Þorleifur Gunnlaugsson leder Grynings lista i Reykjavík

Þorleifur Gunnlaugsson blir Grynings toppkandidat i vårens kommunalval i Reykjavík. Han lämnar därmed Gröna vänstern efter missnöje med partiets politik och samarbetssvårigheter med Sóley Tómasdóttir. Grynings övriga kandidater i valet är ännu inte bestämda.

Efter att i sju år ha varit både ersättare och ordinarie ledamot för Gröna vänstern i kommunfullmäktige valde Þorleifur Gunnlaugsson att inte ställa upp för omval. Dels har han sagt sig vara missnöjd med Gröna vänsterns politik som han anser haft för lite fokus på välfärdsfrågor, dels har det inte varit någon hemlighet att samarbetet med Sóley Tómasdóttir - partiets ordinarie ledamot under den senaste mandatperioden - varit frostigt. Deras avsaknad av personkemi var till exempel ett skäl till att Gröna vänstern inte inbjöds att ingå i koalitionen mellan Bästa partiet och Socialdemokraterna.

Nu står det klart att Þorleifur Gunnlaugsson ändå ställer upp i kommunvalet. Han kommer att toppa Grynings lista i Reykjavík. Vilka partiets övriga kandidater blir är inte klart.

Gryning fick 3,1 procent av rösterna i förra årets alltingsval. Partiet kommer enligt ett pressmeddelande att kämpa för bland annat bättre välfärd och skolor. Gryning vill särskilt arbeta för förbättrade villkor för låginkomsttagare och hemlösa.

Här kan du läsa mer om Gryning.

Två av tre islänningar vill inte återkalla EU-ansökan

Två av tre islänningar vill inte att ansökan om EU-medlemskap ska dras tillbaka. Bara var tredje vill att förhandlingarna ska stoppas för gott. Bland oppositionspartiernas väljare är stödet för att inte återkalla ansökan närmast enhälligt. Men bland regeringspartiernas sympatisörer förespråkar en knapp majoritet att ansökan dras in. Det visar en opinionsmätning utförd av MMR.

Regeringens beslut att bara tre dagar efter offentliggörandet av Hagfræðistofnuns rapport återkalla Islands ansökan om EU-medlemskap har väckt starka reaktioner. Regeringspartierna har inte bara gått emot vallöftet om att ett sådant beslut skulle fattas genom en folkomröstning. De har också fått kritik för att ha läckt rapporten i förhand till partilojala medier och för att inte ha varit intresserade av någon debatt om politiska sakfrågor.

Inom Framstegspartiet är missnöjet med regeringens linje begränsat - trots att partiet så sent som för fem år sedan tog ställning för att ansöka om inträde i unionen och för ett medlemskap om Island kunde få behålla ensidig bestämmanderätt över landets naturresurser.

Inom Självständighetspartiet är ordföranden Bjarni Benediktsson betydligt mer ansatt än kollegan Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Det är inte många år sedan han själv tillhörde partiets EU-vänliga falang. Upprördheten över det svikna vallöftet är utbredd och åtminstone två alltingsledamöter kommer att rösta emot partilinjen. Bjarni Benediktsson har heller inte övertygat de missnöjda när han hävdat att ingen borde bli överraskad över kovändningen vad gäller folkomröstningen eftersom Självständighetspartiet är emot EU-medlemskap.

Samtidigt har nu över 40 000 islänningar, vilket motsvarar en sjättedel av väljarkåren, skrivit på en namninsamling med krav på att EU-förhandlingarnas framtid som utlovat ska avgöras i en folkomröstning. I opinionsmätning efter opinionsmätning visar det sig dessutom att en klar majoritet av islänningarna vill folkomrösta.

I alltinget har regeringen avvisat alla förslag på att folkomrösta eller att lägga EU-frågan på is - utan att ta något beslut under mandatperioden - utan att återkalla ansökan. Hela 67,9 procent ställer sig också bakom uppfattningen att ansökan inte bör dras tillbaka. Däremot uppger 32,1 procent att förhandlingarna om medlemskap bör stoppas för gott.

En majoritet av dem som i förra valet röstade på Självständighetspartiet och Framstegspartiet, 58,7 procent respektive 50,4 procent, anser dock att ansökan bör återkallas.

Hos de islänningar som i vårens alltingsval lade sin röst på något av oppositionspartierna är stödet för att inte dra tillbaka ansökan däremot starkt. Hela 98,2 procent av Socialdemokraternas väljare vill hålla ansökan vid liv. Den uppfattningen delar 97,1 procent av Ljus framtids väljare, 92,5 procent av Gröna vänsterns och 88,2 procent av Piratpartiets.

Kvinnor, personer bosatta i Reykjavíkområdet och personer i åldern 30 till 67 år är mest positiva till att inte bryta EU-förhandlingarna för gott. Män, pensionärer, medelinkomsttagare och personer bosatta på landsbygden vill i större utsträckning än genomsnittet att ansökan ska återkallas.

Här kan du läsa mer om Island och EU.

Regeringen ratar kompromiss om EU-ansökan på is

Regeringen nobbar Gröna vänsterns förslag om att lägga EU-ansökan på is i stället för att återkalla den. Samtidigt visar en opinionsmätning utförd av Fréttablaðið att fyra av fem islänningar vill folkomrösta om EU-förhandlingarnas framtid. Inom Självständighetspartiet fortsätter den interna kritiken mot ledningens beslut att svika vallöftet om en folkomröstning.

Tidigare i veckan röstade regeringen emot att Piratpartiets förslag om en EU-folkomröstning till våren skulle tas upp till debatt i alltinget. Den skulle äga rum den 31 maj samtidigt som kommunalvalen. Eftersom en folkomröstning måste klubbas med tre månaders varsel är sista chansen för ett sådant beslut i dag - och det kommer inte att ske. Därmed försvinner också möjligheten till en folkomröstning inom det närmaste halvåret.

Gröna vänstern lanserade ett kompromissförslag som gick ut på att Islands ansökan om EU-medlemskap inte skulle dras tillbaka. I stället skulle förhandlingarna vila tills det fanns ett majoritetsbeslut i en folkomröstning om att återuppta dem. Det skulle innebära att regeringen inte behövde hålla en folkomröstning under denna mandatperiod. Högerkoalitionen valde dock att avvisa förslaget som åtminstone Ljus framtid var redo att ställa sig bakom.

Tonen i debatten i alltinget var fortsatt hätsk under gårdagen. Socialdemokraten Helgi Hjörvar sade sig ha förståelse för regeringens val att låta EU-debatten pågå fram till långt in på småtimmarna. Med tanke på Självständighetspartiets svek mot väljarna ansåg han att det var förståeligt att ledaren Bjarni Benediktsson så långt som möjligt ville agera i skydd av mörkret.

Bjarni Benediktsson har hela tiden hävdat att han inte har svikit något vallöfte. Självständighetspartiet förespråkar att Island står utanför EU och det har inte varit någon hemlighet. Eftersom den linjen klubbats vid ett landsmöte borde ingen bli överraskad över beslutet att dra tillbaka Islands ansökan om EU-inträde.

Under valrörelsen utlovade dock såväl Bjarni Benediktsson som andra blivande statsråd gång på gång att islänningarna skulle få avgöra EU-förhandlingarnas öde i en folkomröstning. Den interna kritiken mot kovändningen har varit hård - och den har inte bara kommit från partiets EU-vänliga falang.

Gunnar Gíslason, partiets toppnamn i Akureyri, säger i Fréttablaðið att det är väl känt att många inom Självständighetspartiet är kategoriska motståndare till EU-inträde. Men den här debatten gäller enligt honom inte ja eller nej till EU, utan om att medborgarna själva ska få fatta beslutet. Han tror också att den senaste tidens debatt skadar Självständighetspartiet. På samma sätt som de rödgröna fick kritik för att i regeringsställning inte stå för sina ord drabbas nu Självständighetspartiet av en förtroendekris.

Gunnar Þórðarson, ordförande för Självständighetspartiet i Ísafjarðarbær, säger i Fréttablaðið att Bjarni Benediktsson inte hade samråd med partiets gräsrötter innan beslutet om kovändningen togs. Han hävdar också att löftet om en folkomröstning var avgörande för många väljare, och att partiet därför inte borde svika det.

Självständighetspartiets toppkandidat i Reykjavík, Halldór Halldórsson, säger i Fréttablaðið att han förvånats över den brådska som regeringen visat i frågan. Visserligen är en klar majoritet av partimedlemmarna emot EU-medlemskap, men han anser också att en majoritet vill att förhandlingarna om villkoren för inträde i unionen fullföljs och att islänningarna själva därefter får säga ja eller nej till medlemskap.

Hela 81,6 procent av islänningarna vill att EU-förhandlingarnas framtid ska avgöras i en folkomröstning. Bara 18,4 procent anser att alltinget ska fatta beslutet. Det visar en opinionsundersökning utförd av Fréttablaðið. Kvinnor är i regel något mer positiva än män till att folkomrösta. Personer bosatta i Reykjavíkområdet vill i större utsträckning folkomrösta än personer bosatta på landsbygden.

Det minsta stödet för en folkomröstning finns bland Framstegspartiets väljare, där 51,9 procent förespråkar att medborgarna ska få avgöra frågan. Inom Självständighetspartiet är motsvarande siffra 66,2 procent.

Bland oppositionens väljare är uppslutningen bakom en folkomröstning stark. Mest positiva är Socialdemokraternas och Ljus framtids sympatisörer, där hela 96,2 procent respektive 94,6 procent vill folkomrösta. Samma åsikt delar 88 procent av Gröna vänsterns och 88,4 procent av Piratpartiets anhängare.

Utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson skrev i förslaget att återkalla Islands ansökan om EU-inträde att flera ledamöter sommaren 2009, när en majoritet av alltinget röstade för att ansöka om medlemskap i unionen, hade röstat emot sin egen övertygelse. Detta hade i så fall varit ett grundlagsbrott eftersom grundlagen säger att ledamöterna måste följa sitt samvete.

Formuleringarna fick hård kritik och han har också ändrat vissa av dem. I förslaget kvarstår dock antydningar om att vissa ledamöter skulle ha gått emot sin egen övertygelse. Det har Gunnar Bragi Sveinsson använt som argument för att återkalla ansökan eftersom han hävdar att det egentligen inte fanns majoritet i alltinget för beslutet.

