’s now -- around 4 percent -- to under 2 percent, which may sound strange to most other western countries, but Icelanders aren’t accustomed to unemployment."

Statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson säger i Bloomberg att regeringens mål är att halvera arbetslösheten under denna mandatperiod.

Flyg från Bíldudalur till Reykjavík

Bíldudalur i Västfjordarna är en av Islands minsta inrikesflygplatser med sex förbindelser i veckan till Reykjavík. Ernir, som driver linjen, får statligt stöd för trafiken. Ovan kan du följa med på en tur från Bíldudalur till Reykjavík - från att planet landar tills det lyfter mot söder och flyger över bland annat Breiðafjörður, Akranes och Bessastaðir innan landningen i huvudstaden.

Lägsta EU-motståndet på Island på tre år

50 procent av islänningarna säger i dag nej till EU-medlemskap. Så lågt har inte motståndet mot inträde i unionen varit sedan våren 2011. Samtidigt förespråkar 32,3 procent att Island ska gå med i EU. Under de senaste åren har andelen EU-anhängare i regel varit under 30 procent. Det visar en opinionsundersökning utförd av MMR.

Ett isländskt medlemskap i EU är i dag så avlägset att unionen dragit in föranslutningsstödet. I praktiken innebär det att EU inte längre betraktar Island som ett land som strävar efter inträde - även om statusen som kandidatland kvarstår.

Island ansökte om medlemskap efter ett majoritetsbeslut i alltinget sommaren 2009. Snart fem år senare har EU-motståndarna varit i majoritet i varenda opinionsmätning. Tendensen har dessutom varit att motståndet blivit allt kraftigare. EU:s ställningstagande i Icesave-tvisten, dispyten om makrillfisket och medlemsländer som Spaniens, Portugals och Frankrikes försök att villkora EU-förhandlingarna med kapitulation i fiskekriget samt krisen som drabbat många euroländer har bidragit till det minskade intresset för medlemskap.

I dag är EU-frågan i praktiken död. Och regeringen gör sitt yttersta för att begrava den. Men enligt MMR:s senaste opinionsmätning har det snarast haft motsatt effekt bland väljarna.

Nu uppger 32,3 procent av islänningarna att de är för ett EU-inträde medan 50 procent säger nej till medlemskap i unionen. Det är det minsta försprånget för nej-sidan på nästan tre år. När motståndet var som kraftigast, sommaren 2012, var avståndet mellan ja- och nej-sidan drygt 45 procent.

Resterande 17,7 procent uppger att de varken är positivt eller negativt inställda till ett isländskt EU-inträde. Den siffran har legat på liknande nivåer under de tre senaste åren.

EU-motståndet är störst bland kvinnor, pensionärer och ungdomar, bland personer bosatta på landsbygden och låginkomsttagare. Män, personer bosatta i Reykjavíkområdet och personer i åldern 50 till 67 år och höginkomsttagare är mer positiva till EU-medlemskap.

Hela 77,6 procent av Framstegspartiets väljare säger nej till EU. Bland Självständighetspartiets sympatisörer är motsvarande siffra 72,6 procent och bland Gröna vänsterns 42 procent. Hos de tre övriga alltingspartierna är ja-sidan starkare än nej-sidan. I Socialdemokraternas led säger hela 83,1 procent ja till EU-inträde. Bland Ljus framtids anhängare säger 57,1 procent ja, en åsikt som delas av 41,6 procent av Piratpartiets väljare.

Här kan du läsa mer om Island och EU.

Trio kämpar om att leda Gröna vänstern i Reykjavík

Iceland Airwaves-basen Grímur Atlason och partistyrelseledamoten Líf Magneudóttir blir de tuffaste utmanarna för Sóley Tómasdóttir när Gröna vänstern väljer vem som ska toppa listan i vårens kommunalval. Partimedlemmarna röstar den 15 februari. I dagsläget ser Gröna vänstern ut att ha ett andra mandat i Reykjavíks kommunfullmäktige inom räckhåll.

När Svandís Svavarsdóttir och Árni Þór Sigurðsson tog steget över till rikspolitiken blev Sóley Tómasdóttir 2009 Gröna vänsterns toppnamn i Reykjavík. I kommunalvalet våren 2010 tog hon partiets enda mandat. I opinionsmätningarna ser det ut som att Gröna vänstern skulle kunna lägga beslag på ytterligare en plats i fullmäktige, men i regel har stödet för partiet på kommunal nivå varit lägre än på riksplanet.

Det är ett faktum som är ett bekymmer för Sóley Tómasdóttir. Gröna vänstern har nämligen i valen till alltinget sina trognaste anhängare i Reykjavíkområdet. Men när det gäller val till rådhuset tycks förtroendet för Gröna vänstern inte lika självklart. För fyra år sedan röstade säkerligen många potentiella väljare i stället på Bästa partiet.

Sóley Tómasdóttir har inte fått opinionssiffrorna att lyfta. Inte heller är det någon hemlighet att samarbetet med ersättaren Þorleifur Gunnlaugsson inte varit det bästa. Inom partiet tillhör de nämligen två falanger - Þorleifur Gunnlaugsson tillhör Ögmundur Jónassons förtrogna medan Sóley Tómasdóttir har starka band till Svandís Svavarsdóttir.

Länge tycktes det som att Sóley Tómasdóttir inte skulle ställa upp för omval eftersom hon avsåg att flytta utomlands. Men strax efter nyår kom beskedet att hon på nytt kandiderar till förstaplatsen på Gröna vänsterns lista i Reykjavík i kommunalvalet den 31 maj. I ett blogginlägg skriver hon att hon bland annat vill arbeta för gratis förskola och kostnadsfria skolmåltider.

Elva personer vill företräda Gröna vänstern i valet. Men det är framför allt två tunga namn som utmanar Sóley Tómasdóttir om förstaplatsen: Grímur Atlason och Líf Magneudóttir.

