 |
| Illustration: Veðurstofa Íslands |
Jordskalvssvärmen vid Bárðarbunga började under fredagen men tog fart på riktigt under natten mot lördagen. Sedan dess har drygt 700 jordskalv skakat nordöstra Vatnajökull. De fem kraftigaste skalven har haft en magnitud på 3,5 till 3,0 på richterskalan. En majoritet av jordskalven är medeldjupa, men både grunda och djupa skalv förekommer. Det tyder på att magma är i rörelse.
Almannavarnir höjer nu enligt ett pressmeddelande beredskapen i området. I det här skedet innebär det ökad övervakning av området. Skälet är att händelserna vid Bárðarbunga riskerar att utvecklas till ett allvarligt hot mot människor och bebyggelse.
Den just nu pågående jordskalvssvärmen är den största vid Bárðarbunga sedan 1996. I våras inträffade den senaste större jordskalvssvärmen i området. Aktiviteten har dock varit ökande ända sedan 2007, men med en lugnare period direkt efter Grímsvötns utbrott våren 2011.
Veðurstofa Íslands uppger i ett pressmeddelande att aktiviteten förmodligen är kopplad till magmarörelser. Samtidigt är rörelserna i jordskorpan kraftiga. Det stärker sannolikheten för magmainskott. Orons utveckling tyder dock på att magman ännu inte hittat någon framkomlig väg genom berget till ytan.
Dessutom har de fyra gps-mätstationerna i området - Hamarinn, Grímsfjall, Vonarskarð och Dyngjuháls - lyft sig de senaste månaderna. Att fjället expanderar beror på magmarörelser.
Bárðarbungas topp är belägen 2 009 meter över havet. Vatnajökulls istäcke är här omkring 700 meter tjockt. Det innebär att mindre vulkanutbrott kan äga rum utan att bli synliga för människan eftersom de är för små för att smälta så mycket is som krävs för att nå upp till ytan.
Den främsta risken med ett utbrott är översvämningar. Beroende på var utbrottet sker kan vattenmassorna ta olika vägar mot havet - mest sannolika älvar är Jökulsá á Fjöllum, Skjálfandafljót, Skeiðará och Kaldakvísl.
Veðurstofa Íslands uppger i ett pressmeddelande att aktiviteten förmodligen är kopplad till magmarörelser. Samtidigt är rörelserna i jordskorpan kraftiga. Det stärker sannolikheten för magmainskott. Orons utveckling tyder dock på att magman ännu inte hittat någon framkomlig väg genom berget till ytan.
Dessutom har de fyra gps-mätstationerna i området - Hamarinn, Grímsfjall, Vonarskarð och Dyngjuháls - lyft sig de senaste månaderna. Att fjället expanderar beror på magmarörelser.
Bárðarbungas topp är belägen 2 009 meter över havet. Vatnajökulls istäcke är här omkring 700 meter tjockt. Det innebär att mindre vulkanutbrott kan äga rum utan att bli synliga för människan eftersom de är för små för att smälta så mycket is som krävs för att nå upp till ytan.
Den främsta risken med ett utbrott är översvämningar. Beroende på var utbrottet sker kan vattenmassorna ta olika vägar mot havet - mest sannolika älvar är Jökulsá á Fjöllum, Skjálfandafljót, Skeiðará och Kaldakvísl.
Bárðarbunga är också en av landets största vulkaner. Det vulkaniska systemet vid Bárðarbunga tros vara omkring 200 kilometer långt och 25 kilometer brett. Den enorma kratern är helt fylld av is.
Mycket tyder på att det finns kopplingar mellan Bárðarbunga och Grímsvötn, den mest kända vulkanen i Vatnajökullmassivet. Utbrottet vid Gjálp år 1996 utlöstes av ett kraftigt jordskalv vid Bárðarbunga, men magman kom från Grímsvötn.
Utbrottet vid Gjálp orsakade enorma översvämningar från Skeiðarárjökull. Vattenmassorna nådde som mest 45 000 kubikmeter i sekunden. De spolade bort broarna över Skeiðará och Gígjukvísl, vägar, kraftlinjer och telefonstolpar.
Vatnajökull är det mest vulkaniskt aktiva området på Island. Experter anser att området just nu är inne i en period där utbrott kommer att vara vanliga. Säkra tecken på att ett utbrott är på väg är kraftigare jordskalv som rör sig mot ytan i takt med att magman bryter fram genom berget.
Majoriteten av jordskalvssvärmarna äger dock rum utan att följas av något utbrott. Trots den omfattande aktiviteten vid Bárðarbunga är därför sannolikheten större för att svärmen ebbar ut inom de närmaste dagarna utan någon ytterligare vulkanisk aktivitet. Magmarörelserna är dock ett tecken på att vulkanen är aktiv och att ett utbrott lär ske inom de närmaste åren.
Ett utbrott vid Bárðarbunga skulle producera tefra och inte lava. Eftersom utbrottet med all sannolikhet skulle ske under is skulle det, om det når ytan, handla om ett så kallat pliniskt utbrott där aska kastas många kilometer upp i luften. I mötet mellan is och magma uppstår nämligen kraftiga explosioner.
Både andra delen av Eyjafjallajökulls utbrott 2010 och Grímsvötns utbrott 2011 var pliniska utbrott som skapade stora hinder för flygtrafiken i Europa och Nordamerika.
Här kan du läsa mer om Bárðarbunga.
