Sysslomannen i Húsavík stoppar inträdesavgifterna till Hverir och Leirhnjúkur i Mývatnområdet. För att förbudet ska gälla måste de sju markägare som vänt sig mot entrépengen senast på onsdag lägga fram garantier på 40 miljoner isländska kronor. En avgift på 800 isländska kronor infördes den 18 juni trots att regeringen anser att den är olaglig.Den 18 juni började markägare ta betalt av alla besökare till Hverir vid Námaskarð och Leirhnjúkur vid Krafla i Mývatnområdet. Avgiften är 800 isländska kronor per person och plats. De hade även planerat att ta betalt av besökare till Dettifoss, men sköt upp införandet av besöksavgifter till nästa år sedan staten gått in med 40 miljoner isländska kronor öronmärkta för utsiktsplattformar, stigar och toaletter.
Att markägarna ändå valde att börja ta betalt vid Hverir och Leirhnjúkur kom som en överraskning för regeringen. Men ägarna av fastigheten Reykjahlíð har inte varit eniga i beslutet. Sju av de totalt sjutton delägarna vände sig till sysslomannen i Húsavík för att stoppa avgiften. Sysslomannen beslutade i går att gå på deras linje.
För att förbudet ska träda i kraft måste de sju markägarna senast den 23 juli lämna ekonomiska garantier på 40 miljoner isländska kronor. Garantierna ska kompensera de övriga markägarna för uteblivna intäkter om det skulle visa sig att en domstol skulle döma till fördel för de delägare som vill ta betalt. Eftersom beslutet sannolikt kommer att överklagas kan det dröja flera månader innan det finns ett definitivt avgörande i frågan.
Näringsminister Ragnheiður Elín Árnadóttir har till RÚV sagt att hon i år inte tänker agera mot de privata markägare som tar betalt av besökare. Avgiften kom som en överraskning för henne - i synnerhet som staten beviljat ett bidrag på 10 miljoner isländska kronor till Hverir. Hon säger i Morgunblaðið att hon alltjämt hoppas på att det statliga naturpasset, som ska införas nästa år, löser problemen:
"Jag trodde att markägare i Reykjahlíð hade övergivit dessa planer denna sommar - inte minst efter att 10 miljoner kronor nyligen tidigare denna månad lades på uppbyggnad i detta område i en särskilt tilldelning från regeringen. Jag har talat för en helhetslösning i den här frågan och på den bygger det arbete som nu sker vid departementet, inte minst granskning av juridiska saker som gäller avgiftsbeläggning och allemansrätt."Samtidigt skriver miljöminister Sigurður Ingi Jóhannsson i ett interpellationssvar till Gröna vänsterns Katrín Jakobsdóttir att de avgifter som i dag tas ut vid Kerið, Stokksnes, Hverir och Leirhnjúkur i praktiken är olagliga.
Enligt Sigurður Ingi Jóhannsson är det enligt lag tillåtet att ta ut avgifter för service som erbjuds eller för att kompensera för skadade naturvärden. Men en sådan entrépeng kan bara införas om markägarna skrivit ett avtal om hanteringen av avgifterna med Umhverfisstofnun. Och så har inte skett vid Hverir, Leirhnjúkur, Kerið eller Stokksnes.
Det är dock ett resonemang som markägarna inte köper. Óskar Magnússon, talesperson för ägarna av vulkankratersjön Kerið, sågar regeringens och Umhverfisstofnuns tolkning av lagen. Han säger till Vísir att markägare har rätt att inskränka allemansrätten om det finns risk för att naturvärden skadas. Dessutom hävdar han att allemansrätten är föråldrad eftersom den inte är anpassad efter dagens turistströmmar.
Branschorganisationen Ferðamálasamtök Íslands har uppmanat både markägare att inte ta betalt och regeringen att stoppa avgifterna. Ordföranden Ásbjörn Björgvinsson säger i Morgunblaðið att entrépengarna riskerar att förstöra bilden av Island som resmål. Han anser att det är särskilt bekymmersamt att det tas betalt trots att besökarna inte får något mer för biljettpriset än själva tillträdet.
Ólafur H. Jónsson, talesperson för markägarna vid Reykjahlíð, anser dock att turistnäringen inte har med saken att göra. Han ifrågasätter i Morgunblaðið att researrangörerna inte vill betala en enda krona till markägarna för att turister ska kunna beskåda Hverir och Leirhnjúkur. Han hävdar att det bara finns två alternativ - att ta betalt eller att stänga området av naturskyddsskäl:
"Jag har aldrig förstått varför sammanslutningar inom turistnäringen ska komma nära beslutsrätt om naturpärlor. Denna beskäftighet vittnar om ett tankesätt om egenintresse. De betalar inte en krona till naturen men vill inte att det ska minska från deras egna påslag. De vill inte att detta ska röra deras stomme."Även i Skútustaðahreppur - den kommun som Reykjahlíð tillhör - råder delade meningar om inträdesavgifterna. Kommunalrådet Yngvi Ragnar Kristjánsson säger i Fréttablaðið att fullmäktige är helt emot den privata entrépengen och inte vill se någon "vakttornskultur" i området. Men kommunchefen María Guðrún Valgeirsdóttir äger en fjärdedel av fastigheten och är en av de delägare som drivit på för att börja ta betalt av turister.
Ferðamálasamtök Íslands har pekat ut fem platser som helt och hållet borde ägas av staten: Dettifoss, Hverir vid Námaskarð, Geysir, Kerið och Jökulsárlón. Syftet är att säkra tillträdet till dessa populära besöksmål. I dagsläget är det av dessa bara Jökulsárlón där det inte funnits planer på att ta betalt av turister. Där säljer markägarna i stället båtturer i glaciärlagunen till turister.
Många väljer dock att avstå från att betala inträdesavgiften till Hverir. Enligt Fréttablaðið har besökare börjat parkera längs ringvägen och gått runt inhägnaden för att kunna beskåda de heta källorna från Námaskarð. Flera nya stigar har formats vid berget sedan avgiften infördes den 18 juni.
Inte ens på premiärdagen behövde dock alla gäster betala. Samma dag besökte nämligen kronprinsessan Victoria och prins Daniel just Hverir. Paret slapp punga ut med 1 600 kronor för titten, berättar RÚV.
Här kan du läsa mer om inträdesavgifterna i Mývatnområdet.
