Statskassan finansierar bolånerabatt på 80 miljarder

1 090 000 isländska kronor för ensamhushåll och 1 510 000 kronor för par som lever ihop. Så stora blir de genomsnittliga bolånerabatterna som presenterades av regeringen i går. Hela åtgärdspaketet finansieras med pengar från statskassan. Oppositionen sågar rabatterna och anser att skattepengarna hade kunnat användas mer effektivt - som att betala av statsskulden eller att satsa på den eftersatta sjukvården.

När Sigmundur Davíð Gunnlaugsson under senaste valrörelsen lanserade Framstegspartiets stora löfte - en rabatt för inflationsindexerade bostadslån - gjorde han det med större utfästelser än vad han skulle komma att infria. Totalt skulle skulder på 300 miljarder isländska kronor skrivas av. Kostnaderna skulle bäras av utländska hedgefonder.

Nu stannar totalsumman på 80 miljarder. Inte heller blev det lika lätt att ansöka om bolånerabatten som att beställa pizza. Genom ett fördelaktigt bosparande kan dock hushållens skulder - för den som tog ett lån redan 1996 - minska med upp till 20 procent. Statens kostnader för bosparandet är ytterligare 70 miljarder.

Under valrörelsen sade Sigmundur Davíð Gunnlaugsson att utländska hedgefonder skulle få bekosta notan. Den förhandlingstekniken har från regeringens sida inte fungerat alls. I stället tas pengarna från statskassan. Det handlar om 45,8 miljarder isländska kronor från bankernas verksamhet, Landsbankis vinst på 19,7 miljarder och Seðlanbaki Íslands överskott på 6,5 miljarder.

När riktlinjerna för bolånerabatten drogs upp efter valet skulle nedskrivningen ske under en period av fyra år. Regeringen väljer nu att korta den - och hela processen ska vara genomförd under 2016 för att minska statens räntekostnader.

Bakgrunden till nedskrivningen är att regeringen anser att finanskraschen för konsumenterna ledde till en oförutsägbart hög inflation. Låntagare som valt inflationsindexerade bostadslån, där själva lånebeloppet förändras i takt med inflationen, fick se sina kostnader stiga kraftigt. Inte sällan växte lånebeloppet till betydligt större summor än fastighetens värde. Den summa som nu räknas bort är den inflationsökning som översteg 4 procent.

När det inte visade sig möjligt att tvinga fram en uppgörelse med de hedgefonder som är storägare i de kraschade bankerna vände sig regeringen mot de isländska storbankernas konkursbon. Förslaget är omstritt och Glitnir kommer att vända sig till domstol för att få det prövat. Finansieringen av rabatten är alltså oklar.

Den genomsnittliga nedskrivningen blir 1 350 000 isländska kronor. Snittet för individen blir 1 090 000 kronor och för par 1 510 000 kronor.

Ungefär hälften av islänningarna är i dag 33 år eller yngre. Den gruppen får bara en tiondel av den totala rabatten på 80 miljarder. Nästan hälften av de islänningar som får del av nedskrivningarna är antingen höginkomsttagare eller närmast skuldfria.

Totalt gjordes 69 000 ansökningar om bolånerabatten från sammanlagt 105 000 personer. Det finns uppgifter om att omkring en tiondel kommer att få avslag, men den informationen är ännu obekräftad. I dag får majoriteten ansökande genom en webbplats besked om hur stor rabatten blir. Övriga kan få vänta fram till årsskiftet.

Oppositionen har både kritiserat finansieringen av nedskrivningen och åtgärden i sig. Kritiken har länge varit hård också inom Självständighetspartiet, även om finansminister Bjarni Benediktsson under gårdagens presskonferens försökte släta över motståndet. Bolånerabatten har sågats för att vara ett förstatligande av privata skulder som främst gynnar hushåll med goda inkomster.

