Med Framstegspartiets moskémotstånd fick Island för första gången ett främlingsfientligt parti i en beslutande församling sedan Liberalernas kollaps. I fullmäktige i Reykjavík tänker Framstegspartiet driva frågan om en folkomröstning om moskébygget. Men den tomt som tilldelats Félag múslima á Íslandi kan inte återkallas utan en lagändring.
I Reykjavíks kommunfullmäktige finns en bred majoritet som vill bli kvitt den lag från 1970 som säger att kommuner är skyldiga att tilldela religiösa församlingar tomter utan kostnad. En opinionsmätning från förra hösten visar att 71,3 procent av islänningarna delar samma uppfattning. Men till skillnad från Framstegspartiet är det inte moskéer partierna vänt sig emot, utan den lagstadgade skyldigheten.
Framstegspartiet gjorde under valrörelsens sista vecka moskébygget till en valfråga. Partiet vill återkalla tomten och låta invånarna folkomrösta om beslutet.
Moskémotståndet vände kampanjen från fiasko till succé. I stället för att - som det såg ut för en vecka sedan - bli utan representation i rådhuset i Reykjavík i ytterligare fyra år tog Framstegspartiet två mandat. Det är partiets bästa resultat i kommunen på fyrtio år. Det är också första gången sedan Liberalernas kollaps som ett etablerat parti väljer att göra motståndet mot islam till en politisk fråga.
Statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson har konsekvent duckat för partikamraterna i Reykjavíks argumentation. Han har hävdat att medierna ägnat sig åt att jaga och förfölja toppkandidaten Sveinbjörg Birna Sveinbjörnsdóttir, men tigit eller inte låtsats om de uttalanden som hon gjort om moskébygget och islam under valrörelsen.
Mönstret har närmast blivit Sigmundur Davíð Gunnlaugssons signum. Under det dryga året vid makten har anklagelser om kampanjjournalistik och felaktigheter i medierna närmast blivit ett mantra - trots att Framstegspartiet svikit ett antal tunga vallöften och Sigmundur Davíð Gunnlaugsson själv vid upprepade tillfällen gjort uttalanden som saknat förankring i verkligheten.
Statsministerns tystnad i moskéfrågan har av vissa tolkats som ett klartecken för att se om det är en fråga som kan vända Framstegspartiets ras i opinionen. För Sigmundur Davíð Gunnlaugsson handlar det dock om en svår balansgång. Inom partiet finns både en nationalistisk falang som vill bygga ett samhälle på kristna värderingar, och en liberal falang som inte är redo att kompromissa med den grundlagsskyddade och i partiprogrammet inskrivna religionsfriheten.
Än så länge kan Sigmundur Davíð Gunnlaugsson hävda att moskémotståndet är en lokal fråga i Reykjavík. Om Framstegspartiet på riksplanet skulle börja driva samma politik lär det inte dröja länge förrän regeringssamarbetet med Självständighetspartiet - där det redan knorras en hel del från koalitionspartnern - är hotat.
Guðfinna Jóhanna Guðmundsdóttir, nummer två på Framstegspartiets lista i Reykjavík, bekräftade under gårdagskvällens valvaka att hon tänker ställa krav på en folkomröstning om moskébygget. Förslaget kommer inte att få majoritet - och det kommer heller inte att vara genomförbart utan en lagändring.
Socialdemokraterna, Ljus framtid (arvtagare till Bästa partiet) och Gröna vänstern stod bakom beslutet att efter fjorton års väntan tilldela Félag múslima á Íslandi en tomt för ett moskébygge. Självständighetspartiet lade ned sina röster med hänvisning till att de ville detaljplanera hela det aktuella området förutsättningslöst. Men partiet är positivt till ett moskébygge. Det gäller även nyinvalda Piratpartiet.
Lagen säger att en myndighet bara kan återkalla ett beslut om det inte är till skada för motparten eller om det är ogiltigt. Att bli av med den tomt där moskébygget väntas börja under sommaren vore tveklöst till skada för Félag múslima á Íslandi. Och det finns inga formella felaktigheter som kan göra beslutet ogiltigt.
Sveinbjörg Birna Sveinbjörnsdóttir hävdar dock att lagen om att tilldela religiösa församlingar tomter har tolkats felaktigt. I den nämns bara kyrkor, men inga motsvarande byggnader. Eftersom lagen stiftades 1970 när få församlingar utöver statskyrkan fanns i landet har den allmänt tolkats som giltig för alla trossamfund. I annat fall hade det dessutom sannolikt handlat om diskriminering.
Andra församlingar som fått tomter där bygget ännu inte påbörjats är asatrosamfundet, buddhistsamfundet och rysk-ortodoxa kyrkan. Även dessa tomter vill Sveinbjörg Birna Sveinbjörnsdóttir återkalla.
Här kan du läsa mer om valresultatet i Reykjavík.