Jóhanna Sigurðardóttir om hbtq-rättigheter

Jóhanna Sigurðardóttir har inte gjort många offentliga framträdanden sedan hon förra våren lämnade alltinget och statsministerposten. I förra veckan medverkade hon vid en konferens för mänskliga rättigheter för hbtq-personer vid World Pride i Toronto. Där berättade hon om sitt förhållande med Jónína Leósdóttir och kampen för jämlikhet. Du kan se talet ovan.

Flyttar Fiskistofa till Akureyri - minister får hård kritik

Fiskistofa flyttar mot slutet av nästa år från Hafnarfjörður till Akureyri. Bakom beslutet står fiskeminister Sigurður Ingi Jóhannsson. Men planerna på att flytta myndigheten norrut får hård kritik - och inte bara av experter och anställda. Även inom ett av regeringspartierna möter den planerade myndighetsflytten motstånd.

Fiskistofa är den myndighet som ansvarar för att se till så att lagstiftningen om fisket följs. Myndigheten har ett sjuttiotal anställda på huvudkontoret i Hafnarfjörður, där Fiskistofa funnits sedan flytten från Reykjavík år 2006. Fiskistofa har dessutom små filialer i Stykkishólmur, Ísafjörður, Akureyri, Höfn och Västmannaöarna.

I fredags meddelade fiskeminister Sigurður Ingi Jóhannsson att huvudkontoret vid slutet av nästa år flyttas från Hafnarfjörður till Akureyri. Samtliga anställda får erbjudande om att följa med på flytten norrut. De som väljer att avstå får säga upp sig, men ska enligt ett pressmeddelande få hjälp med omskolning eller jobbsökande.

I årets nationaldagstal utlovade statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson att regeringen skulle arbeta för att fler offentliga jobb hamnade utanför Reykjavíkområdet. När han nyligen talade inför Atvinnuþróunarfélags Eyjafjarðar sade han enligt Vísir att regeringen undersökte ytterligare myndighetsflyttar från huvudstadskommunerna till Akureyri.

Sigurður Ingi Jóhannsson motiverade också flytten just med behovet av att skapa fler högkvalificerade offentliga arbeten utanför huvudstaden. I uttalandet ansåg han att flytten av Fiskistofa gick i linje med regeringens mål om att sprida arbetstillfällen över hela landet. Trenden har annars enligt fiskeministern varit ökad centralisering med koncentration av offentliga jobb i Reykjavíkområdet som följd.

Kvar i huvudstadsregionen blir sannolikt bara en av Fiskistofas filialer med några få anställda. Inte heller den avdelning som i samarbete med Hafrannsóknastofnun ägnar sig åt statistik berörs av flyttplanerna.

Flytten tycks bli ytterligare en fråga där regeringspartierna har delade åsikter. Brynjar Níelsson, alltingsledamot för Självständighetspartiet, skriver på Facebook att han står bakom tanken att fler offentliga jobb ska lokaliseras till landsbygden. Däremot anser han att det inte får ske till vilket pris som helst. Han hävdar att enstaka projekt i stället borde flyttas för att riskera att 70 personer mister sitt levebröd.

Juristen Ragnar H. Hall hävdar i Vísir att Sigurður Ingi Jóhannssons beslut är olagligt. För att kunna genomföra en flytt av en myndighet behövs stöd i lagen. Eftersom alltinget inte har röstat igenom någon sådan lagändring anser han att beslutet är ogiltigt.

Ragnar H. Hall var också den jurist som 1998 för en anställds räkning i domstol vann en tvist med dåvarande miljöministern Guðmundur Bjarnason. Statsrådet beslutade att Landmælingar Íslands skulle flytta till Akranes - men förlorade i rätten eftersom han inte hade stöd i lagen för att genomföra myndighetsflytten.

Sigurður Ingi Jóhannsson anser dock att han har lagen på sin sida. Han hävdar att det bara rör sig om att byta huvudkontor och att inte hela Fiskistofa flyttas. Myndigheten kommer alltjämt att ha en filial i Reykjavíkområdet med tio till tolv anställda.

Sigurbjörg Sigurgeirsdóttir, lektor i offentlig förvaltning vid Háskóli Íslands, ställer sig tveksam till flytten av ett annat skäl. Hon säger till Vísir att myndigheter brukar flyttas för att de ska utvecklas och förbättras. Här förefaller i stället det enda syftet vara att skapa större mångfald på arbetsmarknaden i Akureyri.

Vidare kritiserar Sigurbjörg Sigurgeirsdóttir fiskeminister Sigurður Ingi Jóhannsson för otydliga besked om kostnaderna för flytten - han har talat om 100 till 200 miljoner isländska kronor. Hon anser också att det är uppenbart att Fiskistofa åtminstone inledningsvis kommer att bli en väsentligt svagare myndighet eftersom all den kunskap som finns hos de anställda inte kommer att följa med till Akureyri.

Þórodd­ur Bjarna­son, ordförande för Byggðastofn­un­, säger i Morgunblaðið att omlokaliseringar av myndigheter brukar innebära att jobben men inte personalen flyttar. När just Byggðastofnun flyttades från huvudstadsregionen till Sauðárkrókur var det bara en av tjugo anställda som följde med.

Guðlaug Kristjáns­dótt­ir, kommunstyrelsens ordförande i Hafnarfjörður, säger i Morgunblaðið att flyttbeskedet kom som "en blixt från klar himmel". En av de anställda vid Fiskistofa säger till Vísir att ministerns beslut var "en kalldusch rakt i ansiktet" och att personalen i praktiken betraktar beskedet som en massuppsägning.

Eyþór Björnsson, generaldirektör för Fiskistofa, säger i Viðskiptablaðið att informationen om flytten kom som en total överraskning för de anställda. Personalen har inte på något sätt informerats om regeringens planer. Han befarar att Fiskistofa kommer att dräneras på kunskap och erfarenhet eftersom det är troligt att majoriteten av de anställda inte flyttar med till Akureyri.

Inga nya spår efter saknade kvinnan i Bleiksárgljúfur

Foto: Lögreglan

Trots fördämning av ett vattenfall kunde räddningsarbetare i helgen inte hitta några spår efter den 35-åriga kvinna som nu varit saknad i tre veckor. Ändå är polisen övertygad om att hon mist livet i en olycka vid Bleiksárgljúfur. Under helgens sökande upptäcktes en berggång med enormt vattentryck dit kvinnan kan ha tagit sig. Men riskerna var för stora för att någon räddningsarbetare skulle ta sig in i gången.

Sökandet efter den 35-åriga kvinnan i Bleiksárgljúfur bedöms som det kanske svåraste sökuppdraget som räddningstjänsten genomfört på många år. Trots enorma ansträngningar med att fördämma vattenfallet Bleiksárfoss för att kunna ta sig in i de mest svåråtkomliga delarna av ravinen Bleiksárgljúfur har kvinnans kropp inte kunnat hittas.

Kvinnan sågs senast i livet kvällen den 7 juni. Morgonen därpå vandrade hon tillsammans med sin 42-åriga sambo till Bleiksárgljúfur från sommarstugan i Fljótshlíð öster om Hvolsvöllur på södra Island. Bägge tros ha gått ned i vattnet eftersom deras kläder och skor fanns vid kanten av en göl.

När kvinnan inte kom till jobbet den 10 juni slog arbetskamrater larm. Räddningsarbetare hittade snart den 42-åriga kvinnan död i Bleiksárgljúfur. Hon hade fallit från 30 meters höjd och avlidit av skadorna.

Sedan dess har sökandet efter den 35-åriga kvinnan bedrivits främst vid Bleiksárgljúfur och även i ett område som omfattar ån Bleiksá och älven Markarfljót fram till havet samt mot Tindfjallajökull i öster. På 400 meters höjd i riktning mot glaciären påträffades tidigt under sökandet fotspår efter en person som gått barfota. Det är dock osäkert om de tillhör den 35-åriga kvinnan.

Ett femtontal personer har hörts upplysningsvis av polisen i Hvolsvöllur. Inget tyder dock på att något annat än att kvinnan omkommit i Bleiksárgljúfur.

I helgen genomfördes vad som uppges varit ett sista försök att hitta den saknade kvinnan i ravinen. Med hjälp av tre portabla elaggregat och tolv pumpar ledde räddningsarbetare genom långa rör stora mängder vatten förbi forsen. Genom att minska mängden vatten i vattenfallet Bleiksárfoss från normala 1 000 liter i sekunden fick räddningsarbetare möjlighet att ta sig in i utrymmen bakom fallet.

Fallhöjden är 30 meter. Det är inte bara vattenmassorna som i sig är farliga. Vattnet innehåller mycket syre vilket gör att sikten försämras ytterligare.

Dykare hittade under sökandet en tidigare okänd berggång bakom vattenfallet. Den är förenad med en spiralformad djuphåla. Allt vatten som faller från forsen tar denna väg genom Bleiksárgljúfur. Kvinnornas kläder hittades bara ett par meter från platsen. Räddningsarbetarnas bedömning är att den som stuckit in huvudet i vattenströmmen här sköljts med av den enorma kraften.

Ett troligt scenario är att kvinnan gett sig ut på någon avsats där hon översköljts av vattenfallet. Hon ska därefter ha fallit eller sköljts med in i gången. Där är risken stor att hon antingen drunknat eller krossats mot bergväggen.

Det är alltså inte osannolikt att 35-åringen omkommit i berggången. Men att ge sig in i den smala gången, som åtminstone sträcker sig 10 meter in i ravinen och bara bedöms vara en meter i diameter, är förenat med direkt livsfara. Här går vattnet heller inte att fördämma. Ingen av räddningsarbetarna gav sig därför in i gången.

Under sökandet förlorades ett par sandsäckar som användes vid fördämningen ned i berggången. Ingen av säckarna dök upp vid vattenfallets fot. Det styrker möjligen teorin om att 35-åringens kropp kan finnas inne i oåtkomliga delar av Bleiksárgljúfur. Det övriga området har nämligen finkammats fram till havet gång på gång om kroppen skulle ha följt med strömmarna.