Två av tre isländska bostadslån innehas i dag av den tredjedel som tjänar mest. Kritikerna har bland annat ifrågasatt att personer som hyr sin bostad inte får del av nedskrivningen - trots att den genomsnittliga hyresgästen tjänar mindre än den genomsnittliga fastighetsägaren. Nedskrivningen går i större utsträckning till personer bosatta i Reykjavíkområdet där fastighetspriserna skenade under åren före kraschen. Bland de yngsta är det också få som får del av nedskrivningen eftersom de mer sällan haft möjlighet att köpa bostad.

Regeringen har avfärdat kritiken om att nedskrivningarna skulle äventyra inflationsmålet. Ändå finns det många kritiker som befarar att den ökade köpkraften riskerar att driva upp inflationen så snabbt att bolånerabatterna snart går förlorade. Både på aktie- och bostadsmarknaderna finns dessutom tydliga tecken på en bubbla som nu kan bli ännu större.

Guðmundur Steingrímsson, partiledare för Ljus framtid, säger till Vísir att regeringen agerar oförsiktigt med skattebetalarnas pengar. Han anser att de miljarder som läggs på bolånerabatten kunde ha använts på bättre sätt:

"Detta är pengar som kommer från våra sjukhus och från hälso- och sjukvården i allmänhet, från skolsystemet och från vägnätet. Vi använder inte dessa pengar till att betala av offentliga skulder som är allas våra skulder. Detta är pengar från allmänhetens ficka och med dessa åtgärder uppskjuts helt nödvändiga underhålls- och utvecklingsprojekt."

Katrín Jakobsdóttir, ordförande för Gröna vänstern, hävdar att regeringen ägnar sig åt felaktiga prioriteringar. Hon säger till Vísir att åtgärder som hade gynnat samtliga medborgare hade varit att föredra:

"När vi ser till helhetsbilden, alltså hur regeringen har bestämt sig för att prioritera pengarna, och ser till sjukvården, gymnasieskolorna, högskolorna, hyresgästerna som lämnas åt sidan, unga människor som ännu inte har gett sig in på bostadsmarknaden, så tycker inte jag att detta är rätt prioritering av våra gemensamma tillgångar."

Piratpartiets Birgitta Jónsdóttir är orolig för att regeringens planerade finansiering inte kommer att hålla. Hon säger till Vísir att hon både befarar att den föreslagna bankskatten kan vara olaglig och att andra prishöjningar kommer att äta upp bolånerabatten:

"Och om staten förlorar vem får då denna räkning? Jag är också bekymrad över att matmomsen nu ska höjas, och det är mycket annat i görningen som visar en mycket allvarlig situation i statskassans finanser och som kommer att gå ut över allmänheten som läget på sjukhusen och denna matmoms som jag vet kommer att drabba många negativt. Så kommer inte matmomsen bara att äta upp detta hos dem som får ett förbättrat läge?"

Árni Páll Árnason, ledare för Socialdemokraterna, säger i Morgunblaðið att bolånerabatten kännetecknas av orättvisa. Han hävdar att de låntagare som tjänar mest på nedskrivningarna är de som har bäst ekonomi:

"Detta utfallet är mycket orättvist och det tjänar bäst dem som har mest i plånboken."

Hur bolånerabatten kommer att tas emot återstår att se. Regeringen - i synnerhet Framstegspartiet - har länge kämpat mot nedåtgående opinionssiffror. Om de inte vänder nu sedan partiet - om än i betydligt mindre omfattning än utlovat - genomfört sitt främsta vallöfte kommer krisen att fördjupas ytterligare. Frågan är då hur koalitionen kommer att påverkas när Självständighetspartiet - som mot sin vilja gått med på nedskrivningarna - är dubbelt så stort samtidigt som det tvingas att ta ansvar för en politik som de före valet dömde ut som orealistisk och oansvarig.

Förra måndagen samlades runt 5 000 personer på Austurvöllur i Reykjavík för att demonstrera mot den sittande regeringen. I går samlade manifestationen knappt hälften så många deltagare. Möjligen kan det vara en fingervisning om att många emotsåg det besked som skulle lämnas vid midnatt när webbplatsen för godkända bolånerabatter öppnade.

Här kan du läsa mer om regeringens bolånerabatt.