Regeringen överväger att lägga EU-frågan på is i stället för att återkalla Islands ansökan om medlemskap. För statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson är det viktigaste att förhandlingarna är stoppade och att ett beslut att återuppta dem inte sker utan majoritetsbeslut i en folkomröstning. Men EU-motståndare från både vänster och höger riktar hård kritik mot tankarna på att inte dra tillbaka ansökan.
När alltinget i förra veckan tog sommarlov inför kommunalvalen om knappt två veckor gjordes det utan att ha behandlat regeringens förslag om att dra tillbaka Islands ansökan om EU-medlemskap. Förslaget har diskuterats i utrikesnämnden tillsammans med olika remissvar.
Inom oppositionen finns olika uppfattningar i EU-frågan. Däremot är den enig om att den utlovade folkomröstningen om EU-förhandlingarnas framtid ska hållas. De två regeringspartierna, Självständighetspartiet och Framstegspartiet, vill däremot återkalla ansökan för gott.
Men frågan är om det politiska priset för regeringens förslag verkar avskräckande. Regeringen har för väljarna inte lyckats förklara varför två partier som under valrörelsen utlovade en folkomröstning valde att göra tvärtom när de fick makten. Trots att EU-motståndarna är i majoritet vill också en majoritet av islänningarna att frågan ska avgöras i en folkomröstning.
Många kommunpolitiker drog sannolikt en lättnadens suck när regeringen valde att inte driva på för att få ett beslut i EU-frågan redan under våren. Sveket av vallöftet har redan bidragit till ett opinionsras för både Framstegspartiet och Självständighetspartiet, inspirerat till en utbrytning från Självständighetspartiet och fått ett par alltingsledamöter att ta strid med regeringens egna linje. En fortsatt svekdebatt skulle knappast ha underlättat valrörelsen på kommunal nivå.
I en intervju i Morgunblaðið säger statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson att det är oklart vad som sker med förslaget om att dra tillbaka Islands ansökan om EU-medlemskap. Det viktigaste för honom är att förhandlingarna stoppats. Men det är inte säkert att förslaget läggs fram på nytt när alltinget samlas till hösten:
Gunnar Bragi Sveinsson gör i Morgunblaðið uttalanden som går i samma riktning. Han säger att det är oklart om regeringen tänker ta upp frågan på nytt i höst. Att dra tillbaka ansökan kallar han "en formalitet" och säger att "frågan är död" för hans del eftersom förhandlingarna med EU avbrutits. Han utesluter inte en folkomröstning om EU under mandatperioden, men den kommer i så fall inte att gälla om förhandlingarna ska återupptas.
Däremot förefaller det sannolikt att regeringen kommer att försöka få en majoritet i alltinget att sluta upp bakom en ny linje som går ut på att förhandlingarna med unionen inte återupptas utan beslut i en folkomröstning.
För regeringen skulle en sådan hållning sannolikt innebära en viss arbetsro. Den skulle förmodligen också ta udden ur svekdebatten. Men den skulle också kunna sätta i gång en ny svekdebatt. Bland de mest uttalade EU-motståndarna är Sigmundur Davíð Gunnlaugssons senaste uttalanden i sig ett svek.
Björn Bjarnason, självständighetspartist och tidigare utrikesminister, ifrågasätter i Evrópuvaktin varför regeringen lade fram förslaget om att återkalla Islands ansökan om EU-medlemskap och vad Sigmundur Davíð Gunnlaugssons nya linje innebär i praktiken:
Inom oppositionen finns olika uppfattningar i EU-frågan. Däremot är den enig om att den utlovade folkomröstningen om EU-förhandlingarnas framtid ska hållas. De två regeringspartierna, Självständighetspartiet och Framstegspartiet, vill däremot återkalla ansökan för gott.
Men frågan är om det politiska priset för regeringens förslag verkar avskräckande. Regeringen har för väljarna inte lyckats förklara varför två partier som under valrörelsen utlovade en folkomröstning valde att göra tvärtom när de fick makten. Trots att EU-motståndarna är i majoritet vill också en majoritet av islänningarna att frågan ska avgöras i en folkomröstning.
Många kommunpolitiker drog sannolikt en lättnadens suck när regeringen valde att inte driva på för att få ett beslut i EU-frågan redan under våren. Sveket av vallöftet har redan bidragit till ett opinionsras för både Framstegspartiet och Självständighetspartiet, inspirerat till en utbrytning från Självständighetspartiet och fått ett par alltingsledamöter att ta strid med regeringens egna linje. En fortsatt svekdebatt skulle knappast ha underlättat valrörelsen på kommunal nivå.