Fördämningen gjorde att dykare under bättre förutsättningar kunde undersöka en mängd olika hålor i Bleiksárgljúfur. Räddningstjänsten är övertygad om att hela området nu är finkammat - utom berggången.

Sökandet efter den 35-åriga kvinnan avslutades i helgen. Polis och räddningsarbetare kommer alltjämt att ha viss övervakning vid Bleiksárgljúfur eftersom kroppen skulle kunna spolas upp. Polisen utgår dock från att kvinnan omkommit i ravinen.

Här kan du läsa mer om sökandet efter 35-åringen och här kan du se ett inslag från förra helgens sökande.

Dagens citat

"Detta har ofrånkomligen inverkan. Det är många som vägrar att köra dessa gamla grusvägar. Även om vi tycker att de är bra från dag till dag så har människor i dag blivit så ovana vid att köra på dessa vägar. Utlänningar har till exempel aldrig sett något liknande tidigare."

Soffía Haraldsdóttir, en av ägarna till Hótel Flókalundur i södra Västfjordarna, i Vísir om hur regionens grusvägar avskräcker många turister från ett besök.

Dagens bonuscitat

"De kan påstå det att de har en miljövänlig produktion, men de har inget offentligt stöd för att så är fallet så länge som det inte finns någon tillsyn. ... De måste fråga sig om det inte är olämpligt att använda något som inte är certifierat av någon offentlig part."

Jordbruksminister Sigurður Ingi Jóhannsson i Fréttablaðið om att många isländska jordbruksprodukter är märkta som miljövänliga trots att ingen tillsyn skett sedan 2002 och regelverket inte uppdaterats sedan 1998.

Sólheimajökull minskar 900 meter på 20 år

År 2003 nådde Sólheimajökull fram till parkeringsplatsen vid glaciären. I dag är det en rejäl promenad fram till jökelns början - och dessutom har en lagun av smältvatten bildats framför den. Arrangörerna av isklättring på Sólheimajökull behöver därför inom de närmaste åren hitta nya sätt för besökare att ta sig upp på glaciären, rapporterar RÚV.

Få glaciärer är så klimatkänsliga som Sólheimajökull, en utlöpare från Mýrdalsjökull på södra Island. Att den ligger nära kusten gör att den i större utsträckning påverkas av mildväder än glaciärer belägna på höglandet. Under de senaste åren har dessutom vulkanaska från Eyjafjallajökull och Grímsvötn bidragit till avsmältningen. Den svarta askan drar åt sig mer värme och utgör därför inte samma skydd mot avsmältning som ett rent istäcke.

Sólheimajökull drog sig mellan 1995 och 2013 enligt RÚV tillbaka med 887 meter. Sedan dess har avsmältningen fortsatt.

Under sommaren söker sig dagligen runt 300 turister till Sólheimajökull för att vandra och klättra på glaciären. Så sent som 2003 nådde glaciärens rand fram till parkeringsplatsen. Nu måste besökarna gå en rejäl promenad till Sólheimajökulls rötter. Och där samlas i dag smältvatten i en ständigt växande lagun.

Jónas Grétar Sigurðsson leder turer vid Sólheimajökull. Han säger till RÚV att den snabba avsmältningen tvingar fram åtgärder från arrangörerna av isklättring:

"Sólheimajökull är en mycket speciell glaciär. Den reagerar otroligt snabbt på klimatförändringar. ... Denna snabba avsmältning gör så att det bildas en lagun framför glaciären ... och den orsakar därför att de flesta ingångspunkterna till glaciären håller på att smälta bort. Så under de närmaste månaderna och närmaste åren behöver vi sannolikt komma på hur vi ska komma upp på glaciären."

Förändringarna vid Sólheimajökull har varit stora under det senaste århundradet. Mellan 1930 och 1970 drog sig glaciären tillbaka hela 951 meter under en mild period. Under en något kallare period mellan 1970 och 1995 bredde den i stället ut sig 469 meter. Sólheimajökull tros dock aldrig tidigare ha smält i samma snabba takt som nu.

Här kan du läsa mer om Islands smältande glaciärer.

Fyra av fem islänningar semestrar på Island

Fyra av fem islänningar turistar i det egna landet under semestern. Hälften så många reser utomlands i sommar. Andelen som beger sig utanför landets gränser under semestern ökar - och det gör även andelen islänningar som genomför någon resa under sommaren. Det visar en undersökning om islänningarnas semestervanor utförd av MMR.

Hela 83,1 procent av islänningarna tillbringar hela eller delar av semestern på resande fot i hemlandet. Av dessa är det 31 procent som avser att semestra både på Island och utomlands. I MMR:s undersökning svarar 7,2 procent att de enbart tänker resa till utlandet på semestern medan 9,7 procent inte reser någonstans i sommar. Sammanlagt 38,2 procent firar alltså semester i utlandet.

Förra året svarade 82,8 procent att de skulle semestra på Island. Då uppgav 10,1 procent att de enbart skulle tillbringa semestern på hemorten. Ytterligare 35,2 procent skulle resa utomlands.

Bland höginkomsttagarna - personer med en månadslön på minst 800 000 isländska kronor - är det bara 2,3 procent som inte reser någonstans under semestern. I den gruppen tänker hela 43,7 procent resa utomlands och 90,7 procent turista i hemlandet.

Låg- och medelinkomsttagare stannar oftare hemma på semestern. De väljer också i större utsträckning att turista på Island än i utlandet.

Personer bosatta på landsbygden reser oftare runt Island än personer bosatta i Reykjavíkområdet. De föredrar i stället utlandsresor.

Bara 3,9 procent av Socialdemokraternas väljare stannar hemma hela semestern. Bland Självständighetspartiets sympatisörer uppger 12,8 procent att de inte tänker genomföra någon sommarresa.

Dagens citat

"Nu börjar profitpartyt på nytt. Trots att spelplatsen är en annan än tidigare, och vi har åkt genom kraschrutschkanan, har vi inte lyckats göra oss av med de affärslivets särdrag som presidenten förr i tiden sade 'hade gjort det möjligt för isländska affärsmän att vinna många segrar'. Tvärtom tycks de leva ett bättre liv en någonsin tidigare på lilla Island."

Þórður Snær Júlíusson, chefredaktör för Kjarninn, skriver i en ledare att många av de personer som bidrog till att orsaka finanskrisen nu på nytt bygger affärsimperium i landet på allmänhetens bekostnad.

Dagens bonuscitat

"Om Harriet hade föräldrar som båda var utländska medborgare skulle hon få heta som hon gör. Men då en av dem är isländsk medborgare måste hon lyda den idiotiska regeln att inte få heta ett namn ur den egna familjen om inte ett annat traditionellt isländskt namn följer med. Hennes två syskon är födda utomlands och får därför heta som de heter."

Ólafur Þ. Stephensen, chefredaktör för Fréttablaðið, skriver i en ledare att han vill se förändringar i namnlagen som gör det möjligt för tioåriga Harriet Cardew att behålla det förnamn som hon fått efter en äldre släkting - läs mer här.

Islänningar röker mest cannabis i världen

En av fem vuxna islänningar röker cannabis någon gång under ett år. Inte i något annat land är bruket av cannabis lika utbrett. Det visar en rapport från FN-organet Undoc. I alltinget har under våren synen på narkotikamissbruk debatterats och hälsominister Kristján Þór Júlíusson har öppnat för förändringar av lagen.

I samband med finanskraschen skenade redan höga priser för olagliga droger på Island. I dag tros det främst vara tyngre droger - som amfetamin och heroin - som smugglas in i landet. Däremot tros en stor del av den cannabis som konsumeras vara av inhemskt ursprung. Polisen gör ständigt nya fynd av hemodlingar tillräckligt stora för att delar av skörden ska kunna gå till försäljning.

Under 2012 rökte hela 18,3 procent av islänningarna i åldern 18 till 67 år cannabis någon gång under året. Det är den högsta siffran i världen. Därefter följer Zambia med 17,7 procent, USA - där bruket är delvis avkriminaliserat - med 14,8 procent, Italien - där innehav för personligt bruk inte är straffbart - och Nya Zeeland med 14,6 procent, Nigeria med 14,3 procent, Kanada - där bruk kan vara tillåtet - med 12,2 procent, Spanien - där också bruk kan vara tillåtet - med 10,6 procent, Australien med 10,3 procent och Jamaica med 9,9 procent.

Cannabis är den på Island i särklass mest utbredda olagliga drogen. Motsvarande siffra för kokain var 0,923 procent, 0,93 procent för amfetaminliknande substanser, 0,58 procent för ecstasy och 0,4 procent för opioider.

Under våren har narkotikapolitiken debatterats i alltinget. Hälsominister Kristján Þór Júlíusson har sagt att han vill se en förutsättningslös diskussion om alternativen - allt från avkriminalisering av innehav till strängare lagstiftning. Piratpartiet har i parlamentet drivit frågan om att bruk av narkotika ska behandlas som en sjukdom på samma sätt som överkonsumtion av alkohol.

Holland är islänningarnas favorit i fotbolls-VM

Holland är islänningarnas favoritlag i årets fotbolls-VM i Brasilien. Tvåa är Tyskland och trea värdnationen Brasilien. Men fyra av tio håller inte på något landslag alls. Minst intresserade av turneringen är Piratpartiets väljare medan Självständighetspartiets sympatisörer oftast har en favorit i mästerskapet. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Under Lars Lagerbäcks ledning nådde Island i höstas play off mot Kroatien om en VM-plats. Aldrig tidigare har örikets herrlandslag varit så nära att kvala in till ett fotbollsmästerskap.

Trots förlust i den avgörande kvalmatchen mot Kroatien på bortaplan deltar för första gången en islänning i VM-turneringen. Aron Jóhannsson, som till vardags spelar i nederländska AZ, har både isländskt och amerikanskt medborgarskap men har i landslagssammanhang valt att representera USA. Han har hittills gjort ett framträdande i VM när han byttes in i segermatchen mot Ghana.

