fredag 14 mars 2014

Makrillkriget: Regeringen fördömer EU och Norge

Finansminister Bjarni Benediktsson dömer ut EU:s och Norges agerande i makrilltvisten som förkastligt. Fiskeminister Sigurður Ingi Jóhannsson utesluter inte att Island ändå ansluter sig till den överenskommelse som gjorts med Färöarna - men den innebär samtidigt ett fiske långt över vetenskapliga rekommendationer. Och från vänster till höger är det i alltinget Norge som främst anklagas för att strunta i makrillfiskets hållbarhet.

Onsdagens överenskommelse om makrillfisket i Nordostatlanten mellan EU, Norge och Färöarna kom närmast som en chock för Island. Vid det senaste förhandlingsmötet mellan de fyra parterna vägrade Norge att acceptera en kvotfördelning som Island, Färöarna och EU var överens om. Det såg då ut som att 2014 skulle bli ytterligare ett år utan en gemensam uppgörelse om fångstnivåer - och ännu ett år kännetecknat av överfiske.

Rekommendationen från Internationella havsforskningsrådet är i år 890 000 ton, en ökning med hela 64 procent jämfört med 2013. Trots en avsevärt större fångstrekommendation står det klart att den kommer att överskridas med minst 50 procent.

Bara Norge och EU fiskar tillsammans hela den rekommenderade kvoten på 890 000 ton, där EU får 611 000 ton och Norge 279 000 ton. Utöver det tillkommer 156 000 ton till Färöarna, som i uppgörelsen tilldelas 12,6 procent av den totala fångstkvoten. Inom ramarna för avtalet mellan de tre finns ytterligare 190 000 ton som skulle kunna tilldelas Island och Ryssland. Dessutom avser Grönland att fiska 100 000 ton makrill.

I Islands uppgörelse med EU fastslogs att den isländska andelen av makrillfisket inte skulle understiga 11,9 procent. Den skulle under de två närmaste åren heller inte understiga totalt 123 000 ton, vilket motsvarar 13,8 procent av årets rekommenderade kvot. Sett till de betydligt högre fångstnivåer som EU, Norge och Färöarna klubbat skulle den isländska andelen i år bli 147 000 ton.

Ett villkor för att Island ska kunna ansluta sig till avtalet mellan EU, Norge och Färöarna är dessutom att isländska båtar fiskar högst 4 procent av den kvot som utfärdats av Grönland. En stor del av de grönländska fångsterna har tidigare landats på Island och isländska rederier har investerat i den grönländska fiskeindustrin - men det är enbart trålare med isländsk flagg som omfattas av denna regel.

En nyckel till avtalet mellan EU, Norge och Färöarna tros ha varit överenskommelsen om att Norge skulle få fiska upp till 35 procent av makrillkvoten inom Färöarnas ekonomiska zon och vice versa. En liknande uppgörelse är på väg med EU där Färöarna får fiska upp till 30 procent i EU-vatten och vice versa.

Färöarnas fiskeminister Jacob Vestergaard säger i DV att han anser att de fastslagna kvoterna är ansvarsfulla trots att de överskrider de rekommenderade nivåerna. Han säger också att det bara är i år som fångsterna inte ska ta hänsyn till Internationella havsforskningsrådet. Avtalet löper på fem år och resterande fyra år ska kvoterna ligga i linje med rekommendationerna.

Jacob Vestergaard säger i Morgunblaðið att det i de tidigare förhandlingarna inte gick att få till stånd ett avtal som accepterades av både Norge och Island. Men han hävdar att Färöarna hela tiden har stått på Islands sida i tvisten och han hoppas att den överenskommelse som nu undertecknats inte ska försämra relationen mellan Färöarna och Island.

I alltinget var i går stämningen upprörd och tonen hård. Finansminister Bjarni Benediktsson anklagade EU, Norge och Färöarna för att gå bakom ryggen på Island och dömde ut agerandet som förkastligt och oacceptabelt. Han uppmanade också alltinget att fördöma tillvägagångssättet från EU, Norge och Färöarna.

Árni Páll Árnason, ledare för Socialdemokraterna, lade skulden på regeringen. Han hävdade i debatten att regeringen begått ett misstag när den kallade hem den isländska förhandlingsdelegationen från det senaste mötet i Edinburgh när det stod klart att ett avtal var utom räckhåll. Men Färöarnas delegation stannade kvar. Det borde enligt Árni Páll Árnason ha varit en tydlig signal till regeringen om att det fortfarande fanns öppningar för att lösa tvisten. I stället kom trepartsavtalet som en total överraskning för högerkoalitionen.

Bjarni Benediktsson svarade Árni Páll Árnason att han tyckte att det var osmakligt att försöka vinna partipolitiska poäng på läget. Han sade också att ansvaret för att inte informera eller blanda in Island måste ligga på EU, Norge och Färöarna. Árni Páll Árnason menade att det var kännetecknande för regeringen att avtalet, där Färöarna gått bakom ryggen på Island, blev känt dagen efter att högerkoalitionen lagt fram en ny Europapolitik där bland annat det västnordiska samarbetet skulle prioriteras än mer.

Socialdemokraten Össur Skarphéðinsson anklagade regeringen för att sova på sin vakt. Han uppmanade samtidigt utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson att "sätta ned foten" mot Norge. Han pekade ut Norge som ansvarigt för de misslyckade förhandlingarna mellan EU, Norge, Island och Färöarna och för att driva en fiskepolitik som är ohållbar. Össur Skarphéðinsson hävdade att syftet med Norges överfiske var att se till så att makrillen håller sig borta från Island genom att helt enkelt fiska ut arten när den befinner sig i sydligare vatten.

Gröna vänsterns Steingrímur J. Sigfússon pekade också ut Norge som orsaken till förhandlingsfiaskot. Han ansåg att förklaringen till att de fyra parterna inte kunde komma överens var att Norge aldrig varit redo att acceptera något isländskt makrillfiske. I stället har det isländska fisket varit en källa till allt större irritation. Han ifrågasatte också de stora kvoterna av ekonomiska skäl, och undrade varför EU:s redan bidragsberoende fiske nu agerade på ett sätt som skulle minska fångstvärdet för makrill.

Fiskeminister Sigurður Ingi Jóhannsson säger i ett pressmeddelande att Norges val att under de senaste förhandlingarna diskutera det grönländska makrillfisket uppenbarligen var ett sätt att få samtalen att haverera. Han hävdar att Norge varit medvetet om att Island inte skulle acceptera kvoter som ligger så långt över de vetenskapliga rekommendationerna. Den linjen kunde Norge däremot driva igenom när bara EU och Färöarna satt vid förhandlingsbordet.

Island kommer under de närmaste veckorna att utfärda en ensidig makrillkvot. Sigurður Ingi Jóhannsson säger att EU:s hot om sanktioner nu faller platt. Islands inställning är, som tidigare, att sanktioner vore olagliga. Dessutom vore de enligt fiskeministern skenheliga när EU sluter avtal som innebär ett överfiske av makrill.

I Morgunblaðið uppger Sigurður Ingi Jóhannsson att det inte är uteslutet att Island ändå ansluter sig till avtalet mellan EU, Norge och Färöarna. Kolbeinn Árnason, direktör för branschorganisationen LÍÚ, säger dock i ett uttalande att det finns många tveksamheter kring att gå med på en överenskommelse som går ut på överfiske av ett gemensamt bestånd.

Här kan du läsa mer om makrillkriget.