Grímur Atlason är sedan några år tillbaka vd för festivalen Iceland Airwaves, men han har också varit kommunchef i Bolungarvík och Dalabyggð. År 2009 kandiderade han dessutom för Gröna vänstern i alltingsvalet. Erfarenhetsmässigt kan han därmed konkurrera med Sóley Tómasdóttir, som var ersättare i fullmäktige i tre år innan hon 2009 blev ordinarie och har varit sekreterare i partistyrelsen sedan 2007. Grímur Atlason meddelade sin kandidatur på Facebook.

Líf Magneudóttir sitter också i partistyrelsen och har den senaste mandatperioden representerat Gröna vänstern i nämnder i Reykjavík. Internt ryktas hon ha kritiserat Sóley Tómasdóttir för att för ofta ha ställt sig bakom majoriteten i fullmäktige, Bästa partiet och Socialdemokraterna. I ett uttalande förklarar Líf Magneudóttir att hon bland annat vill göra medborgarna mer delaktiga i viktiga beslut.

Þorleifur Gunnlaugsson ställer inte upp för omval. Han var ordinarie i fullmäktige mellan 2007 och 2010, men har den senaste mandatperioden varit ersättare samt representerat Gröna vänstern i flera nämnder.

Utöver Sóley Tómasdóttir, Grímur Atlason och Líf Magneudóttir kandiderar enligt ett pressmeddelande ytterligare åtta personer till de fem översta platserna på Gröna vänsterns valsedel. De röstas fram av partimedlemmarna den 15 februari: Birna Magnúsdóttir, Elín Sigurðardóttir, Elín Vigdís Ólafsdóttir, Eyrún Eyþórsdóttir, Gísli Garðarsson, Hermann Valsson, Ragnar Auðun Árnason och Ragnar Karl Jóhannsson.

I valet gynnas sannolikt Gröna vänstern av att Bästa partiet läggs ned och att Ljus framtid i stället kandiderar i Reykjavík. Ljus framtid är ett uttalat liberalt parti som sannolikt får svårare att locka vänsterväljare. Gröna vänstern utmanas dock sannolikt även från vänster i kommunalvalet. Marxistiska Folkfronten överväger nämligen enligt DV att gå till val i Reykjavík. Partiet kan möjligen locka över den handfull av Gröna vänsterns sympatisörer som alltjämt betraktar sig som kommunister. Hotet ska dock förmodligen inte tas för allvarligt - i alltingsvalet fick Folkfronten bara 0,06 procent av rösterna.

Av de övriga etablerade partierna är det bara Socialdemokraterna som ännu inte valt toppkandidater till kommunalvalet. Inte heller Piratpartiet och Framstegspartiet, som i dag saknar representation i fullmäktige, har klubbat valsedeln. Halldór Halldórsson blir Självständighetspartiets förstanamn och Björn Blöndal toppar Ljus framtids lista.

Här kan du läsa mer om kommunalvalet.

Dagens citat

"When we see that long term stability is in place, then we will be free to make a decision on the future of the currency. ... But for now we’re sticking with the krona and when I say 'for now' I’m talking about the foreseeable future."

Statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson i Bloomberg om Islands valutapolitik.

Dagens bonuscitat

"Flying into Keflavik airport, the sea beneath us was Orkney blue and choppy as hell. Clouds rolled before us in cirriform furrows, then slowly gave way to distant tabletop mountains, dripping with pink and gold. It looked like Val-bleedin'-halla. On our descent, we appeared to be landing on Mars. It is no surprise that Iceland has attracted sci-fi film-makers in the last few years: those volcanic plains look like the ancient, battle-scarred skin of a basilisk."

Charlotte Church i The Guardian om att landa på flygplatsen i Keflavík.

Minister griper in - valöl får säljas i butikerna

Valölet Hvalur får säljas i Vínbúðins butiker. I väntan på att bryggeriets överklagande av försäljningsförbudet prövas ingriper fiske- och jordbruksminister Sigurður Ingi Jóhannsson och tillåter enligt Skessuhorn tillfällig försäljning. Det omstridda ölet stoppades tidigare av Heilbrigðiseftirlit Vesturlands eftersom det innehåller mjöl från sillval - en ingrediens som inte är godkänd som människoföda.

Aldrig tidigare har 5 000 liter öl från ett isländskt mikrobryggeri i Borgarfjörður utanför Borgarnes väckt sådan uppståndelse. När Brugghús Steðja efter nyår lanserade Hvalur, ett öl bryggt särskilt för midvinterfesten þorrablót, nådde nyheten snart miljöaktivister världen över. En av ingredienserna var nämligen sillvalsmjöl som levererats av bolaget Hvalur, som kontrolleras av fångstmannen Kristján Loftsson.

Till hela produktionen på 5 000 liter har bara 2,5 kilo valmjöl använts. Ändå var det tillräckligt för att bryggeriet skulle få ta emot protester från hela världen. Att leverantören var Kristján Loftsson och att ölet bar samma namn som hans företag var sannolikt ytterligare en nagel i ögat på motståndarna. Kristján Loftsson är i dag den enda som jagar sillval - och han gör det trots att marknaden för köttet är näst intill obefintlig.

Även fiske- och jordbruksminister Sigurður Ingi Jóhannsson är en förespråkare för fortsatt valfångst. När Heilbrigðiseftirlit Vesturlands stoppade försäljningen av Hvalur valde han att ingripa. Ölet kunde därför som planerat börja säljas i Vínbúðins butiker i fredags, rapporterar Skessuhorn.

Tillståndet är dock bara tillfälligt. Sigurður Ingi Jóhannsson valde att tillåta försäljningen i väntan på att bryggeriets överklagande prövas. Heilbrigðiseftirlit Vesturlands hävdar att bolaget Hvalur inte har tillstånd att producera sillvalsmjöl för mänsklig konsumtion. Brugghús Steðja hävdar i sin tur att myndigheten hänvisar till lagstiftning som inte längre gäller.