I en interpellation ber nu socialdemokraten Katrín Júlíusdóttir utrikesministern att redogöra för sina belägg för att ledamöter röstat emot sin övertygelse. Hon vill också att han redovisar hur den egentliga majoriteten såg ut och vilka grunder har han för påståendet. Hon efterfrågar dessutom information om vilka enskilda ledamöter som skulle ha röstat på detta sätt.

Namninsamlingen med krav på en folkomröstning om EU-förhandlingarnas framtid har nu samlat närmare 40 000 underskrifter. Demonstranter samlades utanför alltinget även i går för att visa sitt missnöje med regeringens agerande. En stor demonstration är utlyst till i morgon eftermiddag på Austurvöllur i Reykjavík.

Här kan du läsa mer om EU-debatten.

Dagens citat

"Ekonomisk girighet ställs mot naturens gåtfullhet. Ett brutalt möte mellan modern börsyra med habegär av lyx och flärd och de urgamla isländska sagorna. En thriller och ett relationsdrama så väl berättat att det är svårt lägga boken ifrån sig. Slutet mynnar ut i orgie av blod, eld och lemlästade kroppar. Kanske aningen för mycket och för mångtydigt. Men skitläskigt är det."

Jakob Carlander i Corren om Steinar Bragis Höglandet.

Kántrýbær i Skagaströnd är till salu

Restaurangen Kántrýbær i Skagaströnd på nordvästra Island är till salu. Den grundades av countryentusiasten Hallbjörn Hjartarson och har länge drivits av dottern Svenný Hallbjörnsdóttir och svärsonen Gunnar Halldórsson. Men musikmuseet ska inte försvinna från orten, skriver Morgunblaðið.

78-årige Hallbjörn Hjartarson är Islands mest kände ambassadör för countrymusik. I fiskeläget Skagaströnd har han skapat ett eget litet countryimperium - med en utställning tillägnad musikstilen, en radiostation och en restaurang. Dessutom har han gett ut skivor med egen musik. Utan honom hade Skagaströnd inte heller blivit platsen för en countryfestival.

På senare år har dock Hallbjörn Hjartarson tröttnat på vissa delar av verksamheten. Nu vill även Svenný Hallbjörnsdóttir och Gunnar Halldórsson lämna Kántrýbær. Han säger i Morgunblaðið att restaurangen nu är till salu. Under sommarmånaderna är tillströmningen av turister god, och under resten av året ordnar den maten till ortens skola.

Familjen tänker dock inte avveckla sitt engagemang i Kántrýbær helt och hållet. Utställningen, som finns på restaurangens övervåning, ska bli kvar. Och försäljningen gäller bara själva restaurangverksamheten. I dagsläget är planen att hyra ut huset för att möjligen senare sälja det.

Här kan du läsa mer om Kántrýbær.

Unikt isländskt januariväder utan snö och minusgrader

Januari var ovanligt mild med temperaturer långt över genomsnittet över hela Island. Vintervärmen gjorde att månaden på många håll blev den varmaste sedan 1947 - och i Vattarnes och Seley sjönk temperaturen aldrig under nollstrecket, vilket aldrig tidigare hänt i landet. Snö var också ovanligt sällsynt under januari. Men även solen visade sig onormalt sällan. Det visar statistik från Veðurstofa Íslands.

År 2013 hade en varm inledning, men därefter kom en långvarig trend av sig. Både våren, sommaren och hösten var kallare än de tio föregående åren. I januari i år tycks det som att trendbrottet är över. Det var ovanligt varmt och snöfattigt i hela landet.

Månadens högsta temperatur uppmättes den 24 januari. Då noterades 10,1 grader i Skaftafell. Den högsta medeltemperaturen, 3,3 grader, registrerades några mil österut i Kvísker i Öræfi.

Kallast var det den 12 januari vid Brúarjökull, -19 grader. I befolkade områden uppmättes den lägsta temperaturen, -16,4 grader, vid Kálfhóll. Lägsta medeltemperaturen, -4 grader, noterades vid Þverfjall medan det i bebyggelse var kallast i Svartárkot, -1,5 grader.

I Reykjavík var medeltemperaturen 2,4 grader. Det betyder 2,9 grader över snittet för perioden 1961 till 1990 och 1,4 grader över snittet för de tio senaste åren. I Stykkishólmur var medeltemperaturen 1,0 grader (plus 2,4 grader över genomsnittet för perioden 1961 till 1990), Bolungarvík 1,2 grader (+2,4), Akureyri 1,6 grader (+3,8), Egilsstaðir 2,1 grader (+4,6), Dalatangi 3,4 grader (+3,1), Teigarhorn 3,7 grader (+3,9), Höfn 4,1 grader (jämförelse saknas), Stórhöfði på Hemön 3,9 grader (+2,6), Hveravellir -3,0 grader (+3,6) och Árnes 1,8 grader (+3,9 grader).

I Teigarhorn har mätningarna pågått sedan 1873. Bara en gång har januari varit varmare än i år, nämligen 1947. Lika länge har det gått sedan det var lika varmt kring Höfn i Hornafjörður - men där har mätstationerna flyttats vid flera tillfällen genom åren.

I Vattarnes sattes ett annat rekord. Månadens lägsta temperatur var 0,4 grader. Att temperaturen på en isländsk väderstation under januari aldrig sjunker under nollstrecket har aldrig tidigare hänt. Samma sak inträffade på ytterligare en plats på östra Island. I Seley var månadens lägsta temperatur 0,0 grader.

Det var inte bara ovanligt varmt i Höfn. Det var också ovanligt blött. Under januari föll 369,7 millimeter nederbörd, den största mängden sedan 2002. Även i Akureyri i norr var månaden mer nederbördsrik än normalt medan det i Stykkishólmur i väster och Reykjavík i sydväst var torrare än vanligt. Nytt nederbördsrekord sattes för Hánefsstaðir vid Seyðisfjörður, där det under januari föll över 600 millimeter regn och snö.

En annan unik notering från östra Island gjordes i Dalatangi. Inte en enda dag under januari var marken helt täckt av snö. Det har inte inträffat sedan snödjupet började att mätas på platsen 1939.

Reykjavík hade 19,3 soltimmar, vilket är åtta timmar färre än normalt. Akureyri hade bara två soltimmar, vilket är fem timmar under genomsnittet.

Här kan du läsa mer om vädret på Island.

Regeringen röstade bort förslag om EU-folkomröstning

Regeringen fällde i går Piratpartiets förslag om att folkomrösta om EU-förhandlingarnas framtid redan till våren. Samtidigt fortsatte den allt hätskare debatten i alltinget om högerkoalitionens beslut att återkalla Islands ansökan om inträde i unionen. Utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson anklagade på nytt Gröna vänsterns Steingrímur J. Sigfússon för att ljuga. Finansminister Bjarni Benediktsson störde socialdemokraten Katrín Júlíusdóttir i talarstolen - och hon kontrade med att kalla honom "jävla idiot".

För tredje dagen i rad samlades demonstranter utanför alltinget i Reykjavík för att protestera mot regeringens löftessvek i EU-frågan. Det var dock den minsta manifestationen hittills. En ny demonstration väntas i dag. Samtidigt har nu 35 000 islänningar skrivit på namninsamlingen med krav på att den utlovade folkomröstningen om EU-förhandlingarnas framtid ska genomföras.

Med 34 röster mot 23 stoppade regeringen Piratpartiets förslag om en folkomröstning från att behandlas i alltinget. Piraterna ville att folkomröstningen skulle äga rum den 31 maj samtidigt som kommunalvalen. Den möjligheten är nu i princip borta eftersom en folkomröstning måste klubbas med tre månaders varsel.

Socialdemokraten Katrín Júlíusdóttir sade under debatten att Piratpartiets förslag var en livlina för Självständighetspartiet. Genom att låta det behandlas i alltinget skulle partiet kunna infria de utfästelser till väljarna som gjordes under valrörelsen. Katrín Júlíusdóttir läste också ur Självständighetspartiets valmanifest och sade att partiets agerande gjorde att det inte kunde användas till annat än att torka sig i rumpan med.

Partikamraten Össur Skarphéðinsson uppmanade Bjarni Benediktsson att infria vallöftet och inte göra sig skyldig till ett historiskt löftesbrott. Han gratulerade också statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson och Framstegspartiet till att ha lyckats kuva koalitionspartnern och dess ledare så grundligt att Självständighetspartiet gick emot sina egna vallöften.

Ljus framtids Róbert Marshall påminde om att bara var tionde islänning har förtroende för alltinget. Genom regeringens agerande visade den att parlamentet inte heller har förtroende för medborgarna. Róbert Marshall ansåg därför att högerkoalitionen spädde på det utbredda misstroendet mot de folkvalda genom att inte respektera de utfästelser som gjorts i en viktig politisk fråga.

Bjarni Benediktsson svarade oppositionen med att den hade haft hela förra mandatperioden på sig att ordna en folkomröstning i EU-frågan. Då, när Självständighetspartiet och Framstegspartiet var i minoritet, ville inte den rödgröna regeringen låta folket säga sitt om ett eventuellt isländskt EU-medlemskap.

Utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson lade i går fram en ny version av förslaget att återkalla Islands ansökan om EU-medlemskap. Formuleringarna om att alltingsledamöter skulle ha röstat emot sin egen övertygelse - vilket hade varit ett grundlagsbrott - har mildrats.

Ändå sade Ragnheiður Ríkharðsdóttir, en av de självständighetspartister som då röstade för att begära inträde i unionen, att det inte var tillräckligt. Förslaget från den egna regeringen gav alltjämt sken av att hon och andra skulle ha agerat ohederligt. Hon kommer därför att rösta nej till förslaget att stoppa förhandlingarna för gott.

I tisdags påstod Gunnar Bragi Sveinsson att Gröna vänsterns Steingrímur J. Sigfússon hade ljugit i alltingets talarstol. Han kom senare med något som liknade en ursäkt för sitt uttalande. I går anklagade han på nytt den tidigare finansministern för lögn. Han hävdade då att Steingrímur J. Sigfússon i alltinget skulle ha talat osanning om Icesave-tvisten. I stället för att svara på angreppet sade Steingrímur J. Sigfússon att han skulle undersöka möjligheterna att stämma Gunnar Bragi Sveinsson för hans påståenden.

Katrín Júlíusdóttir hamnade i en dispyt med Bjarni Benediktsson som slutade med att hon kallade finansministern "jävla idiot". I talarstolen ifrågasatte hon de ständiga kvällssessioner som regeringen tagit initiativ till i alltinget samtidigt som dess företrädare knappt deltar i EU-debatten. Bjarni Benediktsson störde henne genom att flera gånger uppmana henne att lugna ned sig och genom att gå förbi och lägga papper framför henne medan hon talade.

