måndag 11 augusti 2014

Ryskt importstopp hot och möjlighet för Islands fiske

Trots hård kritik mot Rysslands agerande i Ukraina finns inte Island med bland de nationer som nu omfattas av importförbud. Samtidigt som fortsatt handel med Ryssland öppnar nya dörrar för isländsk fiskeexport finns också en risk för fallande priser och hårdare konkurrens på andra marknader. Varför bojkotten inte gäller Island är oklart - men många gissar att president Ólafur Ragnar Grímsson spelar in.

Ryssland införde nyligen ett importstopp gällande frukt, grönsaker, mejeriprodukter, kött och fisk från USA, Kanada, Australien EU och Norge. Island fanns däremot inte med på listan - trots att utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson riktat hård kritik mot Rysslands agerande i Ukraina. Han har också besökt Ukraina vid två tillfällen för att understryka stödet mot den ryska inmarschen.

Ändå omfattades inte Island av importförbudet. Spekulationerna om varför har varit många - som att Island skulle vara bortglömt, betydelselöst eller för litet. Men också om att Island vore en behändig dörr att hålla öppen vid behov av importvaror från väst.

Rysslands ambassad i Reykjavík uppger enligt RÚV att det inte är ett misstag att Island inte omfattas av bojkotten. Att handeln med Island fortsätter som vanligt ska ha varit ett medvetet beslut från Rysslands sida. Gunnar Bragi Sveinsson har tidigare sagt att ett eventuellt importförbud inte ändrar regeringens syn på Rysslands agerande i Ukraina.

För Islands del står stora handelsintressen på spel. Den isländska exporten av fisk till Ryssland uppgick förra året till 18,6 miljarder isländska kronor. Det gör Ryssland till den femte viktigaste marknaden totalt sett - och den allra viktigaste marknaden för makrill, en export som på grund av fisketvisten med EU och Norge tvingats till andra marknader. Större kungsfisk, hälleflundra och guldlax är andra arter där Ryssland är en viktig marknad.

Inom fiskeindustrin ses importstoppet både som ett hot och som en möjlighet. För vissa företag kan en ny marknad öppna sig i Ryssland när etablerade leverantörer tvingas bort från marknaden. Andra kan komma att möta tuffare konkurrens när fisk som tidigare sålts till Ryssland säljs på andra marknader till pressade priser.

Ett företag som ser handelsblockaden som en möjlighet är Fjarðalax. När exporten av odlad lax från Norge upphör ser Fjarðalax chansen att få in en fot på den ryska marknaden. Företagets vd Höskuldur Steinarsson säger till RÚV att Fjarðalax nu undersöker vilka tillstånd som behövs för att kunna börja exportera isländsk lax till Ryssland:
"Fjarðalax har tillräckligt mycket lax i slaktstorlek för att vi skulle kunna öka produktionen till Ryssland."
Jón Steinn Elíasson, ordförande för Samtök fiskframleiðenda og útflytjenda, är inte alls lika optimistisk. Han säger till Vísir att det statligt uppbackade norska fisket varje år dumpar priserna i Europa för att kunna bli av med all fisk med lägre priser som följd. Nu riskerar priserna - i synnerhet på torsk och odlad lax - att falla ännu mer:
"Om allt detta kommer in på Europamarknaden kommer det att ha inverkan på vår marknad för färsk fisk. Det är ingen tvekan om den saken. ... Det är tillfälligt som de kommer in på marknaden och sänker priserna. ... Naturligtvis kommer detta att ha inverkan på hela marknaden, men marknaden för färsk fisk kan vara mycket illa ute."
Helgi Anton Eiríksson, vd för exportjätten Iceland Seafood International, säger i Fréttablaðið att det isländska fisket skulle drabbas hårt om Ryssland skulle införa sanktioner även mot Island. Han kallar importförbudet ett "tveeggat svärd" som medför både för- och nackdelar för den isländska fiskeindustrin.
"Det vore ett hårt slag för oss och för Islands intressen och oss fiskeföretag att hamna på denna lista. Detta är vår viktigaste marknad för pelagiska produkter, och i synnerhet makrill nu när vi befinner oss mitt i makrillsäsongen. ... Det är totalt ovisst hur länge dessa restriktioner kommer att vara, även om det talas om ett år. Det handlar dock om enorma mängder och det är svårt att se hur detta ska gå ihop för det ryska samhället. De är inte självförsörjande med dessa varor, och långt ifrån det."
President Ólafur Ragnar Grímsson nämns enligt flera bedömare som Fréttablaðið talat med som en tänkbar förklaring till att importförbudet inte gäller Island. Presidenten har de senaste åren gång på gång argumenterat för ökat utbyte med Ryssland i stället för EU. Ólafur Ragnar Grímsson besökte de olympiska spelen i Sotji i år på inbjudan av Vladimir Putin. Han tog inte upp några frågor gällande mänskliga rättigheter med den ryske presidenten.

Ólafur Ragnar Grímsson förespråkar också ett utökat samarbete mellan Island och Ryssland när det gäller arktiska frågor. Vid ett konferens om Arktis vid Universitetet i Nordland gick han i våras till hårt angrepp mot en företrädare för den norska regeringen som tog upp konflikten mellan Ryssland och Ukraina. Ólafur Ragnar Grímsson hävdade att utspelet gjordes på fel plats och att det skulle kunna försämra det politiska klimatet mellan Ryssland och Norge.

Össur Skarphéðinsson, alltingsledamot för Socialdemokraterna och tidigare utrikesminister, säger till RÚV att han tror att de arktiska frågornas betydelse och Ólafur Ragnar Grímssons ställningstaganden är skälen till att Island inte svartlistats. Han anser också att det vore moraliskt fel att på andras bekostnad utnyttja de exportmöjligheter som nu tillfälligt uppstår:
"Vi har de senaste åren haft och har i dag ett mycket viktigt samarbete med ryssarna på området Arktis, och där har Islands president varit tongivande och deklarerat, som jag antar den enda politikern och statsöverhuvudet, att konflikterna som är knutna till Krim inte ska sträcka sig in på det området och har dessutom slagit andra regeringar på fingrarna som har velat låta konflikterna nå in på det området."
Här kan du läsa mer om Ólafur Ragnar Grímssons resa till de olympiska spelen i Sotji.