Hvalur finns som längst i Vínbúðins butiker till och med den 22 februari. Utländska importörer har visat intresse för ölet, men då valmjöl är en av ingredienserna är det bara en handfull länder dit export är tillåten. Hvalur är förbjudet i Sverige liksom i resten av EU.

Här kan du läsa mer om turerna kring Hvalur.

Självständighetspartiet större än Ljus framtid i Reykjavík

Självständighetspartiet är nu större än Ljus framtid i Reykjavík. Men bägge partierna tappar väljarstöd och det är i stället Piratpartiet som är mätningens stora vinnare. Piraterna skulle i dagsläget segla in med två mandat i fullmäktige och därmed bli fjärde största parti i kommunen. Det visar en opinionsundersökning utförd av Capacent Gallup på uppdrag av RÚV.

Med 27,5 procent av väljarstödet återtar Självständighetspartiet positionen som störst i Reykjavík. Men siffrorna i sig är ingen framgång. Partiet backar med 1,5 procentenheter jämfört med föregående mätning och når därmed den lägsta siffran på hela mandatperioden.

Det största raset drabbar dock Ljus framtid. Partiet backar 8,9 procentenheter och har nu stöd av 25,1 procent av väljarkåren. Mätningen är den första som i sin helhet genomförts sedan det blivit klart att borgmästaren Jón Gnarr lämnar politiken och lägger ned Bästa partiet vid valet. I stället kommer Ljus framtids lista att toppas av Björn Blöndal, som i dag är Jón Gnarrs assistent.

Socialdemokraterna backar marginellt till 20 procent medan Gröna vänstern klättrar till 10,8 procent. Även Framstegspartiet lockar nya väljare, men 4,8 procent i opinionen räcker inte till ett mandat i fullmäktige.

Mätningens stora vinnare är Piratpartiet. Piraterna bestämde sig nyligen för att ställa upp i kommunalvalet i Reykjavík och har redan fått vind i seglen med 11,4 procent i opinionen.

Om detta vore ett valresultat skulle Självständighetspartiet få fem mandat, Ljus framtid fyra mandat, Socialdemokraterna tre mandat, Piratpartiet två mandat och Gröna vänstern ett mandat. För att kunna behålla makten i Reykjavík skulle Ljus framtid och Socialdemokraterna behöva stöd av ytterligare ett parti för att inte förlora majoriteten.

Här kan du läsa mer om opinionen i Reykjavík.

Dagens citat

"Detta är en ny syn på den isländska ekonomins natur som det är mycket osäkert att alla blir nöjda med. ... Jag lägger fram teorin att det går att förklara uppgången, kraschen och återuppbyggnaden av Islands ekonomi utifrån nationens politiska självbild som utvecklades i självständighetskampen."

Statsvetaren Eiríkur Bergmann Einarsson i Vísir om sin bok Iceland and the International Financial Crisis: Boom, Bust and Recovery.

Dagens bonuscitat

"The variety in our landscape is very rich, varied and mind blowing. ... Our high plains with mountains in the background can make an Afghani landscape. We can offer cliffs and snow-covered peaks like the Himalayas. The architecture of the tiny Greenland town in the film is actually an old Islandic fishing village with wooden houses from the early 1900s."

Fahad Falur i Parade om hur Island i filmen The Secret Life of Walter Mitty också föreställer Grönland, Himalaya och Afghanistan.

Socialdemokraterna större än Framstegspartiet

Socialdemokraterna går framåt med hela 3,5 procentenheter och tar med 17,1 procent av väljarna bakom sig över platsen som Islands näst största parti från Framstegspartiet. Självständighetspartiet är dock klart störst med 26,3 procent. För det största raset i opinionen svarar Piratpartiet. Det visar en väljarbarometer utförd av MMR.

Förslaget om en lånerabatt för hushåll med inflationsindexerade bostadslån stoppade Framstegspartiets kräftgång i opinionen. Partiet är dock alltjämt långt ifrån valresultatet. Framstegspartiet har nu stöd av 17 procent av väljarna, en tillbakagång med 0,3 procentenheter.

Minskningen innebär att Socialdemokraterna tar över positionen som Islands näst största parti med minsta möjliga marginal. Socialdemokraterna klättrar 3,5 procentenheter jämfört med den mätning som gjordes veckan före jul, och får nu 17,1 procent.

Självständighetspartiet är med betryggande marginal störst i landet. Partiet ökar 1,1 procentenheter till 26,3 procent.

Ljus framtid går framåt med 1 procentenhet till 15,9 procent.

Mätningens största förlorare är Piratpartiet och Gröna vänstern. Piratpartiet tappar 2,1 procentenheter till 6,9 procent och Gröna vänstern backar 1,5 procentenheter till 11 procent.

Avståndet för övriga partier till alltingets femprocentsspärr fortsätter att växa. Hushållens parti får 1,3 procent, Demokrativäktaren 1,2 procent, Höger-gröna 1 procent, Gryning 0,8 procent, Landsbygdspartiet 0,8 procent, Regnbågen 0,3 procent och Humanistpartiet 0,2 procent.

Stödet för regeringen har ökat med 0,8 procentenheter sedan mitten av december. Nu uppger 46 procent att de står bakom koalitionen mellan Självständighetspartiet och Framstegspartiet.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Stigande arbetslöshet på Island för tredje månaden i följd

För tredje månaden i följd ökade arbetslösheten under december till 4,2 procent. Men det var bara i delar av landet som fler islänningar hamnade utanför arbetsmarknaden. I fyra av åtta regioner stod arbetslösheten still eller minskade. Bäst var utvecklingen i Västfjordarna. Vinnumálastofnun räknar i en prognos med en fortsatt ökning av arbetslösheten under januari.

