Regeringen hårt pressad om höjd matmoms

Ett angrepp på lågavlönade som måste stoppas. Så beskrev statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson för tre år sedan den dåvarande regeringens funderingar på att höja matmomsen. Nu står han själv bakom nästan en planerad fördubbling av matmomsen. Men motståndet är starkt - inte minst eftersom regeringen räknar med att en islänning bara behöver 745 isländska kronor om dagen till mat.

I budgetpropositionen för 2015 vill regeringen höja den lägsta momssatsen från 7 till 12 procent. Samtidigt ska den högsta momssatsen sänkas från 25,5 till 24 procent. Planerna innebär att bland annat mat, böcker och tidningar blir dyrare. Men enligt ett pressmeddelande från regeringen ska helhetseffekten bli ett lägre skattetryck. Samtidigt slopas också punktskatter på bland annat vitvaror.

Nöjesresor - som valskådning, bussutflykter och båtturer - kommer enligt propositionen inte längre att vara momsbefriade. Skattesatsen blir 12 procent. Men vissa undantag blir kvar. Hälsoturism - som bad på Blå lagunen och sportfiske - kommer alltjämt att vara momsbefriad.

Effekterna av skatteomläggningen har dock ifrågasatts från många håll. Inte minst finns det farhågor om att den höjda matmomsen ska slå hårt mot låginkomsttagare. De som tjänar lite använder en större del av inkomsten till mat och får därmed inte samma kompensation när andra skatter sänks.

Inom Framstegspartiet finns ett utbrett motstånd mot den höjda matmomsen. Statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson står bakom förslaget, men så sent som för tre år sedan hade han en helt annan uppfattning i frågan. Då kritiserade han i ett blogginlägg den dåvarande rödgröna regeringens funderingar på att höja matmomsen:

"Det är sedan länge bevisat att skattehöjningar på livsmedel värst drabbar dem som har de lägsta lönerna och när momsen på livsmedel en gång i tiden sänktes hade det väldigt stor betydelse för hushållens ekonomi. Att höja momsen på livsmedel i den situation som nu råder är ett rent angrepp på lågavlönade människor. Detta är fel och detta måste stoppas. Om en sådan skattehöjning blir av står det klart att det blir Framstegspartiets första uppgift i regeringsställning att avskaffa den."

När Sigmundur Davíð Gunnlaugsson fick frågan om varför han ändrat åsikt om matmomsen svarade han i ett blogginlägg att den avgörande skillnaden nu är att den disponibla inkomsten ska öka för samtliga grupper i samhället. Med förbättrad köpkraft kan han ställa sig bakom förslaget.

Det är dock tveksamt om regeringen har majoritet för den höjda matmomsen. Flera framstegspartister, däribland alltingsledamöterna Elsa Lára Arnardóttir och Karl Garðarsson, har i parlamentet sagt att de inte stödjer förslaget. Finansminister Bjarni Benediktsson har inför kritiken också öppnat dörren för förändringar.

Men det är inte bara den föreslagna momshöjningen som har fått kritik. I budgetpropositionen räknar regeringen med att varje islänning behöver 745 isländska kronor om dagen till matkostnader. Med tre måltider om dagen blir snittkostnaden alltså 248 kronor.

Det har jämförts med att alltingsledamöter får 10 800 kronor i dagligt traktamente vid utlandsresor och att en subventionerad lunch i alltingets restaurang för ledamöterna kostar 550 kronor. Den politiker som lunchar i alltinget skulle alltså ha 195 kronor kvar till dagens två övriga måltider.

Enligt budgetpropositionen lägger en familj med två vuxna och två barn varje år 988 000 isländska kronor på mat. Bryndís Loftsdóttir, ersättare i alltinget för Självständighetspartiet, anser att siffrorna saknar verklighetsförankring. Hon har därför startat en grupp på Facebook med krav på oförändrad matmoms. Hon säger i Fréttablaðið att den egna regeringens uträkningar måste vara felaktiga:

"Livsmedel och andra varor som nu är belagda med 7 procent moms kommer samvetsgrant att öka i pris i takt med höjningen av momsen och dessutom några kronor eller tior utöver det."

Margrét Sigfúsdóttir, rektor för Hússtjórnarskólinn i Reykjavík, säger i Morgunblaðið att det inte är realistiskt med en matbudget på 745 kronor per person och dag. Dessutom befarar hon att en höjd matmoms kommer att innebära att många väljer att spara in på frukt och grönsaker:

"Jag anser att det kostar avsevärt mycket mer. Vi föder inte upp människor bara på havregrynsgröt. ... En tusenlapp är inga pengar. Om du för en familj med fyra personer går och köper ett kilo koljafilé, ett kilo potatis och kanske tre, fyra tomater och en halv gurka så får du inte detta för en tusenlapp. Ett kilo koljafilé kostar omkring 1 700 kronor. Och tänk om du tänker laga köttsoppa. Jag köpte köttsoppa för tio i går och det kostade 10 000 kronor. Det är 1 000 kronor per person. Så jag tycker att detta är helt orimligt."

I regeringens beräkningar utgick matkostnaden enbart från vad som inhandlades i livsmedelsbutiker. Det togs ingen hänsyn till måltider som köps i restauranger, personalmatsalar, skolbespisningar och så vidare.

I propositionen utgår regeringen från att matkostnaden för en familj med två vuxna och två barn är 89 000 kronor i månaden. Den reella kostnaden är dock - när utgifterna för måltider som inte inhandlas i livsmedelsbutiker räknats in - hela 135 000 kronor och därmed 50 procent högre, uppger Vísir.

Fiske- och jordbruksminister Sigurður Ingi Jóhannsson sade i alltinget i går att regeringen var redo att ändra beräkningarna om underlaget skulle vara felaktigt. En som dock tänker försöka leva på 750 kronor om dagen är partikamraten Sveinbjörg Birna Sveinbjörnsdóttir, fullmäktigeledamot för Framstegspartiet i Reykjavík och ersättare i alltinget. Hon skriver dock på Facebook att experimentet bara kommer att vara i en vecka.

Här kan du läsa mer om regeringens budgetproposition.