Trots den stolthet som många inför mästerskapet uttryckte över Aron Jóhannsson tillhör inte USA islänningarnas favoritlag i VM. Populärast är Holland som 15,4 procent av islänningarna håller tummarna för. Därefter följer Tyskland med 13,9 procent, Brasilien med 5,8 procent, England med 4,7 procent, Argentina med 3 procent och Spanien, Italien och Costa Rica med 2 procent var.

Övriga lag - alltså de 24 återstående deltagarna i VM-turneringen - får 8 procent. Hela 43 procent har inget favoritlag i världsmästerskapet.

Minst intresserade är Piratpartiets väljare, där 61 procent saknar favoritlag. Bland Självständighetspartiets sympatisörer är det bara 28 procent som inte har någon VM-favorit.

Holland är populärast bland Självständighetspartiets, Ljus framtids, Gröna vänsterns och Socialdemokraternas anhängare. Framstegspartiets och Piratpartiets väljare håller däremot tummarna hårdast för Tyskland. Brasilien har flest förespråkare bland Ljus framtids sympatisörer medan de flesta av Englands fans återfinns bland Självständighetspartiets anhängare.

Dagens citat

"I saw 10 people in the water once; that was a crowd. But then the surf was perfect – I mean, way better than California perfect. ... There's usually no one out, so you can just have a spot to yourself for … well, for days."

Valdimar Thorlacius i The Guardian om att surfa på Island.

Norrsken från den isländska kusten

Februari och mars bjöd i år på ovanligt mycket norrsken ofta synligt till och med från Reykjavík. Här kan du se en film inspelad just under årets vinter med fokus på norrsken från sydkusten.

Försvunnen oljetank tas inte upp ur Mývatn

Den oljetank som för tio år sedan gick förlorad i Mývatn blir kvar i sjön. Att försöka bärga tanken medför minst lika stora risker som om den får ligga kvar. Tanken har nu sjunkit 120 centimeter under sjöns sediment. En stor del av innehållet läckte förmodligen ut i samband med olyckan. Det skriver Umhverfisstofnun i ett pressmeddelande.

I november 2004 tappade en bogserbåt tillhörande Kísiliðjan, ett företag som utvann kiselgur ur Mývatn, en oljetank i sjön. Olyckan inträffade bara dagar innan utvinningen skulle upphöra. Att tanken saknades upptäcktes först när båten angjorde bryggan. Trots undersökningar kunde oljetanken inte hittas i det grumliga men grunda vattnet.

I maj i år gick dykare från Landhelgisgæslan ned i Mývatn för att söka efter tanken. Den hade då lokaliserats till en plats inom det område där båten tros ha tappat den. Oljetanken hade sjunkit avsevärt under de tio åren. Den ligger 1,2 meter under sjöns sediment.

Eftersom tanken inte grävts upp är det inte bevisat att den faktiskt har hittats. Inget tyder dock på att det skulle kunna vara något annat föremål som döljer sig på samma plats.

Oljetanken rymde 1 000 liter. När den föll i sjön tros den ha innehållit mellan 200 och 500 liter olja. Därför har den också betraktats som en tickande miljöbomb som skulle kunna förstöra det känsliga livet i Mývatn.

Nu har miljömyndigheten Umhverfisstofnun bestämt att tanken inte ska bärgas från sjöns botten. Beslutet är fattat i samråd med Landhelgisgæsla Íslands, Náttúrurannsóknastöðin við Mývatn och Skútustaðahreppur.

Att ta upp tanken vore förenat med stora risker. Det skulle kunna orsaka en oljeläcka. Samtidigt tyder mycket på att en hel del olja har läckt ut från tanken i takt med att den rostat. Det finns nämligen spår av rost i sediment i området. Eftersom ledningarna brast när tanken föll överbord tros olja ha runnit ut i sjön redan i samband med olyckan för tio år sedan.

Eftersom oljetanken sjunkit så djupt ned under sjöns botten anses sannolikheten för en katastrof vara liten. En åtgärdsplan för en eventuell läcka ska dock tas fram. Platsen ska dessutom övervakas regelbundet och utsläppsmätare ska placeras i Mývatn.

Här kan du läsa mer om den försvunna oljetanken.

Ministerns rådgivare misstänks för olaglig medieläcka

Inrikesminister Hanna Birna Kristjánsdóttirs närmaste medarbetare misstänks för att ha läckt falska uppgifter till medierna. Hennes politiska rådgivare hade kontakt både med journalister på Fréttablaðið och Morgunblaðið strax före uppgifterna publicerades. Trots att läckan kan ge upp till tre års fängelse jobbar rådgivaren vidare som vanligt - och får också stöd genom ett uttalande publicerat på departementets webbplats.

Den 20 november förra året skulle aktivister genomföra en demonstration utanför inrikesdepartementet mot avvisningen av en asylsökande man från Nigeria. Men timmarna före demonstrationen kunde både Fréttablaðið och Morgunblaðið publicera uppgifter om att den asylsökande misstänktes vara inblandad i människohandel.

Bägge medierna uppgav att uppgifterna härrörde från en promemoria med ursprung från Hanna Birna Kristjánsdóttirs inrikesdepartement. Uppgifterna om människohandel visade sig inte bara vara falska - mycket tyder på att de läckts till medierna med syftet att tysta kritiken mot ministern och ta udden av manifestationen genom att svartmåla den asylsökande.

Utredarna har försökt få Morgunblaðiðs nyhetschef att röja källan, men har inte haft framgång i domstol. Domsluten har gjort att information om händelseförloppet och utredningen blivit tillgängliga. Och det är enligt DV Hanna Birna Kristjánsdóttirs två närmaste medarbetare som har delgivits misstanke om delaktighet om att ha läckt uppgifterna till medierna.

Promemorian upprättades på inrikesdepartementet den 19 november. Klockan 17.17 - då de flesta gått för dagen - mejlades den till åtta personer, däribland Hanna Birna Kristjánsdóttir och hennes två politiska rådgivare. Dagen därpå publicerade Fréttablaðið i den tryckta tidningen en artikel baserad på promemorian. Senare samma dag, klockan 10.55, publicerade Morgunblaðið på nätet en artikel baserad på samma information.

En av ministerns två rådgivare hade under kvällen fyra samtal med en av Fréttablaðiðs reportrar. Två av samtalen ägde dessutom rum i direkt anslutning till att rådgivaren öppnade promemorian i sin dator. Rådgivaren ska också ha fått frågan om den ville spara de ändringar som gjorts i dokumentet. I förhör har rådgivaren hävdat att inga ändringar gjorts och att dokumentet i stället raderats.

Samma rådgivare hade morgonen därpå ett samtal med en reporter på Morgunblaðið. En dryg timme senare publicerades nyheten med de falska påståendena om den asylsökande mannen. Promemorian har dock inte skickats med inrikesdepartementets e-postsystem - om den har skickats  från departementet har det gjorts från ett privat mejlkonto.

Av domen framgår att det är en av Hanna Birna Kristjánsdóttirs två rådgivare som tros bära huvudansvaret för medieläckan. Trots att läckan står i strid med lagen och kan ge upp till tre års fängelse jobbar rådgivaren kvar som vanligt.

Hanna Birna Kristjánsdóttir har konsekvent försökt slå ifrån sig alla anklagelser om att departementet skulle ha varit inblandat i läckan. I stället har hon antytt att den asylsökandes advokat eller det isländska Röda korset skulle ligga bakom läckan. Hennes rådgivare har anklagat medierna - i synnerhet DV - för att bedriva kampanj mot inrikesministern.

Samtidigt blir situationen allt mer problematisk för Hanna Birna Kristjánsdóttir. Allt tyder på att en av hennes allra närmaste medarbetare faktiskt har planterat falska uppgifter för att skydda ministern mot obekväm publicitet. Hon har gång på gång hävdat att hon inte haft någon information om läckan, men har inte på något sätt övertygat.

Som inrikesminister ansvarar Hanna Birna Kristjánsdóttir för polis och rättsväsende. Trots detta valde departementet att kommentera uppgifterna i domen genom att i ett uttalande påstå att anställdas personliga samtal placerats i "märkliga sammanhang".

I alltinget pressades Hanna Birna Kristjánsdóttir senast i förra veckan om medieläckan. Hon sade då att hon inte kände till mer om saken än andra alltingsledamöter. Inte förrän utredningen är avslutad tänker hon uttala sig om läckan.

Hanna Birna Kristjánsdóttir har i alltinget tidigare visat sig beredd att tänja rejält på sanningen. Hon har - trots att hon visste att promemorian upprättades på inrikesdepartementet - sagt att varken promemorian eller något annat dokument på departementet överensstämmer med det dokument som läckts. Och det är förvisso korrekt eftersom någon - sannolikt vid departementet - lagt till den mening där den asylsökande pekas ut som misstänkt för människohandel.

Hanna Birna Kristjánsdóttir har också försökt rikta sökarljuset mot den asylsökandes advokat och Röda korset. Trots att hon och hennes rådgivare kände till att de inte ens hade tillgång till dokumentet.

Polisens utredning överlämnades enligt ett pressmeddelande till riksåklagaren i fredags. Det är oklart när det kan komma ett besked om eventuellt åtal.

Frågan är om bevisningen räcker för åtal. Visserligen är indicierna mot en av Hanna Birna Kristjánsdóttirs politiska rådgivare starka, men det är tveksamt om tidskopplingen mellan telefonsamtalen med Fréttablaðið och Morgunblaðið och publiceringen av artiklarna samt promemorian som ändrats i rådgivarens dator räcker för en fällande dom.

Det är anmärkningsvärt att två personer som delgivits misstanke om ett brott som kan ge tre års fängelse tillåts jobba kvar. Det har dock hela tiden varit Hanna Birna Kristjánsdóttirs hållning att departementet har rena händer. Dessutom är hennes två politiska rådgivare förtrogna sedan många år tillbaka. Men vid ett åtal blir det omöjligt att låta personen fortsätta.

