Fortsatt risk för vulkanutbrott i Bárðarbunga - vägar stängs

Illustration: Veðurstofa Íslands

Över 2 000 jordskalv har de tre senaste dygnen skakat Bárðarbunga i nordvästra Vatnajökull. Trots intensiva magmarörelser i djupet finns inga tecken på att magman är på väg att bryta sig fram mot ytan. Almannavarnir behåller dock den förhöjda beredskapen i området. Flera höglandsvägar norr om glaciären har stängts av om ett utbrott skulle börja med översvämningar som följd.

Samtidigt som de intensiva jordskalven fortsätter vid Bárðarbunga minskar sannolikheten för att de ska följas av ett vulkanutbrott. Den nu pågående jordskalvssvärmen började i fredags, men tog rejäl fart under natten mot lördagen. Sedan dess har över 2 000 skalv inträffat i området. Av dessa har elva haft en magnitud på minst 3 på richterskalan. Det kraftigaste skalvet hittills inträffade i natt klockan 2.37 lokal tid norr om Kistufell och uppmättes till 3,8.

I regel börjar ett vulkanutbrott kort efter jordskalvssvärmen - det kan handla om allt från 30 minuter till 14 timmar. Nu har den översta gränsen passerats med bred marginal. Det betyder inte att risken för ett utbrott är över, men det blir för varje timme som går mindre sannolikt.

Det finns inte heller några fasta mönster för hur vulkaner fungerar. När Eyjafjallajökull erupterade år 2010 hade jordskalven och magmainskotten pågått i 18 år. Men när Hekla får ett utbrott kan det handla om mindre än en timme från det första skalvet tills utbrottet börjar.

Jordskalven vid Bárðarbunga tyder på att magma är i rörelse under och uppåt i glaciären. Hittills har dock ingen magma nått upp till ytan. På samma sätt som vid Eyjafjallajökull skulle alltså aktiviteten vid Bárðarbunga kunna blossa upp till och från under många år innan det till slut leder till ett utbrott.

Myndigheterna behåller den förhöjda beredskapen vid Bárðarbunga. I går eftermiddag placerade experter från Veðurstofa Íslands ut nya jordskalvsmätare och en webbkamera på glaciären för att bättre kunna följa utvecklingen. Utöver att följa skalv och jordskorpans rörelser håller myndigheterna också ett extra öga på vattenmätaren i Jökulsá á Fjöllum vid Upptyppingar, det mest sannolika utloppet för översvämningar.

Veðurstofa Íslands har enligt ett pressmeddelande höjt beredskapen ett steg för internationell flygtrafik enligt regler från International Civil Aviation Organisation. Den gula färg som nu används symboliserar ökad vulkanisk aktivitet utan säkra tecken på ett nära förestående utbrott. Vid ett utbrott som tar sig igenom Vatnajökulls istäcke är det sannolikt att den aska som sprids från vulkanen kommer att påverka flygtrafiken.

Den stora faran vid ett utbrott är översvämningarna. Glaciärens istäcke är vid Bárðarbunga omkring 700 meter tjockt. Om det smälter strömmar enorma vattenmassor med isberg stora som trevåningshus mot kusten.

Vid ett utbrott under glaciären finns stor risk för omfattande spridning av aska. Men det finns också många exempel genom historien på utbrott som ägt rum på öppen mark vid Dyngjuháls vid sidan av Vatnajökull. Där finns inte den sprängkraft som kan sprida vulkanaska över stora områden.

Historiskt är det långt ifrån säkert vilken väg översvämningar från Bárðarbunga tar. Mest troligt är dock att det är områden norr om Vatnajökull som skulle drabbas. Almannavarnir valde därför i går att stänga flera höglandsvägar. Det handlar enligt ett pressmeddelande om samtliga fjällvägar mellan Skjálfandafljót och Askja samt F88 vid Herðubreiðarlindir.

Om området behöver utrymmas kontaktas samtliga som befinner sig i evakueringszonen - även turister - genom sms från myndigheterna.

Bárðarbunga är en av Islands största vulkaner. Eftersom den är helt täckt av is är dess uppbyggnad till stora delar alltjämt en gåta. Till exempel finns det omständigheter som tyder på ett samband med Grímsvötn. Vid det utbrott som skedde år 1996 vid Gjálp - efter 18 år av jordskalvssvärmar - kom magman från Grímsvötns vulkaniska system, men flera experter tror att det utlöstes av ett jordskalv vid Bárðarbunga som uppmättes till 5,4 på richterskalan. En fråga är om det även i dag krävs ett lika kraftigt skalv för att utlösa utbrottet.

Utbrottet vid Gjálp kostade staten omkring en miljard isländska kronor. Översvämningarna förstörde bland annat vägar, broar, telefonstolpar och kraftledningar.

De senaste 10 000 åren har Bárðarbunga erupterat omkring 100 gånger. Det förmodligen största utbrottet ägde rum för cirka 8 500 år sedan och skapade Þjórsárhraun, ett 950 kvadratkilometer stort lavafält. Eftersom vulkanen ligger så långt från bebyggelse har många utbrott som tidigare tillskrivits andra vulkaner senare kommit att kopplas till Bárðarbunga.

Här kan du läsa mer om utvecklingen vid Bárðarbunga.