måndag 10 mars 2014

Stoppar inträde till Geysir - men fler markägare vill ta betalt

Regeringen stoppar införandet av inträdesavgifter till Geysirområdet genom ett domstolsföreläggande. Samtidigt planerar fler privata markägare att börja ta betalt av besökare. Vid Mývatn tänker ägarna med start i juni kräva fem euro av varje besökare till vattenfallen Dettifoss och Selfoss, Leirhnjúkur och Hverir vid Námaskarð - trots att forsarna ligger på statlig mark.

I dag skulle de privata markägarna vid Geysir ha infört inträdesavgiften på 600 isländska kronor till området. Så blir det inte. I slutet på förra veckan vände sig regeringen genom finansminister Bjarni Benediktsson till domstol för att genom ett föreläggande stoppa planerna, uppger Vísir. Regeringen anser att de privata ägarna inte har rätt att ta ut någon avgift eftersom staten är delägare av området. Dessutom ligger både Strokkur och Geysir, de största turistattraktionerna, på statlig mark.

De privata markägarna hävdar att det behövs investeringar på omkring 500 miljoner isländska kronor vid Geysir. Området behöver bland annat bättre stigar, bättre information och bättre avspärrningar från de heta källorna.

Under högsäsong har Geysirområdet omkring 6 000 besökare om dagen. Markägarna skulle därmed kunna dra in 3,6 miljoner dagligen under sommarmånaderna.

Tvisten med staten har pågått i flera år. Olika regeringar har vid flera tillfällen varit nära att köpa resten av området från de privata markägarna, men någon affär har aldrig blivit av. Senast sprack en överenskommelse med den rödgröna regeringen som inte längre ansåg sig ha råd att köpa loss marken efter finanskraschen.

Regeringen har planer på att införa ett naturpass som ska ge inträde till en rad turistattraktioner. Förslaget väntas enligt Vísir läggas fram under våren, men det kommer troligtvis inte att träda i kraft förrän sommaren 2015. Markägarna anser att politikerna har försuttit sina chanser samtidigt som den ökande turismen gör att belastningen på den känsliga naturen ökar. Därför vill de på egen hand börja ta betalt av turister.

Näringsminister Ragnheiður Elín Árnadóttir säger till Vísir att hon inte tänker tvinga några markägare att ansluta sig till naturpasset. Hon hoppas dock att uppslutningen blir så stor som möjligt och att ägarna avstår från att ta inträde på egen hand. Tanken är att intäkterna från passet ska användas till naturskydd och service vid turistattraktioner där belastningen i dag är stor.

Redan förra året började kommunen i Hveragerði ta inträde till de heta källorna i stadens centrum. Även ägarna till vulkankratersjön Kerið började ta betalt av turister. Eftersom privata entréavgifter riskerar att urholka naturpassets legitimitet har regeringen varit emot markägarnas agerande. Om turister skulle lämna Island med uppfattningen att de mjölkas på pengar både av regeringen och privata ägare riskerar det dessutom att skapa en allt annat än positiv bild av Island som besöksmål.

De privata ägarna av Geysirområdet vänder sig mot det sena beskedet från regeringen eftersom planerna har diskuterats länge. Det kan nu bli upp till domstol att avgöra om det över huvud taget är lagligt att ta inträde av besökare. Markägarna anser dock att det är nödvändigt att genom intäkter från turister skydda området, uppger Morgunblaðið.

På norra Island väntar nu en ny tvist för regeringen. Där vill privata markägare i Mývatnområdet ta betalt av besökare till Dettifoss och Selfoss, Leirhnjúkur och Hverir vid Námaskarð. Den planerade avgiften är fem euro - cirka 800 isländska kronor - vid varje ställe. Den som besöker alla tre ska kunna få en viss rabatt. Avgiften ska införas den 1 juni och tas ut åtminstone till den 1 september, skriver Fréttablaðið.

Tillsammans besöks de tre platserna av omkring 100 000 besökare. Intäkterna skulle därmed kunna bli upp emot 200 miljoner isländska kronor om året. Ólafur H. Jónsson, ordförande för markägarnas förening, säger i Fréttablaðið att han inte tror att besökare skräms bort på grund av avgifterna - som först och främst ska gå till investeringar i service och naturskydd. Han tycker heller inte att det är fel att markägarna tjänar pengar på turisterna.

Men precis som vid Geysir är det juridiska läget allt annat än glasklart. Det är nämligen staten som har pumpat in miljardbelopp för bättre tillgänglighet till Dettifoss. För ett par år sedan öppnades en ny och asfalterad väg till vattenfallets västra sida. Staten har också lagt pengar på parkeringsplatser, toaletter och stigar till både Dettifoss och det närliggande fallet Selfoss.

Stigen går genom privat mark. Men själva Dettifoss är i statlig ägo liksom de populäraste utsiktsplatserna. De privata markägarna skulle därmed - på samma sätt som vid Geysir - ta betalt av turister för att titta på något som ligger på statlig mark och som de själva inte äger.

Dettifoss ingår i nationalparken Vatnajökull. Nationalparksföreståndaren Hjörleifur Finnsson säger till RÚV att det även i framtiden ska vara möjligt att besöka forsen utan att betala. Dels är det möjligt att vandra en längre väg fram till Dettifoss som bara går på statlig mark, dels är det möjligt att i stället beskåda vattenfallet från den östra stranden.

Ända sedan år 1281 har det enligt isländsk lag varit tillåtet att till fots röra sig på privat mark som inte är odlad. Organisationerna Landvernd, Ferðafélag Íslands, Ferðaklúbburinn 4x4, Samtök útivistarfélaga och Útivist uppmanar i ett uttalande regeringen att inte bara ta strid med de privata markägarnas planer på att avgiftsbelägga naturpärlor. De uppmanar också regeringen att se över andra lösningar än naturpasset för att få in pengar till naturskydd. Annars befarar de att allemansrätten urholkas.

Flera researrangörer kräver också att regeringen ingriper mot privata avgifter. I ett uttalande skriver de att nya avgifter behöver meddelas åtminstone ett år i förväg. Annars blir det de isländska företagen i stället för utländska turister som får betala dem. Priserna med utländska resebyråer görs nämligen upp lång tid i förväg.

Men det finns också många som förespråkar avgifter. Ásthildur Sturludóttir, kommunchef i Vesturbyggð, är enligt Bæjarins Besta positivt inställd till att börja ta betalt av besökare till Látrabjarg. En undersökning utförd av Samtök sunnlenskra sveitarfélaga visar att 82,4 procent är för någon form av avgift. Hela 28,3 procent anser att avgiften bör tas ut vid in- eller utresa till Island, 21,5 procent vill se entrépengar vid enskilda platser och 19,5 procent förespråkar en blandad lösning med både naturpass och besöksavgifter, rapporterar Morgunblaðið.

Här kan du läsa mer om naturpasset och inträdesavgifter.