fredag 17 januari 2014

Markägare trotsar staten - tar betalt vid Geysir och Strokkur

Staten anser att en inträdesavgift strider mot lagen. Men de privata markägarna tänker inom kort ändå börja ta betalt av alla besökare till Geysirområdet - trots att de källor som lockar flest turister, Geysir och Strokkur, ägs av staten. Inträdespengen blir högst 1 000 isländska kronor och kommer att utkrävas vid grindarna av både islänningar och utlänningar.

Regeringen vill så snart som möjligt införa ett naturpass där besökare mot en avgift får inträde till populära besöksmål. Idén har enligt opinionsmätningar ett brett stöd. Men turistbranschen vill vänta åtminstone till efter årsskiftet för att införa naturpasset. Eftersom många turistföretag skriver avtal med utländska researrangörer långt i förväg skulle kostnaden för ett sent infört naturpass hamna hos isländska företag i stället för utländska besökare. Forskare har däremot kritiserat att konsekvenserna av ett naturpass inte har undersökts - och varnar för att det skulle kunna förändra besökarnas attityd till Island.

Staten äger i dag en tredjedel av marken vid det 2,3 hektar stora Geysirområdet. Där ingår bland annat Geysir och Strokkur, de gejsrar som är den främsta anledningen till att platsen varje år lockar hundratusentals besökare.

De privata markägarna kontrollerar alltså inte det besökarna kommer för att få uppleva, men väl marken runt omkring. I strid med regeringens vilja och miljödepartementets jurister avser de att inom kort börja ta betalt av alla besökare till området. Inträdesavgiften blir högst 1 000 isländska kronor. Betalstationer kommer att sättas upp vid grindarna där såväl isländska som utländska gäster måste betala.

Näringsminister Ragnheiður Elín Árnadóttir har utan framgång uppmanat de privata markägarna att avstå från införandet och i stället ansluta sig till naturpasset. I ett brev från miljödepartementet till de privata ägarna, som Morgunblaðið har tagit del av, döms deras planer ut som olagliga. Departementet pekar på att beslutet tagits ensidigt av de privata ägarna som själva inte äger de mest intressanta heta källorna eller den mark som omger dem.

Miljödepartementet skriver vidare att arbetet med att införa ett naturpass pågår. Regeringen vill liksom turistbranschen ha ett gemensamt system, där intäkterna går till förbättrad tillgänglighet och naturskydd vid populära besöksmål, i stället för att turister tvingas att betala avgifter på en mängd olika platser.

Garðar Eiríksson, talesperson för de privata markägarna, håller inte med om att en inträdesavgift till Geysirområdet skulle strida mot lagen. Han säger i Morgunblaðið att det är oacceptabelt att somliga tjänar på besökarna till Geysir och Strokkur samtidigt som markägarna inte får ersättning för den belastning på naturen som gästerna utgör:
"Vi står på oss och håller inte med ämbetsmännen vid miljödepartementet om att avgiftsbeläggning strider mot lagen. Detta är dock en ägarfråga och vi utbyter inte åsikter med ämbetsmän. ... Sakens kärna är att vi som äger mark i detta område har en andel på två tredjedelar av området och staten en tredjedel. Den är därmed i minoritet och bestämmer därför inte riktningen."
Hur mycket inträdesavgifterna skulle ge säger sig Garðar Eiríksson inte ha spekulerat i. Han uppger att markägarna behöver anställa tio värdar som övervakar området. Han säger i Morgunblaðið att han dessutom är emot statlig inblandning:
"Det offentliga är trögt i allt sådant och jag anser allmänt att ett förstatligande av turistattraktioner inte är önskvärt. Geysirområdet drabbas av skador på grund av belastningen och vi behöver därför sätta i gång redan i sommar."
Garðar Eiríksson uppger för Vísir att han det senaste året haft samtal både med Ragnheiður Elín Árnadóttir och miljöminister Sigurður Ingi Jóhannsson. Kommunikationen med regeringen säger han vara som "att tala med en vägg" och att markägarna inte har tid att vänta längre på att staten ska lösa problemen.

Här kan du läsa mer om naturpasset och inträden till besöksmål i naturen.