Arbetslösheten under 2013 var i snitt 4,4 procent. Det är den klart lägsta siffran sedan krisen drabbade Island för fem år sedan. Det är också lägre än varje enskild månad under 2012, då arbetslösheten under högsäsongen var som lägst 4,7 procent.

För tredje månaden i rad ökar dock arbetslösheten något. I december var uppgången 0,1 procent till 4,2 procent. Vinnumálastofnun förutspår en fortsatt ökning i januari eftersom läget på arbetsmarknaden traditionellt är något svårare direkt efter årsskiftet innan efterfrågan på säsongsarbetskraft tar fart under våren.

Den sämsta utvecklingen på arbetsmarknaden hade Suðurnes, där också flest saknar jobb. I december var arbetslösheten 6,9 procent, en ökning med 0,7 procent jämfört med november. I Reykjavíkområdet var arbetslösheten 4,5 procent (oförändrat), Norðurland eystra 4,1 procent (+0,5), Suðurland 3,3 procent (+0,5), Vesturland 2,4 procent (oförändrat), Austurland 2,2 procent (oförändrat), Västfjordarna 2,2 procent (-0,1) och Norðurland vestra 1,8 procent (+0,5).

Antalet kommuner med full sysselsättning ökade under december från tre till fem. I Skorradalshreppur i Vesturland, Reykhólahreppur i Västfjordarna, Akrahreppur i Norðurland vestra, Tjörneshreppur i Norðurland eystra och Fljótsdalshreppur i Austurland fanns ingen inskriven som arbetslös vid årsskiftet.

Både ungdoms- och långtidsarbetslösheten ökade något under december. Fler män än kvinnor blev av med jobbet men arbetslösheten var alltjämt högre bland kvinnor än män, 4,7 respektive 3,9 procent.

Bland arbetslösa utländska medborgare - där polacker utgjorde 58 procent - inträffade ett trendbrott under december. Den största gruppen som stod utan jobb var inte längre byggarbetare. I stället övertogs positionen av hotell- och restauranganställda.

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.

Dagens citat

"The country has been catapulted on the world stage in recent years with the financial crisis and the volcanic ash cloud responsible for causing air travel chaos — but which also alerted the world to this country’s extreme unique environment, bringing a fresh intrigue to the natural beauty of this relatively little known land."

Lancashire Telegraph skriver om att besöka Island.

Palestinsk poet får isländskt medborgarskap

Den 35-årige palestinske poeten Mazen Maarouf var en av de 24 personer som före jul beviljades medborgarskap genom ett beslut i alltinget. Han kom till Reykjavík år 2011 inom ramarna för Icorn, International Cities of Refuge Network, sedan han tvingats lämna Libanon efter att ha hotats för sitt skrivande. Al-Jazira följde tidigare Mazen Maarouf både i Frankrike och Island i ett reportage.

Vägrar färga Hvalur - överklagar förbud mot valöl

Brugghús Steðja har varken hällt ut eller färgat det stoppade sillvalsmjölölet Hvalur. Bryggeriet överklagar i stället Heilbrigðiseftirlit Vesturlands beslut att inte tillåta försäljningen. Ägaren Dagbjartur Arilíusson hävdar att den lag som myndigheten åberopar inte längre gäller. Därför skulle det heller inte vara förbjudet att använda valmjöl i människoföda. Han hoppas nu på att beslutet rivs upp inom kort så att Hvalur hinner ut i butikerna innan midvinterfestmånaden þorri är över, rapporterar Skessuhorn.

Sällan har ett isländskt öl väckt så mycket intresse från utlandet som Hvalur. Redan innan det hade börjat säljas fick bryggeriägaren Dagbjartur Arilíusson i Borgarfjörður utanför Borgarnes hot- och hatbrev från Europa och Nordamerika.

Anledningen var ölet Hvalur som skulle lanseras till midvinterfesten þorrablót. En av ingredienserna var mjöl från sillval levererat av bolaget Hvalur, där ägaren Kristján Loftsson gjort sig till något av en symbol för isländsk valfångst och som gärna utmanar både den inhemska turistnäringen och utländska miljöorganisationer.

Heilbrigðiseftirlit Vesturlands stoppade dock försäljning och produktion. Myndigheten hävdade att Hvalur saknade tillstånd för att använda valmjöl till människoföda. Därför skulle ölet färgas - något som alla leverantörer till Vínbúðin, det isländska systembolaget, måste göra med produkter som inte säljs.

Men Dagbjartur Arilíusson anser sig ha rätten på sin sida och överklagar därför beslutet. Han säger i Skessuhorn att förbudet är orättvist och dessutom felaktigt. Myndigheten hänvisar bland annat till en paragraf i livsmedelslagen som enligt Dagbjartur Arilíusson inte längre gäller.

Dagbjartur Arilíusson hoppas därför på ett snabbt beslut. Hvalur är tänkt att serveras till midvinterfesten þorrablót, som äger rum i månaden þorri som enligt den gamla kalendern börjar i dag. Den slutar i år den 22 februari - och då tvingas han färga ölet oavsett om det har tagit vägen förbi butikerna eller inte.

Brugghús Steðja har producerat 5 000 liter Hvalur. Det betyder att totalt 2,5 kilo valmjöl har använts i tillverkningen. Om flaskorna inte säljs går staten miste om 3,5 miljoner isländska kronor i skatteintäkter. För bryggeriet blir förlusterna betydligt större, skriver Skessuhorn.

Här kan du läsa mer om Hvalur.

Politiker vill köpa Grímsstaðir á Fjöllum

Staten ska köpa Grímsstaðir á Fjöllum och därmed säkra att marken förblir allmän egendom. Dessutom ska möjligheterna för utlänningar att köpa stora fastigheter på Island utan att bosätta sig där begränsas. Det föreslår politiker från Gröna vänstern i två motioner. Syftet är att inte stora delar av glesbygden ska säljas till utlänningar som antingen inte vistas på markerna men portar allmänheten eller vill utnyttja marken till verksamhet som är dålig för miljön.