I en intervju i Morgunblaðið säger statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson att det är oklart vad som sker med förslaget om att dra tillbaka Islands ansökan om EU-medlemskap. Det viktigaste för honom är att förhandlingarna stoppats. Men det är inte säkert att förslaget läggs fram på nytt när alltinget samlas till hösten:
"Situationen är naturligtvis sådan att vid makten är en regering som inte har några planer på att fortsätta förhandlingar med EU. ... Detta förslag handlar om att förtydliga det regeringen redan sagt, att den inte anser att dessa förhandlingar ska pågå. Eftersom förhandlingar innebär en förklaring om att man vill med."Sigmundur Davíð Gunnlaugsson anser enligt Morgunblaðið att alltinget inte borde ha tagit beslut om att ansöka om medlemskap utan att hålla en folkomröstning. I förslaget från regeringen ingår också att en ny ansökan om EU-inträde inte ska kunna lämnas in utan att islänningarna själva beslutat om det:
"Så vi är av den bestämda åsikten att när stora beslut tas, som att ansöka om att gå med i EU, så måste man söka sig till allmänheten med det."Regeringen har de senaste veckorna tonat ned den hårda konfrontationslinje som utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson lanserade i samband med att förslaget lades fram i alltinget. Nu antyder Sigmundur Davíð Gunnlaugsson att det dessutom kan bli så att regeringen helt enkelt inte lyfter frågan på nytt.
Gunnar Bragi Sveinsson gör i Morgunblaðið uttalanden som går i samma riktning. Han säger att det är oklart om regeringen tänker ta upp frågan på nytt i höst. Att dra tillbaka ansökan kallar han "en formalitet" och säger att "frågan är död" för hans del eftersom förhandlingarna med EU avbrutits. Han utesluter inte en folkomröstning om EU under mandatperioden, men den kommer i så fall inte att gälla om förhandlingarna ska återupptas.
Däremot förefaller det sannolikt att regeringen kommer att försöka få en majoritet i alltinget att sluta upp bakom en ny linje som går ut på att förhandlingarna med unionen inte återupptas utan beslut i en folkomröstning.
För regeringen skulle en sådan hållning sannolikt innebära en viss arbetsro. Den skulle förmodligen också ta udden ur svekdebatten. Men den skulle också kunna sätta i gång en ny svekdebatt. Bland de mest uttalade EU-motståndarna är Sigmundur Davíð Gunnlaugssons senaste uttalanden i sig ett svek.
Björn Bjarnason, självständighetspartist och tidigare utrikesminister, ifrågasätter i Evrópuvaktin varför regeringen lade fram förslaget om att återkalla Islands ansökan om EU-medlemskap och vad Sigmundur Davíð Gunnlaugssons nya linje innebär i praktiken:
"Statsministerns svar väcker frågor om varför i hela friden som han ville att det lades fram ett regeringsförslag till alltingsuttalande om återkallande av denna stora tvistefråga om han faktiskt anser att det har så liten betydelse att alltinget på formellt sätt godkänner att återkalla EU-ansökan. Knappast var det förställning? Politisk oerfarenhet förklarar möjligen behandlingen av detta förslag. Processen har oavsett vad blivit dyrköpt för regeringspartierna och en prestigeförlust."Styrmir Gunnarsson, tidigare chefredaktör för Morgunblaðið, skriver i Evrópuvaktin att Sigmundur Davíð Gunnlaugsson många gånger varit skicklig på att förklara regeringens politik. Den här gången är det enligt honom däremot omöjligt att förstå vad statsministern egentligen vill:
"Är det ett missförstånd att kärnan i detta förslag var att alltinget, som tog beslut om att lägga in en ansökan om medlemskap i EU, skulle dra tillbaka denna ansökan? Var förslaget bara ett 'förtydligande'? Varför sades det inte direkt? Var den viktigaste delen av förslaget understrykandet av regeringens vilja att i fortsättningen utlysa folkomröstningar om stora frågor? Om så var fallet, vad orsakar då regeringspartiernas tafflighet med att förklara vad som innefattades av deras löften om en folkomröstning före valet? Och hur ska ministerns uttalanden förstås om att det inte har diskuterats särskilt 'om det finns behov av det' att lägga fram förslaget i höst igen?"Ragnar Arnalds, tidigare statsråd som i dag är medlem i Gröna vänstern, vill inte att regeringen bara lägger förslaget på is. Han skriver i Vinstrivaktin gegn ESB att Island förlorar på att vara en stat som formellt befinner sig i en anslutningsprocess till EU. Han varnar också för att den sittande regeringen riskerar att möjliggöra för en senare regering att återuppta förhandlingarna utan att först vända sig till folket:
"Dessutom är det uppenbart att en ny regering då kan återuppta medlemskapsförhandlingarna på nytt utan förvarning och utan alltingets godkännande, om inte alltingets godkännande från år 2009, som gav den verkställande makten tillåtelse till medlemskapsförhandlingar med EU, inte återkallats. Det står därför klart att det vore mycket olyckligt om den nuvarande regeringen efterlämnade frågan hängande i luften. Den måste sätta punkt för denna sak på ett tydligt sätt så att en ny regering inte kan väcka liv i frågan på nytt utan godkännande från alltinget och folket."Här kan du läsa mer om Island och EU.
