Till sist blev osanningarna för många. Hanna Birna Kristjánsdóttir avgår som inrikesminister. Men hon stannar kvar som alltingsledamot och vice ordförande för Självständighetspartiet. I ett
uttalande skriver Hanna Birna Kristjánsdóttir att beslutet snarare är "personligt än politiskt". Tänkbara efterträdare är Ragnheiður Ríkharðsdóttir och Einar K. Guðfinnsson.
366 dagar efter att Gísli Freyr Valdórsson - politisk rådgivare åt inrikesminister Hanna Birna Kristjánsdóttir - läckte falska uppgifter om asylsökande till medierna avgår nu statsrådet. Förra veckan dömdes Gísli Freyr Valdórsson i Héraðsdómur Reykjavíkur för brott mot tystnadsplikten. Efter att han erkänt brottet sparkades han.
Skandalen kräver nu sitt andra offer när Hanna Birna Kristjánsdóttir lämnar posten som inrikesminister. Hon skriver i ett uttalande att beslutet är mer "personligt än politiskt". Turerna kring läckan har enligt Hanna Birna Kristjánsdóttir blivit allt för påfrestande för familjen. Bland annat ska hon tillsammans med maken ha försökt se till så att barnen inte skulle läsa vad som skrivits på nätet om skandalen.
Men det är ingen ångerfull inrikesminister som lämnar sitt uppdrag. Och i uttalandet finns det ännu en gång flera påståenden som knappast kan sägas vara förenliga med verkligheten.
Hanna Birna Kristjánsdóttir skriver att hon hade agerat annorlunda om hon hade känt till att Gísli Freyr Valdórsson låg bakom medieläckan. Men hon påstår också att hon inte försökt påverka polisutredningen - och att det dessutom skulle vara en åsikt som delas av den tidigare polischefen Stefán Eiríksson.
Stefán Eiríksson har själv sagt att han utsatts för hård press av Hanna Birna Kristjánsdóttir och att hon försökt påverka polisens hantering av utredningen. Uppenbarligen ser Hanna Birna Kristjánsdóttir det även som fullt normalt att den ansvariga ministern går ut och offentligt smutskastar och ifrågasätter polis, åklagare och justitieombudsmannen eftersom hon inte blandat sig i på "onormalt sätt" samt att hon uppmanar medier att sparka journalister som granskar inrikesdepartementet.
Hon tillbakavisar även anklagelser om att hon skulle varit inblandad i läckan och om att hon skulle ha talat osanning inför alltinget. Hanna Birna Kristjánsdóttir säger sig nu ha fått nog av detta. Faktum är dock att hon gång på gång spridit osanningar från alltingets talarstol - till exempel när hon påstod att det dokument som läcktes till medierna inte alls liknade något dokument som fanns hos inrikesdepartementet.
Vidare skriver Hanna Birna Kristjánsdóttir att osanningar har dragit in allt fler i härvan. Hon nämner bland annat Sigríður Björk Guðjónsdóttir, polischef på Suðurnes som försåg Gísli Freyr Valdórsson med information direkt hämtad ur polisens utredning mot en asylsökande.
Förfarandet i sig är så anmärkningsvärt att
Persónuvernd på eget initiativ inlett en granskning av polischefens agerande. Det är nämligen ytterst tveksamt om han hade rätt att begära den typen av upplysningar. Dessutom pekar det mesta på att de falska uppgifter som Gísli Freyr Valdórsson fabricerade i dokumentet härstammade från polisen på Suðurnes. Efter att Stefán Eiríksson lämnat uppdraget som polischef i Reykjavík fick Sigríður Björk Guðjónsdóttir det eftertraktade toppjobbet - utan att det ens utannonserades.
Hanna Birna Kristjánsdóttir skriver att "misstänksamhet och misstroende" gjort hennes arbete omöjligt. Turerna kring läckan har därför kommit att påverka allt arbete vid inrikesdepartementet. Det finns enligt Hanna Birna Kristjánsdóttir inte heller några tecken på att uppmärksamheten kring skandalen skulle vara på väg att avta.
Därför lämnar hon nu posten som inrikesminister. Men hon tänker efter en kort paus återvända till alltinget efter nyår. Hon tänker också fortsätta som vice ordförande för Självständighetspartiet. I uttalandet tackar hon för det stöd som hon fått från partikamrater och partiledningen.
Mest sannolika efterträdare är gruppledaren Ragnheiður Ríkharðsdóttir och talmannen Einar K. Guðfinnsson. Mot Ragnheiður Ríkharðsdóttir talar att hon är EU-vän och har gått emot partilinjen i EU-frågan. Samtidigt har regeringen redan före Hanna Birna Kristjánsdóttirs avhopp ett underskott på kvinnor.
För Einar K. Guðfinnsson talar tidigare ministererfarenhet. Mot honom talar möjligen att han i alltinget många gånger tagit ställning för satsningar i hemmaregionen Västfjordarna - något som skulle kunna bli svårt att kombinera med rollen som inrikesminister och ansvaret för infrastrukturfrågor.
En pikant detalj är att han som talman in i det längsta försökte undvika debatter om medieläckan trots upprepade påstötningar från oppositionen. I samband med att en nigeriansk tidning - där den asylsökande som anklagades för inblandning i människohandel föddes - publicerade en artikel om inrikesdepartementets inblandning i läckan hävdade Einar K. Guðfinnsson enligt
DV att den hade samma trovärdighet som ett Nigeriabrev.