Partiledaren Bjarni Benediktsson har inte sett några skäl till att Hanna Birna Kristjánsdóttir själv borde avgå eller ta en paus medan utredningen pågår. Stödet för henne har dock inte varit översvallande - vilket förmodligen beror på att inga partikamrater vill riskera att dras in i den allt mer besvärande härvan. Dessutom har turerna försvagat hennes ställning inom Självständighetspartiet. Hon har gått från att vara den klarast lysande stjärnan till att bli en politisk belastning.

Så länge alla inblandade nekar hänger Hanna Birna Kristjánsdóttirs politiska framtid på en skör tråd. Och det är ironiskt nog den partilojala Morgunblaðið som kan kontrollera ödet genom att antingen berätta eller hålla tyst om vem som läckte promemorian.

Om det faktiskt handlar om planterade uppgifter från inrikesdepartementet är det dessutom en häpnadsväckande taffligt utförd operation. Både Fréttablaðið och Morgunblaðið berättade att uppgifterna härrörde från departementet - och bidrog därmed till att jakten på den skyldige riktades mot Hanna Birna Kristjánsdóttir och hennes närmaste.

Här kan du läsa mer om medieläckan och Hanna Birna Kristjánsdóttir.

Dagens citat

"The whole situation is really rather silly. ... But this time, the authorities have decided to apply the letter of the law. ... And that says no official document will be issued to people who do not bear an approved Icelandic name."

Tristan Cardew, pappa till Harriet Cardew, i The Guardian om att isländska myndigheter inte utfärdar något pass till dottern eftersom hon saknar ett godkänt förnamn - läs mer här.

Semestervideo från södra Island

En semestervideo från elva dagar på södra Island i maj i år med mycket Vík í Mýrdal, vattenfall och väg.

Saknar godkänt namn - får inget isländskt pass

Fyra år har gått sedan Mannanafnanefnd sade nej till förnamnen Harriet och Duncan. Sedan dess har det bara stått Stúlka ('flicka') och Drengur ('pojke') i barnens pass. Men inför en kommande utlandsresa nekar Þjóðskrá Íslands barnen nya pass eftersom de saknar godkända namn. Nu överväger föräldrarna att ta saken till domstol, rapporterar Fréttablaðið.

Harriet och Duncan Cardew är födda på Island men har en brittisk pappa och en isländsk mamma. När föräldrarna år 2010 ansökte om att få förnamnen godkända sade Mannanafnanefnd nej. Bägge står enligt beslutet i strid med isländska stavningsregler eftersom bokstaven c inte förekommer i alfabetet och flicknamnet måste skrivas Harríet.

Men då barnen har en förälder som inte är isländsk medborgare kan ett otillåtet förnamn enligt lagen accepteras om det kombineras med ett på Island godkänt namn. Kombinationer som Jón Duncan eller Guðrún Harriet hade till exempel fått klartecken från Mannanafnanefnd. Eftersom föräldrarna bara ville ge sina barn ett förnamn - de otillåtna Harriet respektive Duncan - blev svaret nej.

Sedan dess har barnen tillhört den skara isländska medborgare som i folkbokföringen är registrerade som Stúlka respektive Drengur, de "namn" som med automatik tilldelas personer som saknar godkänt förnamn. Även i barnens pass har det bara stått Stúlka Cardew och Drengur Cardew.

Inför en utlandsresa ansökte föräldrarna om ett nytt pass till Harriet. Men svaret från Þjóðskrá Íslands, som sköter folkbokföringen, blev nej. Eftersom Harriet inte är ett godkänt namn kunde myndigheten inte heller utfärda något pass i det namnet. Myndigheten meddelade dessutom att den nu försöker rensa ut alla Stúlka och Drengur ur folkbokföringen för att ersätta dem med godkända namn.

För att resan ska bli av ska nu Harriet få ett tillfälligt brittiskt pass, något som är möjligt eftersom pappan är brittisk medborgare. Det kan hon använda för att senare få ett riktigt brittiskt pass.

Mamman Kristín Cardew säger i Fréttablaðið att de vänt sig till barnombudsmannen för ett besked om myndighetens agerande är lagligt. Hon utesluter inte att de stämmer staten inför domstol om inte Þjóðskrá Íslands backar om avslaget. Familjen har redan överklagat beslutet till inrikesdepartementet med hänvisning till att det i lagen om pass inte ställs några namnkrav:

"Vår dotter har fråntagits sin resefrihet. Det är inte på något sätt förenligt med Förena nationernas barnkonvention."

Sólveig Guðmundsdóttir, enhetschef vid Þjóðskrá Íslands, säger till Vísir att myndighetens beslut följer isländsk lag. När myndigheten tidigare utfärdat pass trots att den sökande inte haft något giltigt förnamn har regelverket inte följts. Þjóðskrá Íslands kan enligt Sólveig Guðmundsdóttir inte agera på annat sätt än enligt lagen - och det är inte upp till myndigheten att väga in om den kan betraktas som otidsenlig eller inte.

Här kan du läsa mer om rättsprocesser som utmanar den isländska namnlagen.

Statsminister beviljade bidrag med sms - får kritik

Av 205 miljoner isländska kronor i bidrag gick 97 miljoner till statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugssons egen valkrets. Ytterligare 10 miljoner gick till ett projekt han själv drev som student. Inga av bidragen utannonserades utan i stället uppmanade Sigmundur Davíð Gunnlaugsson partikamrater och andra att söka. Nu får statsministerns agerande hård kritik av Ríkisendurskoðun.

I december förra året delade statsministerns departement ut 205 miljoner isländska kronor till 24 olika projekt i landet. Gemensamt för projekten var att de främjade sysselsättning och naturvård. Nästan hälften - hela 97 miljoner - gick till statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugssons egen valkrets.

Utdelningen av bidragen har fått hård kritik från oppositionen. I en granskning utförd av Ríkisendurskoðun, den isländska riksrevisionen, stämmer myndigheten in i stora delar av kritiken. Även om utdelningen inte var olaglig borde bidragen ha utannonserats och flera projekt borde inte ha fått några pengar eftersom de ska söka medel från andra fonder.

I Fjarðabyggð fick kommunen 18 miljoner kronor till tre projekt med koppling till kulturminnesvård. Partikamraten Jón Björn Hákonarson, som då var ordförande i kommunstyrelsen, skickade enligt Akureyri Vikublað en lista på önskade bidrag. Han nämnde aldrig detta varken för kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige. Brevet skickade han på uppmaning från Sigmundur Davíð Gunnlaugsson vid ett partimöte.

Stefán Bogi Sveinsson, Framstegspartiets ledare i grannkommunen Fljótsdalshérað, fick samma uppmaning. Han berättar i DV att han aldrig skickade in någon formell ansökan. Ändå fick kommunen 5 miljoner kronor. I stället messade Stefán Bogi Sveinsson med statsministern. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson gav också klartecken till pengarna genom sms.

När Sigmundur Davíð Gunnlaugsson studerade i Storbritannien hade han en idé om en tredimensionell karta över de fem tätorterna i kommunen Ísafjarðarbær: Ísafjörður, Flateyri, Þingeyri, Suðureyri och Hnífsdalur. Enligt DV ringde statsministern själv upp dåvarande kommunchefen Daníel Jakobsson och berättade att 10 miljoner kronor skulle gå till projektet. Kommunen behövde aldrig ansöka om bidraget.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson har tidigare viftat bort kritik mot agerandet och hävdat att tillvägagångssättet funnits länge inom departementet. Ríkisendurskoðun anser dock att det finns stora brister i statsministerns hantering av bidragen.

Ríkisendurskoðun skriver i en rapport att det är olämpligt att inte utannonsera möjligheten att ansöka om bidrag. En sådan process tryggar jämlikhet och genomskinlighet samtidigt som alla berörda får samma möjlighet att söka pengar. Därför uppmanar myndigheten departementet att införa ett tydligt regelverk för hur utdelningen av bidrag ska gå till.

Vidare vänder sig Ríkisendurskoðun mot att flera av bidragstagarna inte borde ha varit aktuella för dessa bidrag. De kan nämligen vända sig till andra fonder, och enligt ett uttalande från alltinget år 2011 ska de därför inte få pengar på det sätt som nu skett.

I ett uttalande från statsministerns departement välkomnas granskningen. Där poängteras att myndigheten inte brutit mot någon lag. Departementet lyfter också fram att det genom att låta kulturarvsmyndigheten Minjastofnun Íslands upprätta avtalen med bidragstagarna infördes ett kontrollinstrument i processen.

Dagens citat

"Människor stannar överallt ute på vägarna med dörrarna öppna för att gå ut och ta en bild. Jag kör snabbare i halkan på vintern än på sommaren. ... Detta är bara tanklöshet av dem. Vi bor i ett fantastiskt land och jag förstår mycket väl att de vill ta en bild, men detta funkar inte. ... Undantagslöst finns det turister ute på bron vid Jökulsárlón för att ta bilder."

Yrkeschauffören Erling Valur säger i Morgunblaðið att turister som stannar för att fotografera längs vägarna ofta skapar en stor risk för trafikolyckor.

Island i Walter Mittys fotspår

En av de senaste årens Hollywoodfilmer som spelats in på Island är Ben Stillers The Secret Life of Walter Mitty. Isländska reseföretag försöker utnyttja uppmärksamheten genom att arrangera specialresor i filmens fotspår.



En som åkt på en sådan resa är den amerikanska journalisten Aaron Sagers. Trippen i Walter Mittys anda har resulterat i en serie videoklipp.



Aaron Sagers besöker bland annat Eyjafjallajökull och ger sig in i en isgrotta.



Han träffar också flera isländska skådespelare som medverkade i filmen. En av dem var Ólafur Darri Ólafsson.

Ljus framtid rusar - och Framstegspartiet rasar i opinionen

Ljus framtid ökar till rekordhöga 21,8 procent - samtidigt är Framstegspartiets ras till 9,5 procent den lägsta opinionssiffran för partiet på drygt fem år. Även Piratpartiet tappar väljarstöd. I övrigt är rörelserna i opinionen små. Det visar en väljarbarometer utförd av MMR.

