Femtio år efter vulkanutbrottet har Surtsey den näst största artrikedomen bland Västmannaöarna. Bara den betydligt större Heimaey har ett mer varierat biologiskt liv. Under sommarens vetenskapliga expedition till Surtsey upptäcktes två nya växter: revsmörblomma och fjälldunört. Fjälldunört har aldrig tidigare påträffats på Västmannaöarna.Varje sommar leder Náttúrufræðistofnun Íslands en vetenskaplig expedition till Surtsey. Syftet är att följa och kartlägga det biologiska livets utveckling på ön. Surtsey skapades av ett vulkanutbrott som pågick mellan 1963 och 1967. Ön fredades redan 1965 och har aldrig varit öppen för allmänheten. Därmed ger Surtsey forskare en unik inblick i hur växter och djur koloniserar nytt land.
Marviol, saltarv, ostronört och strandråg var de första växterna på ön. Inledningsvis gick det långsamt för växtligheten att breda ut sig, men i samband med att fåglar började häcka på ön ändrades förutsättningarna radikalt. Fåglarna har inte bara fört med sig frön till Surtsey. Spillningen har också gett nya växter möjligheten att rota sig på ön.
I år hittades sammanlagt 60 olika växter på ön. Två av dem var helt nya - revsmörblomma och fjälldunört. Bägge påträffades dock bara i ett enda exemplar, och det är därför osäkert om de kommer att etablera sig på Surtsey. Aldrig tidigare har fjälldunört hittats på Västmannaöarna. Revsmörblomma finns däremot på Heimaey, Elliðaey och Suðurey.
Totalt har 71 olika växter observerats sedan vulkanutbrottet upphörde för snart 50 år sedan. I ögruppen är det bara den tio gånger större Heimaey som har större artrikedom. Eftersom Heimaey är så mycket större erbjuder den också fler typer av växtplatser. De övriga öarna är dessutom flera tusen år gamla.
Forskarna tror att antalet växter så småningom kommer att etablera sig runt 50 olika arter. Strandråg och rödsvingel tillhör de växter som just nu dominerar på ön. De håller på att göra Surtsey lika grön som de övriga småöarna i gruppen. I anslutning till lavalandskapet växer bland annat strandglim, bergsyra och strandtrav. Även lavar växer i allt större utsträckning på lavan.
Insekternas utbredning förutspås fortsätta i takt med växtlighetens utbredning även om några nya djurarter inte hittades i år. Jordlöparen sågs i år framför allt vid skörbjuggsört.
Fåglar som häckade på Surtsey i år var havstrut, gråtrut, silltrut, stormfågel, tobisgrissla, tretåig mås, lunnefågel, korp, snösparv, ängspiplärka och sädesärla. Trutarna var störst i antal - omkring 250 par.
Samtidigt som floran och faunan blir rikare minskar ön i storlek. Erosionen fortsätter att påverka Surtsey. Vid årets expedition sågs flera platser där vågorna slukat delar av ön.
Här kan du läsa mer om utvecklingen på Surtsey.
