Bárðarbungas krater har nu sjunkit 25 meter - men takten har mattats av. Samtidigt kommer giftiga vulkangaser för första gången att blåsa i västlig riktning från utbrottet vid Holuhraun. Det kan inte uteslutas att höga halter av svaveldioxid når Reykjavíkområdet. Men än så länge handlar det bara om korta toppar med riktigt höga nivåer och det finns därför ingen anledning att på längre sikt oroa sig över hälsan.
Jordskalven vid Bárðarbunga blir allt färre. Nu handlar det bara om drygt hundra skalv om dagen. När skalven var som mest intensiva rörde det sig om över tusen per dygn. Gårdagens kraftigaste skalv inträffade klockan 18.09 lokal tid och hade en magnitud på 5,2.
Bárðarbungas krater sjunker nu ungefär en halvmeter om dagen och har nu kollapsat 25 meter sedan jordskalvssvärmen började i området för en månad sedan. Den sjunker dock långsammare nu. Möjligen kan det vara en utveckling som innebär att risken för att ett utbrott i själva kratern minskat något. En ökning av takten skulle däremot kunna förebåda att kratern föll ihop och därmed skapade kanaler för magma att nå ytan genom sidorna.
Trenden är att utbrottet vid Holuhraun långsamt minskar i intensitet. Inget tyder dock på att det kommer att upphöra inom de närmaste timmarna. Även om aktiviteten falnar är den ändå ganska stabil.
Lava från utbrottet täcker nu ett område på 25 till 30 kvadratkilometer. Vulkanologen Ármann Höskuldsson räknar enligt Fréttablaðið med att minst 200 miljoner kubikmeter lava nått ytan. Lavan skulle därmed räcka till för att fylla samtliga byggnader på Island och lite till. Eller att fylla Hallgrímskirkja i Reykjavík med lava 8 300 gånger eller 667 000 bostäder på 100 kvadratmeter.
Som jämförelse producerade utbrottet på Hemön 1973 ungefär lika mycket lava, men den var betydligt tjockare och täckte bara 3,4 kvadratkilometer. Heklas utbrott år 1947 resulterade i minst 800 miljoner kubikmeter lava medan Laki år 1783 producerade nästan 14 miljarder kubikmeter lava, skriver Fréttablaðið.
Att utbrottet vid Holuhraun får en fortsättning är enligt Ármann Höskuldsson till 99,9 procent säkert. Frågan är bara var och när. Han säger i Morgunblaðið att de skalv som äger rum under Dyngjujökull oroar eftersom de skulle kunna förebåda ett utbrott under glaciären. Ytterligare ett utbrott på öppen mark vore däremot sannolikt ofarligt eftersom avståndet är långt till närmaste bebyggelse.
 |
| Spridningsprognos för vulkangaser under torsdagen. Illustration: Veðurstofa Íslands |
Som mest har halten av svaveldioxid i Reyðarfjörður uppmätts till 4 000 mikrogram per kubikmeter luft. I Mývatnområdet är den högsta noteringen 1 250 mikrogram. Det handlar dock om korta toppar med hälsofarliga nivåer. Snittvärdena per timme och dygn är betydligt lägre och innebär inga akuta hälsorisker.
Vid höga halter av svaveldioxid i luften är det viktigt att stänga fönster, hålla sig inomhus och avstå från fysiskt ansträngande aktiviteter. Det är särskilt viktigt för personer som är mer utsatta för hälsorisker än andra, som exempelvis astmatiker. Vanliga reaktioner på svaveldioxid är irritation i hals och ögon samt huvudvärk.
Om koncentrationen av giftiga vulkangaser skulle öka och ligga kvar längre finns det flera andra sätt att skydda sig. En bra metod är att höja inomhustemperaturen. Eftersom luft expanderar i värme kommer den därmed att leta sig ut genom sprickor och gluggar - i stället för att utomhusluften tar sig in genom samma sprickor.
Här kan du läsa mer om utvecklingen vid Bárðarbunga och här se en föreläsning på isländska av Halldór Björnsson från Veðurstofa Íslands om spridningen av vulkangaser från utbrottet vid Holuhraun.