Med 25 procent av väljarstödet ligger Självständighetspartiet enligt MMR:s mätning kvar på samma opinionssiffra som i maj. Partiet behåller därmed positionen som Islands största parti.

Avståndet till Ljus framtid minskar dock snabbt. Partiet är mätningens stora vinnare med en ökning med 2,6 procentenheter. Ljus framtid får nu 21,8 procent, den högsta siffran för partiet någonsin hos MMR.

Både Socialdemokraterna och Gröna vänstern ökar marginellt. Socialdemokraterna ökar 0,2 procentenheter till 16,5 procent och Gröna vänstern 0,4 procentenheter till 11,4 procent.

Däremot fortsätter Framstegspartiets ras i opinionen. Partiet backar nu 0,7 procentenheter till 9,5 procent. Det är den lägsta siffran för partiet hos MMR sedan april 2009. Sedan alltingsvalet för ett drygt år sedan har Framstegspartiet förlorat över hälften av väljarna.

Piratpartiet är mätningens stora förlorare. Stödet går tillbaka hela 2,4 procentenheter till 8,3 procent.

Övriga partier är inte i närheten av femprocentsspärren till alltinget. Gryning får 1,3 procent, Hushållens parti 1,2 procent, Höger-gröna och Sturla Jónsson 0,6 procent, Demokrativäktaren 0,5 procent, Landsbygdspartiet och Folkfronten 0,4 procent samt Humanistpartiet och Regnbågen 0,3 procent.

Trots fortsatt negativ opinionsutveckling för de två regeringspartierna - Självständighetspartiet och Framstegspartiet - ökar andelen av väljarna som ger sitt stöd till regeringen med 1,2 procentenheter. Nu uppger 38 procent av islänningarna att de står bakom koalitionen.

Hyr ut Stokksnes till staten - och kräver betalt av turister

Att ta bilen ut till Stokksnes i Hornafjörður kostar nu 600 isländska kronor. I helgen stängde den privata markägaren vägen för alla som inte betalar. Men markägaren hyr redan ut stora delar av området till den isländska kustbevakningen. Den hotar nu med domstol om inte markägaren åter tillåter biltrafik, rapporterar Fréttablaðið.

Den privata markägaren till Stokksnes utanför Höfn i Hornafjörður är den senaste i raden som börjar kräva betalt av alla besökare. I helgen stängde Ómar Antonsson vägen för trafik och han kräver nu alla bilister på 600 isländska kronor. Om han inte får ta betalt hotar han med att stänga vägen.

Stokksnes är ett populärt besöksmål söder om ringvägen strax öster om Höfn. Under andra världskriget fanns brittiska och amerikanska trupper stationerade vid Stokksnes. År 1953 påbörjades bygget av en radarstation som invigdes två år senare. Under kalla kriget arbetade närmare 200 personer på radarstationen. Härifrån övervakade Nato under amerikansk ledning en stor del av det nordatlantiska luftrummet.

Nato övergav Stokksnes 1988. Sedan dess har merparten av de gamla byggnaderna rivits. En ny radar har dock tagits i bruk. Den används i dag av Landhelgisgæsla Íslands, den isländska kustbevakningen, för att övervaka flygtrafiken i en radie på 250 mil. I dag arbetar dock bara två personer på radarstationen.

Den fem kilometer långa vägen ut till Stokknes byggdes 1953 precis som radarstationen. Platsen var dock allt annat än obekant i historieböckerna innan dess. Under det 454 meter höga berget Vestrahorn ligger Horn, en av de allra första gårdarna som uppkom efter att landet befolkats.

Vestrahorn brukar vara det första som flygresenärer från Europa ser av Island. Läget - i landets sydöstra hörn - gör platsen lämplig just för kontroll av flygtrafiken. De vågor som slår mot de svarta stränderna har i östlig riktning inte stött på land sedan de lämnade den norska kusten.

I dag finns ytterligare ett skäl till att besöka Stokksnes. Vid Horn ligger nämligen det som skulle bli inspelningsplatsen för Baltasar Kormákurs vikingatida drama Víkingr. Här har en liten vikingaby skapats - men om den någonsin kommer att användas till någon filminspelning återstår att se.

Landhelgisgæsla Íslands hyr i dag en stor del av Stokksnes av markägaren Ómar Antonsson. Chefen Georg Lárusson säger till Fréttablaðið att han utan att informera kustbevakningen börjat ta betalt av alla bilister. Eftersom staten genom kustbevakningen redan betalar för marken anser han att markägaren inte har rätt att även kräva trafikanter på en avgift:

"Vi är helt emot detta. Detta kommer inte på fråga. ... Han har hyrt ut marken till oss och om han inte upphör med detta direkt kommer vi att vidta lämpliga åtgärder. ... Saken är enkel. Han har inte tillstånd till att ta betalt till det område som vi hyr."

Om inte avgiften tas bort tänker kustbevakningen vända sig till domstol. Målet är att få ett föreläggande som förbjuder Ómar Antonsson att ta betalt. Eftersom de flesta besökarna vill beskåda platser som ligger innanför det område som kustbevakningen hyr anser Georg Lárusson att det inte finns mycket som markägaren kan kräva betalt för.

Georg Lárusson hävdar däremot att kustbevakningen inte kan stoppa en avgiftsbeläggning till områden som ligger utanför den uthyrda marken. Han säger i Fréttablaðið att han har försökt få både kustbevakningen och Vegagerðin att bekosta underhåll av vägen. Eftersom båda sagt nej anser han att underhållet måste bekostas genom avgifter:

"Det finns två alternativ: att göra detta eller att stänga vägen."

Ómar Antonsson driver sedan några år tillbaka det sommaröppna Viking Café vid Stokksnes.

Dagens citat

"Reykjadalur är ett geotermiskt aktivt område. Aktiva heta källor kan flytta sig så det gäller att tänka på varje steg."

Aldís Hafsteinsdóttir, kommunchef i Hveragerði, i Morgunblaðið om de olyckor i Reykjadalur som ofta resulterar i brännskador - läs mer här.

Ny bro ska byggas över Jökulsá á Fjöllum

Till våren ska bygget av en ny bro över Jökulsá á Fjöllum vid Grímsstaðir påbörjas. Den nya bron ska tas i bruk under 2016. Kostnaden beräknas till cirka en miljard isländska kronor. Vegagerðin planerar att ta in anbud på bygget under hösten.

Den gamla bron - som är enfilig och har skarpa kurvor på båda sidorna älven - ska inte rivas utan ska i framtiden användas av fotgängare, cyklister och ryttare. Nybygget får större bärförmåga och kommer därför att kunna nyttjas för fler tunga transporter längs ringvägen. Bron blir tio meter bred med ett körfält i varje riktning.

Ovan kan du se en datorskiss på den nya bron.

Framstegspartiet utestängs från nämnder i Reykjavík

Moskéutspelet gör att Framstegspartiet i Reykjavík nekas plats i flera nämnder. I stället tar den styrande koalitionen - som pekar ut partiet som främlingsfientligt - och Självständighetspartiet samtliga platser. Även i Ísafjörður blir Framstegspartiet utan plats i nämnder. Här får Ljus framtid en ordförandeplats - trots att partiet inte ens kom in i fullmäktige.

Sveinbjörg Birna Sveinbjörnsdóttirs utspel om ett moskéförbud samt en mängd uttalanden om muslimer och islam lade mediernas strålkastarljus på Framstegspartiet under valrörelsens sista vecka. Partiet gjorde sitt starkaste val i Reykjavík på fyrtio år och fick två representanter invalda i fullmäktige.

Men det politiska priset för de två mandaten tycks bli högt. Den nya majoriteten i kommunen - bestående av Socialdemokraterna, Ljus framtid, Gröna vänstern och Piratpartiet - har konsekvent tagit avstånd från Framstegspartiet. Efter moskéutspelet har partiet anklagats för att underblåsa fördomar och främlingsfientlighet.

När den nya koalitionen presenterades den 16 juni sade Gröna vänsterns Sóley Tómasdóttir till Vísir att de fyra partierna inte ansåg det lämpligt att bjuda in Framstegspartiet till några samarbeten. Innan något samarbete med Framstegspartiet kunde bli aktuellt var det enligt Sóley Tómasdóttir nödvändigt att partiet gjorde rent framför sin egen dörr:

"Jag tror att vi inom majoriteten är överens om att politiska partier ska tala om alla samhällsgrupper med respekt och uppskatta den mångfald som finns här."

Ställningstagandet medförde att Framstegspartiet blev utan representanter i de nämnder och styrelser där valresultatet inte ger dem rätt till representation. I de tio stadsdelsråden, inköpsrådet och hälsonämnden samt energibolaget Orkuveita Reykjavíkur och hamnbolaget Faxaflóahafnir har partiet ingen ordinarie företrädare. I stället gjorde majoriteten upp med Självständighetspartiet om fördelningen av platser.

Sveinbjörg Birna Sveinbjörnsdóttir anklagade Självständighetspartiet för att ha sålt ut sin roll som oppositionsparti för några platser i styrelser och nämnder. Halldór Halldórsson, partiets ledare i Reykjavík, sade till RÚV att han ansåg det vara naturligt att ta chansen till fler platser. Det innebar inte att Självständighetspartiet på något sätt ställde upp på den styrande koalitionens politik.

Karl Garðarsson, alltingsledamot för Framstegspartiet, kritiserar majoritetens agerande. Han säger till Vísir att partiet inte alls har något behov av att göra rent framför den egna dörren och att såväl Sveinbjörg Birna Sveinbjörnsdóttir som statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson varit tydliga i moskéfrågan:

"Jag tycker att detta är mycket tråkigt. Jag tycker att denna fråga luktar av en viss politisk rättrogenhet, det vill säga att borgmästaren Dagur B. Eggertsson och andra som är honom närstående stakar ut kursen för vilka frågor som får diskuteras i kommunen. Det tycker jag är mycket orimligt."