Katrín Júlíusdóttir hävdade att ministern betedde sig respektlöst. Hon bad senare om ursäkt för att ha kallat honom "jävla idiot". Hon fick dock uppbackning från partikamraten Sigríður Ingibjörg Ingadóttir som ansåg att Bjarni Benediktsson visade prov på kvinnoförakt. I stället för att störa Katrín Júlíusdóttir i talarstolen och kommunicera med papperslappar borde han besvara hennes frågor under debatten.

Össur Skarphéðinsson ifrågasatte Gunnar Bragi Sveinssons uttalanden om att ett avgörande skäl till att återkalla ansökan skulle vara påtryckningar från EU. Han undrade i så fall varför han inte hade informerat utrikesnämnden om påstötningarna. Utrikesministern hänvisade till två intervjuer med utvidgningskommissionären Štefan Füle där han skulle ha efterlyst besked från regeringen om Islands ansökan.

Össur Skarphéðinsson ifrågasatte även svaret och hävdade att unionens undringar gällde tidtabellen för en folkomröstning. Katrín Júlíusdóttir undrade om det var korrekt att Gunnar Bragi Sveinsson fattade beslut i en avgörande fråga genom att tolka två intervjuer i stället för att personligen begära ett klargörande besked från Štefan Füle.

EU-debatten stoppades inte av talmannen förrän klockan 3.10 i natt. Alltinget samlas åter i dag klockan 10.30 lokal tid då samma fråga står på dagordningen.

Här kan du läsa mer om Island och EU och ovan kan du se Katrín Júlíusdóttirs dispyt med Bjarni Benediktsson i talarstolen.

Dagens citat

"Iceland is one big adventure park, perfect for adults and children alike. From our arrival just before midnight — in almost daylight — to the drive out past fields of lava clad with moss and studded with geothermal pools from which hot steam rises into the cool Nordic air, we are transfixed. It seems that wherever you turn, nature merges with science fiction or Tolkien or both. It is impressive to stand in front of Strokkur, one of Iceland’s best-known geysers, and watch it bubble and burst."

Mary Luissiana i Daily Mail om en resa till Island.

Singelkorpar attackerar ejderns häckningsplatser

Korphanar sluter sig samman i gäng och attackerar ejderns häckningsplatser. De flyger från fjord till fjord och angriper ejdrarna. Singelkorparnas beteende kan vara en förklaring till dålig återväxt bland ejdern i delar av Västfjordarna, skriver Bæjarins Besta.

Korpar av hankön brukar samlas i grupper nära flygplatsen i Ísafjörður. Där går de till angrepp mot ejderns häckningsplatser och äter bland annat en stor mängd ägg.

Korpens beteende är långt ifrån uppskattat av alla. För att driva bort dem brukar jägare skjuta mot korpen. Nu visar det sig att det bara är en tillfällig lösning på problemet. Problemen med återväxten kvarstår.

Att de jagas bort innebär nämligen inte att korpen slutar att attackera ejderns häckningsplatser. I stället flyttar den från fjord till fjord - först till Önundarfjörður och därefter till Dýrafjörður och så vidare. Och på varje plats siktar singelkorparna in sig på ejdrarna.

Tre av fyra islänningar vill folkomrösta om EU-förhandling

Hela 74,6 procent av islänningarna vill folkomrösta om EU-förhandlingarnas framtid redan i vår. Även bland Framstegspartiets och Självständighetspartiets sympatisörer förespråkar en klar majoritet en folkomröstning. Starkast är stödet bland Ljus framtids och Piratpartiets väljare. Det visar en opinionsundersökning utförd av Vísir.

Regeringens beslut att återkalla Islands ansökan om EU-medlemskap har orsakat stor upprördhet. Både Självständighetspartiet och Framstegspartiet bryter därmed mot löften som gjordes under valrörelsen förra året. Trots demonstrationer och namninsamlingar finns det dock inget i dagsläget som tyder på att regeringen skulle backa i frågan. I de kärnor som styr de bägge partierna är EU-motståndet kompakt.

Finansminister Bjarni Benediktsson anser att det är omöjligt för en regering som inte vill gå med i EU att förhandla om medlemskap. En majoritet av islänningarna förespråkar också att landet ska stanna utanför unionen. Samtidigt vill en majoritet att frågan om förhandlingarnas framtid ska avgöras i en folkomröstning.

Opinionsläget har av Bjarni Benediktsson beskrivits som problematiskt. Det som väger tyngst enligt honom är dock den klara majoriteten mot ett EU-medlemskap. Genom att återkalla ansökan skapas det enligt finansministern tydlighet kring Islands förhållande till unionen och den utrikespolitiska inriktningen för de kommande åren.

Tre av fyra islänningar - hela 74,6 procent - vill dock folkomrösta om förhandlingarna ska återupptas eller ansökan återkallas. Detta skulle ske redan den 31 maj i år samtidigt som kommunalvalen.

Inom samtliga väljargrupper tar en klar majoritet ställning för en folkomröstning. Starkast är stödet bland Ljus framtids sympatisörer där 84,8 procent vill folkomrösta i vår. Inom Piratpartiets led är motsvarande siffra 83,9 procent, inom Socialdemokraternas 80,8 procent, inom Framstegspartiets 68,9 procent, inom Gröna vänsterns 65,6 procent och inom Självständighetspartiets 65,3 procent.

Värt att notera är att Vísir formulerade enkätfrågan som ja eller nej till en folkomröstning den 31 maj. En sådan formulering brukar ge ja-sidan en skjuts som den inte hade fått om deltagarna exempelvis hade fått välja mellan olika likvärdiga alternativ.

Undersökningen genomfördes innan EU-debatten inleddes i alltinget och innan regeringen fattade beslut om att dra tillbaka Islands ansökan.

Här kan du läsa mer om EU-opinionen.

Utrikesminister ursäktade sig - anklagade ledamot för lögn

Först lovade utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson att ändra formuleringar där han påstår att rödgröna alltingsledamöter röstat mot sitt samvete. Sedan anklagade han Gröna vänsterns Steingrímur J. Sigfússon för att ljuga inför parlamentet. När EU-debatten fortsatte i alltinget i går fortsatte också den hätska ordväxlingen mellan oppositionen och regeringen. Gröna vänstern lade dessutom fram ett förslag om att lägga Islands ansökan om EU-medlemskap på is på obestämd framtid.

I regeringens förslag om att återkalla Islands ansökan om EU-inträde antyder utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson att flera ledamöter röstade emot sitt eget samvete när Island sommaren 2009 ansökte om medlemskap i unionen. De skulle i så fall ha gjort sig skyldiga till grundlagsbrott. Grundlagen säger nämligen att alltingets ledamöter är skyldiga att rösta efter eget samvete.

Socialdemokraterna Árni Páll Árnason och Katrín Júlíusdóttir har lämnat in formella protester mot förslaget. De hävdar att det inte kan behandlas i alltinget i sitt nuvarande skick eftersom det innehåller allvarliga anklagelser mot de ledamöter som för snart fem år sedan valde att rösta för en isländsk ansökan om EU-medlemskap. Katrín Júlíusdóttir har också efterlyst belägg för Gunnar Bragi Sveinssons uppgifter.

Gröna vänsterns Steingrímur J. Sigfússon rasade mot utrikesministerns formuleringar redan under måndagens debatt. Gunnar Bragi Sveinsson valde dock att tiga sig igenom kvällen och inte besvara några frågor från oppositionen.

Talmannen Einar K. Guðfinnsson valde att släppa fram regeringens förslag till debatt. I förslaget finns också en punkt där regeringen säger att Island bara ska kunna söka medlemskap i EU på nytt efter en folkomröstning. Experter har dömt ut det som en verkningslös formulering och så gjorde även Einar K. Guðfinnsson. Eftersom förslaget inte är en lag finns det inget beslut som en ny regering skulle behöva riva upp.

Gunnar Bragi Sveinsson sade under gårdagens debatt att han skulle stryka formuleringarna som antydde att vissa ledamöter röstat emot sitt eget samvete från förslaget. Steingrímur J. Sigfússon ansåg att utrikesministern omedelbart borde ha tagit intryck av måndagens debatt och ändrat förslaget redan då. Gunnar Bragi Sveinsson svarade med att hävda att han skötte sig bättre än Steingrímur J. Sigfússon:

"Jag har åtminstone inte ljugit för tinget som du."

Efter ett nytt gräl mellan oppositionen och Gunnar Bragi Sveinsson levererade utrikesministern något som liknade en ursäkt för sitt uttalande. Árni Páll Árnason undrade om Gunnar Bragi Sveinsson var vid sina sinnens fulla bruk och Katrín Júlíusdóttir ansåg att utrikesministern fört debatten i alltinget till ett nytt lågvattenmärke.

EU-debatten fortsätter att vara besvärande för regeringen. Visserligen var det i går färre demonstranter  - omkring 3 000 - som samlades utanför alltinget i Reykjavík, men namninsamlingarna med krav på en folkomröstning om förhandlingarnas framtid närmar sig 30 000 underskrifter. Nya demonstrationer väntas dessutom i dag.

Finansminister Bjarni Benediktsson förklarade vid ett möte för partimedlemmar i Reykjavík resonemanget bakom beslutet att återkalla Islands ansökan om EU-medlemskap. Han hävdade att det inte rörde sig om något svek från Självständighetspartiets sida. Visserligen hade partiet utlovat en folkomröstning om förhandlingarnas framtid, men det överskuggades av en tydlig hållning mot medlemskap i unionen. I praktiken innebar regeringens linje att utrikespolitiken skulle ligga fast.

Bjarni Benediktsson målade upp en bild av EU där medlemsländernas självständighet inskränktes steg för steg. Han kritiserade EU-anhängare och ansåg att de framställde unionen som ett smörgåsbord där Island skulle kunna välja fritt. Men om Island hade varit med i unionen hade regeringen enligt Bjarni Benediktsson inte haft något att säga till om i tvisten om makrillfisket i Nordostatlanten, utan bara tvingats acceptera EU:s beslut.

Bjarni Benediktsson sade sig också ha stor respekt för de partimedlemmar som vill fortsätta förhandla om EU-medlemskap. Han befarade dock ingen våg av utträden från Självständighetspartiet eftersom han menade att banden till partiets grundläggande ideologi var starkare än så.

