 |
| Illustration: Ísor |
Hela 965 jordskalv skakade i går området kring Bárðarbunga. Det kraftigaste skalvet uppmättes till 3,2 på richterskalan. Aktiviteten vid Kistufell är alltjämt begränsad. Däremot fortsatte under gårdagen skalvserien i en nordostlig riktning mot Dyngjujökull.
Jordskalvssvärmen har fortsatt under torsdagsmorgonen. Mellan midnatt och klockan 7 lokal tid registrerades 355 skalv.
Jordskalvssvärmen har fortsatt under torsdagsmorgonen. Mellan midnatt och klockan 7 lokal tid registrerades 355 skalv.
Rörelserna i jordskorpan är alltjämt starka. Gps-mätaren vid Grímsvötn rör sig söderut medan mätaren vid Hamarinn rör sig åt nordost och stationerna vid Bárðarbunga och Dyngjuháls flyttar sig åt nordväst. Rörelserna bekräftar att magma är i rörelse under berget.
Från Bárðarbunga rör sig magman åt nordost med en hastighet av en kilometer om dagen. Hittills har magman fyllt en 25 kilometer lång berggång som sträcker sig under Dyngjujökull. I gången kan det enligt ett pressmeddelande från Jarðvísindastofnun ha samlats upp till 90 miljoner kubikmeter magma. Den visar ännu inga tecken på att röra sig mot ytan.
Hur mycket magma som kan rymmas i bergkammaren är oklart. Om den skulle bli full ökar sannolikheten för ett utbrott. Eftersom magma är lättare än berget kommer den då att söka sig uppåt.
Mängden magma är mindre än när Grímsvötn erupterade för tre år sedan. Det handlar däremot om avsevärt mer vulkaniskt material än vid Eyjafjallajökulls utbrott år 2010.
Sannolikheten för att ett utbrott vid Bárðarbunga ska störa flygtrafiken är dock betydligt lägre än jämfört med Eyjafjallajökull. Ett skäl till att vulkanaskan för fyra år sedan ställde till med så stora bekymmer i luftrummet var att den var extremt finkornig och lätt. Därför följde den vindarna till det europeiska fastlandet.
Eyjafjallajökull producerade ryolit och basalt. Grímsvötn året därpå producerade basalt. Den var tyngre och inte lika finkornig och föll därför närmare vulkanen. Därmed blev inte heller störningarna i flygtrafiken lika stora. Så vitt det är känt har ett utbrott vid Bárðarbunga aldrig producerat ryolit.
Om utbrottet kommer tar det minst ett dygn att ta sig igenom det 500 meter tjocka istäcket mellan Bárðarbunga och Kverkfjöll. Om utbrottet sker i Bárðarbungas krater, där isens tjocklek mäter 800 meter, tar det ytterligare tid. Experter har flugit över området utan att på ytan kunna se några tecken på ett utbrott.
Översvämningarna kommer däremot betydligt fortare. Därför har området norr om Vatnajökull fram till ringvägen redan evakuerats i förebyggande syfte. Vid ett utbrott kommer även hela Jökulsárgljúfur att utrymmas - däribland populära besöksmål som Dettifoss och Ásbyrgi. Evakueringen ska då ske inom loppet av sex timmar. Det beräknas ta vattenmassorna omkring nio timmar att nå fram till Jökulsárgljúfur.
Längre norrut, vid Kelduhverfi, har förberedelserna inför en översvämning börjat. Här orsakade översvämningar under 1400-, 1500- och 1700-talen stor förödelse. Många tvingades då fly upp på taken för att inte drunkna. Bönderna i regionen har nu samlat in fåren en månad tidigare än normalt och regionens stora morotsodlare försöker få upp hela skörden innan den riskerar att hamna under vatten. Även hästar har flyttats till säkrare marker.
Till bron över ringvägen vid Jökulsá á Fjöllum tros det ta vattenmassorna sju timmar. Det är ytterst tveksamt om bron kan stå emot översvämningarna. Den är byggd för att klara ett tryck på 3 000 kubikmeter i sekunden, och översvämningarna tros bli på 5 000 till 20 000 kubikmeter.
Fjällvägarna F88, F902, F903, F905 och stora delar av F910 hålls alltjämt stängda för all trafik. Samtliga har blockerats med en kedja och en stängningsskylt som går över hela vägbanan. Under dagen kommer Vegagerðin att sätta upp större informationsskyltar om avspärrningarna. Vegagerðin undersöker enligt ett pressmeddelande också möjligheterna att gräva upp vägar för att rädda broar om en översvämning skulle ske.
Samtidigt förstärks övervakningen av området. Veðurstofa Íslands har placerat ut nya gps-stationer och jordskalvsmätare på flera ställen. Den nya utrustningen kommer förhoppningsvis att underlätta för experterna att följa utvecklingen vid Bárðarbunga.
Röda korset har öppnat mottagningar i Reykjahlíð, Húsavík och Kópasker för personer som behöver stöd med anledning av utvecklingen vid Bárðarbunga. Hittills har några turister som planerat att sova i någon av de evakuerade fjällstugorna i stället fått övernatta på mottagningarna.
Bárðarbunga är en av de vulkaner som ingår i den riskbedömning som påbörjades av Veðurstofa Íslands för tre år sedan. Utvärderingen är inte klar, men den kommer att klassas som en av landets farligaste vulkaner tillsammans med Grímsvötn, Katla, Hekla och det vulkaniska systemet på Reykjanes.
Bárðarbunga är en av de vulkaner som ingår i den riskbedömning som påbörjades av Veðurstofa Íslands för tre år sedan. Utvärderingen är inte klar, men den kommer att klassas som en av landets farligaste vulkaner tillsammans med Grímsvötn, Katla, Hekla och det vulkaniska systemet på Reykjanes.
Här kan du läsa mer om utvecklingen vid Bárðarbunga.