Regeringen ser just nu över regelverket för utlänningars möjlighet att investera och köpa fastigheter på Island. När det kommer ett besked från inrikesminister Hanna Birna Kristjánsdóttir om den framtida lagstiftningen väntas också den kinesiske investeraren Huang Nubo ta beslut om planerna för Grímsstaðir á Fjöllum.

I flera års tid har Huang Nubo kämpat för att få köpa eller arrendera Grímsstaðir á Fjöllum, en fastighet med en storlek som motsvarar 0,3 procent av hela Islands yta. Där vill han bygga lyxhotell, semesterstugor, flygfält, ridhus, spa, golfbana med mera. Staten äger i dag en fjärdedel av fastigheten medan privata ägare som vill sälja till Huang Nubo kontrollerar närmare tre fjärdedelar av Grímsstaðir á Fjöllum.

Valet av plats har dock ifrågasatts - Grímsstaðir á Fjöllum ligger långt ifrån tätorter och kommunikationerna under vinterhalvåret är usla. Dessutom är Grímsstaðir á Fjöllum en av landets kallaste platser. Det finns en överhängande risk att golfsäsongen bara skulle vara under juli och augusti.

Tidigare inrikesministern Ögmundur Jónasson gav inte Huang Nubo tillstånd för att köpa Grímsstaðir á Fjöllum. I stället har sex kommuner på norra Island gått ihop för att köpa fastigheten och hyra ut den till den kinesiske investeraren. I väntan på besked från Hanna Birna Kristjánsdóttir - som innan hon valdes in i alltinget tog ställning för en försäljning till Huang Nubo - ligger dock affären på is.

Ögmundur Jónasson kräver nu tillsammans med Svandís Svavarsdóttir att staten köper Grímsstaðir á Fjöllum. Därmed förblir fastigheten allmän egendom. I förslaget heter det att alla fastigheter som sträcker sig in över höglandet är särskilt skyddsvärda. Detsamma gäller platser med särskild geografisk, historisk eller kulturell betydelse.

Samma motion lämnades förra mandatperioden in av Guðfríður Lilja Grétarsdóttir, även hon alltingsledamot för Gröna vänstern. Då togs den aldrig upp till behandling.

Hela Gröna vänsterns grupp i alltinget, som består av Ögmundur Jónasson, Árni Þór Sigurðsson, Bjarkey Gunnarsdóttir, Katrín Jakobsdóttir, Lilja Rafney Magnúsdóttir, Steingrímur J. Sigfússon och Svandís Svavarsdóttir, har dessutom återuppväckt ännu ett förslag som inlämnades av Guðfríður Lilja Grétarsdóttir under den föregående mandatperioden. Partiet vill skärpa reglerna för fastighetsaffärer i glesbygden.

Under de senaste åren har utländska medborgare köpt upp glesbygdsfastigheter i landet. I vissa fall har andra som tidigare nyttjat markerna, som sportfiskare, portats. I stället har fastigheterna bara använts någon eller några veckor om året men i övrigt stått tomma. Gröna vänstern vill förhindra att den utvecklingen fortsätter.

Partiet vill se tydliga regler för fastighetsköp. Utlänningar som vill köpa fastigheter utan att bosätta sig där eller använda dem för näringsverksamhet ska kunna nekas tillstånd. Andra faktorer som Gröna vänstern vill ta hänsyn till är fastighetens storlek, användningsområde och köparens andra ägor. Innan ett köp får klartecken ska också särskild hänsyn tas till jordbruksmark och naturtillgångar som vatten och jordvärme.

I väntan på ett besked om Grímsstaðir á Fjöllum har Huang Nubo åter hamnat i rampljuset för sina affärsplaner. Han har i Tyskland bjudit 150 000 euro för en flaska vin från 1653. Tunnan - som totalt rymmer omkring 1 000 liter och ingår i ett av Unescos världsarv - står i Bremen, en stad med skulder på 20 miljarder euro. Pengarna från Huang Nubo skulle visserligen inte vara mycket mer än en droppe i havet, men han kräver heller inte mycket mer än en droppe av hela tunnan. Därför finns det många invånare som anser att han bör få lov att köpa en butelj, rapporterar Süddeutsche Zeitung.

Här kan du läsa mer om turerna kring Grímsstaðir á Fjöllum.

Dagens citat

"It all sounds rather absurd. ... to go and to spend all this time analyzing the absolute bullshit that is flowing out of this young man, who is so troubled that he should be hospitalized."

Kristinn Hrafnsson, talesperson för Wikileaks, säger i Rolling Stone att den i dag 20-årige islänning som var volontär för organisationen för att därefter mot betalning vända sig till de amerikanska myndigheterna är "en patologisk lögnare" som ingen borde ta på allvar.

Island med val och vattenfall

En turistvideo från Island med mängder av vattenfall, valskådning från Húsavík med mera.

Tyskland räddar satsning på livsmedelssäkerhet

Tyska pengar räddar Matís satsning på förbättrad tillsyn över livsmedel och livsmedelsproduktion. Projektet skulle finansierats av pengar från EU, men bidraget drogs in sedan regeringen frusit förhandlingarna om medlemskap på obestämd framtid. Även regeringen skjuter till pengar till investeringen i ny teknik som också ska stärka konsumentskyddet, berättar RÚV.

Tyskland har de senaste åren framstått som Islands kanske bästa vän inom EU. Tyskland har varit en av de främsta förespråkarna för isländskt medlemskap i unionen och har dessutom visat stor förståelse för Islands argument i fiskedispyten om makrill och tillsammans med bland annat Litauen, Ungern och Polen tillhört de länder som kan sägas ha valt Islands sida i tvisten. Förbundskansler Angela Merkel ska också ha sagt till tidigare utrikesministern Össur Skarphéðinsson att han alltid kunde "knacka på hennes dörr" om Island som kandidatland stötte på problem under ansökningsprocessen.