Av Självständighetspartiets nitton ledamöter i alltinget förespråkar två öppet att förhandlingarna med EU ska fullföljas. Vilhjálmur Bjarnason har redan deklarerat att han kommer att rösta emot regeringens förslag. I går sade Ragnheiður Ríkharðsdóttir, som i rollen som gruppledare har svårare att bryta mot partilinjen, att hon inte kunde stödja förslaget utan ändringar. Hon röstade själv sommaren 2009 för att ansöka om EU-medlemskap och sade sig inte kunna ställa sig bakom Gunnar Bragi Sveinssons påståenden om att somliga skulle ha gjort det mot sin egen övertygelse. Ragnheiður Ríkharðsdóttir ville också ge EU-debatten mer tid.

Piratpartiet har redan lagt ett förslag om att folkomrösta om EU-förhandlingarnas framtid redan den 31 maj i år, alltså samtidigt som kommunalvalen. I går kom ett nytt motförslag från Gröna vänstern som går ut på att Islands ansökan om EU-medlemskap läggs på is men inte återkallas. I stället ska frågan om ett inträde i unionen debatteras grundligt och en folkomröstning i stället äga rum före mandatperiodens slut. Om då en majoritet skulle rösta för fortsatta förhandlingar skulle de återupptas.

Två exempel på pauser fördes fram i debatten i går. Statsvetarprofessorn Eiríkur Bergmann Einarsson sade till Vísir att Island skulle kunna göra som Schweiz - som formellt är ett kandidatland men inte på något sätt är på väg in i EU - och inte återkalla ansökan. Om det politiska läget skulle förändras skulle det då bli lättare att återuppta förhandlingarna i stället för att på nytt begära medlemskap. Statsvetaren Guðbjörg Oddný Jónasdóttir skrev i Fréttablaðið att Island skulle kunna följa Maltas exempel, där en regering som inte förespråkade medlemskap valde att lägga förhandlingarna på is och inte att avbryta dem för gott.

I dagsläget finns dock inget som tyder på att regeringen skulle vara redo att göra några eftergifter. Eftersom presidenten Ólafur Ragnar Grímsson inte - om han så skulle vilja - har några möjligheter att stoppa regeringens förslag finns det inga hinder för att få majoritet i parlamentet och verkställa beslutet om att dra tillbaka Islands ansökan om EU-medlemskap.

Regeringen har investerat enorma mängder prestige i att återkalla ansökan. Det finns en överhängande risk att i synnerhet Självständighetspartiet straffas i de kommande kommunalvalen, men uppenbarligen gör högerkoalitionen bedömningen att det är så långt till nästa val att väljarna då kommer att ha glömt bort de svikna vallöftena om en folkomröstning.

Här kan du läsa mer om EU-debatten och ovan kan du se en inspelning av Bjarni Benediktssons tal inför partimedlemmar i Reykjavík i går samt ordväxlingen i alltinget mellan Steingrímur J. Sigfússon och Gunnar Bragi Sveinsson.

Dagens citat

"Hej, linjen är enkel. Medlemskapsförhandlingarna med EU avbryts inte utan att en folkomröstning äger rum."

Anna Kolbrún Árnadóttir, valarbetare för Framstegspartiet med flera förtroendeuppdrag för partiet, svarade enligt RÚV så sent som på valdagen förra året en väljare som uppgav att frågan var avgörande för valet av parti att Framstegspartiet utlovade en folkomröstning om EU-förhandlingarnas framtid.

Game of Thrones återvänder till Island

Den fjärde säsongen av Game of Thrones har premiär den 6 april. Som vanligt är en del av den populära tv-serien inspelad på Island. I klippet ovan kan du se några av seriens skapare och skådespelare ge sin syn på hur det isländska landskapet påverkar serien.

Majoritet av Reykjavíkborna kan säga ja till EU-inträde

En knapp majoritet av Reykjavíkborna skulle sannolikt rösta ja till EU-medlemskap vid en folkomröstning. I grannkommunerna har däremot nej-sidan ett knappt försprång medan EU-motståndarna är i klar majoritet på landsbygden. Det visar en opinionsundersökning utförd av Capacent Gallup på uppdrag av Já Ísland.

I Reykjavík skulle i dag 56 procent av väljarna i dag sannolikt rösta ja till EU-inträde medan 44 procent sannolikt skulle rösta nej. I grannkommunerna uppger 52 procent att de förmodligen skulle rösta för att fälla ett medlemskap medan 48 procent skulle ta ställning för medlemskap. På landsbygden har EU-motståndet däremot ett stort försprång. Där svarar hela 77 procent att de sannolikt skulle rösta nej.

Sett till hela landet innebär det att 58 procent skulle säga nej till EU-medlemskap medan 42 procent skulle rösta ja.

Framstegspartiets väljare är mest skeptiska till ett inträde i unionen. Bara 4 procent kan tänka sig att rösta ja till medlemskap. Motsvarande siffra bland Självständighetspartiets sympatisörer är 17 procent.

Intresset för EU är störst bland låg- och höginkomsttagare medan medelinkomsttagare oftare tar ställning emot medlemskap. Personer som har universitetsutbildning skulle i större utsträckning sannolikt säga ja till EU medan personer som har grundskoleutbildning skulle rösta nej.

Frågan ställdes innan Hagfræðistofnuns EU-rapport publicerades och innan regeringen meddelade beslutet om att återkalla Islands ansökan om medlemskap. De medverkande fick i undersökningen ta ställning till hur de i dag sannolikt skulle rösta vid en folkomröstning om EU-inträde.

En majoritet av Samtök atvinnulífsins medlemsföretag är enligt ett pressmeddelande emot regeringens beslut att dra tillbaka ansökan om EU-medlemskap. Hela 55,8 procent är emot högerkoalitionens linje medan 38,1 procent anser att regeringens beslut är riktigt. Ytterligare 6,1 procent tar inte ställning till frågan.

Av de företag som förespråkar en folkomröstning vill hela 85,2 procent att den äger rum samtidigt som kommunalvalen, alltså den 31 maj. Bland medlemsföretagen säger 8,6 procent att omröstningen borde äga rum längre fram under mandatperioden, 4,8 procent föredrar våren 2017 i samband med nästa alltingsval och 1,4 procent nämner någon annan tidpunkt.

I Samtök atvinnulífsins medlemsföretag finns i dag omkring 70 procent av de privatanställda islänningarna.

Även inom Félag atvinnurekenda, som organiserar framför allt små och medelstora företag, vill enligt ett pressmeddelande en majoritet att förhandlingarna om EU-medlemskap ska fullföljas. I en intern undersökning förespråkar 60,7 procent fortsatta förhandlingar. Dessutom uppger 52,5 procent att kronan inte har någon framtid som Islands valuta.

Hela 42,9 procent av medlemmarna vill dock stå utanför EU medan bara 28,6 procent vill gå med i unionen.

Här kan du läsa mer om EU-debatten.

Demonstrationer mot regeringens svek i EU-frågan

Omkring 3 500 personer samlades i går utanför alltinget för att protestera mot regeringens beslut att återkalla Islands ansökan om EU-medlemskap utan folkomröstning. Inne i parlamentet fortsatte en allt mer infekterad debatt där oppositionen anklagade högerkoalitionen för svek och där utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson kontrade med att anklaga den för förhalningstaktik. Samtidigt lade Piratpartiet fram en motion med krav på en folkomröstning.

Gårdagens demonstrationer på Austurvöllur i Reykjavík var de största sedan finanskraschen. Som mest fanns enligt polisen ungefär 3 500 personer på torget utanför alltinget. I leden syntes bland annat Fréttablaðiðs chefredaktör Ólafur Stephensen, socialdemokraten Ólína Þorvarðardóttir och partikamraten Mörður Árnason, juristen Sveinn Andri Sveinsson, handbollslegendaren Ólafur Stefánsson, Gröna vänsterns kommunpolitiker Sóley Tómasdóttir och Socialdemokraternas ledare i Reykjavík Dagur B. Eggertsson. En ny manifestation väntas i Reykjavík i eftermiddag.

I Akureyri samlades ett femtiotal demonstranter på rådhustorget för att protestera mot regeringens beslut att svika vallöftet om en folkomröstning om EU-förhandlingarnas framtid. I Akureyri ställde sig enligt Akureyri Vikublað dessutom Självständighetspartiets tre toppkandidater i det kommande kommunalvalet, Gunnar Gíslason, Eva Hrund Einarsdóttir och Njáll Trausti Friðbertsson, bakom kravet på en folkomröstning liksom Framstegspartiets toppnamn Guðmundur Baldvin Guðmundsson.

Piratpartiet lade i går fram en motion med krav på en folkomröstning samtidigt som kommunalvalen den 31 maj i år. Enligt förslaget får islänningarna svara ja eller nej på frågan om regeringen ska fortsätta förhandla om villkoren för EU-medlemskap. Regeringen skulle sedan förbinda sig att följa utgången trots att en folkomröstning enligt grundlagen bara kan vara rådgivande.

Det är dock långt ifrån säkert att motionen når alltinget innan regeringen röstat bort frågan. Piratpartiets förslag behöver dels få stöd av en majoritet i utrikesnämnden där regeringen sitter på en majoritet av platserna, dels få snabbehandling av talmannen Einar K. Guðfinnsson.

Om regeringen faktiskt skulle släppa fram förslaget måste den rösta ned en folkomröstning i EU-frågan. I synnerhet Självständighetspartiet, som gjorde de flesta och de tydligaste utfästelserna om en folkomröstning, har redan i dag ett svårt debattläge. Det skulle knappast förbättras av att rösta emot ett eget löfte. Därför är det troligt att högerkoalitionen i stället försöker begrava förslaget.

Regeringen försöker också stoppa en eventuell framtida ansökan om EU-medlemskap genom att i förslaget kräva att ett sådant beslut ska föregås av en folkomröstning. Det är dock en punkt som inte ens behöver röstas bort. Eftersom varken ansökan eller återkallandet av den var en lag utan bara en avsiktsförklaring finns det formellt inget som behöver rivas upp.

Debatten i alltinget i går skulle handla om EU-rapporten från Hagfræðistofnun vid Háskóli Íslands. I stället handlade den nästan enbart om regeringens beslut att återkalla Islands ansökan om medlemskap. Regeringen fick hård kritik oppositionen medan flera statsråd sade sig vara förvånade över de kraftiga reaktionerna på beslutet eftersom varken Självständighetspartiet eller Framstegspartiet vill gå med i EU.

Socialdemokraten Oddný G. Harðardóttir kritiserade regeringen för att ha läckt rapporten till partilojala medier och mejlat ut den till partikamrater. Därmed trotsade regeringen öppet överenskommelsen om att rapporten skulle offentliggöras vid en viss tidpunkt. I stället fick oppositionens företrädare läsa om innehållet i regeringstrogna medier innan de själva fick tillgång till den.

