Statsvetarprofessorn Hannes Hólmsteinn Gissurarson leder på regeringens uppdrag en utredning om utländsk inverkan på den isländska bankkraschen. Rapporten skrivs på engelska och ska vara klar nästa sommar. Till sin hjälp får han bland annat Ásgeir Jónsson, docent i ekonomi som vid tiden för finanskrisen basade över Kaupþings analysavdelning.
Regeringen vill få besked om hur utländska beslut påverkade Island i samband med finanskraschen hösten 2008. Det handlar om den amerikanska centralbankens nej till att undsätta sin isländska motsvarighet, om brittiska myndigheters val att rädda vissa banker och att låta andra falla (däribland Kaupthing Singer & Friedlander och Heritable Bank), om den brittiska regeringens val att terroriststämpla Landsbanki och om att uppskatta kostnaderna av utländska beslut för isländska företag.
Uppdraget går alltså till Hannes Hólmsteinn Gissurarson, professor i statsvetenskap vid Háskóli Íslands. Han får det av finansminister Bjarni Benediktsson. Till sin hjälp får han Birgir Þór Runólfsson och Ásgeir Jónsson, bägge docenter i ekonomi vid Háskóli Íslands. Den förre har varit styrelseledamot av sparbanken Spkef och den senare analyschef på Kaupþing vid tiden för kraschen.
Beskedet väckte starka reaktioner i går. Både Hannes Hólmsteinn Gissurarson och Ásgeir Jónsson har sedan tidigare i princip lagt skulden för bankkollapsen på omständigheter som var utanför isländsk kontroll. På Twitter kallade författaren Hallgrímur Helgason valet för årets skämt. Jónas Kristjánsson, tidigare chefredaktör för DV och Fréttablaðið, liknar i ett blogginlägg beskedet med en krigsförklaring.
Hannes Hólmsteinn Gissurarson var en av de ideologiska arkitekterna bakom den våg av privatiseringar och avregleringar som genomfördes under Davíð Oddssons tretton år som statsminister. I en nyutkommen bok, skriven av ekonomen Ólafur Arnarson, pekas Davíð Oddsson ut som den för republiken Island mest kostsamma medborgaren genom historien - men Hannes Hólmsteinn Gissurarson avfärdade kritiken och ansåg att Davíð Oddsson var fläckfri. Han har i stället beskrivit Davíð Oddssons år vid makten som Islands mest framgångsrika. Dessutom ska han ha varit den enda som förutsåg bankkraschen.
Många kritiker har anklagat Davíð Oddsson för en mängd olika brister både under tiden som statsminister och som centralbankschef. Några huvudpunkter i kritiken har varit undermålig och partipolitiskt styrd privatisering av storbankerna, övertro på marknaden som reglerare med bristande tillsyn som konsekvens och misslyckade försök att bekämpa inflationen genom höga räntor.
Hannes Hólmsteinn Gissurarson har i stället hävdat att de isländska bankerna i grunden var välskötta. Däremot expanderade de för aggressivt vilket inte sågs med blida ögon av konkurrenter. Han har dock pekat ut affärsmannen Jón Ásgeir Jóhannesson - som i många år haft en fejd med Davíð Oddsson - som en person som bär ett ansvar för kraschen.
I övrigt har han främst argumenterat för att det var omständigheter kopplade till de internationella finansmarknaderna och utländska myndighets- och regeringsbeslut som orsakade kraschen. Förklaringarna är dock omtvistade i forskarsamhället. Hannes Hólmsteinn Gissurarson befinner sig enligt DV i en dispyt med kollegor vid Háskóli Íslands som granskat en artikel om krisen avsedd för publicering i en vetenskaplig tidskrift. De har underkänt artikeln eftersom de anser att slutsatserna saknar tillräckliga belägg.
Rapporten ska enligt ett pressmeddelande vara klar sommaren 2015. Till skillnad från den parlamentariska kriskommissionens utredning kommer den att skrivas på engelska. Kostnaden uppgår till omkring 10 miljoner isländska kronor.
Bjarni Benediktsson väljer alltså inte bara en partikamrat för att leda granskningen. Han väljer också en person som hade inflytande över politiska beslut som hade direkt anknytning till framväxten av de isländska storbankerna. Han väljer även en person som tydligt tagit ställning för en historieskrivning som gynnar Självständighetspartiet. Och en person som ska biträdas av någon som i princip rentvår Kaupþing och lägger skulden på externa omständigheter.
Att samtliga fyra punkter som ska utredas var negativa för Island råder det ingen tvekan om. Kanske hade kraschens magnitud blivit en annan om utländska regeringar och myndigheter agerat på annat sätt. Men det fråntar inte banker ansvaret för marknadsmissbruk och oförsvarliga risker, fråntar inte myndigheterna ansvaret för bristande tillsyn och fråntar inte alltinget det övergripande ansvaret för utvecklingen med en ekonomisk expansion byggd på lånat kapital.
Rapportens vederhäftighet och slutsatser kan naturligtvis inte bedömas förrän om ett år. En sak står dock klar redan i dag. Från Bjarni Benediktssons sida är det ett underligt val eftersom det öppnar dörren för jävsanklagelser. Om det i slutändan dessutom visar sig bli en rapport som bara lägger skulden på utlänningar och utomstående faktorer kommer den att avfärdas som ett politiskt beställningsjobb. Samtidigt som skattebetalarnas kostnad för kraschen ökar med ytterligare 10 miljoner - utan att någon ny klarhet bringats i de händelser som ledde fram till bankkollapsen.
Här kan du läsa mer om Hannes Hólmsteinn Gissurarsons syn på orsakerna till finanskraschen.