Islands ansökan om medlemskap i unionen är i dag lagd på is på obestämd framtid. Trots att EU dragit in föranslutningsstödet fullföljer nu Tyskland ett projekt som ger Matís mer än 100 miljoner isländska kronor.

När Island sommaren 2009 ansökte om EU-medlemskap blev landet också aktuellt för föranslutningsstöd. Totalt handlade det om 6,2 miljarder isländska kronor som öronmärktes för olika utvecklingsprojekt och anpassning till unionens regelverk.

I december förra året meddelade EU att stödet dras in eftersom Island inte längre kan betraktas som ett land som strävar efter inträde i unionen. Beslutet fick den borgerliga regeringen - som under åren i opposition dömde ut bidragen som mutor - att rasa och ta strid för pengar som den aldrig velat ha.

Det enda som blir kvar av föranslutningsstödet är något den borgerliga regeringen definitivt inte vill ha, nämligen Evrópustofa. Eftersom pengarna till driften av EU:s informationskontor i Reykjavík och Akureyri tas ur en annan ficka kan de bli kvar på Island ända fram till sommaren 2015, skriver Morgunblaðið.

Vad som händer med de EU-finansierade projekten är i dag oklart. Ett av dem kommer dock att räddas. Tyskland träder nämligen in i stället för EU och bidrar med drygt 100 miljoner isländska kronor till Matís, ett statligt ägt institut med inriktning på livsmedelsproduktion och livsmedelssäkerhet. Samtidigt går isländska staten in med 200 miljoner i projektet, rapporterar RÚV.

Pengarna innebär att Matís nu kan uppfylla EES-avtalets krav på tillsyn av livsmedel och livsmedelsproduktion samt konsumentskydd. De kommer att gå till inköp av ny teknik. Matís får också stöd på plats från tyska experter under inledningsfasen.

Island har i dagsläget beviljats undantag från vissa av EES-avtalets krav på just livsmedelstillsyn.

Här kan du läsa mer om EU:s beslut att dra tillbaka föranslutningsstödet.

Vill bygga ut flygplatsen i Húsavík - hoppas på Ryanair

För dyrt att landa i Keflavík och för svårt att landa i Akureyri. Ryanair har hittills inte prickat in Island på linjekartan. Nu vill Húsavíkurstofa att lågprisjätten ska få upp ögonen för flygplatsen i Húsavík. Men för att planerna ska bli verklighet måste startbanan förlängas och flygplatsen få tillstånd för internationella flygningar.

Ryanair har tidigare undersökt möjligheterna att flyga från London Stansted till Island. Ryanair kräver i regel enorma rabatter på flygplatsavgifterna. Eftersom de internationella flygplatserna drivs av myndigheten Isavia kunde inte Keflavík erbjuda annat än standardrabatter för nya bolag och nya linjer, något som inte var tillräckligt för Ryanair.

Lågprisjätten övervägde också Akureyri som alternativ, men där bedömdes enligt Túristi inflygningen vara för svår vilket skulle göra flygplatsen otillförlitlig i dåligt väder.

Island har fyra flygplatser som är godkända för internationell trafik: Keflavík, Reykjavík, Akureyri och Egilsstaðir. Vid extrema väderförhållanden eller naturkatastrofer används dessutom Glasgow som reservflygplats.

Det har länge förekommit diskussioner om att ge fler flygplatser internationell status. Ísafjörður lever visserligen redan i dag på en mängd undantag på grund av den extremt snäva sväng som krävs för att landa på flygplatsen, men här är det närheten till Grönland som är argumentet för en satsning. I alltinget har det lagts förslag om Sauðárkrókur eftersom flygplatsen ligger förhållandevis nära både Reykjavík och Akureyri och långt ifrån aktiva vulkaner. Och Húsavík har tidigare lyfts fram lokalt som ett säkrare alternativ än Akureyri eftersom inflygningen är lättare.

Reguljärtrafiken till Húsavík från Reykjavík återupptogs för ett par år sedan när Ernir började flyga till orten. Förra året flög 9 831 passagerare till och från Húsavík - en ökning från 6 548 personer under 2012, uppger Húsavíkurstofa i ett pressmeddelande.

Linjen siktar framför allt in sig på turister till nordöstra Island. Inom några mils avstånd från Húsavík finns bland annat Mývatn, Dettifoss och Ásbyrgi.

I dagsläget är flyget från Reykjavík den enda linjen som trafikerar Húsavík. För att flygplatsen ska kunna godkännas för internationell trafik krävs först och främst en längre landningsbana. I dag mäter den 1 800 meter varav 1 600 meter är asfalterade. För att kunna tjänstgöra som reservflygplats krävs att banan är åtminstone 2 000 meter lång.

Húsavíkurstofa, en intresseorganisation där bland annat kommunen och den regionala turistnäringen ingår, vill att regeringen gör Húsavík till landets femte internationella flygplats. Därefter siktar Húsavíkurstofa på att kunna locka till sig Ryanair till Húsavík, vilket sannolikt skulle innebära en rejäl ökning av turismen.

Frågan är hur regeringen ser på behovet av en femte internationell flygplats. Avståndet mellan Akureyri och flygplatsen i Húsavík är bara åtta mil. Mellan Akureyri och Egilsstaðir är avståndet 26 mil och mellan flygplatsen i Húsavík och Egilsstaðir 23 mil.

Svårnavigerade och otillgängliga Ísafjörður är knappast ett reservalternativ, utan om flygplatsen får internationell status är det enbart på grund av Grönlandsflyget. Vid vulkanutbrott eller extrema oväder som stänger flygplatserna i Reykjavík och Keflavík används i första hand Akureyri som alternativ, och i andra hand Egilsstaðir. Det är inte ofta Egilsstaðir behöver användas, men flygplatsen är ett impopulärt val både hos flygbolag och myndigheter på grund av det långa avståndet till Reykjavík. Inte sällan väntar flyg i stället ut oväder i Glasgow.