Partikamraten Össur Skarphéðinsson hävdade att Bjarni Benediktsson, finansminister och ordförande för Självständighetspartiet, ägnade sig åt "politiskt bedrägeri". I partiets valmanifest fanns löftet om en folkomröstning om EU-förhandlingarnas framtid. Detta löfte upprepade han också vid flera tillfällen under valrörelsen. Össur Skarphéðinsson dömde ut hans agerande som ett historiskt svek.

Katrín Júlíusdóttir, en annan socialdemokrat, hävdade att regeringen aldrig hade haft någon avsikt att lyssna på medborgarna. EU-rapporten var bara ett svepskäl för att kunna återkalla ansökan.

Gröna vänsterns Svandís Svavarsdóttir var av samma åsikt. Hon beklagade att rapporten inte fick utgöra startpunkten för en saklig debatt. I stället förvandlade regeringen alltinget till ett spel där både folket och parlamentarikerna framstod som idioter. Partikamraten Bjarkey Gunnarsdóttir ifrågasatte varför regeringen lagt 25 miljoner isländska kronor på en rapport som inte skulle få utgöra underlag för ett beslut.

Guðmundur Steingrímsson, ledare för Ljus framtid, ansåg att regeringens agerande kom som en total överraskning. Även efter att den borgerliga regeringen tagit makten talades det om en folkomröstning. Det var också ett av skälen till att väljarna röstade på Framstegspartiet och Självständighetspartiet. Partikamraten Róbert Marshall menade att regeringen bestod av ryggradslösa personer som inte vågade låta folket ta ställning till EU-frågan.

Bjarni Benediktsson sade däremot att beslutet knappast kan ha kommit som en överraskning eftersom bägge regeringspartierna är emot EU-medlemskap. Han backades upp av framstegspartisten Vigdís Hauksdóttir som menade att valsegern gav högerkoalitionen ett tydligt mandat att driva sin politik - och där fanns inget intresse för att fortsätta att förhandla med unionen.

Ljus framtids Brynhildur Pétursdóttir påminde Vigdís Hauksdóttir att hon förra mandatperioden i opposition lade fram förslag om en folkomröstning om EU-förhandlingarna. Då beskrev hon en folkomröstning som en kompromisslösning som den dåvarande regeringen inte kunde säga nej till. Brynhildur Pétursdóttir undrade också om regeringen skissat på scenarier för vad som skulle hända om Island antingen skulle sparkas ut ur EES-området eller omedelbart tvingas avveckla kapitalkontrollerna för att inte gå miste om det för exportnäringen livsviktiga avtalet.

Piratpartiets Birgitta Jónsdóttir vände sig också till Vigdís Hauksdóttir. Hon uppmanade henne att be om ursäkt för sina uttalanden om att EU-medlemmen Malta inte skulle vara en självständig stat utan kunde jämföras med Västmannaöarnas förhållande till Island. Någon sådan ursäkt kom dock inte.

Utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson gick till angrepp mot oppositionen och hävdade att den ägnade sig åt förhalningstaktik. Syftet skulle vara att förhindra att hans förslag om att återkalla ansökan skulle behandlas. Oppositionen anklagade honom i sin tur för att inte svara på relevanta frågor i debatten. Socialdemokraten Árni Páll Árnason menade att Gunnar Bragi Sveinsson höll sig ifrån debatten för att han saknade argument för sitt eget agerande medan partikamraten Valgerður Bjarnadóttir förvånades över att någon som nyss hållit sitt första anförande av utrikesministern skulle pekas ut som delaktig i förhalningstaktik.

Páll Valur Björnsson, alltingsledamot för Ljus framtid, sade att den största förloraren på regeringens agerande var allmänhetens förtroende för det folkvalda parlamentet. Han sade att han hade gett sig in i politiken för att förändra den till det bättre. Högerkoalitionen hade nu i stället skapat en klyfta lika djup som när en majoritet i alltinget valde att ställa tidigare statsministern Geir H. Haarde inför rätta.

Ovan kan du se ett klipp från gårdagens demonstration i Reykjavík och här kan du läsa mer om EU-debatten.

Dagens citat

"Arriving in this remote land feels as if you’ve fallen down the rabbit hole and landed in a different world entirely. Rocky clusters of volcanic ash on the ground and undulating hills in the background create the illusion of the lunar surface, while the capital Reykjavik is a reminder that over 300,000 people call this country home."

Alexandra Rampano i Travel Weekly om ett besök på Island.

Vigdís Hauksdóttir: Utbredd hungersnöd i Europa

Förra söndagen stod statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson i centrum efter en grälartad intervju i RÚV. I går medverkade partikamraten Vigdís Hauksdóttir i Mín skoðun i Stöð 2 tillsammans med socialdemokraten Katrín Júlíusdóttir. Som argument mot EU-medlemskap talade Vigdís Hauksdóttir bland annat om utbredd hungersnöd i Europa och jämförde öriket Maltas position inom unionen med Västmannaöarnas inom Island. Du ser debatten ovan.

Intern kritik mot Självständighetspartiets EU-svek

Svek och lögn är ord som oppositionen använder för att beskriva regeringens beslut att utan folkomröstning dra tillbaka Islands ansökan om EU-medlemskap. Men kritiken kommer också från de egna leden. Den EU-vänliga falangen inom Självständighetspartiet dömer ut beslutet som ett svek mot ett av de viktigaste vallöftena och hävdar att det lagt sig platt för Framstegspartiet.

"Även om Självständighetspartiet har gått in i regeringen med Framstegspartiet måste partiet inte bli som Framstegspartiet." Så formulerade Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir, tidigare utbildningsminister och vice ordförande för Självständighetspartiet, på Twitter sin kritik mot regeringens beslut att återkalla Islands ansökan om EU-medlemskap.

Inom Framstegspartiet - som så sent som förr fem år sedan vid en partikongress tog ställning för att ansöka om inträde i unionen - har regeringens beslut väckt få negativa reaktioner. Inom Självständighetspartiet finns däremot en röststark EU-kritisk falang. Den har visserligen tappat mark under de senaste åren, men flera tunga namn i partitoppen förespråkar alltjämt medlemskap i EU eller åtminstone att förhandlingarna om inträdesvillkoren ska fullföljas.

Två av Självständighetspartiets alltingsledamöter röstade emot förslaget. En av dem var Vilhjálmur Bjarnason. Han säger till RÚV att han måste stå upp för sin åsikt och för de partimedlemmar som anser att regeringen agerar felaktigt. Därför kommer han också att rösta nej till förslaget när det kommer upp i alltinget:

"Ja, jag kommer att rösta emot det eftersom jag finns i alltinget för att skydda vissa intressen och dessa intressen är islänningarnas levnadsförhållanden."

Ragnheiður Ríkharðsdóttir var den andra som röstade emot förslaget. Eftersom hon dessutom är gruppledare får hon dock svårare att gå emot partilinjen i alltinget. Hon säger dock till Vísir att hon är missnöjd med beslutet att dra tillbaka ansökan om EU-medlemskap för gott.

Tidigare partiledaren och statsministern Þorsteinn Pálsson var också mycket kritisk till Självständighetspartiets linje. Han säger till Vísir att regeringens försök att tysta EU-debatten kommer att få motsatt effekt. Han dömer också ut ordföranden Bjarni Benediktssons agerande som ett svek:

"Detta var ett stort och viktigt löfte som partiets ordförande gav före valet. Jag anser och ansåg då att det hade visat prov på statsmannakonst att föra fram det. ... Jag känner inte till något exempel på att ett så stort löfte i ett val om en lika viktig fråga har svikits utan några konsekvenser."

Þorsteinn Pálsson tror att det brutna vallöftet kan få negativa följder för Självständighetspartiet. Baldur Þórhallsson, professor i statsvetenskap vid Háskóli Íslands, säger till Vísir att det är uppenbart att partiets liberala falang har marginaliserats. Det öppnar för en ny partibildning som siktar in sig på liberala i stället för konservativa väljare. Ett sådant parti skulle även kunna locka till sig sympatisörer från Framstegspartiet, Ljus framtid och Socialdemokraterna:

"Självständighetspartiet har täckt det breda område som är den högra sidan om mitten inom isländsk politik. I alla andra nordiska länder är högerblocket splittrat i tre om inte fyra partier. Nu är det dock för alla uppenbart att denna så kallade självständighetsgrenen styr partiet och har gjort så de senaste åren. Den har i verkligheten helt åsidosatt den liberala frihetsgrenen inom partiet som tycks ha det mycket svårt att få genomslag."

Birgir Ármannsson, alltingsledamot och ordförande för utrikesnämnden, säger till Vísir att han inte fruktar att Självständighetspartiet ska splittras på grund av EU-frågan. Att vissa medlemmar väljer att hoppa av på grund av Europapolitiken ser han som enskilda händelser. För den stora majoriteten handlar partiets politik om mycket mer än EU - och det är vad som främst förenar medlemmarna.

EU-frågan ska nu diskuteras vid ett medlemsmöte i Reykjavík i morgon. Bjarni Benediktsson väntas då förklara hur partiledningen resonerat vid beslutet.

Från oppositionen är kritiken hård. Björn Valur Gíslason, vice ordförande för Gröna vänstern, anklagar i ett blogginlägg regeringen för att ljuga och för att rapporten från Hagfræðistofnun vid Háskóli Íslands bara var en förevändning för att återkalla ansökan om EU-medlemskap:

"De som vet hur det fungerar känner till att ett alltingsförslag som detta inte bara skakas fram ur ärmen. Det behöver mycket förberedelse och diskussion i berörd ministers departement och i regeringen utöver att vara debatterad och behandlad i regeringspartiernas parlamentsgrupper. Det är därför helt kristallklart att alltingsförslaget var klart långt innan rapporten utkom. Det betyder att regeringen ljög för folket. Det var aldrig frågan om något annat än att avbryta förhandlingarna oavsett vad som hade kommit från Hagfræðistofnun vid Háskóli Íslands. Det skulle aldrig ske någon saklig och argumenterande debatt om saken."

