Stöld säger Ögmundur Jónasson. Olaglig skatteindrivning hävdar Katrin Jakobsdóttir och Svandís Svavarsdóttir. Det sämsta sättet att ta betalt av besökare anser turismforskaren Edward H. Huijbens. Och ett beslut om att inte momsbelägga inträdesbiljetterna som står i strid med lagen uppger Ríkisskattstjóri. Det är några av de nya anklagelser som riktas mot de privata markägarnas införande av entréavgift till Geysirområdet.
I snart två veckors tid har de privata markägarna tagit 600 isländska kronor i inträdesavgift till Geysirområdet. Beslutet är dock omstritt eftersom staten är delägare av området och dessutom helt och hållet äger själva Geysir och Strokkur, de gejsrar som är platsens främsta attraktioner. Regeringen motsätter sig entrépengen och har utan framgång uppmanat ägarna att i stället ansluta sig till det naturpass som planeras att införas vid årsskiftet.
Om de privata ägarna har rätt att ta betalt av besökare kommer att avgöras i domstol. En rad andra tvister har uppstått sedan avgiften infördes. Markägarna anklagas nu för att på flera punkter bryta mot isländsk lag.
De privata ägarna stoppar hela entrépengen - som nu under lågsäsong uppgår till totalt omkring 500 000 isländska kronor om dagen - i egen ficka. Garðar Eiríksson, talesperson för markägarna, säger i
Fréttablaðið att inträdesavgiften inte är momspliktig eftersom det handlar om naturvård. Bjarni Amby Lárusson, jurist vid skattemyndigheten Ríkisskattstjóri, är däremot säker på sin sak. Det finns enligt honom inga luckor i lagen som gör att entrébiljetter inte ska omfattas av mervärdesskatt.
Från politiskt håll har kritiken mot de privata markägarnas agerande varit hårdast från Gröna vänstern. Alltingsledamoten Ögmundur Jónasson sade nyligen till
Vísir att det inte gick att momsbelägga besöksavgifter till Geysir eftersom det rörde sig om stöld. Han ansåg också att rättsstaten urholkades genom att låta ägarna komma undan med beslutet.
Ögmundur Jónasson får medhåll av partikamraterna Katrín Jakobsdóttir och Svandís Svavarsdóttir. I en
motion skriver de att inträdesavgifterna sannolikt ska klassas som olaglig skatteindrivning. De vill därför att finansminister Bjarni Benediktsson utreder om den här typen av besöksavgifter är laglig. De pekar på att markägarna inte har rätt att införa skatter, att lagen säger att det ska vara fritt fram att röra sig på annans mark och att de privata ägarna inte kontrollerar hela det berörda området.
Butiken och kafeterian Geysir - som inte har någon koppling till de privata ägarna - har nu slutat att sälja entrébiljetter till området. Beslutet grundar sig enligt ett
pressmeddelande på att kedjan, som också har butiker i Reykjavík och Akureyri, inte vill välja sida i konflikten mellan turistnäringen och markägarna. Markägarna hävdar i sin tur i ett
uttalande att researrangörer har uppmanat turister att bojkotta Geysir-butiken och därigenom dragit in en tredje part i tvisten.
Hittills är det inga researrangörer som betalar entréavgiften åt turisterna. I stället får de själva avgöra om de vill betala och gå in på området - ett besked som de får efter att ha satt sig på bussen. Somliga har valt att betrakta platsen från stängslet medan andra har åkt vidare utan att lämna bussen och vissa har tagit sig in utan att betala. Kaféet vid Gullfoss har enligt
Vísir haft ovanligt många besökare sedan inträdespengen infördes - något som kan tyda på att många på grund av missnöje antingen inte stannar vid Geysir eller inte vill spendera mer pengar på platsen.
Þórir Garðarsson, styrelseordförande för Iceland Excursions, säger i
Morgunblaðið att det inom turistnäringen finns ett stort motstånd mot de privata markägarnas agerande. Han anser dels att de tar betalt för något de faktiskt inte äger, dels att framförhållningen varit alldeles för dålig. Eftersom företaget inte vill betala markägarna så länge det är osäkert om de har rätt att ta ut inträde låter Iceland Excursions i stället turisterna själva avgöra om de vill betala. Han hävdar dessutom att markägarna äventyrar bilden av Island som resmål och förstör landets rykte som gästvänligt.
Haraldur Teitsson vid Hópferðabílar Teits Jónassonar stämmer i
Vísir in i kritiken. Entréavgiften infördes enligt honom med för kort varsel och han anser dessutom att den är orimlig. Genom att ta ut hela 600 isländska kronor har markägarna lagt sig på en alldeles för hög nivå. Han tycker att en euro eller två - vilket innebär minst en halvering av inträdet - vore en rimligare avgift.
Turister har i
DV och
Morgunblaðið ifrågasatt inträdet till Geysirområdet. Garðar Eiríksson hävdar dock i
Vísir att reaktionerna från besökarna har varit positiva och att markägarna och de anställda biljettförsäljarna "bara upplevt välvilja och fått uppmuntran".
En annan som är kritisk är Edward H. Huijbens, turismforskare och professor vid Háskólann á Akureyri. Han är också partipolitiskt aktiv inom Gröna vänstern. I
Akureyri Vikublað kallar han de privata markägarnas agerande vid Geysir för det sämsta tänkbara införandet av entréavgifter. Utan ett övergripande statligt ansvar tror han inte att inträdespengen kommer att förbättra naturvården:
"Turism kan vara och ska vara en positiv kraft i vårt samhälle. Där turismen kommer in i folklivets alla områden och besökare finns överallt, då verkar den som en positiv kraft genom att förbättra det som finns. På så sätt har vi fler kaféer och restauranger att välja mellan på grund av turismen och våra gäster, vi islänningar har otroligt varierade möjligheter att resa från landet tack vare gäster och turism, vi skulle kunna ha betydligt starkare allmänna kommunikationer om gäster i större utsträckning uppmanades att använda dem och ett mycket starkare inrikesflyg om gäster utnyttjade det bättre. Det är dock uppenbart att avgiftsbeläggning på varje plats, efter var och ens tycke som anser sig äga marken, inte är någon till gagn utöver möjligheten att skapa några få arbetstillfällen. Den kommer inte att användas till att bygga upp infrastrukturen, skydda naturen eller utveckla platserna attraktionskraft eftersom själva avgiftsbeläggningen i sig kostar allt den drar in och markägarna ger inte sken att annat än att resten, om det blir någon, tar de hand om."
Regeringens mål är att införa ett naturpass vid årsskiftet. Prislappen väntas bli 2 000 isländska kronor för fyra dagar, 3 000 kronor för en månad och 5 000 kronor för fem år. Det senare passet är främst tänkt att säljas till islänningar.
Tanken bakom passet är att intäkterna ska gå till naturvård och förbättrad service vid besöksmål. Polisen kommer sannolikt att få i uppdrag att kontrollera så att gäster till anslutna turistattraktioner har betalat för sig. I annat fall väntar böter. Det blir dock ingen fast övervakning utan i stället ska det göras stickprovskontroller, rapporterar
Vísir.
Här kan du läsa mer om turerna kring inträdesavgifterna till Geysirområdet.
Ólafur F. Magnússon tänker inte återvända till politiken. Den tidigare borgmästaren - som i kommunfullmäktige i Reykjavík representerat både Självständighetspartiet och Liberalerna - säger till Vísir att han fått nog av politik för en hel livstid.
