Fler turister, stabilare fiske och förutsättningar för forskning är de tre grundpelare som ska vända utvecklingen i Raufarhöfn. Ingen annan isländsk ort har förlorat lika mycket på fiskekvotsystemet. Inte heller har någon annan ort drabbats av lika omfattande utflyttning.
Mellan 1992 och 2011 minskade mängden landade fångster i Raufarhöfn med 97,9 procent. Minskningen av de fångster som bereddes på orten var hela 99,5 procent. Att det knappt finns några fiskekvoter kvar på orten har inneburit att arbetsmarknadens ryggrad knäckts. I dag är förhoppningen att med hjälp av kvoter tilldelade av myndigheterna kunna behålla dagens nivå på fisket.
Innan sillen försvann i slutet av 1960-talet bodde som mest omkring 600 personer i Raufarhöfn. Vid årsskiftet var antalet invånare 166. År 2002 gick 52 elever i ortens grundskola. Till hösten blir de bara sju.
Att hejda utvecklingen är nödvändigt. I dag finns fortfarande en hel del service på orten - livsmedelsbutik, bankkontor, postkontor, apotek, läkarmottagning, grundskola med mera - men om invånarantalet sjunker ytterligare kommer den inte att kunna överleva.
Turismen i regionen ökar stadigt - men det handlar ändå om förhållandevis få gäster som väljer att besöka Islands nordöstra hörn. Samtidigt ökar konkurrensen om de besökare som kommer till Raufarhöfn. Länge var Hótel Norðurljós - som invigdes 1974 i en byggnad som tidigare användes av sillarbetare - enda stället att övernatta, men nu finns dessutom två gästhem på orten.
Ett av dem, Hreiðrið, får nu en nyckelroll i satsningen på forskning. Gästhemmet ska ta emot de forskare som kommer till Raufarhöfn inom ramarna för Rannsóknarstöðin Rif. Ett första projekt handlar om klimatförändringarnas inverkan på den känsliga naturen i arktiska regioner.
Norr om Raufarhöfn breder Melrakkaslétta ut sig, ett platt och vindpinat landskap präglat av hundratals små sjöar och åar beläget bara några få kilometer söder om polcirkeln. Melrakkasléttas natur är på många sätt typiskt arktisk, och det är därför som den lämpar sig väl för studier om just klimatförändringarnas roll.
Rannsóknarstöðin Rif är en stiftelse. Myndigheten Byggðastofnun och kommunen Norðurþing har deltagit i grundandet. Kristján Þ. Halldórsson, som vid Byggðastofnun ansvarar just för Raufarhöfn, säger till RÚV att det finns stora förhoppningar knutna till forskningsstationen:
"Vi ser på det som att detta mycket sannolikt kan skapa mer mångfald här och bli mycket positivt för samhället."
Þorkell Lindberg Þórarinsson, föreståndare för Náttúrustofa Norðausturlands, har också varit delaktig i arbetet. Han säger till RÚV att Raufarhöfn och Melrakkaslétta har goda förutsättningar att locka till sig forskare från hela världen:
"Jag vill naturligtvis se detta utvecklas så att forskare från hela världen kommer hit och utnyttjar de faciliteter som tas fram här i Raufarhöfn för att komma hit och bedriva sina undersökningar och hålla på med observationsprojekt och annat."
Här kan du läsa mer om Raufarhöfn.