Össur Skarphéðinsson, alltingsledamot för Socialdemokraterna och tidigare utrikesminister, pekar ut Bjarni Benediktsson som ansvarig för ett stort svek mot väljarna. Han hävdar att den tidigare EU-positiva partiordföranden nu internt är så svag att han inte vågar göra annat än att ställa sig på samma sida som Framstegspartiet och Morgunblaðið under Davíð Oddssons ledning:

"Detta är en dyster dag i det isländska folkets historia, och inte minst för Självständighetspartiet. ... För Självständighetspartiet anser jag att detta markerar ett historiskt skifte. Självständighetspartiet har ända sedan dess början varit en budbärare och förespråkare för positiva förändringar för Islands förbindelser med omvärlden. Det har lagt stor vikt på fri handel och också haft i fokus att skapa en så positiv miljö som möjligt för islänningarnas näringsliv och arbetsmarknad. Genom detta beslut går partiet i totalt motsatt riktning. Det tar del i att tillsammans med Framstegspartiets framstegsfientliga krafter stänga dörrarna till omvärlden."

Birgitta Jónsdóttir, alltingsledamot för Piratpartiet, beklagar i Morgunblaðið att medborgarna inte får avgöra frågan om EU-förhandlingarnas framtid. Hon har tillsammans med andra oppositionspolitiker förberett ett förslag om att folkomrösta samtidigt som kommunalvalen den 31 maj. Ett sådant förslag skulle läggas efter debatten om EU-rapporten från Hagfræðistofnun. Eftersom den blev så försenad är det nu tveksamt om det hinns med:

"Självständighetspartiet lovade sina väljare att lägga detta i folkets vågskål. Jag anser att det är naturligt att det kommer ett förslag om att så ska ske."

Guðmundur Steingrímsson, ledare för Ljus framtid, anklagar regeringen för att strunta i en av landets viktigaste framtidsfrågor. Han säger till RÚV att beslutet borde tas av medborgarna och inte av regeringen:

"Medlemskap i EU är möjligen, om korten spelas rätt, en av de bästa vägarna till att förbättra levnadsstandarden och öka möjligheterna i framtiden för unga människor på Island. Regeringen tänker helt enkelt stänga denna möjlighet. Jag tycker att det är skadegörelse. Jag tycker att det är tyranni. I minnet dyker lyrikraderna upp: 'Håll käften, lyd och var snäll'. Jag tycker att det är budskapet från regeringen gentemot dem som vill ta ett informerat beslut i denna fråga."

Birgir Ármannsson anser enligt RÚV att det inte handlar om något svek från Självständighetspartiets sida. Efter regeringsskiftet har partiet övervägt frågan om en folkomröstning. Under valrörelsen kunde dock partiets budskap ha formulerats annorlunda.

Statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson skriver i Morgunblaðið att motståndet mot vissa av regeringens beslut är ett tecken på att politiken är framgångsrik. Högerkoalitionen fick vid förra årets alltingsval ett tydligt mandat för förändring - och det är nu de krafter som motsätter sig förändring spjärnar emot:

"Även om förändringar alltid möter motstånd möter de ju mer motstånd när intressena är desto större. Där kommer inte regeringen att ge vika. Vi valdes för att genomföra förändringar och det kommer vi att göra."

Här kan du läsa mer om regeringens beslut att återkalla Islands ansökan om EU-medlemskap.

Regeringen bryter vallöfte - Island återkallar EU-ansökan

Regeringen drar tillbaka Islands ansökan om EU-medlemskap. Att på nytt begära inträde i unionen ska enbart kunna ske genom majoritetsbeslut i en folkomröstning. Framstegspartiets parlamentariker var eniga om beslutet, men inom Självständighetspartiet kommer minst en alltingsledamot att rösta emot att bryta mot vallöftet om att folkomrösta i frågan. I dag väntas i Reykjavík demonstrationer mot beslutet och två namninsamlingar för en folkomröstning har startats.

Debatten om EU-rapporten från Hagfræðistofnun vid Háskóli Íslands varade i praktiken bara i tre dagar. Först läcktes rapporten av regeringen till partitrogna medierna Morgunblaðið och Eyjan för att säkra en för regeringen fördelaktig start på tisdagens debatt. Innan den nådde oppositionen i alltinget hamnade den också hos Fréttablaðið, som på motsvarande sätt pumpade ut bitar av rapporten med mer EU-vänlig vinkel.

I fredags kväll lade utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson ett förslag som går ut på att Island återkallar ansökan om EU-medlemskap. Debatten hade då i tre dagars tid framför allt handlat om huruvida det var möjligt eller inte att få undantag från unionens regelverk. Med hjälp av lösryckta citat från rapporten kunde både regering och opposition hitta argument för den egna saken.

Samtliga 19 av Framstegspartiets alltingsledamöter stod bakom beslutet. Självständighetspartiets beslut var däremot inte enigt. Vilhjálmur Bjarnason och Ragnheiður Ríkharðsdóttir röstade mot att återkalla ansökan. Vilhjálmur Bjarnason kommer enligt RÚV dessutom att rösta emot regeringens linje i alltinget. Även Brynjar Níelsson, som dock är EU-motståndare, ville att förhandlingarna skulle fullföljas.

Beslutet innebär att regeringspartierna sviker löftet från valrörelsen om en folkomröstning om EU-förhandlingarnas framtid. Inför alltingets fortsatta debatt om EU-rapporten med början klockan 15 lokal tid i dag väntas demonstrationer utanför parlamentet. Två namninsamlingar för att frågan ska avgöras av medborgarna och inte av politikerna har också startats.

I förslaget skriver Gunnar Bragi Sveinsson att Island sommaren 2009 ansökte om inträde i unionen trots att det folkliga stöd och den utbredda samsyn som borde finnas för ett sådant beslut saknades. En majoritet av islänningarna har hela tiden varit emot EU-medlemskap. Det har heller aldrig funnits någon sådan majoritet i alltinget, utan det var politiska omständigheter som gjorde att Socialdemokraterna fick Gröna vänstern att i tillräcklig utsträckning sluta upp bakom kravet.

Det talades om att förhandlingarna skulle kunna slutföras på rekordkorta 18 månader. Det stod dock snart klart att regeringens schema skulle spricka - och det gång på gång. Enligt förslaget saknades både vilja och stöd från regeringens sida för att kunna genomföra förhandlingarna på det sätt som utlovades.

För att Island på nytt ska kunna ansöka om inträde i EU måste - enligt förslaget - en majoritet av befolkningen ställa sig bakom ett sådant beslut i en folkomröstning.

Regeringen har 38 av 63 mandat i alltinget. Vilhjálmur Bjarnasons avsteg från partilinjen äventyrar därmed inte koalitionens beslut. Förslaget kommer att få majoritet i parlamentet. Oppositionen kommer heller inte enhälligt att rösta emot förslaget. Socialdemokraterna, Gröna vänstern, Ljus framtid och Piratpartiet är alla för att folkomrösta om EU-förhandlingarna. Men i synnerhet inom Gröna vänstern finns också ledamöter som i sig inte har något emot beslutet att återkalla ansökan, men som hade önskat att det tagits på ett annat sätt. Frågan är om de kommer att ta ställning emot regeringen eller lägga ned sina röster.

EU-vännernas hopp står i stället till uppslutning bakom namninsamlingar och demonstrationer. President Ólafur Ragnar Grímsson har ingen möjlighet att agera genom att inte underteckna förslaget om det skulle få majoritet i parlamentet. Beslutet är nämligen ingen lag utan bara ett uttalande som säger att regeringen ska agera på ett visst sätt. Det är bara lagar som måste godkännas av presidenten.

Att Ólafur Ragnar Grímsson, om han hade möjlighet, skulle blockera regeringens förslag - en regering han själv dessutom backat upp - och därmed tvinga fram en folkomröstning om förhandlingarnas framtid skulle ändå förefalla osannolikt. Han har tidigare nekat till att underteckna lagar med hänvisning till att de står i strid med folkviljan.

Men beslutet att ansöka om medlemskap fattades av en majoritet i alltinget samtidigt som en majoritet av islänningarna var emot inträde. Om beslutet i stället hade fattats genom en folkomröstning hade EU-vännernas argument varit starkare. Dessutom har nej-sidan haft en klar majoritet i opinionen ända sedan ansökan lämnades in för snart fem år sedan. Visserligen vill en majoritet också folkomrösta om förhandlingarna ska gå vidare eller inte - men i själva sakfrågan är stödet för EU svagt.

Inget tyder i dagsläget på att regeringen skulle kunna misslyckas med att driva igenom förslaget. Ett sådant beslut innebär att Island inte på nytt kommer att accepteras som kandidatland av EU inom överskådlig framtid. Om frågan åter skulle bli aktuell lär också unionen ha lärt sig sin läxa och kräva ett brett folkligt stöd bakom en isländsk ansökan.

I förslaget från Gunnar Bragi Sveinsson talas det om att Island måste försöka öka sitt inflytande över EES-lagstiftningen, ett regelverk som alltinget i dag måste acceptera för att inte avtalet ska rivas upp. Frågan är om det inte i stället kan bli så att regeringen akut måste börja följa regelverket. Än så länge har EU sett mellan fingrarna med att Island genom kapitalkontrollerna inte lever upp till kravet på frihet för kapital.

Regeringen vill visserligen så snart som möjligt börja avveckla kapitalkontrollerna. Hur det ska gå till är dock osäkert. Vid en avveckling finns ett direkt hot om ett stort kursras för den isländska kronan med enorma konsekvenser för samtliga hushåll i landet. Den enda realistiska vägen bort från den svajiga kronan har varit euron eller att binda kronan till euron - de alternativen försvinner nu genom regeringens beslut.

Kronan kommer att vara Islands valuta under de närmaste åren. Den har dock hittills inte kunnat visa sig flyta utan livväst. Den har i praktiken också underkänts av Framstegspartiet som före valet sneglade både på den amerikanska och kanadensiska dollarn som ersättare. En stabil valuta och låg inflation i kombination med avvecklade kapitalkontroller blir nu regeringens svåraste uppgift att lösa under resten av mandatperioden.

Här kan du läsa mer om Island och EU.

Dagens citat

"Väderleken är ostadig och på sistone har det varit upp och ned med hur det har gått att flyga. ... Om brödet eller mjölken tar slut finns det tillräckligt med vatten i kranarna tills det blir möjligt att flyga norrut på nytt. Detta blir aldrig något problem."

Sveindís Guðfinnsdóttir, bonde i Kjörvogur och flygplatsansvarig i Gjögur i Árneshreppur, i Morgunblaðið om vintervädret som gjort att det bara gått att flyga till den isolerade kommunen en gång i veckan med varor till lanthandeln i Norðurfjörður.