Björn Valur Gíslason, vice ordförande för Gröna vänstern, lovordar däremot majoritetens beslut att så långt som möjligt isolera Framstegspartiet. Under helgens partistyrelsemöte i Reykjavík sade han enligt Morgunblaðið att förra månadens kommunalval på sina håll gav anledning till oro. Därför ansåg han att det var viktigt att markera mot Framstegspartiet:

"Vi måste sätta målsättningen högre än vad som nu görs. Därför är det ett glädjeämne att det finns enighet om att utestänga politiker som bygger förslag på extremism. Jag anser att det tyder på politisk hälsa, styrka och ansvarsfulla politiker."

Det är inte bara i Reykjavík som Framstegspartiet förlorar viktiga platser. I Ísafjörður får partiet inga företrädare alls i nämnder. I stället får Ljus framtid en plats - trots att partiet inte fick något mandat i fullmäktige.

Vid valet fick lokalpartiet Í-listi íbúanna egen majoritet med 44 procent av rösterna och fem av nio mandat. Självständighetspartiet fick 32,3 procent och tre mandat och Framstegspartiet 15,6 procent och ett mandat. Med 8,2 procent saknades det några få röster för att Ljus framtid skulle få en plats.

Resultatet innebar att Självständighetspartiet och Framstegspartiet, som tidigare styrt kommunen, tvingades bort från makten. När det blev dags att välja nya representanter till nämnder blev Framstegspartiet utan. Daníel Jakobsson, Självständighetspartiets toppnamn i Ísafjörður, säger till Bæjarins Besta att ett sådant initiativ i så fall skulle ha kommit från Framstegspartiet.

Under förra mandatperioden delade Självständighetspartiet och Framstegspartiet lika på alla nämndplatser. Självständighetspartiet hade dock fyra mandat i kommunen men Framstegspartiet bara ett. Därför anser Daníel Jakobsson att Framstegspartiet inte kan anklaga den forna koalitionspartnern för att inte vilja dela med sig av makten.

Dela av med sig av makten på ett oväntat sätt gör dock Í-listinn. Benedikt Bjarnason, Ljus framtids toppnamn i kommunalvalet, blir ordförande för idrotts- och fritidsnämnden. Ett parti som saknar representation i fullmäktige får alltså ändå avgörande inflytande i en av kommunens nämnder. Kommunalrådet Arna Lára Jónsdóttir förklarar för Bæjarins Besta steget med att det finns ett starkt förtroende för Benedikt Bjarnason.

Här kan du läsa mer om den nya majoriteten i Reykjavík.

Glitnir-toppar får fem års fängelse för marknadsmissbruk

Fem respektive fyra års fängelse för marknadsmissbruk, trolöshet mot huvudman och brott mot årsredovisningslagen blir straffet för fyra tidigare Glitnir-toppar. Banken lånade ut 3,8 miljarder isländska kronor till bolaget BK-44 för att köpa aktier i Glitnir. Trots att aktiekursen hade mer än halverats köpte Glitnir senare tillbaka aktierna samtidigt som BK-44 tjänade på den för bolaget riskfria affären. Några papper på överenskommelsen skrevs aldrig.

Den 12 november 2007 lånade Glitnir ut nästan 3,8 miljarder isländska kronor till BK-44, ett bolag ägt av Birkir Kristinsson, toppchef i banken och dessutom tidigare landslagsmålvakt i fotboll med flera proffsår på meritlistan. Någon bedömning av riskerna med ett lån till BK-44 gjordes aldrig. Inte heller skrevs några papper på affären.

Lånet användes till att köpa 150 miljoner aktier i Glitnir, vilket motsvarade en total ägarandel på 1 procent. För BK-44 var affären riskfri. Banken lovade att köpa tillbaka aktierna till samma pris och dessutom ersätta BK-44 för alla kostnader.

När BK-44 köpte aktierna var kursen 31,82 isländska kronor per aktie. När Glitnir den 22 juli 2008 köpte tillbaka aktierna var börskursen 14,95 kronor. Banken tillkännagav affären till Reykjavíkbörsen - men berättade inte att Glitnir då inte köpte aktierna till den aktuella kursen utan i stället betalade 113 procent över börsvärdet.

Redan när aktieköpet genomfördes i november 2007 var syftet enligt åklagaren att vilseleda marknaden genom att bidra till en efterfrågan som inte fanns. När aktieposten gick i motsatt riktning dryga halvåret senare var Glitnirs läge ännu mer kritiskt. Att inte berätta om upplägget för affären var enligt åklagaren ännu ett sätt att vilseleda marknaden.

För BK-44 var affären inte bara riskfri. Bolaget tjänade också 85,7 miljoner på upplägget. Den summan återbetalades dock senare till Glitnir efter att banken hamnat under statlig förvaltning.

Affären kostade Glitnir 1,9 miljarder isländska kronor. Bakgrunden till erbjudandet till BK-44 var att banken behövde bli av med aktier i Glitnir som den tvingats ta över från investmentbolaget Gnúpur. Efter att flera storkunder nobbat upplägget accepterade så BK-44 affären. Just BK-44 kontrollerade sedan tidigare 28 procent av Gnúpur.

Fyra Glitnir-toppar åtalades i somras för trolöshet mot huvudman, marknadsmissbruk och brott mot årsredovisningslagen. Tre av männen döms nu av Héraðsdómur Reykjavíkur till fem års fängelse. Den fjärde mannen får fyra års fängelse. De ska dessutom betala rättegångskostnader på sammanlagt 35 miljoner isländska kronor.

Domstolen går på åklagarens linje och anser att avsaknaden av dokumentation understryker att de fyra männen inte agerade för bankens bästa. Utlåningen diskuterades inte i relevanta nämnder, någon kontroll av BK-44 gjordes inte och inte heller krävdes någon säkerhet för lånet. Inte heller skrevs det något avtal på BK-44:s rätt att sälja aktierna till Glitnir till det ursprungliga priset.

Birkir Kristinsson, som är en av de tre som döms till fem års fängelse, sade i rätten att han inte gett sig in i affären för att tjäna pengar. I stället såg han den som ett sätt att hjälpa Glitnir under en för banken svår tid. Eftersom han själv jobbade i banken hävdade han att han inte på något sätt deltagit i att ta fram upplägget för affären.

Samtliga fyra döms mot sitt nekande. Domen kommer att överklagas.

Här kan du läsa mer om åtalet mot de fyra Glitnir-topparna och här kan du läsa domen i sin helhet.

Dagens citat

"He wanted to infiltrate the system — he said the system was always infiltrating his life ... And he just wanted to bring some joy to it all. ... One of the things that I needed to explain to him upfront was that he was actually running for municipal office. ... He got the municipal and (parliamentary) elections mixed up. ... I needed to clear that up. He was just like, 'OK, what does the mayor do then?'"

Heiða Kristín Helgadóttir, vice ordförande för Bästa partiet i Reykjavík, i Toronto Star om hur hon och Jón Gnarr började samarbeta.

Premiär för Andraland i SVT

Foto: RÚV

I kväll klockan 19 visar SVT2 det första avsnittet av sju i serien Andraland, där Andri Freyr Viðarsson reser runt Island, möter människor och testar olika upplevelser. I det första programmet prövar han bland annat på jobbet som spärrvakt i Hvalfjörðurtunneln. Andraland har en mängd olika repristider och kommer även att läggas ut på SVT Play.

Aktieägare anklagar Blå lagunens ledning för girighet

En ersättare i Blå lagunens styrelse får 350 000 isländska kronor i månaden - lika mycket som Gunnar Örn Guðmundsson tjänade i månaden för 48 timmars arbete på badet. I en debattartikel i Víkurfréttir riktar han hård kritik mot företagets ledning. Han hävdar att Blå lagunen kännetecknas av girighet och undrar om styrelsen inte lärt något av finanskrisen.

Bláa lónið hf., som driver Blå lagunen, är en av de största vinnarna på den turistvåg som dragit över Island efter finanskrisen. Trots stora prishöjningar sätter badet varje år nya besöksrekord. I år väntas över 600 000 personer besöka Blå lagunen.

Företaget har bland annat infört avgifter även för besökare som inte badar. Det kostar 10 euro - priset nämns inte i isländska kronor ens på Blå lagunens isländska webbplats - att vandra omkring på anläggningen. Att bada kostar 6 200 isländska kronor under sommarmånaderna och 5 400 kronor under resten av året.

Förra året gjorde Bláa lónið hf. en vinst på 1,3 miljarder isländska kronor. I år väntas företaget omsätta omkring 5 miljarder.

Den stora vinstmarginalen används bland annat för att höja ersättningen till styrelsen. Vid den senaste bolagsstämman chockhöjdes arvodena. Gunnar Örn Guðmundsson, som själv arbetat på Blå lagunen och även har några aktier i Bláa lónið hf., skriver i Víkurfréttir att ledningen har blivit girig och inte lärt sig något av finanskrisen.

Gunnar Örn Guðmundsson berättar att han själv tjänade 350 000 isländska kronor i månaden som anställd. Då arbetade han 48 timmar i veckan och tillhörde inte den grupp som tjänade minst. Lika mycket tjänar i dag en ersättare i bolagsstyrelsen vars enda uppgift är att delta på ett möte i månaden. Gunnar Örn Guðmundsson anser att det inte finns någon rimlighet i de höga arvodena:

"För några år sedan fick jag en liten del i företaget. Jag har därför besökt de flesta bolagsstämmorna. Hittills har jag tyckt att det varit roligt att gå på dessa möten. Folk har varit ganska överens om riktningen och sunt förnuft har fått råda. Men jag blev helt chockerad på företagets senaste stämma. Jag blev arg men blev sedan rent ut sagt sorgsen och faktiskt mållös på grund av de beslut som fattades där."

Styrelseordförandens lön höjdes till 700 000 isländska kronor i månaden, vilket betyder 8,4 miljoner om året. Övriga styrelseledamöter får 525 000 kronor i månaden och ersättarna 350 000 kronor.

