Ägarna av mark vid Leirhnjúkur, Hverir och Dettifoss i Mývatnområdet skrotar planerna på att ta ut inträdesavgifter av isländska besökare - men utlänningar måste däremot betala entrépeng. Avgiften är satt till 800 isländska kronor vid varje ställe. Planerna strider mot både isländsk lag och EES-avtalet som förbjuder diskriminering på grund av nationalitet.
De privata markägarna vid Geysir ser ut att förlora mot staten i dispyten om inträdesavgifter till området. Som delägare anser Héraðsdómur Suðurlands att staten måste få inflytande över avgörande förändringar vid nyttjandet av marken. En sådan förändring är enligt domstolen att börja ta ut avgifter av besökare.
Geysir lär dock knappast bli prejudicerande. Frågan är i stället om det kan vara tillåtet att ta ut avgifter av besökare när marken ägs enbart av privata intressen. Lagen - som kan sägas vara en isländsk motsvarighet till allemansrätten - säger att alla har rätt att färdas fritt på mark som inte är detaljplanerad. Det innebär förmodligen att entréavgiften till Geysir skulle kunna dömas ut även av detta skäl, men det har ännu inte prövats i domstol.
Den 1 juni avser ägarna till fastigheten Reykjahlíð i Mývatnområdet att börja ta betalt av besökare. Det kommer att kosta 800 isländska kronor att besöka de heta källorna Hverir vid Námafjall, Leirhnjúkur vid Krafla och Dettifoss från vattenfallets västra sida. Den som löser entré till samtliga tre ställen betalar 1 800 isländska kronor.
Tidigare har markägarna annonserat att de tänker ta betalt av samtliga besökare. Ólafur H. Jónsson, ordförande för markägarnas förening, säger nu till RÚV att de bara tänker kräva utlänningar på inträdesavgift. Islänningar får däremot möjlighet att gå in gratis åtminstone under sommaren:
EES-avtalet förbjuder diskriminering på grund av nationalitet. Och den isländska strafflagen säger att den som inte beviljar inträde till alla på samma villkor riskerar böter eller upp till sex månaders fängelse. Ólafur H. Jónsson säger till Vísir att han känner till lagen - men hänvisar till att staten ibland släpar efter med att införa EES-lagstiftning och att turister själva ska ha tagit initiativ till avgifter:
Geysir lär dock knappast bli prejudicerande. Frågan är i stället om det kan vara tillåtet att ta ut avgifter av besökare när marken ägs enbart av privata intressen. Lagen - som kan sägas vara en isländsk motsvarighet till allemansrätten - säger att alla har rätt att färdas fritt på mark som inte är detaljplanerad. Det innebär förmodligen att entréavgiften till Geysir skulle kunna dömas ut även av detta skäl, men det har ännu inte prövats i domstol.
Den 1 juni avser ägarna till fastigheten Reykjahlíð i Mývatnområdet att börja ta betalt av besökare. Det kommer att kosta 800 isländska kronor att besöka de heta källorna Hverir vid Námafjall, Leirhnjúkur vid Krafla och Dettifoss från vattenfallets västra sida. Den som löser entré till samtliga tre ställen betalar 1 800 isländska kronor.
Tidigare har markägarna annonserat att de tänker ta betalt av samtliga besökare. Ólafur H. Jónsson, ordförande för markägarnas förening, säger nu till RÚV att de bara tänker kräva utlänningar på inträdesavgift. Islänningar får däremot möjlighet att gå in gratis åtminstone under sommaren:
"Vi tänker vänta på vad Islands regering tänker göra under hösten och då tar vi ställning till det i sin helhet. ... Vi vill värna naturen och det är därför som vi inte kan vänta med att börja ta ut denna naturskyddsavgift."Ólafur H. Jónsson säger att besöksavgifterna införs på försök under en viss tid - preliminärt under juni, juli och augusti. Det råder dock ingen tvekan om att det står i strid med både isländsk lag och EES-avtalet att låta islänningar gå in gratis men tvinga utlänningar att betala.
EES-avtalet förbjuder diskriminering på grund av nationalitet. Och den isländska strafflagen säger att den som inte beviljar inträde till alla på samma villkor riskerar böter eller upp till sex månaders fängelse. Ólafur H. Jónsson säger till Vísir att han känner till lagen - men hänvisar till att staten ibland släpar efter med att införa EES-lagstiftning och att turister själva ska ha tagit initiativ till avgifter:
"Vi gör detta av god vilja. Den i särklass största andelen av dem som kommer hit till Reykjahlíð är utländska turister, eller långt över 90 procent. De har själva efterfrågat naturskyddsavgifter vid dessa naturpärlor."Helga Árnadóttir, direktör för turistbranschens intresseorganisation Samtök ferðaþjónustunnar, ifrågasätter i Vísir markägarnas beslut och hävdar att det rör sig om olaga diskriminering.
Kommunfullmäktige i Norðurþing ansluter sig till de protester som redan riktats mot markägarnas planer. I ett uttalande skriver ledamöterna att inträdesavgifterna skadar bilden av Island som resmål. Det är också viktigt att behålla fritt tillträde till landets naturpärlor.
Här kan du läsa mer om turerna kring inträdesavgifter till populära turistattraktioner.