Dagens bonuscitat

"Even more than their connection with nature, what struck me most about Iceland is their optimistic spirit in the face of what most of us would call difficult living conditions. It's among the most expensive places in the world to call home, even before its economic collapse. That, however, doesn't stop thousands of Icelanders from heading out on Friday and Saturday night to party, despite beers that cost upward of 10 U.S. dollars."

Alex Budak i Huffington Post om ett besök på Island.

Självständighetspartiet ökar på Västmannaöarna

Hela 62,2 procent av väljarna på Västmannaöarna tänker rösta på Självständighetspartiet i det kommande kommunalvalet. Partiet tar därmed sex av sju mandat i fullmäktige. Stödet för lokalpartiet Vestmannaeyjalistinn har nästan halverats sedan förra valet. Med 19,5 procent i opinionen får partiet bara ett mandat. Det visar en opinionsmätning utförd av Félagsvísindastofnun på uppdrag av Morgunblaðið.

De två senaste kommunalvalen, 2010 och 2006, har Självständighetspartiet säkrat egen majoritet i fullmäktige på Västmannaöarna genom att vinna fyra av sju mandat. I år ser partiet ut att gå mot en än mer övertygande valseger. Självständighetspartiet har nu stöd av 62,2 procent av väljarkåren, en ökning med 6,6 procentenheter jämfört med valresultatet från 2010.

Samtidigt backar Vestmannaeyjalistinn hela 16,5 procentenheter till 19,5 procent. Lokalpartiet förlorar därmed två av dagens tre platser i fullmäktige. I stället får Självständighetspartiet sex av sju mandat i kommunen.

Avståndet till representation i fullmäktige för de övriga partierna är långt. Piratpartiet och Framstegspartiet får bägge 6,5 procent, vilket för Framstegspartiet är en minskning med 1,9 procentenheter jämfört med valet. Ljus framtid får 4,3 procent. Både Framstegspartiet och Ljus framtid överväger att gå ihop med Vestmannaeyjalistinn i valet för att kunna utmana Självständighetspartiet.

Vestmannaeyjalistinn är i dag ett ovanligt parti eftersom samtliga dess företrädare i kommunfullmäktige är kvinnor. På Självständighetspartiets stolar sitter tre män och en kvinna.

Svensk åtalas för bedrägeri i Landsbanki Luxembourg

Tre tidigare anställda vid Landsbanki Luxembourg åtalas för bedrägeri. De erbjöd enligt åklagaren påstått riskfria lån till bostadsägare som fick ut en del som pengar medan banken investerade resten. Löftet sägs ha varit att vinsten skulle täcka kontantuttaget - men i stället förlorade flera kunder sina hus, rapporterar Wort. En av de åtalade är en svensk som i dag jobbar för Swedbank i Luxemburg.

Den 8 oktober 2008 stoppades all verksamhet i Landsbanki Luxembourg då den isländska moderbanken samma dag hamnat under statlig förvaltning. Två månader senare påbörjades likvideringen av Landsbankis filial i Luxemburg. Sedan dess har myndigheterna påbörjat ett antal utredningar om misstänkt brottslighet i banken.

Tre tidigare anställda vid Landsbanki Luxembourg, en svensk, en dansk och en belgare, har åtalats för bedrägeri. I två års tid ska de ha erbjudit kunder vad som enligt åklagaren ska ha marknadsförts som riskfria lån. Bostadsägare ska ha erbjudits att låna pengar på den egna bostaden. En del av lånet betalades ut till ägaren medan banken investerade den andra delen på marknaderna.

Tanken var att investeringarna skulle täcka den del som bostadsägaren tog ut kontant. Om investeringarna blev lyckosamma tjänade både banken och bostadsägaren på affären. Men om det gick snett stod plötsligt ägaren ensam med en stor skuld till banken både för den kontanta och den investerade delen. I vissa fall ska kunderna ha tvingats att sälja sina bostäder eller överlämna dem till banken.

Med bostaden som säkerhet tog Landsbanki Luxembourg aldrig några risker med affärsmetoden. De tre åtalade nekar dock till att ha beskrivit upplägget som riskfritt för kunderna, uppger Wort.

Den åtalade svensken är i dag anställd vid Swedbank i Luxemburg.

Dagens citat

"There's also a great show on Icelandic TV called 'The Night Shift'. If you can get a subtitled version of that somewhere, I recommend it. It's like a really depressing sitcom. I'm not sure how well it translates, but I'm curious to see. People are just starting to notice it outside of Iceland."

Jóhann Jóhannsson i Pitchfork om sina bästa tv-program - läs Islandsbloggens recension av Næturvaktin här.

Foto: Playground

Dagens bonuscitat

"Fortunately, when you need to head home, one of Iceland’s jewels is literally 10 minutes from the airport and makes for a perfect finale. Known for its warm, mineral-rich geothermal seawater, The Blue Lagoon has become one of the world’s premiere spas and meeting centers, combining natural beauty with progressive technology. It is said that there is nothing quite like relaxing in the waters of The Blue Lagoon as the Northern Lights dance overhead. Even when Iceland lives up to its name weather-wise, the water and the people are warm and inviting."

Matt Robinson om Blå lagunen i Premium Traveler.

Två av tre islänningar vill inte flytta makt från alltinget

Två av tre islänningar vill inte att politisk makt flyttas från alltinget till internationella organisationer. Bara var sjunde väljare kan tänka sig att flytta makten från parlamentet. Det visar en opinionsundersökning utförd av MMR på uppdrag av Andríki.

Hela 68,9 procent är motståndare till att politisk makt överförs från alltinget till internationella organisationer. Bara 14,4 procent förespråkar ett sådant steg medan 16,7 procent är neutrala.

Attityderna skiljer sig kraftigt mellan olika grupper i samhället. Studenter är mest positiva till en flytt av den politiska makten medan fiskare och bönder är mest negativa. Ungdomar är mindre bekymrade av en flytt än pensionärer, män är mer skeptiska än kvinnor och invånare i Reykjavíkområdet säger oftare ja till en flytt än personer bosatta på landsbygden.

Mätningen visar inte bara att EU-anhängare kämpar i uppförsbacke. Den berättar också att nej-sidan är betydligt mer övertygad än ja-sidan.

Majoriteten i Akranes på väg att spricka

Självständighetspartiet går starkt framåt i Akranes samtidigt som Socialdemokraterna förlorar väljarstöd. Även Gröna vänstern och Framstegspartiet tappar väljare - och den trepartikoalition som håller Självständighetspartiet borta från makten i kommunen är på väg att spricka. Det visar en opinionsundersökning utförd av Félagsvísindastofnun på uppdrag av Morgunblaðið.

I kommunalvalet våren 2010 vändes det traditionella styrkeförhållandet mellan Självständighetspartiet och Socialdemokraterna i Akranes upp och ned. Socialdemokraterna tog fyra mandat och Självständighetspartiet bara två. I valet 2006 var förhållandet de omvända.

Nu har Självständighetspartiet åter vänt utvecklingen. Partiet har nu stöd av 34,1 procent av kommuninvånarna, en uppgång med 8,9 procentenheter jämfört med valresultatet. Samtidigt backar Socialdemokraterna 11,4 procentenheter till 23,4 procent. Vid ett val skulle det ge Självständighetspartiet fyra mandat och Socialdemokraterna två.

I dag styrs kommunen av en koalition mellan Socialdemokraterna, Framstegspartiet och Gröna vänstern. Den har i dagsläget sju av nio mandat i fullmäktige. Framstegspartiet tappar jämfört med valresultatet 7 procentenheter till 16,8 procent och Gröna vänstern minskar 6,1 procentenheter till 10,2 procent. Bägge partierna får därmed varsin representant i kommunen.

Ljus framtid tar ett mandat i fullmäktige med 12 procent av väljarstödet. För Självständighetspartiet räcker det därmed med att samarbeta med ett annat parti för att kunna bilda majoritet. För att de övriga partierna ska kunna hålla Självständighetspartiet borta från makten krävs det däremot att samtliga fyra går ihop.

Dagens citat

"Dawn is breaking in the east and the mountains ahead are backlit by a sky that’s streaked with pink and mauve. It’s a dramatic backdrop for an unearthly landscape. Lava fields surround us in all directions. The earth’s very bones have erupted — jagged and roughhewn — from the surface, and they give silent testament to the age-old, relentless workings of time and the elements."

John Arkelian i The Toronto Star om ett besök i Reykjavík.

Jón Gnarrs tyska bok utkommer på engelska

Jón Gnarrs bok om sin tid som borgmästare i Reykjavík utkommer i sommar på engelska. Melville House har köpt rättigheterna till den engelskspråkiga utgåvan från tyska förlaget Klett-Cotta. Titeln på den översatta boken blir Gnarr: How I Became the Mayor of a Large City in Iceland and Changed the World.

På Island har Jón Gnarr utkommit med två böcker, Indjáninn och Sjóræninginn, som bägge skildrar hans uppväxt. Den sista delen i trilogin, Útlaginn, väntas under året. I Tyskland släpptes nyligen en bok där han berättar om sin väg in i politiken och till borgmästarposten i Reykjavík, Hören Sie gut zu und wiederholen Sie!!! Wie ich einmal Bürgermeister wurde und die Welt veränderte.

Den 24 juni kommer boken i engelsk översättning, Gnarr: How I Became the Mayor of a Large City in Iceland and Changed the World. Boken ges ut i USA. Men förlaget Melville House har enligt ett pressmeddelande även köpt rättigheterna till publicering på engelska världen över.

Isländskt EU-motstånd ökar på nytt

Motståndet mot ett isländskt EU-medlemskap ökar på nytt. I dagsläget säger 52,4 procent nej till inträde i unionen. Bara 29,6 procent förespråkar att Island ska gå med i EU. Det visar en opinionsundersökning utförd av MMR.

I januari i år noterades ett trendbrott i EU-opinionen - visserligen var 50 procent emot medlemskap, men det var ändå den lägsta siffran på nästan tre år. Möjligen kunde den förklaras av att ett inträde blir allt mer avlägset samtidigt som Icesave-tvisten försvunnit från dagordningen och rapporteringen om ekonomiska svårigheter inom eurozonen avtagit.

Sedan januarimätningen har Icesave-dispyten återuppväckts sedan Storbritannien och Nederländerna valt att stämma den isländska garantifonden för insättningsgarantin knuten till Landsbankis Icesave. EU-kommissionen har dessutom deklarerat att de isländska skattebetalarna alltjämt är skyldiga att betala för Icesave - trots att EU, Nederländerna och Storbritannien förlorade när ansvarsfrågan avgjordes vid Eftas domstol.