Gunnar Örn Guðmundsson jämför i Víkurfréttir med alltingsledamöter som får 650 000 kronor i månaden och ledamöter av kommunfullmäktige som brukar få runt 100 000 i månaden. Fullmäktigeledamöterna ska i regel delta i ett par möten i månaden och inför dessa möten läsa in sig på aktuella ärenden.

Helgi Magnússon, styrelseordförande för Bláa lónið hf., vill i Fréttablaðið inte kommentera styrelsens arvoden eller anklagelserna om girighet.

Här kan du läsa mer om Blå lagunen.

Myndighet: Inte tillåtet ta betalt av besökare till Kerið

Att ta betalt av besökare till naturskyddsområden är inte tillåtet enligt isländsk lag. Inte heller är det lagligt att kräva gäster på entrépeng på andra platser i landet - men där är lagstiftningen inte lika tydlig. Det hävdar Umhverfisstofnun i ett brev till miljö- och naturresursminister Sigurður Ingi Jóhannsson. Om myndighetens tolkning av lagen är korrekt innebär det att inträdesavgiften till Kerið står i strid med lagen, skriver Fréttablaðið.

Privata markägare som kräver besökare på avgifter för att beskåda naturpärlor är årets stora stridsfråga för turistnäringen. Regeringen väntas vid årsskiftet införa ett naturpass där intäkterna ska gå till service, säkerhetsutrustning och naturvård. Men flera privata markägare vill inte invänta naturpasset utan anser sig ha rätt att ta betalt av besökare.

Just nu pågår en rättsprocess om inträdesavgifter till Geysirområdet. De privata markägarna började i mars ta betalt av besökare. En månad senare stoppades markägarna sedan regeringen tagit frågan till domstol. Avgörande för utgången i Héraðsdómur Suðurlands var att staten äger en del av området - bland annat just gejsrarna Strokkur och Geysir.

I förra veckan började privata markägare i Mývatnområdet ta betalt av besökare till Hverir vid Námaskarð och Leirhnjúkur vid Krafla. Beslutet fattades trots protester från flera kommuner och turistnäringen. Markägarna hade även planer på att utkräva avgifter vid Dettifoss, men avstod fram till nästa vår efter löften om statliga mångmiljoninvesteringar.

Sedan förra året tar privata ägare även betalt av alla som vill beskåda vulkankratersjön Kerið på södra Island.

Men just avgiften till Kerið står enligt Umhverfisstofnun i direkt strid med isländsk lag. I ett brev till Sigurður Ingi Jóhannsson, som Fréttablaðið tagit del av, skriver myndigheten att det är förbjudet att avkräva besökare på avgifter till platser som har status som naturskyddsområden. Sådan status har Kerið, Dettifoss och Geysir, men däremot inte Hverir eller Leirhnjúkur.

Naturskyddslagen säger att det är tillåtet att ta ut en avgift för service i naturskyddsområden. Det är antingen Umhverfisstofnun eller någon som får uppdraget av myndigheten som kan kräva in en sådan avgift. Ett skäl till avgiftsbeläggning är just skador som uppkommit efter besökare, en belastning som de privata markägarna brukar hänvisa till.

Ingen av de privata markägare som i dag kräver besökarna på entrépeng har gjort någon överenskommelse med Umhverfisstofnun. Enligt myndigheten är det inte heller tillåtet att ta betalt av personer som vill beskåda platser som inte är naturskyddsområden.

Däremot har privata markägare rätt att förbjuda tillträde till platser som drabbats av stor belastning från besökare. Det är också något många markägare hotat med - om de inte får ta betalt stänger de området för samtliga besökare. Om oron för skador på naturen är befogad är detta helt enligt isländsk lag.

Kristín Linda Árnadóttir, chef för Umhverfisstofnun, säger till Fréttablaðið att det vore bra om lagen blev tydligare. Den har heller inte formulerats efter dagens förhållanden och de mängder av turister som nu varje år besöker Island och därmed ökar belastningen vid känsliga besöksmål. Hon efterlyser också en standard för att bedöma skador i naturen.

Umhverfisstofnuns tolkning av lagen är att inträdesavgiften till Kerið skulle kunna bli laglig om markägarna kom överens om en sådan med myndigheten. Det måste då också bli tydligt vad pengarna går till och vem som tar ut avgiften.

Att se över naturskyddslagen är enligt Kristín Linda Árnadóttir nödvändigt. Och det behöver göras omgående. Hon säger i Fréttablaðið att dagens situation - med juridisk ovisshet - är allt annat än lyckad:

"Vi anser att införa avgiftsbeläggning på många håll i landet inte stärker allemansrätten. Det är också mycket dåligt för bilden av Island."

Óskar Magnússon, styrelseordförande för Kerfélagið som äger Kerið och står bakom inträdesavgiften, håller inte med Kristín Linda Árnadóttir. Han säger till Vísir att han anser att myndighetens tolkning av lagen "inte bara är underlig utan dessutom mycket långsökt och naturligtvis felaktig".

Här kan du läsa mer om turerna kring avgiftsbeläggningen av turistattraktioner i naturen.

Dagens citat

"Jag tror att Jón är ensam i sitt slag. Jóns kandidatur var en gåva till staden och samhället efter kraschen. Debatten kännetecknades av vrede, rättvis vrede, och som vi ser över hela Europa kan en sådan stämning gå i alla möjliga riktningar. Jón klev fram och förde den enligt min mening på en mycket uppbygglig väg."

Dagur B. Eggertsson, borgmästare i Reykjavík, i Fréttablaðið om företrädaren Jón Gnarrs betydelse för kommunen.

Dagens bonuscitat

"Baffle them with nonsense. ... They can debate all they like, think quick on their feet and be good at constructing arguments, and you can’t beat them at that. But you can stump them with silliness. Then, when they attack you, be honest. Always be honest. Then when they attack you they just come across as if they’re treating an honest person like he’s an idiot. It’s brilliant. ... The simpleton never fails."

Jón Gnarr, tidigare borgmästare i Reykjavík, i The Daily Blog om sitt sätt att bemöta de etablerade partierna i politiska debatter.

Dämmer upp vattenfall i sökandet efter saknade kvinnan

Foto: Lögreglan

Sökandet efter den saknade 35-åriga kvinnan fortsätter i dag i Bleiksárgljúfur. Vattenfallet Bleiksárfoss ska dämmas upp och ravinen lysas upp för att dykare och klättrare på nytt ska kunna genomsöka området. Kvinnan har nu varit saknad i två veckor. Hennes sambo hittades tidigare död i vattnet efter ett fall på omkring 30 meter i ravinen.

Den 35-åriga kvinnan och hennes 42-åriga sambo sågs senast i livet på kvällen lördagen den 7 juni. De åt då middag tillsammans med 35-åringens föräldrar. Morgonen därpå promenerade de till Bleiksárgljúfur. Eftersom kläder och skor från båda kvinnorna hittades vid en göl i ravinen tros de ha badat i någon av alla de trånga gölar som finns i området.

När 35-åringen inte kom till jobbet på tisdagen larmades polisen. Den 42-åriga kvinnans kropp hittades snart vid Bleiksárgljúfur. Obduktionen visade att hon fallit omkring 30 meter i ravinen.

Trots omfattande sökinsatser med 200 deltagande, hundar, hästar, dykare, helikoptrar och fyrhjulingar har den 35-åriga kvinnan inte påträffats. De enda möjliga spåren efter henne hittades några kilometer öster om Bleiksárgljúfur i Fljótshlíð. Det rörde sig om spår från en person som gått barfota på 400 meters höjd. Men spåren gick inte att följa och det bedöms som osäkert om de var efter den saknade kvinnan.

Polisen i Hvolsvöllur, som leder arbetet, utgår från att den 35-åriga kvinnan omkommit i Bleiksárgljúfur. Polisen har inte fått in några tips som fört utredningen framåt. Den senaste veckan har sökinsatserna varit sparsamma och begränsat sig till tillsyn över området. Hela området från Bleiksárgljúfur via ån Bleiksá till älven Markarfljóts utlopp i Atlanten har finkammats flera gånger utan resultat.

I dag gör räddningsarbetare och polis ett nytt försök att hitta 35-åringen. Vattenfallet Bleiksárfoss ska dämmas upp samtidigt som ravinen Bleiksárgljúfur ska lysas upp strålkastare. Dykare ska ännu en gång genomsöka de olika vattendragen.

Området är både farligt och svårt att genomsöka. Det finns trånga gölar så djupa som fyra meter och klipprum bakom vattenfallet. Genom att dämma upp vattenflödet underlättas sökandet och förutsättningarna för arbetet. Vattenfallet går dock inte att dämma upp helt och hållet.

Den 42-åriga kvinnan flyttade till Island från Spanien så sent som i mars. Hennes bröder kom till Island i måndags och återvände till Spanien i fredags. Kvinnans kropp brändes på Island för att tas till Spanien för att begravas. I torsdags hölls en minnesstund i Háskóli Íslands i Reykjavík för 42-åringen. Ett fyrtiotal personer närvarade.

Här kan du läsa mer om dödsolyckan och sökandet i Bleiksárgljúfur.

Vísir blir kvar i Djúpivogur i ett år till

Saltningen av fisk försvinner till Grindavík redan i höst. Men i ytterligare ett år kommer Vísir att landa färsk fisk i Djúpivogur. Därmed blir trettio av de jobb som skulle flyttat västerut i höst kvar på orten. Samtidigt grundas ett entreprenörscentrum i Djúpivogur. Målet är att bredda näringslivet för att minska konsekvenserna av Vísirs flytt.

Vísir beslutade tidigare i år att lägga ned anläggningarna i Þingeyri, Húsavík och Djúpivogur. I stället skulle både fiskekvoter och jobb flyttas till huvudkontoret i Grindavík. Anledningen till att valet föll på Grindavík var enligt företagsledningen närheten till en internationell flygplats och en exporthamn. Genom att samla produktionen på en ort kunde Vísir också kapa kostnader.

