torsdag 3 juli 2014

Vill kulturminnesmärka gården vid Þingvellir

Till alltingets tusenårsjubileum byggdes gården vid Þingvellir ritad av statsarkitekten Guðjón Samúelsson. Till minnet av republiken Islands sjuttioårsdag vill nu Minjastofnun Íslands kulturminnesmärka byggnaden. Förslaget motiveras med att gården tillsammans med den intilliggande kyrkan utgör en konstnärlig helhet. Gården sägs dessutom vara Guðjón Samúelssons mest betydelsefulla försök att återskapa de isländska torvhusens skönhet.

Þingvellir har ända sedan alltingets grundande år 930 varit en plats av stor betydelse. I många århundraden utgjorde Þingvellir navet för det isländska samhället som arenan för demokratiska beslut, rättskipning och kontakter mellan olika regioner. Även om Þingvellir i dag inte fyller några formella funktioner har platsen ett enormt symbolvärde. När republiken Island den 17 juni i år fyllde 70 år valde exempelvis statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson kyrkan vid Þingvellir för sitt nationaldagstal.

Den kyrka som i dag finns på Þingvellir vigdes juldagen 1859. Byggkostnaden var 526 riksdaler och 5 skilling. Kyrkan var först tjärad men målades sedan i slutet av 1800-talet.

Kyrkan var dock långt ifrån den första i sitt slag. Det sägs att Olav den helige, som blev kung i Norge år 1015, skänkte timmer som skulle användas just för en kyrka vid Þingvellir. Här byggdes också en av de allra första kyrkorna sedan alltinget år 1000 beslutade att Island skulle kristnas.

Exakt var den första kyrkan var belägen är oklart. Vid Þingvellir har det hittats lämningar från en 1500-talskyrka. En utbredd uppfattning är att det länge fanns två kyrkor på platsen - en för boende och en för alltingets ledamöter.

Dagens kyrka kulturminnesmärktes år 1990. Kyrkan vid Þingvellir är sedan 2007 också en av bara tre kyrkor i landet som inte ägs av statskyrkan utan av staten. De övriga två är domkyrkan i Hólar och kyrkan på Bessastaðir, som ligger granne med presidentens residens.

Inför ett besök av Fredrik VIII, dåvarande kungen av Danmark, år 1907 genomfördes förändringar av kyrktornet. I dag har det tre klockor, varav en är den så kallade Islandsklockan som år 1944 signalerade landets självständighet.

Inför besöket byggdes också ett timmerhus som Fredrik VIII skulle bo i under sin vistelse på Island. Huset restes vid vattenfallet Öxarárfoss. Efter att kungen gett sig av användes huset som kafé och övernattningsställe - och kan möjligen sägas ha varit en av landets första turistställen.

År 1930 firades alltingets tusenårsjubileum vid Þingvellir. Huset flyttades då närmare dagens kyrka och användes som kyrka åt Kristian X, den dåvarande regenten av Danmark som närvarade vid firandet. Huset brann ned till grunden 40 år senare. I en våldsam brand den 10 juli 1970 omkom den dåvarande statsministern Bjarni Benediktsson, hustrun Sigríður Björnsdóttir och en släkting till paret.

I samband med tusenårsfirandet av alltingets grundande byggdes en gård intill kyrkan. Uppdraget gick till statsarkitekten Guðjón Samúelsson, som också ritat bland annat Hallgrímskirkja, Hótel Borg och Sundhöllin i Reykjavík och kyrkan i Akureyri. Gården hade ursprungligen tre gavlar med torvtäckta tak. Snart fick dock torven ersättas av koppar eftersom taken var för branta för för torven. Gården användes både av nationalparksföreståndaren och av prästen.

Efter tusenårsfirandet växte en ny tradition fram. Allt fler isländska statsråd - i synnerhet statsministern - började att använda Þingvellir som en sommarbostad. Då var det dock timmerhuset som ursprungligen byggdes åt Fredrik VIII som fick tjänstgöra som residens under sommarmånaderna. Efter att huset brunnit ned byggdes gården ritad av Guðjón Samúelsson år 1974 ut med två gavlar. Därmed fick också statsministern sin egen plats på gården.

Varken nationalparksföreståndaren eller prästen är i dag bosatta på Þingvellir. De disponerar dock än i dag en del av huset. Den större delen av gården får användas av statsministern både i tjänsten och på fritiden. Under sommaren är det inte ovanligt att utländska gäster tas emot vid Þingvellir. Statsministern disponerar också en bostad på Tjarnargata i Reykjavík.

Minjastofnun Íslands, den isländska kulturarvsmyndigheten, vill nu kulturminnesmärka gården på Þingvellir. Förslaget läggs med anledning av att republiken Island fyller 70 år.

I förslaget skriver myndigheten att gården är det mest betydelsefulla av Guðjón Samúelssons försök att återskapa de isländska torvhusens anda och skönhet i ett nytt byggmaterial, nämligen betong. Tillsammans med kyrkan utgör gården en konstnärlig helhet. De två byggnaderna har enligt Minjastofnun Íslands sin självklara plats på det ställe som för Island har den största historiska betydelsen, nämligen Þingvellir.

Här kan du läsa mer om republikens 70-årsdag.