Icesave-tvisten har varit ett av huvudskälen för det låga intresset för EU-medlemskap. När nu dispyten blossar upp på nytt är det inte oväntat att andelen islänningar som vill gå med i unionen minskar - även om det inte ställs några sådana frågor i MMR:s undersökning.

Nu uppger 52,4 procent att de är motståndare till ett isländskt EU-medlemskap, vilket är en ökning med 2,4 procentenheter sedan förra mätningen för en månad sedan. Ja-sidan backar med 2,7 procentenheter till 29,6 procent. Andelen osäkra och neutralt inställda är 18 procent, en uppgång med 0,3 procentenheter.

Opinionsundersökningen gjordes innan den EU-rapport som nu debatteras i alltinget presenterats.

Här kan du läsa mer om EU-opinionen.

Egilsstaðir är Islands mest lönsamma inrikeslinje

Flyget mellan Reykjavík och Egilsstaðir är den samhällsekonomiskt mest lönsamma linjen på Island. Även trafiken till Akureyri, Ísafjörður, Húsavík, Bíldudalur och Grímsey går plus. Övriga fem destinationer utgör däremot en kostnad för samhället. I en rapport framtagen på uppdrag av inrikesdepartementet pekas höga priser och svagt intresse från turistbranschen ut som förklaringar till inrikesflygets ekonomiska problem. Lösningen kan bli att helt eller delvis lägga ned flyget till orter som Vopnafjörður, Þórshöfn och Gjögur.

Det isländska inrikesflyget är som helhet en samhällsekonomisk vinst. För varje statlig krona som satsas på flyget får statskassan tillbaka 1,48 kronor. Lönsammast är Egilsstaðir, där varje krona ger 3,51 kronor i retur. Den största förlusten är flyget till Västmannaöarna, där staten för varje satsad krona förlorar 2,07 kronor.

Totalt ger inrikesflyget en samhällsekonomisk vinst på 70,8 miljarder isländska kronor under perioden 2013 till 2053. Av överskottet svarar Egilsstaðir för 51,3 miljarder. Plus går också Akureyri med 24,2 miljarder, Ísafjörður med 4,6 miljarder, Húsavík med 735 miljoner, Bíldudalur med 149 miljoner och Grímsey med 41 miljoner.

Under samma fyrtioårsperiod ger Gjögur ett underskott på 1,3 miljarder, Þórshöfn på 2 miljarder, Vopnafjörður på 2,1 miljarder, Höfn på 2,2 miljarder och Västmannaöarna på 2,8 miljarder.

I dag ger staten bidrag till trafiken till Bíldudalur, Gjögur, Höfn, Grímsey, Vopnafjörður och Þórshöfn. De tre förstnämnda linjerna flygs från Reykjavík och de tre sistnämnda från Akureyri. Övriga linjer trafikeras utan bidrag. Staten har ändå kostnader för trafiken som bland annat öppethållande och underhåll av flygplatser.

Att Egilsstaðir är så samhällsekonomiskt lönsam beror bland annat på den stora tidsbesparing som flygresenärerna gör. Flyget till Reykjavík tar en timme medan det tar runt nio timmar att köra samma sträcka. Men det handlar också om att flyget har stor betydelse för utbildning och arbetsmarknad på orten. Flygplatsen innebär dessutom en viss säkerhet - den ger tillgänglighet till sjukvård i Reykjavík både för akuta transporter och patienter som inte har brådskande ärenden.

Just vikten av att snabbt kunna flyga patienter med behov av avancerad vård till Reykjavík gör att flygplatsen på Västmannaöarna kommer att leva vidare. Samhällsekonomiskt är den dock en förlustaffär. Det beror framför allt på den prismässigt betydligt fördelaktigare färjetrafiken mellan Hemön och fastlandet.

Det främsta nedläggningshotet riktas i rapporten mot trafiken mellan Akureyri, Vopnafjörður och Þórshöfn. Bara 17 procent av resenärerna ska till Akureyri - medan hela 83 procent fortsätter till Reykjavík. För att slippa byta reser många i stället till Húsavík eller Egilsstaðir för att därifrån kunna ta flyget direkt till huvudstaden. Då finns också möjligheten att åka tur och retur samma dag.

Även om framkomligheten på vägarna under vinterhalvåret kan vara begränsad väljer många bilen i stället för flyget. Åtgärder som skulle kunna få fler att ta flyget skulle kunna vara att börja flyga till Reykjavík och inte till Egilsstaðir. Att banta antalet avgångar från dagens fem i veckan uppges också vara ett sätt att minska förlusterna. Ett annat kan vara att bjuda ut trafiken till Vopnafjörður och Þórshöfn.

Gjögur i Árneshreppur i Västfjordarna har en särställning bland övriga destinationer. Det är nämligen den enda orten där lokalbefolkningen saknar alternativ till flyget. Att bygga en väg som skulle vara framkomlig även vintertid till den ensligt belägna kommunen skulle kosta mångmiljardbelopp. Därför väljer regeringen att i stället trafikera Gjögur med flyg två gånger i veckan mellan oktober och maj och en gång i veckan mellan juni och september.

Bara 146 personer reste under förra året från Gjögur. Det innebär att varje resenär kostar staten omkring 160 000 isländska kronor sett till det stöd som ges till trafiken.

Enligt rapporten tros utflyttningen från Árneshreppur nu ha upphört. Invånarantalet i kommunen väntas ligga kvar på ungefär 50 personer inom de närmaste åren. Möjligen kan ett kraftverksbygge vid Hvalá skapa inflyttning och nya jobb, men förmodligen bara tillfälligt. Turismen har förutsättningar att fortsätta växa - ramarna tros dock vara för snäva för att det ska handla om större förändringar.

Vissa förbättringar av den befintliga vägen till Árneshreppur är planerade till de närmaste åren. Någon helårsväg tros dock inte bli verklighet ens till år 2053. Därför kommer flyget att fortsätta att spela en viktig roll för kommuninvånarna. Det handlar framför allt om trygghet och hälsa - utan flygplatsen i Gjögur finns det under midvintern ingen möjlighet för patienter att få någon som helst sjukvård. Flyget är också viktigt för tillgången till utbildning och tjänster i Reykjavík.

Få invånare väljer dock flyget i dag. För att minska förlusterna föreslås att helt slopa flyget under sommaren när landsvägen är framkomlig och inga förnödenheter behöver transporteras luftvägen. För att fler ska utnyttja flyget föreslås bättre snöröjning inom kommunen. I dag plogas vägen från Gjögur norrut till Norðurfjörður. Det gör att alla kommuninvånare utom de två året runt-boende i Djúpavík kan nå flyget.

Men i Djúpavík finns ett hotell som är öppet hela året. Genom att även ploga söderut skulle turister kunna ta flyget för att besöka Djúpavík under vintern. Det skulle öka passagerarunderlaget och stärka turistnäringen. Samtidigt tros vinterturismen till en så isolerad plats ha begränsade möjligheter. Frågan är om ett uppsving för flyget skulle kunna finansiera den kostsamma snöröjningen.

Kvinnor tar i dag flyget i något större utsträckning än män. De betalar också i regel för sina egna biljetter. Hela 82 procent av männen får däremot flygbiljetterna betalade av jobbet. Det gör också att kvinnor varit mer känsliga för de stigande priser som blivit följden av ett antal skatte- och avgiftshöjningar.

Med rapporten som utgångspunkt kommer inrikesminister Hanna Birna Kristjánsdóttir att klubba riktlinjerna för framtidens inrikesflyg. Hon kommer bland annat att se över de skattehöjningar som efter finanskraschen drivit upp biljettpriserna.

Ett annat generellt problem för samtliga destinationer är att de används av förhållandevis få turister. En utmaning är därför att i framtiden få fler turister - både de som reser på egen hand och i grupp - att välja flyget.

Här kan du läsa mer om det isländska inrikesflyget.

Dagens citat

"Dotted with dramatic steaming fumaroles, bubbling mudpots, weird rock formations and lava fields, Iceland is a sci-film waiting to happen. The starkly beautiful and gloriously strange landscapes around Mývatn will make you question what planet you’re on."

Lonely Planet utser Mývatn till en av jordens mest månlika platser.

Dockteater om Islands kris

Finanskris möter sagans blodshämnd. Det är själva intrigen i Saga, ett norskt dockteaterdrama som har nypremiär i kväll i Oslo i Riksteatrets regi. Pjäsen skildrar Gunnar Oddmundson och hans familj som inte bara drabbas av en ekonomisk smäll i samband med bankkollapsen. Så småningom måste också hedern försvaras enligt klassiskt recept från sagornas tid.

Bara två bankkontor kvar i centrala Reykjavík

I sommar finns bara två bankkontor kvar i centrala Reykjavík: Landsbanki på Austurstræti och Íslandsbanki på Lækjargata. Arion banki överger däremot sitt kontor på Austurstræti liksom kontoret på Laugavegur vid Hlemmur. I stället flyttar Arion banki till Borgartún strax öster om centrum, uppger Morgunblaðið.

När det under 2000-talet växte fram idéer om Island som ett finansmarknadscentrum var det Borgartún som skulle bli Reykjavíks motsvarighet till Wall Street. Här samlades inte bara banker och finansbolag, utan längs gatan trängdes också verksamheter som blomstrade i takt med bankerna. Här frodades allt från juristbyråer till lunchrestauranger.

I samband med bankkraschen hösten 2008 kom flyttvågen av sig. Nu har dock trenden återuppstått och flyttlassen går åter till Borgartún - men nu är det snarare ett resultat av att bankerna bantar sin verksamhet på en alltjämt överetablerad marknad i stället för att de har ambitionen att bli storspelare på de internationella marknaderna.

Vid förra årsskiftet fanns 32 bankkontor i Reykjavíkområdet. Antalet har minskat snabbt efter krisen och det kommer att fortsätta att minska under året.

Arion banki flyttar i sommar till Borgartún 18 och lokaler som tidigare disponerades av den nu kraschade sparbanken Byr. Det innebär att kontoret på Laugavegur 120 vid Hlemmur samt huvudkontoret på Austurstræti 5 - där föregångare till dagens bank hållit till ända sedan 1937, men som nu troligtvis omvandlas till restaurang - försvinner. Därmed försvinner också det sista bankkontoret från Laugavegur.

Kvar blir därmed bara två bankkontor i centrala Reykjavík: Íslandsbanki på Lækjargata och Landsbanki på Austurstræti. Även Íslandsbanki letar dock efter nya lokaler men tänker inte överge stadskärnan, skriver Morgunblaðið.

Här kan du läsa mer om Reykjavíks bankkontor.