Beskedet innebar att omkring 150 jobb skulle försvinna från de drabbade orterna. Nedläggningen genomförs i Þingeyri nästa år medan fabriken redan har stängts i Húsavík. Anställda på de drabbade orterna har erbjudits att flytta med till Grindavík. Nu står det dock klart att nedskärningarna i Djúpivogur delvis skjuts på framtiden.

Saltningen av fisk flyttas enligt ett pressmeddelande till Grindavík redan i höst. Där försvinner tjugotalet tjänster. Men trettiotalet jobb blir kvar på orten när Vísir behåller mottagningen av färsk fisk i Djúpivogur i ytterligare ett år.

Samtidigt grundar enligt ett pressmeddelande kommunen tillsammans med Austurbrú och fackföreningen Afl starfsgreinafélag ett entreprenörscentrum. Det handlar bland annat om lokaler för personer som startar nya företag samt råd och stöd till entreprenörer. Målet är att bredda näringslivet och att skapa fler jobb. På så sätt minskas också konsekvenserna av Vísirs flytt.

Här kan du läsa mer om Vísirs nedläggning i Djúpivogur.

Dagens citat

"You can't live in this landscape and not believe in a force greater than you. ... Please don't portray Icelanders as uneducated peasants who believe in fairies, but look around you and you'll understand why the power of folklore here is so strong."

Aðalheiður Guðmundsdóttir, docent i folkloristik vid Háskóli Íslands, i BBC om isländsk folktro.

Dagens bonuscitat

"Jag är väldigt lycklig att ha pappa och att kunna ringa honom när som helst. ... Han har varit särskilt rådig de senaste fyra åren. Men jag tror att jag kan lära honom en hel del om modern förvaltning."

Ásthildur Sturludóttir, kommunchef i Vesturbyggð, i RÚV om förhållandet till pappan och tidigare alltingspolitikern Sturla Böðvarsson som nu blir kommunchef i Stykkishólmur - läs mer här.

Undersökning ska avslöja isländska jordgubbars ursprung

Om fåglar hade burit med sig frön till jordgubbar borde bäret finnas även på Färöarna och Grönland. Nu undersöker Jón Hallsteinn Hallsson, docent i genetik vid Landbúnaðarháskóli Íslands i Hvanneyri, om bäret i stället kan ha följt med till Island när öriket befolkades. Antingen har jordgubben kommit med norska bosättare eller trälar från de brittiska öarna, skriver Fréttablaðið.

Jordgubbar växer vilt över stora delar av Island, men är vanligast i sydväst. Bärets ursprung är dock osäkert. Jordgubbar växer inte vilt varken på Färöarna eller Grönland, och det borde de göra om fåglar burit med sig frön till Island.

Det finns inget i gamla berättelser som säger att jordgubbar skulle ha tagits till landet. Det mest sannolika är ändå att bäret kommit till Island med bosättare från Norge eller trälar från de brittiska öarna redan under landnamstiden. Att jordgubben skulle ha funnits på Island hela tiden och därmed ha lyckats överleva den senaste istiden ses inte som troligt.

Jón Hallsteinn Hallsson, docent i genetik vid Landbúnaðarháskóli Íslands, leder nu ett projekt som ska kartlägga jordgubbens ursprung. Han säger i Fréttablaðið att syftet är att studera hur växter anpassar sig Island och andra miljöer i arktiska områden. Sådana kunskaper skulle i sin tur kunna användas till att förädla arter som i dag är för känsliga för att kunna överleva på Island.

"Genom att studera förändringar i växter efter deras ursprung kan man förstå hur dessa vilda växter har anpassat sig till dygnsvariationerna i arktiska områden."

Ett led i undersökningen är att jämföra brittiska och norska jordgubbar med isländska bär. Den kommer att visa om isländska jordgubbar har några avgörande skillnader jämfört med bär från de närmaste grannarna. I Norge pågår nu en kampanj där Landbúnaðarháskóli Íslands vill få torkade norska jordgubbar med posten för att kunna analysera dem.

Sturla Böðvarsson åter vid makten efter 23 år

Sturla Böðvarsson fick i måndags åter nycklarna till kommunchefskontoret i Stykkishólmur. Maktskiftet var historiskt på två sätt - inte bara återvände han till uppdraget efter 23 års frånvaro. Dottern Ásthildur Sturludóttir styr kommunen Vesturbyggð på andra sidan Breiðafjörður. Det är första gången som far och dotter samtidigt basar över varsin kommun.

Våren 2010 förlorade Självständighetspartiet med bara sex rösters marginal makten i Stykkishólmur för första gången på 36 år. Inför årets kommunalval beslutade den lokala partiavdelningen att inte gå till val på en egen lista. I stället skapades H-listinn, Lista framfarasinnaðra Hólmara, där även politiker tillhörande Framstegspartiet kandiderade.

H-listinn fick 56,7 procent av rösterna och fyra av sju mandat i fullmäktige. L-listinn Stykkishólmi, som styrt kommunen de fyra senaste åren, fick 43,3 procent och tre mandat.

Valsegern innebär att Sturla Böðvarsson blir kommunchef i Stykkishólmur. Han återvänder därmed som 68-åring till ett uppdrag som han hade mellan 1974 och 1991. Därefter gav han sig in i rikspolitiken och hann med att både vara statsråd och talman. Han lämnade alltinget i samband med valet våren 2009.

Aldrig tidigare har någon på nytt blivit kommunchef efter hela 23 års frånvaro. Unikt är dessutom att hans dotter Ásthildur Sturludóttir är kommunchef i Vesturbyggð, grannkommunen på andra sidan Breiðafjörður. Det är även första gången som far och dotter samtidigt styr kommuner på Island.

I Vesturbyggð var resultatet i kommunalvalet klart redan på förhand. Självständighetspartiet var nämligen det enda partiet som anmälde sin kandidatur. Eftersom det inte fanns någon motkandidat fick Självständighetspartiet samtliga sju platser i fullmäktige.

Här kan du läsa mer om Sturla Böðvarssons återkomst till politiken.

Dagens citat

"Grabbing another currency to solve disciplinary problems is not a solution. I don't like the idea of importing discipline through a hard currency. I'd like to see Icelanders show discipline in running their own economy and that will benefit us greatly and stabilise the krona."

Finansminister Bjarni Benediktsson säger i BBC att kronan är Islands framtidsvaluta.

Dagens bonuscitat

"It's so easy to have an opinion when you don't have to take any responsibility. ... Responsibility changes everything, and the thing with responsibility is that it is it's not popular. Nobody wants it, nobody likes it."

Jón Gnarr, tidigare borgmästare i Reykjavík, i CBC om den kampanj som förde honom till makten.

Korsning mellan blåval och sillval upptäckt i Skjálfandi

En sjätte korsning mellan blåval och sillval kan ha påträffats i Skjálfandi utanför Húsavík på norra Island. Hafrannsóknastofnun ska nu analysera valens dna för att se om det faktiskt handlar om en korsning. Det är tidigare känt att korsningar av blåval och sillval kan få avkomma, skriver Morgunblaðið.

Blåvalen och sillvalen är nära besläktade och är världens största respektive näst största djur. Vid fem tillfällen har korsningar mellan de två arterna observerats vid den isländska kusten. Korsningarna brukar ha sillvalens fena men blåvalens färg.

En förmodad sjätte val av den här typen sågs nyligen i Skjálfandi norr om Húsavík. Med hjälp av ett gevär lyckades personal från Hafrannsóknastofnun få dna från djuret. Provet ska nu analyseras för att se om det var ytterligare en korsning som dykt upp vid den isländska kusten.

Medan blåvalen inte jagas pågår alltjämt jakt på sillval. Enligt Morgunblaðið har det hänt att korsningar mellan blåval och sillval skjutits av misstag då fångstmännen trott att det varit en sillval.

Kunskaperna om hur olika valarter förökar sig med varandra är små. Det är dock sedan tidigare känt att korsningar mellan blåval och sillval kan få avkomma, uppger Morgunblaðið.

Hyrbilen i särklass dyrast på Island

Att hyra bil i Tyskland kostar bara en tredjedel jämfört med att hyra bil på Island. Inte i något annat nordiskt land är hyrbilen lika dyr - till och med priserna i Norge är betydligt lägre. Enligt Hrannar Pétursson, vd för ALP som driver både Avis och Budget, handlar förklaringen till de höga priserna på Island om tillgång och efterfrågan, skriver Fréttablaðið.

Fréttablaðið har undersökt kostnaderna för att hyra bil på Island och i sex andra länder: Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Norge, Sverige och Danmark. Uthyrningen gäller en ny småbil under en sommarvecka i juni där bilen hämtas vid huvudstadens internationella flygplats - Keflavík på Island - och där minst 700 fria kilometer ingår i priset.

I de sex övriga länderna ingår Avis, Budget och Sixt i jämförelsen. Billigast är Tyskland. Där kostar veckohyran i genomsnitt 33 583 isländska kronor. I Storbritannien är priset 35 601 kronor, i Sverige 41 069 kronor, i Frankrike 46 474 kronor, i Danmark 54 259 kronor och i Norge 72 806 kronor.

På Island är snittpriset 98 494 kronor. Inte ens Sixt, som är billigast i undersökningen, kan konkurrera med priserna i högkostnadslandet Norge. Hos Sixt kostar veckohyran 76 403 kronor. Dyrast är Hertz med 118 900 kronor följt av Europcar, Avis, Budget och Thrifty.

Hrannar Pétursson, vd för ALP som driver både Avis och Budget, förklarar i Fréttablaðið de höga priserna med att de sätts efter tillgång och efterfrågan. Under vintern sjunker hyrpriserna betydligt:

"Ring mig i februari. Då får du ett supererbjudande. Då är allt översvämmat av bilar och inga kunder. ... Vi är dyra på sommaren. Det är bara så. Är inte det bara bra? Då finns det nog att göra."

Här kan du läsa mer om varför det är dyrt att hyra bil på Island.