Statusen som reservflygplats är avgörande för Húsavík. Den är nämligen det enda som skulle kunna få regeringen att gå in med de pengar som krävs för en utbyggnad. Och utan denna investering kan Húsavík inte klassas som en internationell flygplats utan får nöja sig med inrikesflyg.

Här kan du läsa mer om Ryanairs intresse för Island.

Dagens citat

"I can't really say that I am sorry, no. You can't take the blame for others' mistakes. I would love to be able to pay back all foreign creditors. But that simply isn't possible. Sorry."

Finansminister Bjarni Benediktsson svarar i Der Spiegel på frågan om han har dåligt samvete för finanskraschen.

Island till fots från sydost till nordväst

I juni 2013 gav sig Thomas Daniel Valls i väg på en vandring för att korsa Island från sydost till nordväst. Han började vid Höfn och slutade på Hornstrandir i nordväst. Ovan kan du se hans film från vandringen.

Från Reykjavík till Keflavík på 20 minuter med snabbtåg

Illustration: Kadeco

Från Reykjavík till flygplatsen i Keflavík på under 20 minuter. Fyra avgångar i timmen under högtrafik och en passagerarkapacitet på 2 000 personer i timmen. Hela sträckan på 46 kilometer med dubbelspår ovan jord utom de sista 12 kilometrarna där en enkelspårig tunnel går mellan Straumsvík i Hafnarfjörður och slutstationen i Reykjavík vid Vatnsmýri eller Kringlan. Så ser enligt ett pressmeddelande Kadecos planer ut för snabbtåg mellan huvudstaden och den internationella flygplatsen.

Billigare teknik och fler resenärer till Keflavík har gjort att tanken på en tågförbindelse till Reykjavík har väckts till liv. Bakom planerna står Kadeco, ett bolag med syftet att utveckla flygplatsområdet i Keflavík, som har fått ekonomisk uppbackning av flera kommuner i regionen för att undersöka förutsättningarna. Nyligen presenterades idéerna vid ett seminarium i Keflavík.

Prislappen för en järnväg mellan Reykjavík och Keflavík beräknas till mellan 95 och 105 miljarder isländska kronor. Vid klartecken inom det närmaste året skulle banan kunna invigas år 2022. Kadeco kalkylerar med att förberedelserna skulle ta fyra år och själva bygget tre år.

Spåren ska dras från den internationella flygplatsen i Keflavík till Reykjavík. Slutstation i huvudstaden blir antingen Vatnsmýri, där busstationen och inrikesflygplatsen i dag ligger, eller Kringlan. Järnvägen blir dubbelspårig mellan Keflavík och Straumsvík i Hafnarfjörður, där den också går ovan jord. Den sista sträckan blir enkelspårig under jord.

Stationen i Reykjavík kommer också att byggas under jord medan stationen i Keflavík hamnar under tak men sannolikt i marknivå. Några andra stationer på vägen finns inte planerade i dagsläget.

Det handlar om 46 kilometer räls, där 12,3 kilometer skulle dras i en tunnel. Snabbtågen skulle ha en medelhastighet på 180 kilometer i timmen och som högst kunna köras i 200 kilometer i timmen. Resan mellan Reykjavík och Keflavík skulle därmed kunna gå på högst 20 minuter.

Kadeco räknar med fyra avgångar i timmen under rusningstid. Tågen kan då transportera 1 000 personer i timmen i varje riktning. Vid behov ska kapaciteten kunna fördubblas.

I de ekonomiska kalkylerna räknar Kadeco med tre till fyra miljoner passagerare redan första året. År 2032 tros snabbtågen transportera över sex miljoner resenärer om året.

Den snabbt ökande turismen till Keflavík gör enligt Kadeco att förutsättningarna för en investering i järnvägstrafik har förbättrats. Bolaget räknar med att direkt kunna slå ut busstrafiken och kapa åt sig en marknadsandel på 50 till 65 procent. Upp till 1 500 islänningar tros dessutom dagligen välja tåget för att pendla mellan Keflavík och Reykjavík.

Med 2,5 miljoner resenärer om året - vilket enligt Kadeco är en förhållandevis blygsam prognos - skulle intäkterna årligen vara 10 miljarder isländska kronor med ett biljettpris på 4 000 kronor.

Men snabbtågen skulle inte bara gynna turismen och resandet mellan Reykjavík och Keflavík. Förbättrade kommunikationer till huvudstadsregionen skulle driva upp fastighetspriserna i Keflavík med omnejd. Kadeco anser också att snabbtåg med korta restider skulle göra det möjligt att flytta inrikesflyget från Reykjavík till Keflavík. Därmed skulle också flyget få ett uppsving då fler turister skulle flyga inrikes från Keflavík.

Här kan du läsa mer om snabbtågsplanerna.

16-årig Geir H. Haarde: Negrer ska inte få medborgarskap

Relationer mellan islänningar och mörkhyade är ohälsosamma. Negrer borde varken släppas in i landet eller kunna beviljas medborgarskap. Och islänningarnas semester- och shoppingresor utomlands är en skam för nationen. Så låter det när den blivande statsministern Geir H. Haarde i januari 1968 som 16-åring i gymnasietidningen Fjörnir ger sin syn på Islands moraliska problem.

Under 22 år i alltinget gjorde sig Geir H. Haarde känd som en politiker som ofta tog strid för invandrares rättigheter. Men den tidigare stats- och finansministern har inte alltid förespråkat en liberal invandringspolitik. DV publicerar utdrag ur en artikel som Geir H. Haarde skrev som 16-årig gymnasieelev i Reykjavík. Åsikterna påminner i stället om äldre brodern Bernhards, som under ett par år i början på 1960-talet ledde den marginaliserade nazistiska rörelsen i landet genom ständiga namnbyten och enstaka offentliga aktioner.