Oppositionen välkomnar Hanna Birna Kristjánsdóttirs avhopp. Árni Páll Árnason, ordförande för Socialdemokraterna, säger i
Morgunblaðið att inrikesministerns påståenden om att hon inte agerat klandervärt faller på sin egen orimlighet. Hon har smutskastat både medier och oppositionspolitiker som försökt bringa klarhet i skandalen och ifrågasatt upprepade osanningar:
"Detta kommer inte oväntat och borde ha skett mycket tidigare. Jag anser att ministern har suttit för länge och att den oförmåga som Självständighetspartiet har visat när det gäller att ta tag i denna svåra sak i onödan har underminerat allmänhetens förtroende för samhällets grundläggande institutioner och de grundläggande spelregler som vi hedra när det gäller normala ledningsmetoder i en demokrati."
Helgi Hrafn Gunnarsson, alltingsledamot för Piratpartiet, är inne på samma spår. Han säger i
Morgunblaðið att Hanna Birna Kristjánsdóttir borde ha avgått långt tidigare. Han påminner också om att hon gör det veckan innan Umboðsmaður Alþingis, Islands motsvarighet till Justitieombudsmannen, presenterar sin granskning av inrikesministerns agerande:
"Det är för oss en stor lättnad att hon avgår innan vi behöver lägga fram en misstroendeförklaring mot henne. ... Hon skulle naturligtvis ha slutat för länge sedan."
Partikamraten Birgitta Jónsdóttir vänder sig mot att Hanna Birna Kristjánsdóttir i uttalandet skriver att turerna kring medieläckan nu nått sitt slut. Hon säger till
RÚV att de i stället bara börjat. Genom att nu ta en paus från alltinget kan Hanna Birna Kristjánsdóttir undkomma att svara på den svidande kritik som väntas i rapporten från Umboðsmaður Alþingis:
"Hon måste absolut besvara frågor och hon är inget offer i den här saken."
Róbert Marshall, alltingsledamot för Ljus framtid, säger i
Morgunblaðið att Hanna Birna Kristjánsdóttir har många goda egenskaper som politiker. Nu blev dock misstagen så många och så stora att hon inte kunde göra annat än att avgå:
"Jag anser att läget har blivit sådant att det inte fanns något annat att göra. Vid en viss tidpunkt i sådana frågor är alternativen inga andra än att avgå när det har börjat att gå ut över alla områden. Det finns inget förtroende eller trovärdighet för statsförvaltningen och det är det som har störst betydelse. Detta är inte frågan om skuld eller oskuld."
Katrín Jakobsdóttir, alltingsledamot för Gröna vänstern, välkomnar enligt
RÚV Hanna Birna Kristjánsdóttirs besked. Hon anser att inrikesministern inte kunnat fatta något annat beslut:
"Jag ser detta som ett logiskt beslut och det var på tiden. ... Det är viktigt att en institution som inrikesdepartementet åtnjuter förtroende. Detta händelseförlopp har försvagat det förtroendet."
Jóhann Páll Jóhannsson, en av de två DV-journalister som Hanna Birna Kristjánsdóttir försökte få tidigare chefredaktören Reynir Traustason att sparka, säger till
Vísir att han hoppas att inrikesministerns agerande i framtiden kommer att tjäna som exempel för hur mycket ett statsråd kan skada förtroendet för politiken genom att vägra att ta ansvar för sitt agerande:
"Ministern har slagits från topp till tå i ett helt år, undergrävt förtroende och trovärdighet för institution efter annan, kastat skit och smuts över papperslösa människor, ämbetsmän och journalister, allt med troget stöd från två politiska partier som direkt eller indirekt gav hennes maktmissbruk ett hälsointyg. När det ses tillbaka på det här året hoppas jag att någon skäms."
Hanna Birna Kristjánsdóttir lämnar uppdraget trots stöd från partikamraterna. Brynjar Níelsson, alltingsledamot för Självständighetspartiet, säger i
Morgunblaðið att han har förståelse för beslutet och att hon står starkare efter det. Frågan är hur många väljare som i dag håller med när 366 dagar av lögner och smutskastning skördat sitt andra offer.
I uttalandet skriver Hanna Birna Kristjánsdóttir att hon inte tänker ge några intervjuer om sitt beslut. Avhoppet kommer nästan på dagen tjugo år sedan Guðmundur Árni Stefánsson avgick som socialminister. Trots hård kritik som framfördes i en rapport ansåg han sig enligt
Vísir inte ha gjort några fel. I stället motiverade han sitt beslut med att låta större intressen gå före mindre, alltså att han själv skulle sitta kvar på bekostnad av partiets och regeringens trovärdighet och handlingsförmåga.
Guðmundur Árni Stefánsson hävdade då att han genom sin avgång skrev ett nytt blad i den politiska historien. Sedan dess har samtliga isländska ministrar som befunnit sig i blåsväder valt att klamra sig fast vid makten. Ända tills i dag. Samtidigt har heller ingen annan minister lyckas bränna så många broar bakom sig som Hanna Birna Kristjánsdóttir.
Här kan du läsa mer om Hanna Birna Kristjánsdóttir och medieläckan.
"Det är 60 procent av lärarna som anser sig inte kunna skriva den engelska som de vill skriva, alltså inte det fackspråk som de vill behärska. ... Detta är inte bara ett problem utan det är också något som det inte pratas om. Vi vill bara så bra på engelska och självbilden är att vi är enormt duktiga, men en professor sade att det finns folk över hela universitetet som låter översätta artiklar åt sig."