I Fjörnir skriver Geir H. Haarde att Island står inför svåra moraliska problem. Han anser bland annat att "ökad rasblandning mellan mörkhyade människor och islänningar" är ett bekymmer för hela samhället:

"Jag anser alltså att sådan blandning minst sagt är mycket ogynnsam och ohälsosam. Konsekvenserna av misstag, som ovetande begår inom detta område, kan bli fruktansvärda. Det vore ganska olustigt att höra och se alla slags neger- och mulattfolk tala vårt modersmål och räkna sig till vårt folk. Det räcker att se vad som redan har skett. Vi kan lära av de andra nordiska ländernas otäcka erfarenhet på detta område."

Samtidigt hävdar den 16-årige Geir H. Haarde att hans uttalanden inte ska betraktas som hatiska:

"Ingen får förstå mina kommentarer som att jag är någon särskild negerhatare eller knyter dem till andra ytterligheter. Men jag är ändå emot att negrer beviljas isländskt medborgarskap eller att de allmänt släpps in i landet. Jag vill dock på inget sätt förknippa mig med utbildningssnobbar eller andra kulturtöntar."

I skolan upplever Geir H. Haarde att respekten för lärarna har gått förlorad och han vill därför återinföra möjligheten för lärarna att aga eleverna. Han beskyller också sina landsmän för lathet. Geir H. Haarde hävdar att bristen på arbetskraft gör att många inte gör mycket annat på sina jobb än att ta rast. Han går dessutom till angrepp mot "islänningarnas slöseriresor till utlandet":

"Slöseri av miljoner och åter miljoner i utländska valutor till människor vars enda mål är att roa sig på lyxigaste sätt möjligt är totalt olämpligt. Isländska gruppresor och andra utflykter på utländsk mark har för länge sedan blivit en skam för nationen, för att inte tala om de ökända shoppingresorna. Har det inte blivit dags att ta tag i tömmarna?"

I dag tar Geir H. Haarde avstånd från de åsikter han gav uttryck för i Fjörnir 1968. Han säger också till DV att det är ett slag under bältet att gräva fram den gamla artikeln och att det inte gynnar samhällsdebatten:

"De citerade uttalandena sattes på pränt av en 16-årig ungdom för nästan 50 år sedan med den tidens vokabulär. De var och är absurda och inte till författarens heder. Mitt arbete och mitt skrivande senare vittnar inte om sådana åsikter."

Geir H. Haarde får stöd av flera av landets ledande politiker. Árni Páll Árnason, ordförande för Socialdemokraterna, skriver på Facebook att Geir H. Haarde under sin tid i alltinget gjorde stora insatser för att bekämpa främlingsfientlighet:

"När Geir var verksam inom politiken gick han längre än de flesta andra politiker när det gällde att tala emot ståndpunkter om utlänningshat. För mig är det särskilt minnesvärt när han tog sig själv som exempel på ett invandrarbarn och talade emot villkorslösa krav på kunskaper i isländska för invandrare med argumentet att hans far, som bodde här i årtionden och var medborgare i landet, aldrig hade fått ett tillfredsställande grepp om isländskan."

Dagur B. Eggertsson, ledare för Socialdemokraterna i Reykjavík, skriver på Facebook att Geir H. Haarde vann hans respekt för sin syn på invandringspolitiken:

"Jag anser det vara viktigt att minnas att under sin politiska karriär tog Geir alltid parti för liberalism i invandringsfrågor och tog klart avstånd mot invandrarfientlighet när den debatten var som hetast inom isländsk politik för ett årtionde sedan eller så. Där simmade han i viss mån emot strömmen och fick respekt för det."

Margrét Tryggvadóttir, tidigare alltingsledamot för Rörelsen, tar i ett blogginlägg också ställning för Geir H. Haarde. Hon skriver att det är orimligt att han i dag ska stå till svars för något han skrev som tonåring:

"Det är svårt, om inte omöjligt, att spola tillbaka och försöka att förstå det samhälle som en sådan artikel växer fram ur, och det är lika viktigt att den snarare återspeglar precis det - själva samhället på Island år 1968 snarare än individen som gav åsikterna ord.
Alla har vi någon gång varit unga och dumma och dragit slutsatser utifrån en begränsad syn eller världsbild. Så utvecklas vi och världsbilden växer och förändras. Jag har för det mesta inte hållit med Geir Haarde i politiken eller hans parti över huvud taget, men jag anser inte att det är rättvist att döma hans ord från 1968 utifrån det mångkulturella samhälle som vi, tack och lov, har lyckats att skapa här år 2014. Tyvärr har de attityder som framkommer i artikeln från 1968 dock inte försvunnit helt och det är allas vår uppgift att utrota dem. Gör hellre det än att angripa en 17-årig pojke som inte längre finns."

Unnsteinn Manuel Stefánsson, musiker i Retro Stefson, tycker däremot att det är bra att Geir H. Haardes åsikter från tonåren uppmärksammas och att den tidigare statsministern inte bör göras till offer för att de har dragits fram i ljuset. Han skriver på Facebook att Björn Bragi Arnarsson, som i direktsänd tv jämförde Islands seger mot Österrike i handbolls-EM med Nazitysklands intåg i landet, inom en timme bad om ursäkt för ett misslyckat skämt. Geir H. Haarde har inte bett om ursäkt för allvarligt menade åsikter trots att han haft ett halvt liv på sig. Unnsteinn Manuel Stefánsson pekar också på att svarta invandrare länge bemöttes på ett helt annat sätt än invandrare från Norge, som Geir H. Haardes far.

Logi Pedro Stefánsson, som också spelar i Retro Stefson, undrar på Facebook när Geir H. Haarde bytte åsikt. Han skriver att han själv begick många misstag som tonåring, men att inget kan jämföras med det hat och den ondska som genomsyrar Geir H. Haardes artikel i gymnasietidningen.

Här kan du läsa mer om Geir H. Haarde.